Posted tagged ‘Recep Erdogan’

Om folkmord (II): 100 år sedan turkarnas slakt på kristna inleddes

17 april, 2015

Utställning stadshuset april 2015 001 Utställningen ”Folkmorden 1915” i Södertälje stadshus blottlägger det Osmanska rikets massmord på kristna under Andra världskriget. Foto: Tommy Hansson

Den 22 augusti 1939, bara en dryg vecka innan Tyskland invaderade Polen och därmed triggade igång Andra världskriget, utlät sig Adolf Hitler på följande sätt i sitt så kallade Örnnäste i Obersalzberg: ”Trots allt, vem talar i dag om armeniernas utplåning?”

Vad Führern syftade på var det dåvarande Osmanska rikets folkmord på kristna under Första världskriget. Han menade, att om omvärlden i stort glömt de fasansfulla händelserna ett kvartssekel tidigare, så skulle nog Tredje riket kunna gå i land med att avliva oönskade grupper utan större rabalder.

Hur många som dödades har varit föremål för diskussion, men i information som meddelas via nedanstående länk nämns ”uppemot 2 miljoner” (varav armenier så många som 1,5 miljoner):

http://www.folkmordet1915.se/fragorochsvar_bakgrund.html

Osmanernas/turkarnas folkmord, bland assyrier, syrianer och kaldéer benämnt SEYFO, tjänade alltså som förebild för Hitlers utrotningspolitik. Folkmordet uppmärksammas nu i en liten men väl genomtänkt utställning i Södertälje stadshus, en satsning som sker i samarbete mellan de drabbade folkgruppernas riksförbund och med stöd av Södertälje kommun.

Utställning stadshuset april 2015 002 En överblick över utställningens inre del. Foto: Tommy Hansson

I en text på en av utställningsmodulerna förklaras bakgrunden på följande sätt:

Inom det Osmanska riket avvek armenierna, assyrierna, syrianerna, kaldéerna och grekerna från den turkiska normen genom att tala andra språk än turkiska, tillhöra andra religioner än de styrande, ha andra yrken och kulturer. Det ansågs inte att det fanns plats för dem i den nya turkiska stat som de nya turkiska makthavarna planerade.

De kristna minoriteterna i det övervägande muslimska Osmanska (Ottomanska) riket – Turkiet utropade sin självständighet från detta rike 1921 och fick den erkänd 1923 – var sedan tidigare utsatt för stark press. De beskrevs i den statliga propaganda som riktades till den turkiska och kurdiska befolkningen som samhällsfarliga. Massakrerna startade redan i januari 1915, två månader efter det att det Osmanska riket förklarat krig mot Ryssland, Storbritannien och Frankrike.

I januari 1915 ockuperade den osmanska/turkiska armén nordvästra delen av Iran, varvid tiotusentals armenier och assyrier/syrianer massakrerades i det tumult som uppstod. Redan i maj 1914 hade delar av den grekiska befolkningen längs Medelhavskusten i västra Turkiet fördrivits. Den 26 oktober samma år beordrade den turkiske inrikesministern militären att tvångsförflytta assyrierna från gränsen mot Iran. Folkmordet satte sedan igång på allvar i april 1915 och fortsatte under 1916.

Den ledande kraften i det osmanska/turkiska riket vid denna tid var den så kallade ungturkiska rörelsen. ”Ungturkarna” var en reformrörelse som växte fram i det förstelnade Osmanska riket, allmänt kallat ”Europas sjuke man”, i slutet av 1800-talet. Genom en revolution som inträffade 1908 kunde man gripa regeringsmakten och påbörja den modernisering som ansågs vara av nöden. Ungturkarnas store hjälte, och det självständiga Turkiets förste ledare, blev i tidernas fullbordan Mustafa Kemal Atatürk (1881-1938).

Utställning stadshuset april 2015 004 Några av fotona från folkmordet 1915-16. Foto: Tommy Hansson

Utställningen i Södertälje stadshus omfattar fotografier, diplomatiska skrivelser, texter och filmer vilka visas på två TV-skärmar. Här visas i sanning hemska levande bilder på några stympade, halshuggna, torterade och våldtagna offer – män, kvinnor, ungdomar och barn. Det framgår också av bilderna att de utsatts för framkallad svält. När man ser dessa offer kan man knappast undgå att dra paralleller till de grymheter som DAESH (IS) i dag utsätter icke minst kristna för i Irak och Syrien. Intet är nytt under solen.

Med tanke på att folkmordet pågick huvudsakligen under endast ett års tid, måste man fråga sig om inte dessa massakrer står fullt i paritet med de hemskheter Tyskland under nazisterna ägnade sig åt under betydligt längre tid. Det finns dock en avgörande skillnad mellan hur dagens tyska respektive turkiska länder ser på de historiska händelserna. Medan det i Tyskland enligt lag är förbjudet att förneka att Förintelsen ägt rum, är det i Turkiet förbjudet att hävda att det som skedde 1915-16 var folkmord.

Medan Tyskland utvecklats till en fullskalig demokrati, kan dagens Turkiet väl närmast beskrivas som en halvdiktatur med betydande auktoritära inslag. Turkiet under den islamistiske presidenten Recep Erdogan vägrar lika envetet som skamligt att erkänna folkmordet för 100 år sedan. Sverige tillhör de länder som sedan 2010, då en omröstning i frågan hölls i risdagen, erkänner grymheterna som folkmord.

CCEOTw9WAAENxT1 Turkiets president Recep Erdogan på besök hos sin iranske kollega, Hassan Rouhani.

Antisemitismen på uppgång under Erdogan

12 juni, 2013

erdoganIslamisten och antisemiten Recep Erdogan.

Samtidigt som Turkiets premiärminister Recep Tayyip Erdogan tar i med hårdhandskarna mot antiislamistiska demonstranter konstaterar en turkisk stiftelse att antisemitismen ökat i turkiska media.

Hrant Dink Foundation är uppkallad efter den mördade armenisk-turkiske journalisten Hrant Dink (1954-2007), som gav ut veckotidskriften Angos. Dink och nobelpristagaren i litteratur, Orhan Pamuk, angreps ofta av turkiska nationalister på grund av sin kritik av tvivelaktiga inslag i det turkiska samhället. Båda åtalades enligt den omstridda artikel 301 i den turkiska strafflagen, som förbjuder agrepp på så kallad turkiskhet.

Såväl Dink som Pamuk kritiserade den turkiska regeringen för att inte erkänna massakern på armenier och andra grupper under åren 1915 till 1918 såsom folkmord. De var också kritiska till behandlingen av grupper som armenier och kurder.

Stiftelsen som uppkallats efter Hrant Dink söker bland annat främja jämlik behandling av Turkiets olika folkslag, kulturell mångfald, demokratisering, ökad förståelse och icke-rasism. I en rapport i dess publikation  Media and Hate Speech Watch nyligen fastslogs att judarna är den grupp som är mest utsatt för hets i turkiska media; därefter kommer enligt statistiken armenier, kristna och greker.

Undersökningen genomfördes under perioden september till december 2012 och omfattade 16 publikationer.

HateSpeechGraph_jpg-300x203Judar är enligt Hrant Dink-stiftelsens statistik den grupp i det turkiska samhället som mest utsatts för mediahets.

Recep Erdogan hävdade i ett FN-tal att ”sionism”, jämte antisemitism, fascism och islamofobi, är ”brott mot mänskligheten”. Hans karriär är bemängd med antisemitiska och antiisraeliska utfall sedan han tillträdde sitt ämbete 2003. Och sedan hans parti AKP kom till makten har de tidigare goda relationerna mellan Turkiet och Israel kraftigt försämrats.

Kulmen inträdde i samband med det israeliska bordandet av skeppet Mavi Marmara 2010, som var på väg i en konvoj till Gaza. Nio turkiska så kallade aktivister – i verkligheten till tänderna beväpnade terrorister – dödades när israelisk militär bordade skeppet.

Recep Erdogan har visat sitt rätta ansikte under de antiislamistiska protesterna under senaste tid. Frågan är om det räcker för att Carl Bildt och andra entusiaster för idén om att ta med Turkiet i EU skall få upp ögonen för den brutala verkligheten.

220px-Hrant_DinkHrant Dink (1954-2007).