Flagga för ”en riktig familj” lanseras av Putins parti

 Flaggan som hyllar den traditionella familjen.

http://moscow.er.ru/news/2015/7/9/den-lyubvi-semi-i-vernosti-moskvichi-otmetili-semejnoj-progulkoj/

Länken ovan går till en rysk artikel som berättar om en kampanj till förmån för den traditionella familjen som nyligen inletts av Vladimir Putins Enade Ryssland, landets överlägset största parti som startades 2001 och som numera har premiärminister Dmitrij Medvedev som ordförande. Enade Ryssland har en solid majoritet i statsduman.

Enade Rysslands vice ledare i Moskva, Sergej Lisovenko, informerar tidningen Izvestia om att en ny flagga med parollen ”En riktig familj” invigdes i samband med kampanjstarten i Sokolnikiparken i Moskva den 8 juli. Flaggan, som har fransk förlaga, avbildar i vitt mot himmelsblå bakgrund en familj bestående av man, kvinna och tre barn. Här under finns den ryska texten  ”En riktig familj”.

Den 8 juli firas i Ryssland sedan 2008 den så kallade Dagen för familj, kärlek och trohet. Greppet att inviga en heterosexualitetens flagga infaller bara någon vecka efter den amerikanska högsta domstolens omdiskuterade beslut att, i strid med den amerikanska konstitutionen, förklara så kallade samkönade äktenskap lagliga i alla delstater. Obama-administrationen hyllade beslutet genom att lysa upp Vita huset i regnbågsflaggans färger.

 Hundratals personer hade samlats i Sokolnikiparken för att manifestera sin tro på den traditionella familjen.

Sergej Lisovenko citeras på följande sätt i Izvestia:

Detta är vårt svar på samkönade äktenskap, på denna drift med familjekonceptet. Vi måste varna för gayfeber här hemma och stödja traditionella värden i vårt land.

Homosexualitet är, till skillnad från exempelvis i arabvärlden, inte förbjudet i Ryssland. 2013 antogs dock en lag som förbjuder spridandet av propaganda för ”icketraditionell sexualitet” bland barn och ungdom. Enligt en undersökning som gjordes i maj i år av det oberoende mätinstitutet Levada Center anser 37 procent av ryssarna att homosexualitet är en sjukdom som bör botas

President Putin har vid upprepade tillfällen försvarat den kristna kulturen och dess värden och fördömt den politiska korrektheten inklusive dess homosexkult. Här en kort video från ett sådant tillfälle:

För att uppmärksamma Dagen för familj, kärlek och trohet förbjöd fyra ryska regioner – Tula, Amur, Kaluga och Kurban – skilsmässor under just denna dag, den 8 juli.

Grundlagen åsidosatt när USAs högsta domstol godkände samkönade ”äktenskap”

USAs konstitution, antagen den 17 september 1787, har under mer än två sekler varit ett lysande exempel på hur ett land kan styras på ett såväl demokratiskt som rationellt och effektivt sätt. Den är yttermera världens näst äldsta, ännu gällande grundlag. Endast San Marinos, med ursprungsår 1600, är äldre.

Storbritanniens grundlag är visserligen ännu äldre, men den bygger på hävd och sedvanerätt och inte på något skriftligt dokument.

 USAs konstitution från 1787: världens näst äldsta ännu rådande grundlag.

Under senare år i dessa yttersta av tider har dock tillämpningen av den amerikanska grundlagen stött på alltfler problem. Det har ofta rört sig om konflikter avseende maktkampen mellan presidenten och kongressen, då dessa har kommit från skilda partier. Stundom har denna prestigeladdade kraftmätning varit nära att stoppa statens hela verksamhet.

Det städse välunderrättade nyhetsbrevet Veckans Contra skriver:

Det som har hänt har inte varit rationellt och har inte gynnat de amerikanska medborgarna. Maktbalans är bra, men maktbalans som bygger på att djupt oeniga parter försöker ta folket som gisslan för att tvinga den andra parten till underkastelse är inte bra.

Nyligen tvingades vi uppleva ett annat demokratiskt haveri i Barack Obamas USA. Detta bottnar i en konflikt i vilken den dömande makten tagit på sig mer än det någonsin varit avsikten att ge den. Jag tänker här på högsta domstolens  beslut att godkänna så kallade samkönade äktenskap, vilket med rätta hälsats som en stor seger för homosexlobbyn.

Man kan ha olika åsikter i sakfrågan, men äktenskapslagstiftningen i USA har alltid varit en fråga för delstaterna. Precis som exempelvis frågan om dödsstraff är det. Nu trotsade högsta domstolen denna tradition genom att den 26 juni vid behandlingen av Texas-fallet Obergfell v. Hodges, med de knappast möjliga röstsiffrorna 5-4, besluta att samkönade äktenskap är lagliga i Texas liksom i alla andra delstater.

Mer om detta på CNN här:http://edition.cnn.com/2015/07/01/opinions/roosevelt-same-sex-marriage-enforcement/

 Äktenskapet kan enligt judeo-kristen tradition endast vara en angelägenhet mellan en man och en kvinna.

Det finns garanterat ingenting i den amerikanska grundlagen som säger att ”äktenskap” mellan personer av samma kön skall eller kan vara någon form av rättighet. Man kan lugnt utgå ifrån att inte en enda av de vördade grundlagsfäderna någonsin hade tänkt tanken, att äktenskap mellan personer av samma kön ens vore möjligt. Nu har amerikanska högsta domstolen, på eget bevåg och med knappast tänkbara marginal plötsligt beslutat, att vad som tillämpats som självklart i dryga 225 år skall förklaras ogiltigt.

Jag törs garantera att de amerikanska grundlagsfäderna – vilka de var kan ni ta del av här – https://sv.wikipedia.org/wiki/USA:s_grundlagsf%C3%A4der – inte hade känt sig hemma i USA anno 2015. Snarare skulle de i Obamas USA, där allting flyter och inget är heligt, trott sig förflyttade till Sodom eller Gomorra, de bibliska städer som förgjordes av Gud med eld och svavel från himlen på grund av deras syndfullhet.

USAs högsta domstol må ha förklarat, att personer av samma kön kan gifta sig. Det är dock en reell omöjlighet, att jämföra med cirkelns kvadratur. En cirkel är alltid rund, hur många gånger mindre välinformerade personer än förklarar att den är fyrkantig.

Vi som bekänner oss till den judeo-kristna övertygelsen och traditionen hänvisar till Första Moseboken (Genesis), där det redan inledningsvis fastslås att Gud skapade människan i sin avbild, till man och kvinna, för att dessa skulle vara fruktbara, föröka sig samt uppfylla jorden. Första Moseboken 2:24 anger därtill: ”Det är därför en man lämnar sin far och mor för att leva med sin hustru, och de blir ett.”

 Vita huset i regnbågsflaggans färger efter högsta domstolens beslut den 26 juli.

Slutligen ett antal övriga argument som talar för det traditionella äktenskapet mellan en man och en kvinna:

http://www.homeharborinn.com/community/index.php?/topic/21-marriage-between-one-man-one-woman/?p=29

Jag är ”en skam för Sverige” (för er som inte visste)!

Södertälje stadshus.

Dags att summera dagen. Det brukar jag göra varje kväll här hemma för mig själv, men bland rinner inspirationen till och jag skriver några rader här för den som orkar läsa. Som nu.

Var på gruppledarträff i Södertälje stadshus vid sen lunchtid. The usual suspects. Nyheten för dagen var att KS-ordföranden Boel Godner framlade ett förslag för kommunstyrelsen att ta ställning till om någon vecka, ett komplement till förefintligt förslag om kommunal flaggpolicy. Den nya skrivningen kommer att göra det möjligt att hissa den så kallade regnbågsflaggan (”bögflaggan” som jag ibland brukar säga för enkelhetens skull) på flaggstängerna utanför Stadshuset under Stockholms pridefestival.

Det var naturligtvis helt väntat. Den lokala centeravdelningen har i ett antal år krävt just detta, och sistliden sommar genomförde den ungdomligt omogna  kulturföreningen Molto en kupp genom att på eget bevåg hissa aktuell flagga, vilket fick moderaten (av den hedervärda gamla stammen) Rolf B. Bertilson att hota med polisanmälan. Rolf har sedan dess tyvärr avflyttat till Kalmar.

 Rolf B. Bertilson (M).

Kommunen har tidigare värjt sig med den helt rimliga förklaringen, att ett evenemang måste ha anknytning till Södertälje kommun för att en flaggning av detta slag skall kunna ske, men nu har alltså den uppenbarligen svårartat syltryggade Godner fallit till föga och aviserar att regnbågsflaggning kommer att ske från och med årets pridespektakel (om förslaget går igenom, vilket det säkerligen kommer att göra vid nästkommande KS).

Efter gruppledarträffen var det dags för en lunch på stående fot i form av en ost och bacon-korv vid Pressbyrån vid pendelstationen Södertälje Centrum. När jag stod där och mumsade på korven kom ett  andpar stultande i min riktning, och jag kunde inte låta bli att bjuda det stiliga paret på några bitar av mitt korvbröd (en framfusig kaja fick också några smulor av bara farten). Sedan buss 753 den korta biten till Gågatan (ja, jag har ett halvdåligt knä), där jag tänkt mig köpa ett par småsaker för att sedan byta till lillbussen (”pensionärsexpressen”) till mitt bostadsområde.

 Ett stiligt andpar.

På väg dit blev jag utanför min stampub upphunnen av en man i 40-årsåldern, som blängde på mig när han passerade och med återhållen vrede framförde: ”Du är en skam för Sverige!” Han hade redan hunnit en bra bit bort när jag fann mig och svarade: ”Jaha. Det bjuder jag på.” Vet inte om han hörde, han verkade ha bråttom. Jag blev för något år sedan kallad ”rasförrädare” på stan, och jag gissar att den här mannen – han hade en kamouflagemönstrad ryggsäck- tillhörde samma politiska läger.

Det låter kanske märkligt, men jag brukar bli litet upprymd av tragikomiska händelser av det här slaget. Att bli utnämnd till en skam för Sverige, således inte bara för Södertälje, smäller ju onekligen rätt högt! Det visar att det man gör/skriver inte passerar alldeles obemärkt förbi utan får somliga att reagera. Jag måste tillägga att påhopp av det här slaget är ytterst sällsynta jämfört med de otaliga gånger jag fått beröm för det arbete mitt parti uträttar i kommunen och för min egen blygsamma skrivkonst.

Det är också rätt intressant att det är klientelet med brun ideologisk färg som tycks avsky mig allra mest, även om jag nog inte ligger särskilt bra till hos rödingarna heller. För övrigt är det ju inte stor skillnad mellan brunt och rött – vare sig politiskt eller koloritiskt.

På väg till Pressbyrån vid Stora torget uppmärksammade jag en kvinnlig zigensk tiggare – för övrigt en söt ung dam i 30-årsåldern – som gjorde högljudda kräkljud när jag vänt ryggen till (jag hade ett blåsippemärke på kavajslaget). När jag vände mig om och sa: ”Förlåt?” log hon ett ljuvt, insmickrande leende innan hon återgick till sin sittplats bredvid Pressbyrån. Undrar i mitt stilla sinne hur länge vi flata svenskar skall tillåta den här människoförnedrande verksamheten. Snart kan man inte ta ett steg på stan utan att riskera snava över en tiggare…

 Gågatan i Södertälje.

Måste också berätta, att jag väl uppsutten på bussen såg två bilar bredvid varandra på en parkeringsplats med precis samma nummer, jag tror det var 859 – I mean, what are the odds? Det styrkte min tro på att mirakel kan inträffa och inträffar varje dag, låt vara mestadels i mindre skala.

Spöktimman har redan passerat här i min ensliga lägenhet och det börjar bli dags att ”hoppa i bingen” – där mina trogna gosedjur som jag ”ärvt” av mina barn väntar – och hämta krafter inför morgondagens övningar: förhandlingar med Länstidningens annonsavdelning om annonsering inför höstens val, intervju med högskolestudent (det är jag som intervjuas) samt medlemsmöte i lokalen.

Min hyllning till drottningen på hennes namnsdag

Leve vår vackra drottning på namnsdagen!

I dag den 8 augusti har drottning Silvia namnsdag. I almanackan står både Silvia och det i vårt land vanligare Sylvia.

Hipp, hipp hurra för vår kära och vackra drottning, således, som jag tycker på ett utmärkt sätt personifierar vår nationalgestalt Moder Svea. Trevligt att se alla bussar med svenska flaggor. Trevligt också att se att utanför Södertälje stadshus hade samtliga fem flaggstänger, dagen till ära, svenska nationsflaggor. Normalt finns där en EU-flagga som omges av fyra kommunflaggor, en för varje kommundel.

Skönt även att notera att den så kallade regnbågsflagga, som några ungdomar självsvåldigt hade hissat i syfte att ära Pridefestivalen i Stockholm föregående helg, nu halats. För gott, hoppas jag.

Jag har i dag för övrigt lämnat in en motion till fullmäktige om att svenska flaggan alltid skall vaja utanför stadshuset, ej endast på allmänna flaggdagar som i dag.

Jag hyllar drottningen – som fyller 70 år dagen före julafton – genom att via nedanstående länk spela Dr. Hook and the Medicine Show klassiker ”Sylvia´s Mother” – en riktig höjdare som framförs med stor inlevelse:

http://www.youtube.com/watch?v=z4asAOyglCc

Nu firas den bibliska synden igen

Årets så kallade Pridefestival i Stockholm har brutit ut. Och av skäl som framgår nedan skriver jag detta på fastande mage.

Huvudbegivenheten vid 2011 års Pridefestival – det årliga högtidlighållandet av den bibliska synden med ursprung i Sodom och Gomorra – lär nämligen bli ett framträdande av Thomas Beatie. Denne är en amerikansk transsexuell vilken föddes som kvinna men ändrat sitt ”juridiska kön” till man.

Beatie blev världskänd då han för några år sedan födde ett barn. Han har nämligen trots könsbytet och behandling i samband därmed valt att behålla sina så kallade reproduktiva organ. Nu kommer han således till Sverige och påstår sig vara ”chockad” över att könsbytare i vårt land enligt lag måste vara sterila och ogifta.

Den fråga som osökt inställer sig beträffande fallet Beatie är givetvis denna: varför valde han att byta kön till man om han ändå avsåg att föda barn i tidernas fullbordan? Möjligen var det en medveten strategi i syfte att förbättra de transsexuellas ”rättigheter” och att ställa hela könsproblemaktiken på huvudet. Beatie framstår som en revolutionär som bara bytt ut marxisternas ”klass” mot queerfilosofernas ”kön”. De som får lida är givetvis hans barn (han har fött två till efter förstlingen).

Vajar ej i Södertälje – däremot på SL:s bussar.

Personligen känner jag mig helt fed up med bögeriets och transsexualismens strupgrepp om opinionsbildningen i västerlandet (i andra delar av världen har detta oskick att leka Gud ännu inte slagit igenom). Frågan är vidare varför man fortfarande arrangerar dessa översexualiserade festivaler i Sverige, när den mäktiga och svårartat intoleranta böglobbyn ändå rimligen fått igenom alla sina krav i sin kamp mot det traditionella samhället. Det senaste var att föreningar mellan personer av samma kön får kallas äktenskap.

Politiska beslut och lagtexter är en sak. Det spelar emellertid ingen roll hur många gånger samkönade partnerskap kallas äktenskap – ett äktenskap kommer alltid enligt skapelseordningen att vara en förening mellan en man och en kvinna, icke mellan två personer av samma kön, icke mellan flera personer än två, icke mellan människa och djur.

Man kan fråga sig om nästa viktiga krav för bög- och transsexlobbyn blir att få föreningar mellan människa och djur klassificerade som äktenskap. Med den helige Darwin som ende Gud är människan som bekant endast den djurart som nått högst i näringskedjan, så varför skulle hon inte få para sig med andra arter?

Med Thomas Beatie som dragplåster torde årets Pride-jippo vara försäkrat om erforderlig uppmärksamhet och besöksfrekvens. I andra delar av landet ser det sämre ut. Länstidningen rapporterar exempelvis den 1/8 att ”regnbågsflaggan vajar allt svagare i Södertälje”: den lokala RFSL-avdelningen är på väg att läggas ned och Centerpartiets Tage Gripenstam har i år avstått från att föreslå fullmäktige att besluta om bögflaggning i Kringelstan.

Eftersom HBTQ-(fick jag med alla bokstäver nu?) rörelsen varit totalt framgångsrik över hela linjen förefaller detta vara en naturlig utveckling. Inte mycket återstår att slåss för. Kanske dags att lyssna på divergerande röster (min till exempel)?