Debattkväll om religion och integration i Hebbevillan

 Bloggaren med Christer Sturmark efter debatten i Wendela Hebbes hus. På min slips med motiv från filmen ”Blues Brothers” finns texten: ”On a mission from God”. Foto: Joakim Ströberg

I går kväll, onsdagen den 8 april 2015, deltog jag i egenskap av företrädare för Sverigedemokraterna i Södertälje i en debatt i ämnet ”Religion och integration” med Humanisternas förbundsordförande Christer Sturmark. Debatten ägde rum i Wendela Hebbes hus, vackert belägen intill Södertälje kanal, och arrangerades av Humanisternas avdelning i Södermanland.

Jag måste erkänna att jag tvekade en smula innan jag accepterade inbjudan. Christer Sturmark är trots allt en rikskänd och slipad debattör och författare och jag en enkel kommunpolitiker, skribent och bloggare utan tidigare erfarenhet av just det här debattformatet. Efter att ha fått litet uppmuntrande tillrop från partivänner med budskapet att jag nog skulle klara detta, beslutade jag ändå att ställa upp.

Runt 25 personer hade bänkat sig i restaurang Wendela Hebbe för att ta del av debatten. Vilket innebär att det var tämligen packat med folk. Joakim Ströberg, ordförande för Humanisterna i Södermanland, var moderator. Upplägget var enkelt och koncist – först inledningsanföranden om tre minuter (som utsträcktes till fem), därefter en serie replikskiften följt av frågor från publikum och allra sist avslutningsanföranden. /Fotnot/

 Joakim Ströberg (till höger i bild) presenterar de båda debattörerna för publiken. Foto: Staffan Norberg

Jag återger här mitt inledningsanförande i sitt ursprungliga skick – det vill säga innan jag kortade ner det för att det inte skulle bli alltför långt:

Först ett tack till Humanisterna i Södermanland och Joakim Ströberg för inbjudan till detta samtal.

Allra först vill jag deklarera, att jag hyser en personlig övertygelse av kristet slag. Religionen betyder mycket för mig som individ och för samhället i stort.

Ser vi till människans utveckling historiskt, så har människorna alltid haft en tro eller förvissning om att högre makter eller personligheter påverkar oss människor, naturen omkring oss och det historiska skeendet.

Det är först under de senaste 200-300 åren som gudsförnekelsen och ateismen fått något inflytande, då framförallt i västerlandet. Det har skett via Franska revolutionen 1789 och genom tänkare som Karl Marx, Friedrich Engels och Vladimir Lenin. Men ingenstans, inte ens i det extremt ateistiska Albanien under den kommunistiske diktatorn Enwer Hoxha på 1960- och 1970-talen, har man lyckats utplåna religionen.

För mig är religionen en positiv kraft i samhället så länge de troende tar avstånd från våld och aktivt tvång.

Sverigedemokraterna är ett icke-konfessionellt parti som sluter upp bakom den grundlagsfästa religionsfriheten. Envar har rätt till sin tro eller övertygelse, vare sig denna är monoteistisk eller polyteistisk, förutsatt att Sveriges lagar följs. Vi motsätter oss dock positiv särbehandling utifrån en religiös uppfattning.

Däremot anser vi inte, att den svenska staten kan eller bör vara religiöst neutral. I SDs principprogram (2011) står: ”Sverige har varit ett kristet land i över tusen år. Kristendomen är intimt sammanvävd med den svenska kulturen och identiteten…Kristendomen bör i kraft av sin historia tillåtas att inneha en särställning i förhållande till andra religioner i Sverige.”

 Salems kyrka i Rönninge – ett fint exempel på kristen kultur i Sverige.

När det gäller religionens betydelse för integrationen är situationen ganska komplex. Framförallt är SD skeptisk till mantrat ”Vi måste förbättra integrationen” som universallösning på alla problem som den svenska massinvandringspolitiken skapat. Invandringen till Sverige har helt enkelt blivit så stor att det inte finns några  förutsättningar att i någon högre grad förbättra integrationen.

Om den religiösa identiteten kan bidraga till att vissa individer, familjer och grupper känner sig mer hemma i det svenska samhället, så är detta givetvis bra. Dock vill jag understryka att vi sverigedemokrater avvisar den mångkulturalistiska ideologi som ligger bakom dagens integrationsbegrepp och som beslutats om i regeringspropositioner åren 1975, 1997/98 samt 2010.

Jag citerar ur ett avsnitt av SDs principprogram som handlar om mångkulturalismen: ”I vår tolkning är begreppet mångkulturalism synonymt med den politiska idén om att det är positivt för ett samhälle att inom sig rymma en mängd olika nationella kulturer, sakna en överordnad majoritetskultur och att aktivt arbeta för att invandrargrupper skall bevara sin ursprungliga kultur och identitet.”

Vi kan ju ganska lätt konstatera att mångkultur- och integrationspolitiken, i förening med massinvandringspolitiken, lett till svårartade samhällsproblem: radikal islamism, gängkriminalitet, uppkomsten av laglösa områden där polis och räddningspersonal angrips, en ökad antisemitism samt jihadistisk turism till konflikthärdar i Mellanöstern där IS (DAESH) ägnar sig åt exempellösa grymheter mot kristna och andra religiösa grupper.

Den förda integrationspolitiken har med andra ord mest lett till elände. Helt klart är islam den religion som har haft svårast att interagera med andra religioner.

Sverigedemokraternas alternativ är en återgång till en gemensamhetsskapande assimilationspolitik liknande den som rådde i landet före 1975. Eller enklare uttryckt: TA SEDEN DIT MAN KOMMER.

Jag lyckades alltså inte pressa in allt detta inom ramarna för mitt inledningsanförande, men det som inte hanns med där portionerade jag ut i replikskiftena samt avslutningsanförandet. Hur det gick i debatten med Christer Sturmark? Tja, denne är en skicklig och rutinerad debattör som gärna kör med tjuvknep. Han har en tendens att i motståndarens argumentation – i det här fallet denna bloggare – läsa in sådant som inte finns där utan endast i Sturmarks egen skruvade tolkning.

 Bloggaren antecknar medan Sturmark lägger fram sina argument. Foto: Staffan Norberg

Så till exempel försökte han få det till, att det finns likheter mellan SD och IS (DAESH) så till vida att båda (påstod Sturmark) vill ha religiösa och monokulturella stater. Självfallet argumenterade jag emot denna uppenbara vantolkning: SD vill inte ha en religiös stat utan endast en stat som inte är religiöst neutral och där kristendomen, inom ramen för gällande religionsfrihetslagstiftning, ges en viss särställning. IS-terrorister torde däremot inte ens kunna stava till religionsfrihet. Alldeles bortsett från att SD inte ägnar sig åt att hugga huvudena av folk…

För min del är jag rätt övertygad om att de flesta i auditoriet genomskådade Christer Sturmarks skruvade och ibland rent lögnaktiga argumentation. Det förtjänar påpekas att Sturmark på sina håll anses vara en dogmatisk på gränsen till fanatisk sekularist/ateist som gör den sanna humanismen en otjänst, vilket framgår av en artikel av Anders Björnsson hämtad från Expressen 2007:

http://www.expressen.se/debatt/radda-humanismen-fran-humanisterna/

Det var också min debattmotståndare som fick de knepigaste publikfrågorna. Jag gladde mig i övrigt åt att några åhörare, också sådana som tillhör motståndarpartier, kom fram till mig och tyckte att jag skött mig bra.

Glad blev jag också för Per Eric Mattssons, ordförande i föreningen Wendelas Vänner som var värd för debatten, uppskattande ord om min bok Religionsfrihetens martyrer, vilken till större delen handlar om Södertäljes förste litterate borgmästare Zacharias Anthelius som blev halshuggen år 1624 för sin katolska tro. Jag har även genom en motion till kommunfullmäktige lyckats få kommunen att uppkalla en park utanför Katolska kyrkan (tidigare Kanalparken) efter Anthelius. Sålunda heter parken numera Zacharias Anthelius park.

 Humanisternas flyer utanför den vackert belägna Hebbevillan/Wendela Hebbes hus. Foto: Tommy Hansson

Trots ovanstående kritik riktad mot Christer Sturmark, vars till synes kompletta oförmåga att se något som helst positivt i någon som helst form av religion i mitt tycke är ganska uppseendeväckande, är jag glad över att han hade kuraget att ta sig an en sverigedemokrat i en seriös debatt av detta slag. Han var säkert medveten om att somliga kan tolka detta som att han bidrar till att ”normalisera” SD.

Hur som haver – den tiden då man kunde strunta i SDs argument är definitivt förbi!

Fotnot: Debatten spelades in på video och kan avnjutas via en video som återfinns här:http://humanistbloggen.blogspot.se/2015/04/debatt-om-religion-stat-och-integration.html

Regeringen fördömer ”islamofobi” – inte ett ord om attacker mot polisen

 

 

 Polisbussen i Göteborg som utsattes för ett brandattentat.

http://www.expressen.se/gt/polisbuss-utsatt-for-brandattentat-i-natt/

I natt klockan 03.41 utsattes en polispiket för ett brandattentat på Hisingen i Göteborg.

”Det är aldrig bra att man ger sig på rättsvårdande myndigheter, vare sig personal eller fordon”, konstaterar Thomas Fuxborg, talesman för polisen i Västra Götaland enligt Göteborgs-Tidningen (GT). Se länk överst.

Branden i polisfordonet hade föregåtts av omfattande angrepp på polis och räddningsstyrkor i de oroliga områdena norra Hisingen och Biskopsgården i Göteborg i anslutning till nyårshelgen. I attackerna användes nyårsraketer. Polisen anfölls även av ett 20-tal maskerade individer.

De senaste veckorna har ett stort antal bilar antänts samt lokaler för polis, domstolsväsende, brandkår och räddningstjänst angripits inte bara i Göteborg utan också i det notoriska Malmö.

Det har samtidigt rått största möjliga tystnad från den svenska regeringen avseende dessa samhällsfarliga nidingsdåd. Ingen orolig minister har gått ut och fördömt angreppen på rättsvårdande myndigheter, brandkår och räddningstjänst. Orsaken till varför så ej skett ligger i öppen dag: sådana fördömanden vore sak samma som att underkänna den av såväl rödgröna regeringen som alliansoppositionen omhuldade immigrations- och mångkulturpolitiken.

Väsentligt annat ljud i den så kallade skällan var det då en källarmoské i Eskilstuna eldhärjades kring jul. Efter initiala men obestyrkta uppgifter om att ”någon” kastat in ett brandfarligt föremål i den somaliska moskén och därpå springande begivit sig från platsen, meddelade polisen redan dagen därpå att branden lika gärna kunde ha haft ett annat ursprung.

I dag framgår det i media, bland annat i TV4 Nyheter/Regionalt (se länk nedan), att polisen arbetar enligt teorin att branden i Eskilstuna var en olyckshändelse och inte något muslimfientligt attentat.

http://www.svt.se/nyheter/regionalt/ostnytt/moskebranden-inget-attentat

 Bah Kunke i färd med att förstärka förefintliga motsättningar och skiljelinjer.

Kulturminister Alice Bah Kuhnke har likväl vid ett opinionsmöte i Stockholm kungjort (länk nedan), att regeringen i samråd med ”det muslimska civilsamhället” planerar en omfattande informationskampanj mot ”islamofobin” i syfte att upplysa allmänheten om islams verkliga natur. Med största sannolikhet kommer då islam, som erövrat betydande delar av världen de senaste 1400 åren genom otaliga krigståg, att framställas som en ”fredens religion”.

http://www.svd.se/nyheter/inrikes/tusentalet-manifesterade-till-stod-for-drabbade-moskeer_4226485.svd

Troligen kommer det då också att heta, att den exempellösa terror som Islamska staten (IS) ägnar sig åt i Mellanöstern ”inte har någonting med islam att göra”, något som redan påståtts vara fallet av västledare såsom USAs president Barack Obama och Storbritanniens premiärminister David Cameron.

I så fall vore det tvivelsutan mer korrekt att i sammanhanget tala om desinformation snarare än information.

Det finns varje anledning ställa sig frågan, varför muslimska församlingsmedlemmar i Eskilstuna ägnar sig åt att sprida falska uppgifter om påstådda mordbrännare och varför de inte gör något för att underlätta polisens arbete mer än att ta på sig offerrollen. Ett 70-tal personer uppges ha vistats i källarmoskén då branden bröt ut – någon av alla dessa måste rimligen ha sett hur branden startade

Kan det vara så enkelt som att branden är självanlagd i syfte att av kommunen utverka en ny och bättre gudstjänstlokal, samtidigt som man kan inhösta sympatier inklusive ”kärleksbombning” på grund av föregiven ”islamofobi”? Jag menar att frågan måste ställas och att den framför allt inte får glömmas bort av polisen under utredningsarbetet.

Förutom i Eskilstuna har moskéer i Eslöv samt Uppsala utsatts för påhälsningar i form av klotter och brandförsök. I Uppsala hade texten ”Åk hem muslimskit” sprejats på bland annat moskéns ”kvinnoingång”.

Jag vill med emfas understryka, att jag mycket starkt tar avstånd från och fördömer varje form av attentat mot såväl bärande samhällsinstitutioner som religiösa gudstjänstlokaler av vad slag det vara månde: moskéer, kyrkor, tempel, synagogor med mera.

Vid den sistnämnda formen av angrepp hotas dessutom ett av det demokratiska samhällets fundamenta – nämligen religionsfriheten, som finns inskriven i vår grundlag.

Därmed inte sagt att vi bör tro på varje ansats att sätta upp incidenter sådana som den i Eskilstuna på ”islamofobins” konto. Särskilt inte om man som kulturminister Bah Kuhnke representerar rikets regering och därmed har ett övergripande ansvar för tillståndet i nationen.

Att som Bah Kuhnke och andra ledande politiker förstärka skiljelinjer och motsättningar som redan finns är ingenting annat än lättsinnigt och oansvarigt. Motsättningar som finns mellan olika grupper av muslimer, mellan islam och andra religioner, mellan etniska svenskar och människor med utländsk bakgrund.

Här en länk till en sajt som listar ett antal fejkade ”antimuslimska” så kallade hatbrott:

http://www.frontpagemag.com/2014/robert-spencer/the-top-anti-muslim-hate-crime-hoaxes-of-2014/

 En imam i franska Pau klottrade ner sin egen moské – dömdes till böter och utvisning.

Det bör avslutningsvis nämnas, att det finns dokumenterade fall i utlandet att ansvariga muslimska trosutövare själva skändat moskéer i syfte att få sympatier. En imam i Frankrike – den 47-årige Khalil i staden Pau – dömes så till böter och utvisning efter att ha påkommits med att klottra ned den egna moskén med rasistiska slagord. Naturligtvis kan sådant även hända här.

Länk till en  fransk tidningsartikel om händelsen, som inträffade för ungefär ett år sedan,  här:

http://www.larepubliquedespyrenees.fr/2014/01/18/l-ancien-imam-de-la-mosquee-de-pau-doit-quitter-la-france,1174790.php