Den brännande abortfrågan: Trump versus Biden

Donald Trump var den förste amerikanske president som deltog i den årliga anti-abortmanifestationen March for Life i Washington, D. C.

Abort är en ständigt brännande fråga i USA men brukar inte finnas med bland de ämnen politikerna talar mest om inför ett val. Det nyligen överståndna presidentvalet i USA utgör därvidlag inget undantag, något som förmodligen beror på kandidaternas ovilja att alienera viktiga väljargrupper.

Såväl president Donald Trump som hans motståndare Joe Biden har dock klargjort var de står i frågan. ”Ofödda barn har aldrig haft en större försvarare i Vita huset”, klargjorde Trump vid ett möte i regi av March for Life i Washington, D. C. i januari i år. Presidenten har därtill utnämnt tre konservativa domare till Högsta domstolen – Neil Gorsuch, Brett Kavanaugh och Amy Coney Barrett – vilka kan antas inta en restriktiv hållning i abortfrågor. https://www.aftonbladet.se/nyheter/a/K3RbA7/trump-vid-abortprotest-jag-ar-mest-emot

Biden strävar å sin sida efter en federal lag som garanterar kvinnan rätten att genomgå en abort. Hans vicepresidentkandidat, Kamala Harris, anses emellertid vara ännu mer abortvänlig. ”Kamala Harris är en extremist som stöder abort under förlossningen ifall det efterfrågas”, har pro-life-aktivisten Marjorie Dannenfelser citerats. Det bör tilläggas att även Biden är för abort utan en övre tidsgräns. https://www.bbc.com/news/election-us-2020-54003808

Vicepresidentkandidaten Kamala Harris har kritiserats för att vara extremist i abortfrågan. https://www.marieclaire.com/politics/a33623181/kamala-harris-stance-on-abortion/

Den eventuellt blivande presidenten Joe Biden, själv katolik, har alienerat många troende katoliker med sin abortvänlighet. Kardinal Raymond Leo Burke uppmanade så inför valet USAs katoliker att inte lägga sina röster på Biden. ”He´s not a Catholic in good standing”, menade Burke i ett uttalande. Vidare ansåg Burke att ”a Catholic may not support abortion in any shape or form, because it is one of the most grievous sins against human life…”

Catholics shouldn’t vote for Biden, former La Crosse bishop says

Enligt det respekterade Guttmacher Institute finns det sju amerikanska delstater som inte har någon övre gräns för aborter. Det är Alaska, Colorado, New Hampshire, New Jersey, New Mexico, Oregon och Vermont. Vidare finns det ett 20-tal delstater där abort tillåts ända fram till och under födelsen om moderns liv bedöms vara i fara. https://www.varldenidag.se/nyheter/flera-delstater-tillater-abort-fram-till-fodseln/repsaB!VL9w24dOwNBEfRpF5B3thw/

I några av dessa delstater finns emellertid enligt Guttmacher Institute – som är pro-choice i abortfrågan – restriktioner gällande hur aborter skall finansieras eller vilken information kvinnan skall få; dock finns här inga krav på att kvinnans liv måste vara i fara för att abort skall tillåtas. https://www.guttmacher.org/state-policy/explore/state-policies-later-abortions

Som en jämförelse kan nämnas att i Sverige tillämpas så kallad fri abort till och med vecka 18. Därefter kan abort beviljas om särskilda skäl föreligger som gör att kvinnan får tillstånd av Socialstyrelsen. Normalt får dock abort i princip inte utföras efter det att fostret är livsdugligt, vilket brukar anses vara i höjd med vecka 22.

I Sverige finns dock liknande lagstiftning som i USA: om kvinnans liv eller hälsa bedöms vara i fara på grund av sjukdom eller kroppsligt fel finns ingen övre gräns.

En tecknares tolkning av Roe vs. Wade-lagen.

Vad som komplicerar bilden i USA är givetvis att olika delstater har olika abortbestämmelser, vilka därtill ofta blir föremål för rättslig prövning. I och med den banbrytande lagen Roe versus Wade från 1973 finns en konstitutionell aborträtt, men delstaterna kan också förbjuda abort efter det att fostret bedömts vara livsdugligt.

Under 2017 genomfördes i USA runt 862 000 aborter, vilket enligt uppgift är det lägsta antalet sedan Roe-Wade-lagens tillkomst 1973. 2017 är det senaste året som komplett abortstatistik föreligger. https://www.svd.se/mangden-aborter-i-usa-det-lagsta-sedan-de-blev-lagliga