Ny undersökning: svarta överrepresenterade i reklamen

Nej, sådana här annonser ser vi inte längre. Förekomsten av icke-vita personer har dock ökat över tid i svenska medier enligt en ny undersökning.

Fler svarta men färre från Mellanöstern än gruppernas andel av befolkningen.

Så kan man lämpligen sammanfatta de rön som görs i en ny studie om olika minoritetsgruppers förekomst i televisionen företagen av forskare från Malmö respektive Lunds universitet. Institutet för mediestudier i Stockholm sammanfattar:

”I en pionjärstudie av vilka som syns på bästa sändningstid i SVT1 och TV4 visar det sig att vissa minoritetsgrupper syns i större utsträckning.” Visserligen är det majoritetsgruppen vita som mest frekvent representeras i TV, konstaterar institutet, men: ”Av minoritetsgrupperna är det framförallt svarta som syns mer än sin befolkningsandel i tv-reklam och tv-journalistik.” https://mailchi.mp/723839e54581/svarta-syns-ofta-i-tv-rutan-pressmeddelande-frn-mediestudier?e=%5BUNIQID%5D

Tidigare forskning i ämnet har varit sparsam om alls förekommande, icke minst beroende på ämnets laddning. När emellertid den politiskt korrekta vänstern för några år sedan började se etniska grupperingar som markörer för godhet (svarta, mörkhyade) respektive ondska (vita) började det talas om ”rasifiering” som något positivt. Detta förstärktes med BLM-rörelsens framträdande.

Det är säkerligen många med mig som irriterats över att viss TV-reklam för exempelvis IKEA, H&M, Zalando eller McDonald´s vinnlägger sig om att få med en lagom blandning av företrädare för etniska grupper såsom svarta, mörkhyade och personer med asiatiskt utseende. Stundom inom samma familj.

Jag ber läsaren notera att jag inte tycker att någon av dessa grupperingar är bättre eller sämre än de andra. Jag är totalt ointresserad av hudfärg i sig. Det är den ibland kliniskt politiska korrektheten jag vänder mig emot.

Den svarta modellen Lola Ogunyemi gör reklam för Dove.

Forskarna bakom den nu föreliggande undersökningen är docent Sayaka Osanami Törngren, Malmö universitet, docent Sofia Ulver, Lunds universitet samt forskarassistent Karl-Arvid Färm. Dessa fastslår bland annat att TV-reklamen är mer mångfaldig än TV-underhållningen. Journalistiken befinner sig i en mellanposition i sammanhanget.

”Svarta är överrepresenterade rent numerärt på bästa sändningstid i svenskproducerade medier”, konstateras det, ”medan andra grupper ligger närmare sina befolkningsandelar.” https://www.ehl.lu.se/nyheter/mangfalden-okar-i-svensk-reklam-men-mest-for-syns-skull

Studiens forskare har analyserat 676 svenska reklamfilmer mellan 2008 och 2017. Cirka en fjärdedel av dessa uppges innehålla icke-vita personer. En ökning av dessa kan noteras från och med den europeiska flyktingkrisen 2015. Studien visar vidare att icke-vita agerande är något vanligare i TV4 än i SVT. Vita har dock till övervägande del huvudroller i reklamen medan asiater är mest passiva

Vänsterpatrasket har blivit nationalister – och Bildt jäser över av godhet (och aktieoptioner)

Den polisiära verkligheten av i dag…Teckning: Lindström

Förorterna brinner. Poliser attackeras. Invandrare är överrepresenterade i brottsstatistiken. Flyktingar kan inte längre mottas på ett människovärdigt sätt. Mord- och våldtäktsstatistiken skenar. Detta får dock ingen berätta för omvärlden, ty den som gör det ljuger och är troligen landsförrädare.

Detta är kontentan av ett antal reaktioner på SDarnas Jimmie Åkessons och Mattias Karlssons minst sagt omskrivna debattartikel i Wall Street Journal härom dagen, då partiledaren och gruppledaren i riksdagen gav president Donald Trump rätt i dennes negativa omdöme om svensk immigrationspolitik i ett tal i Florida. https://samtiden.nu/2017/02/vi-vill-gora-sverige-sakert-igen-akesson-och-karlsson-wall-street-journal/

Helt plötsligt tycks vänsterpatrasket och dess vänner ha metamorfoserats till flaggviftande supernationalister som nu skriker ”landsförrädare”, ”Sverige-hatare” och ”lögnare” åt Åkesson, Karlsson och andra SDare i olika tonarter. Sådana röster går det för tillfället 13 av på dussinet i olika Facebook-grupper, vilket vem som helst som är ansluten till detta forum kan förvissa sig om.

Carl Johan De Geer: ”Skända flaggan”.

Alltså samma typ av röster som vanligen spyr på svensk nationalism och sätter en ära i att vara så ”osvenska” som möjligt och som sannolikt hyllar den bedagade så kallade konstnären Carl Johan De Geer och hans kollegers anti-patriotiska excesser på 1960- och 1970-talen. Om ”osvenskhet och svensk idioti” skrev jag följande bloggtext för några år sedan: https://tommyhansson.wordpress.com/2009/11/25/osvenskhet-och-svensk-idioti/

En av dem som driver tesen att SD i själva verket hatar Sverige är riksbögen Jonas Gardell, som nyligen twittrade följande: ”SD pratar tvärtom-språket…de kallar sig Sverigevänner men hatar Sverige.” http://nyheter24.se/nyheter/politik/877302-jonas-gardell-sverigedemokraterna Nej, Jonas Gardell, Sverige-vänner hatar inte Sverige – däremot finns det allt skäl att hata en politik bedriven av såväl borgerliga som socialistiska regeringar som bara lett till elände.

Det är omtanke och kärlek, inte hat.

Den brinnande fosterlandsvännen Jonas Gardell menar att SD ”hatar Sverige”.

Tråden ”Sverigedemokraterna är landsförrädare” togs upp av inte helt okända Elisabeth Höglund redan hösten 2015. ”Någon annan slutsats kan man inte dra”, påstod Höglund sedan SD hållit en presskonferens under vilken Jimmie Åkesson berättat att partiet avsåg starta en kampanj utomlands som uppmanade flyktingar att inte komma till Sverige, eftersom det fattas såväl jobb som bostäder här. Det är till att ha låga krav på landsförrädare… https://elisabethoglund.se/blogg/sverigedemokra_terna_agerar_landsforradare_sverige_nara_undantags_tillstand/

Det fanns naturligtvis ett antal andra slutsatser som kunde dras av SDs utspel. Bland annat den att partiet genom sin kampanj faktiskt ville göra något konkret i syfte att avlasta vårt fädernesland och dess ändliga resurser när det gäller att via svängdörrar i tullen bereda en väg in i det svenska samhället åt alla som hävdade att de var flyktingar från krigets Syrien. Men vilka för säkerhets skull i nio fall av tio först  gjort sig av med sina identitetshandlingar.

Den rödgröna regeringen togs uppenbarligen på sängen av president Trumps skissartade bild av situationen i Sverige, en bild som fick kött på benen då invandrarungdomar i Rinkeby två dagar efter Trumps tal i Flordida gick till våldsam attack mot polisen sedan denna haft fräckheten att gripa en tungt belastad kriminell i förorten. Upploppen i Rinkeby rönte omfattande uppmärksamhet i USA och andra länder.http://www.dn.se/sthlm/rinkeby-upplopp-stor-nyhet-i-usa/

Regeringen Löfven är när detta sätts på pränt mitt uppe i en förlängd brandkårsutryckning i syfte att få omvärlden att tro, att Donald Trump är en obalanserad galning och att Sverigedemokraterna är nära nog landsförrädare som ger Trump rätt i dennes omdömen om vårt land. Sverige skall framställas som en moralisk supermakt och ett paradis på jorden där allt står ganska väl till. Den som säger något annat är ute i skumma syften.

Det är därför justitieminister Morgan Johansson utgjutit sig i pressen på följande sätt: ”Vi har kommit till en punkt där Sverigedemokraterna medvetet skadar Sverige genom att ljuga om oss i internationell media.” Envar med verklighetssinnet någorlunda i behåll vet givetvis om, att det är en mångårig destruktionspolitik som går tillbaka till 1975, då riksdag och regering officiellt bestämde att Sverige skulle bli mångkulturellt, vilken skadat Sverige. http://nyheteridag.se/johansson-rasar-mot-sd-efter-debattartikel-i-wall-street-journal-ljuger-om-sverige/

Carl Bildt kan göra sig en rejäl hacka.

Nu har också den vanligen så coole Carl Bildt anslutit sig till det desperata folket på brandbilen. I en snyftartikel i Washington Post, som jämte den av Trump bojkottade New York Times är vänsterliberalernas mediala flaggskepp i USA, förklarar sig Bildt ”stolt” över att Sverige under hans tid som statsminister gav människor från det krigshärjade forna Jugoslavien möjligheter till en ny framtid här. http://www.svt.se/nyheter/utrikes/carl-bildt-har-ar-sanningen-om-sveriges-flyktingar

Bakgrunden var att folkpartiledaren Bengt Westerberg hade ställt Bildt inför ett ultimatum 1991: om regeringen inte undanröjde det tidigare socialdemokratiska så kallade Lucia-beslutet från december 1989 – att endast tillåta ”kvotflyktingar” enligt FNs kriterier – skulle FP avgå och därmed spräcka den borgerliga ministären. Jag rekommenderar varmt läsning av följande länk till en text av signaturen Julia Caesar, som berättar om Westerbergs ultimatum och som i övrigt ger en mycket initierad bild av svensk flyktingpolitik: http://snaphanen.dk/2014/12/14/sondagskronika-tjugotre-forlorade-ar/

Det faktum att Carl Bildt nu jäser över av godhet över sina påstådda humanitära bragder för ett kvartssekel sedan är förstås ingen intäkt för att svängdörrspolitiken fungerar anno 2017 – det gjorde den för övrigt inte ens på Bildts tid – och på intet sätt något som helst bevis för att Donald Trump skulle vara okunnig, vilket Bildt på sedvanligt snorkigt överklassmaner implicerar i sina tårdryperier i Washington Post. Däremot demonstrerar Bildts utspel den gamla sanningen, att samhällseliten håller ihop oavsett formell partitillhörighet.

För att återknyta till tråden om landsförräderi, och samtidigt få ett tankeväckande perspektiv på Carl Bildts paraderande som fosterlandsvän i amerikanska media, så har sajten Nyheter idag avslöjat att Bildt är styrelseledamot i bolaget Fustator som via Skälsö AB utbjudit en gotländsk ubåtshamn till försäljning. Hamnen såldes ut av den socialdemokratiska regeringen 2004. http://nyheteridag.se/carl-bildt-i-bolagsstyrelsen-gotlandsk-ubatshamn-riskerar-saljas-till-ryske-oligarken-antonov/

Vladimir Antonov, med en rad tvivelaktiga affärer i bagaget, kan bli ägare till gotländsk ubåtshamn. https://sv.wikipedia.org/wiki/Vladimir_Antonov_(aff%C3%A4rsman)

Aktuell köpesumma uppges vara 82 miljoner kronor och det hetaste namnet som ny ägare skall vara den ryske affärsmannen Vladimir Antonov, som har en rad skumraskaffärer i bagaget. Antonov har bland annat varit ägare till den engelska fotbollsklubben Portsmouth FC. Det var icke minst Antonovs inblandning i SAABs planerade försäljning till General Motors (GM) som gjorde att affären gick i stöpet.  En möjlighet att avvärja ett ryskt inköp, uppger Nyheter idag, är dock att Fortifikationsverket bjuder över det pris Antonov är villig att betala. Affären skall vara avklarad i nästa vecka.

”Fosterlandsvännen” Carl Bildt har som styrelseledamot i  Fustator optionsrätt på 70 000 aktier och lär i vilket fall som helst göra sig en rejäl hacka på affären.

/

 

Försvaret är en angelägenhet för oss alla!

Reinfeldt uppträder gärna som svensk patriot i idrottssammanhang. I försvarsfrågan tangerar hans inställning det landsförrädiska.

När jag anslöt mig till Sverigedemokraterna för ganska precis fem år sedan skedde det främst på grund av försvarsfrågan.

Jag hade 2006 röstat på ett alliansparti därför att jag ville ge den borgerliga konstellationen chansen att föra en bättre politik än den tidigare sosseregeringen förmått, inte minst då inom försvarspolitiken. Försvaret har alltid varit en av de absolut viktigaste inrikespolitiska frågorna för mig.

Sveriges försvar har länge befunnit sig i strykklass. Nedrustningen har i realiteten pågått ända sedan Olof Palme tillträdde som statsminister för drygt 40 år sedan, då Sveriges ekonomi började försvagas och samhällsekonomiska prioriteringar måste göras. Försvaret kom då att tjäna som en budgetregulator. När det behövde sparas så sparades det undantagslöst på försvaret.

Svenskt försvar – alltid i strykklass.

Till Palmes och sosseriets försvar måste ändå sägas att man såg till att hålla landets försvarsindustri och med denna intimt förknippade företag som Bofors, SAAB och Hägglunds i gång. Palme själv hade desslikes i egenskap av reservofficer viss inblick i försvarets realiteter.

När sedan Berlinmuren föll i slutet av 1989 och Sovjetunionen imploderade två år senare fick de som ville dra ned på försvarsutgifterna ytterligare råg i ryggen. Kalla kriget var slut och därmed troddes de militära hoten mot Sverige vara över. En majoritet politiker och även försvarsfolk i de högre rangerna syntes bergfast övertygade om detta.

Något invasionsförsvar behövdes inte längre – i stället skulle de bristfälliga resurser som återstod satsas på det så kallade cyberkriget, terrorism- och katastrofbekämpning och/eller utlandsinsatser. Försvarsmakten blev med tiden även ett slags catwalk, där politiskt korrekta soldatkategorier såsom invandrare, kvinnor och homosexuella visades upp.

Värnpliktsförsvaret befanns onödigt. Någon fara på taket var det dock absolut icke – o nej då, landets försvar var i stället vassare och effektivare än förut! Samtidigt skrotades regemente efter regemente och det militära kulturarvet lades i spillror.

På senare tid har såväl ÖB som försvarsminister konstaterat vad de flesta redan i princip visste, nämligen att det svenska försvarets resurser i dag endast räcker till för att försvara en del av landet i ungefär en vecka. Frågan är om den nuvarande kapaciteten förslår ens så långt. Detta i en tid då arvfienden Ryssland under den nye tsaren Vladimir Putin satsar hårt på militär upprustning och modernisering.

Ryska soldater på marsch som viktiga spelpjäser i Putins imperieambitioner.

I detta läge påstår statsminister Fredrik Reinfeldt att ”försvaret är ett särintresse” som snällt måste ställa sig med mössan i handen i den mån man befinner sig vara i behov av ytterligare medel. Det är ett helt otroligt uttalande, särskilt som det kommer från en man som fullgjorde sin värnplikt som fjälljägare. Jag skulle till och med vilja påstå att det tangerar det landsförrädiska.

Vårt militära försvar är ju så långt ifrån ett ”särintresse” man kan komma. Försvaret är vår nationella livförsäkring med uppgift att försvara vårt land, vårt folk och våra nationella värden inklusive demokrati och yttrandefrihet. Försvaret är en angelägenhet för oss alla. Det brukar med all rätt hävdas att varje land har en armé – sin egen eller någon annans. 

Om krig utbryter och Sverige ockuperas av främmande styrkor från andra sidan Östersjön har den sorgliga skepnad som i dag skall föreställa svensk regeringschef all anledning att se om sitt hus och förbereda sitt eget försvar. Risken är nämligen stor att han i en framtid kommer att ställas till rättsligt ansvar för sin och alliansregeringens möjligen brottsliga försummelse av Sveriges försvarsmakt.

Försvarsvännen Rolf K. Nilsson: snart före detta M?

Nya Moderaterna framstår tveklöst i dag som det mest försvarsnegativa partiet i regeringen, kanske i riksdagen. Från partitoppen utgår en värdenihilistisk röta som sprider sig neråt i partikadrerna. För Reinfeldt och hans vapendragare finns inte längre några ideologiska eller politiska sanningar, endast pragmatism, följsamhet och röstmaximering.

Försvaret är ett särintresse…

Kanske, kanske har dock Reinfeldt skjutit sig i foten den här gången med dessa fyra ord. Det är inte en dag för tidigt att det mullrar i de djupa moderatleden. Det förvånar inte alls att min gamle redaktionschef från min tid som utrikespolitisk medarbetare i Morgonposten i Göteborg, Rolf K. Nilsson, tidigare moderat riksdagsman och ledamot i försvarsutskottet, nu tar heder och ära av sin partiledare.

Rolf hör naturligtvis inte längre hemma i M utan snarare i det enda parti i riksdagen som faktiskt vill rusta upp vårt försvar – Sverigedemokraterna. Jag törs garantera att du är välkommen när du vill, Rolf!

Finns det hopp för Södertälje efter AstraZenecas bantning?

AstraZenecas anläggningar i Gärtuna i Södertälje kommer att brandskattas hårt av nedskärningarna.

Det fanns bara tre punkter på dagordningen då kommunstyrelsen i Södertälje träffades tillsammans med inbjudna gäster för ett extra sammanträde på fredagseftermiddagen (10/2): protokollets justering, fastställande av dagordning samt ”Förändringar inom AstraZeneca”.

Bakgrunden till det extrainsatta mötet var givetvis läkemedelsföretagets förutskickade personalbantning med drygt 1000 personer i moderstaden Södertälje. Inbjudna gäster inkluderade bland andra regeringens samordnare Lars Leijonborg, Arbetsförmedlingens generaldirektör Angeles Bermudez- Svankvist samt Ingrid Petersson och Tobias Olsson från AstraZeneca.

AstraZeneca är inget företag vilket som helst. Jämte Scania är det ett av två företag i Södertälje som har hela världen som arbetsplats. Det grundades redan 1913 under namnet Astra/Apotekarnas Kemiska Fabriker av täljeapotekaren Adolf Rising. Det hade initialt tio anställda men utvecklades starkt under de närmast följande åren.

Främsta orsak till den spektakulära framgången var den ökande inhemska läkemedelsbrist som framträdde i samband med Första världskriget i och med minskad import från de stora tyska läkemedelsindustrierna. Den första världssäljaren blev preparatet Xylocain 1948, vilket främst marknadsfördes såsom bedövningsmedel för tandläkare.

Storsäljaren Xylocain.

Genom åren följde ett flertal stora försäljningsframgångar. 1995 bytte företaget namn till Astra AB och 1999 gick det samman med brittiska Zeneca och bildade därmed fusionen AstraZeneca. Företagets ”hjärta” fortsatte att slå i Södertälje. Nu ter sig det anrika företagets framtid osäker, vilket oundvikligen kommer att medföra följdverkningar i Södertälje. För två år sedan friställdes 900 personer då forskningsavdelningen i Lund lades ner.

Ingrid Petersson från AstraZeneca inledde med att beskriva företaget som ett globalt bioläkemedelsföretag som omfattar ”hela kedjan” från tidig forskning till marknadsföring och försäljning. Företaget finns etablerat i hundratalet länder inklusive de framträngande marknaderna Brasilien, Indien, Kina, Mexiko och Ryssland.

Behovet av personalnedskärningar, omtalade Petersson, bottnar främst i det faktum att kostnaderna för forskning går uppåt medan produktionen av läkemedel går nedåt. Det blir allt mer komplicerat och tidskrävande för ett läkemedelsföretag att hävda sig på marknaden.

Enligt planerna skall Astra Zeneca minska personalen med 7300 personer över hela världen. De största neddragningarna kommer att ske inom försäljning och tjänstefunktioner men även inom forskning och produktion.

– I Södertälje planeras en minskning om 1100 personer plus X antal tjänster, förklarade Ingrid Petersson. Den tidiga forskningen på nervsjukdomar kommer att läggas ner i Södertälje och Montreal. Andra delar som stängs eller minskar/sammandras är säkerhetsvärderingsenheten samt stödfunktioner.

Fr. v. syns Ingrid Petersson, Boel Godner, Angeles Bermudez-Svankvist, Lars Leijonborg samt lokala södertäljepolitiker. Foto: Tommy Blomqvist

Allting kommer emellertid inte att läggas ner i företagets två Södertälje-anläggningar i Snäckviken och Gärtuna. Här finns en del anläggningar som är av världsklass. För närvarande pågår enligt Ingrid Petersson en kompetenskartläggning. Alla medarbetare som är verksamma i Södertälje bor heller inte i kommunen utan kommer från hela Mälardals-regionen: cirka 200 bor i Södertälje jämfört med 250 i Stockholm och 50 i Nykvarn.

– AstraZenecas nedskärningar är alltså inte bara en lokal fråga för Södertälje, underströk Ingrid Petersson. Som även försäkrade mötesdeltagarna att företaget sätter in alla krafter i omställningen under mottot ”individen i centrum”. Jämväl kommer AstraZenecas forskningsanläggning i Mölndal med 2400 anställda att fortsätta som tidigare.

Ingrid Petersson och hennes kollega Tobias Olsson framhöll att företaget kommer att informera kommunledningen fortlöpande om vad som är på gång, vilket KS-ordföranden Boel Godner tackade särskilt för. Det finns en icke obetydlig risk för att bantningen kan bli större än avsett.

Angeles Bermudez-Svankvist informerade om att Arbetsförmedlingen (AF) uppgjort en beredskapsplan i syfte att underlätta för friställda att få lämpliga arbeten. AF har även kontakt med Trygghetsrådet och Invest Sweden i frågan:

– Det finns en öppen linje som AstraZeneca-anställda kan ringa, sade Bermudez-Svankvist. Det kan finnas ett potentiellt intresse från sjukhussidan och kanske från högskolorna. Arbetsförmedlingen står väl rustad och har omallokerat personal.

Lars Leijonborg intervjuas av radion. I bakgrunden passar denna bloggare på att fika efter KS-mötet. Foto: Tommy Blomqvist

Bermudez-Svankvist betonade vikten av kartläggning av den kompetens och erfarenhet som finns och att en ”nationell matchning” kommer att ske. Flera företag uppgavs ha anmält sitt intresse.  Hon framhöll även att det kan komma att bli icke obetydliga ”kringeffekter” när minst 1100 AstraZeneca-anställda slutar.

Förra statsrådet och FP-ledaren Lars Leijonborg har alltså utsetts till regeringens samordnare i AstraZeneca-frågan. Han sammanfattade sin arbetsbeskrivning enligt följande

– Mitt uppdrag är begränsat till att under tre månader försöka minimera de negativa effekterna – AstraZeneca är ju en företrädare för Sverige som ledande inom läkemedelsindustrin. Företaget självt har naturligtvis ett stort ansvar.

Leijonborg valde att anlägga ett optimistiskt synsätt på AstraZenecas neddragningar:

– Jag tror att vi om ett par år kommer att konstatera, att det blev ett antal lösningar. Jag tror att ett antal halvstora företag kan komma att ta över en del av AstraZenecas verksamhet och att vi kommer att få se en diversifiering i läkemedelssektorn.

Lars Leijonborg sade sig vidare nära en förhoppning, att AstraZeneca väljer en mer generös inställning än amerikanska General Motors (GM) gjorde då man av konkurrensskäl inte ville att andra företag – som var intresserade av SAAB – skulle utnyttja GM:s landvinningar från SAAB-tiden.

– Det finns intresse från andra företag samt även Sveriges Lantbruksuniversitet (SLU) – dock inget som är klart ännu, menade Leijonborg. Man skall komma ihåg att en nedläggning också innebär möjligheter.

Tommy Blomqvist, KS-ersättare för Sverigedemokraterna, frågade Leijonborg om inte onödiga regleringar och restriktioner verkar hämmande för svensk forskning på läkemedel. Något denne verkade instämma i. När sedan Blomqvist preciserade vad han menade – att det kanske var dags att lätta på restriktionerna kring djurförsök – blev Leijonborg dock mer undanglidande.

Kommunstyrelsens ordförande Boel Godner (S) avslutade med att infomera om att en grupp bestående av politiker från samtliga partier i KS samt tjänstemän skulle utses i syfte att bevaka AstraZeneca-frågan.

Efter det extra KS-sammanträdet i Södertälje stadshuset följde en presskonferens.

Det är omöjligt att förutse exakt vilka konsekvenser AstraZenecas varsel kan komma att få för Södertälje kommun. Det är också troligt att antalet friställda inom de närmaste åren  kommer att bli större än de 1100 samt X antal som förutskickats så här långt.

Klart är att södertäljepolitikernas manöverutrymme är tämligen begränsat. Inte ens ”tungviktaren” Lars Leijonborg har mandat att göra mer än att söka begränsa skadeverkningarna för individerna själva och deras familjer, för Södertälje kommun, Mälardals-regionen samt Sverige.