Posted tagged ‘SIFO’

Kritik mot ”meningslösa” gängsamtal – SD gynnas i opinionen av att utestängas

16 september, 2019

Regeringens gängsamtal enligt Jeander.

De av regeringen initierade sjupartisamtalen om gängkriminaliteten har kommit igång så smått. ”Ingångsvärden” avseende bland annat förebyggande arbete samt skärpta straff för ett antal olika brott, men också ökad kameraövervakning och ett system med kronvittnen, har presenterats så här långt. https://www.unt.se/ledare/ett-budskap-till-gangsamtalen-5404070.aspx

Inte helt oväntat förefaller det som om Moderaterna har den tuffaste attityden i samtalen. Partiets rättspolitiske talesman, Johan Forssell, kommenterade samtalen för några dagar sedan med orden: ”Det går inte alls bra.”

Forssell menade bland annat att samtalen avancerar framåt i alltför långsamt tempo och att den tiopunktslista M lade fram fick ett mycket svalt mottagande. Också de övriga så kallade allianspartiernas representanter har varit kritiska till samtalen. https://sverigesradio.se/sida/artikel.aspx?programid=83&artikel=7297562

Samtliga allianspartier har kritiserat den rödgröna regeringen för att inte ha bjudit in Sverigedemokraterna – alltså det parti som mest av alla partier har uppmärksammat den accelererande brottsligheten – till samtalen; man föredrog dock att inte sätta hårt mot hårt genom att vägra ställa upp om ej SD bjöds in.

SDs rättspolitiske talesman, Adan Marttinen, har för sin del valt att ställa sig bakom Moderaternas förslag om ”visitationszoner” i utsatta områden, inom vilka visitationer även av icke brottsmisstänkta personer skulle kunna ske, samt betald polisutbildning i syfte att förstärka poliskåren. https://sverigesradio.se/sida/artikel.aspx?programid=83&artikel=7293884

Kriminologiprofessorn Leif G. W. Persson, som brukar ha synpunkter på det mesta, har uttryckt tämligen långtgående kritik avseende de regeringssponsrade gängsamtalen. Han menar att brottslingarna ”bryr sig inte ett pillekvitt” om vad regeringen och partierna föreslår utan kommer att fortsätta med sin verksamhet precis som förut.

Leif GW Persson: Partiernas gängsamtal är meningslösa

Sverigedemokraternas rättspolitiske talesman Adam Marttinen.

”För att komma åt de cirka 1000 banditer det handlar om ska man då genomföra lagstiftningsåtgärder som innebär stora inskränkningar i vår rättssäkerhet”, konstaterade Persson i TV4s Nyhetsmorgon den 15 september. Han menade också att politikerna har en våldsam övertro på lagstiftning men att nödvändigt ledarskap saknas.

Istället för att komma med en mängd förslag till nya lagar bör politikerna, menade Persson, satsa ordentligt på den lagstiftning som redan finns och på att tillskapa specialkommandon inom polismakten och se till så att dessa får rejält med resurser för att kunna bekämpa de skjut-, spräng- och mordglada gängen.

Leif G. W. Persson androg vidare den ”nolltolerans”-politik som borgmästare Rudy Giuliani införde i New York för en del år sedan och som ledde till att brottsligheten i staden minskade avsevärt, som ett efterföljansvärt exempel.

Avslutningsvis kan man undra vilka syften den S-ledda regeringen egentligen hade med att bjuda in till gängsamtalen. Personligen tror jag att syftet mest av allt var av kosmetiskt slag – man ville visa att man tar den ökande brottsligheten på allvar. Sedan blir det naturligtvis en bonus om samtalen verkligen resulterar i något påtagligt.

Ett annat viktigt syfte torde ha varit att ytterligare isolera Sverigedemokraterna men utan att närmare analysera följderna därav. Nu ser det ut som om denna uteblivna inbjudan gynnar det sverigevänliga partiet opinionsmässigt. I senaste SIFO noteras så SD för 20,2 procent – det är en ökning med 2 procentenheter sedan augusti och partiets bästa resultat någonsin hos SIFO. https://www.expressen.se/nyheter/sd-far-sin-hogsta-siffra-i-sifo-nagonsin/

Socialdemokraterna tappar 1 procentenhet men förblir största partiet med 25,8 procent. Moderaterna minskar marginellt som mätningens tredje största parti med 18,9 procent.

SIFO: M ökar och KD minskar mest – L under spärren igen

19 augusti, 2019

Förlorare i SIFO augusti 2019: KDs Ebba Busch Thor och Ls Nyamko Sabuni.

SIFOs opinionsmätning för augusti 2019 bekräftar AB/Inizios slutsats nyligen: Liberalerna har inte kunnat dra fördel av någon ”Sabuni-effekt”. Således fortsätter L parkera under riksdagsspärrens 4 procent med 3,8 procent av väljarsympatierna (låt vara att detta är 0,2 procentenheter bättre än i närmast föregående mätning som skedde i juni). https://www.expressen.se/nyheter/svdsifo-ingen-sabuni-effekt-for-liberalerna/

Det är tydligt att de liberalt sinnade väljarna inte upplever den nya partiledaren Nyamko Sabuni som något jättelyft jämfört med Jan Björklund. Hon har ju därtill i stort lyst med sin frånvaro i offentligheten sedan talet i Almedalen i somras. Ls katastrofsiffror överraskar i alla fall mig – jag hade absolut trott på något slags Sabuni-effekt. Den nu aktuella SIFO-mätningen, som beställts av Svenska Dagbladet och Göteborgs-Posten,  är den sjunde i rad där L misslyckas nå riksdagsspärren.

Det största tappet i SIFO-mätningen står emellertid Kristdemokraterna för – från 9,5 procent i förra mätningen till 8,4 nu. I våras låg KD därtill på över 12 procent. SIFO-chefen Toivo Sjörén förklarar detta så: ”De började tappa redan i maj. Nedgången sedan dess beror dels på att de inte fick prata om de frågorna de ville, dels på att partiet förlorade en del kvinnliga väljare.”

Ja, jo, kanske. Den tyngsta orsaken till KDs kräftgång som jag ser det är emellertid att rätt många genomskådat partiets fejkkonservatism. Man kan inte, som KD-ledaren Ebba Busch Thor gjort, å ena sidan tala om behovet av en tuffare invandringspolitik men å andra sidan i riksdagen rösta för ökad anhöriginvandring. Det ligger då nära till hands för besvikna KD-sympatisörer att istället vända sig till SD eller M. https://nyheteridag.se/kd-sager-ja-till-regeringens-anhoriginvandring-far-kritik-i-sociala-medier/

Störst i SIFO-mätningen är Socialdemokraterna på 26,8 procent, klart lägre jämfört med valresultatet och historiskt fortsatt uruselt. Det bör ändå anses som anmärkningsvärt att det ledande partiet i Sveriges sannolikt odugligaste regering någonsin förmår attrahera drygt en fjärdedel av väljarkåren. Moderaterna spottar upp sig till andraplatsen med 19,1 procent, vilket är mätningens största ökning med 0,7 procentenheter.

Den rödgröna regeringen lyckas skrapa ihop 31,7 procent i SIFO.

Sverigedemokraterna får i denna mätning nöja sig med rangen som landets tredje största parti med 18,2 procent, en marginell ökning jämfört med föregående mätning. Därnäst placerar sig Centerpartiet med 8,8 respektive Vänsterpartiet med 8,7 procent. Det är i paritet med vad V brukar få i nästan varje opinionsundersökning. Tvåa från slutet på listan blir Miljöpartiet, vars 4,9 procent i varje fall innebär att partiet med nöd och näppe klarar riksdagsspärren.

Regeringen med stödpartier lyckas i föreliggande undersökning nå 31,7 procent under det att regeringen med stödpartier får 44,3 procent. Andelen osäkra väjare har vidare ökat: med 2,1 procentenhet till 14,9 procent.

SIFO brukar anses stå för de jämte SCB mest seriösa opinionsbarometrarna. Om detta kan anses vara välförtjänt eller ej må vara osagt. SIFO intervjuade 6316 personer under tiden 5-15 augusti – 1000 per telefon och resterande via webbpanel.

SIFO augusti 2019:

Socialdemokraterna 26,8 (+0,3)
Moderaterna 19,1 (+0,7)
Sverigedemokraterna 18,2 (+0,1)
Centerpartiet 8,8 (+-0)
Vänsterpartiet 8,7 (+0,1)
Kristdemokraterna 8,4 (-1,1)
Miljöpartiet 4,9 (+-0)
Liberalerna 3,8 (+0,2)

SIFO inför EP-valet: SD kan fördubbla procent och mandat

25 maj, 2019

SD ser ut att kunna fördubbla sina mandat i Bryssel och Strasbourg.

Två av de tre rödgröna partierna ser ut att minska rejält jämfört med valet till Europaparlamentet 2014. Även Liberalerna (Folkpartiet) och Feministiskt initiativ noterar kraftiga nedgångar. Sverigedemokraterna kan däremot så gott som fördubbla röster och mandat. https://www.expressen.se/nyheter/eu-valet-2019/kds-ras-efter-adaktusson-avslojandet/

Dessa slutsatser kan dras i anledning av SIFOs sista mätning inför EU-valet i morgon den 26 maj 2019. För S, som visserligen ökar från 21,9 till 23,1 procent jämfört med förra SIFO-mätningen, skulle det innebära det sämsta valresultatet någonsin. I valet 2014 blev det 24,19 procent. Miljöpartiet antecknas för 10,0 procent i senaste SIFO – det är en liten uppgång jämfört med den närmast föregående SIFO-mätningen men en nedgång med runt 25 procent om man jämför med EP-valet 2014, då partiet fick 15,91 procent.

EP-valet 2014 utföll från svensk horisont på följande sätt: https://sv.wikipedia.org/wiki/Europaparlamentsvalet_i_Sverige_2014

Vänsterpartiets 8,3 procent i senaste SIFO är en tillbakagång med 1,2 procentenheter jämfört med senaste SIFO men bra mycket bättre än 2014, då de forna kommunisterna fick nöja sig med 6,30 procent. Minskningen på senare tid kan med stor sannolikhet utläsas Malin Björk, Vs Bryssel-representant som ertappats med att lura till sig EU-bidrag runt 1 miljon kronor hon inte varit berättigad till.

SD har under en följd av val fördubblat sina resultat, och den principen verkar kunna bli rådande även vid EU-valet 2019. Det Sverige-vänliga partiet minskar visserligen 1 procentenhet jämfört med förra mätningen, men 18,9 procent bör jämföras med de 9,67 procent som gav två EU-mandat 2014. Skulle SIFO-siffrorna också bli valresultat skulle SD fördubbla sina mandat i Bryssel/Strasbourg. Det innebär att Peter Lundgren, Jessica Stegrud, Charlie Weimers och Johan Nissinen skulle få ta plats i Bryssel senare i år.

Återstår dock att se om så verkligen blir fallet – SD-sympatiserande EU-väljare har i tidigare val tenderat att välja sofflocket på bekostnad av vallokalen, men chansen finns att det blir ändring i detta på många sätt ödesmättade EP-val då EU-skeptiska partier i Europa har gått framåt på bred front och federalister tvingats på defensiven. SD är näst största parti i mätningen – Moderaterna på tredje plats får 14,4 procent, en ökning med uppemot 1 procentenhet jämfört med såväl förra mätningen som valresultatet 2014.

Vänsterpartiets Bryssel-skojare Malin Björk.

Det hänger i hög grad på den så kallade gärdesgården om det extremt EU-vänliga partiet Liberalerna skall få förnyat mandat denna gång. 2014 erhöll dåvarande Folkpartiet 9,91 procent och jämnt 4 nu innebär mer än en halvering av väljarsympatierna. Ännu mer katastrofalt är läget för Feministiskt initiativ, som minskar ner till 0,5 procent vilket är en tillbakagång om 5 procentenheter jämfört med 2014.

Om F! kan det sägas att partiet inte exakt haft jätteflyt med sina ledande företrädare. Förra partiledaren, Victoria Kawesa, har dömts för såväl misshandel som plagiarism under det att vitala delar av Bryssel-företrädaren Soraya Posts familj åtalats för åldringsrån och misshandel; dottern Thereza Eriksson är exempelvis dömd till två års fängelse för grova stölder riktade mot äldre.

Betydande delar av etablissemangspartierna med maktstinna Socialdemokraterna i spetsen samt systemmedia har inför EU-valet skjutit in sig på inte bara Sverigedemokraterna, vilket varit helt väntat, utan också på Kristdemokraterna. I SD-fallet har det i första hand handlat om tafsande toppkandidaten Peter Lundgren, medan KDs EU-parlamentariker Lars Adaktusson hudflängts i medierna på grund av ”olämpligt” abortröstande.

KD-väljarna torde vara klart mer känsliga än de luttrade SD-väljarna för ohemula angrepp av detta slag, och KDs tillbakagång från 11,2 till 9,0 procent måste te sig oroande för KD-ledningen. Partiet ligger ändå klart före valresultatet 5,93 procent för fem år sedan.

Lars Adaktusson har hudflängts på grund av ”olämpligt” abortröstande.

Centerpartiets ställning bland väljarna är slutligen en sak för sig eftersom den inte tycks följa några givna eller logiska riktlinjer utan närmast existera i ett vacuum. I senaste SIFO får C så 10,3 procent utan synbar anledning, en uppgång från 7,6 procent i förra mätningen och från 6,49 procent 2014.

Den nu aktuella SIFO-undersökningen omfattar 2437 intervjuer med slumpvis utvalda personer från 18 år och uppåt. Den genomfördes den 20 till 23 maj, alltså före den avslutande valdebatten i SVT.

SIFO inför EP-valet 20-23 maj 2019 (inom parentes resultat för föregående mätning, inom snedstreck valresultat 2014:

Socialdemokraterna 23,1 (21,9) /24,19/
Sverigedemokraterna 18,9 (19,9) /9,67/
Moderaterna 14,4 (13,5) /13,65/
Centerpartiet 10,3 (7,6) /6,49/
Miljöpartiet 10,0 (9,6) /15,91/
Kristdemokraterna 9,0 (11,2) /5,93/
Vänsterpartiet 8,3 (8,5) /6,30/
Liberalerna 4,0 (4,1) /9,91/
Feministiskt initiativ 0,5 (1,2) /5,49/

Fotnot: Europaparlamentet har för närvarande 750 platser varav 20 besätts av svenska parlamentariker. Efter Storbritanniens tilltänkta utträde reduceras platserna till 705.

 

 

 

1 maj: Löfven och sossarna sluggar vilt- går mot fiasko i EP-valet

2 maj, 2019

Stefan Löfven kräver förbud mot nazismen – blundar för det egna partiets bruna historia.

Stefan Löfven skämmer ut sig. Det menade Moderaternas ledare Ulf Kristersson sedan statsministern i sitt 1 maj-tal i Umeå kallat Kristdemokraterna och Moderaterna för ”högerextrema” partier. Det är inte svårt att hålla med Kristersson. Bara några minuter innan Löfven äntrade talarstolen hade Lina Farhat från S-Kvinnor varnat för en ny judeförintelse i anledning av ”högerns” tillväxt i Europa och frammanat det beryktade Hitler-spöket.

Varnar att ny judeförintelse väntar med KD och högern – minuter innan Löfven går upp på samma scen

Det är alldeles tydligt att socialdemokratin börjar bli desperat inför utsikterna till ett fiasko i det förestående valet till Europaparlamentet. Det är ett faktum att valresultaten för det S-märkta partiet minskat för varje EP-val sedan premiäråret 1995, då det blev 28,06 procent. Därför har det blivit 26,00 (1999), 24,56 (2004), 24,41 (2009) och 24,19 procent 2014. I SIFOs aprilmätning inför EP-valet var S nere på 21,0 procent.

Sosseriets huvudfråga inför EP-valet den 26 maj är just den så kallade kampen mot vad som kallas ”högerpopulism” alternativt ”högerextremism”. Anklagelserna om nazism och judeförföljelser haglar genom luften utan tillstymmelse till historisk precision. S-partiets egna bruna historia nämns naturligtvis inte med ett ord. https://tommyhansson.wordpress.com/2017/03/11/sossar-anklagar-sd-for-nazistiska-rotter-har-sjalva-en-hel-kyrkogard-i-garderoben/

Som att Rasbiologiska institutet i Uppsala tillkom efter en socialdemokratisk motion inlämnad av riksdagsman Alfred Petrén (S). Som att det under socialdemokratiska regeringar utfördes omkring 63 000 tvångssteriliseringar ända fram till 1976. Som att en socialdemokratisk regering 1938 krävde, att Nazityskland skulle stämpla judiska pass med ett stort ”J”. Som att S-dominerade svenska regeringar bedrev en eftergiftspolitik så länge kriget gick bra för Tredje riket.

Två såta politiska vänner: Stefan Löfven och Mahmout Abbas.

Det stannar inte där. Från och med Olof Palmes tid som statsminister och S-ledare har socialdemokratiska regeringar bedrivit en konsekvent antiisraelisk politik samtidigt som man i ord såväl som handling hållit notoriska palestinska rörelser som PLO och al-Fatah under armarna vilket utmynnade i erkännandet av ”Palestina” som stat 2014.

Det går en röd tråd från den palestinska rörelsens skapare, Jerusalems stormufti Haj Amin al-Husseini, till dagens Fatah-ledare Mahmout Abbas, som inget hellre vill än att utplåna den judiska staten Israel. Al-Husseini utmärkte sig tidigt som fanatisk judehatare och anstiftare av blodiga pogromer. Han blev en av Hitlers allra ivrigaste anhängare och tog 1941 sin tillflykt till Berlin, där han uppmanade Adolf Hitler att utplåna alla judar och därtill blev officer i SS. Han efteräddes som palestinsk ledare av Yassir Arafat en av Olof Palmes närmaste utländska allierade. https://sv.wikipedia.org/wiki/Haj_Amin_al-Husseini

På den vägen är det. Dagens socialdemokrati har sett till att al-Fatah varje år kommer i åtnjutande av svenskt miljardbistånd, pengar som bland annat möjliggör för Abbas att kanalisera livstidspensioner till fängslade palestinaarabiska terrorister och deras familjer. Sveriges enögda Mellanöstern-politik har resulterat i att Margot Wallström är den enda av EUs 28 utrikesministrar som inte är välkommen att besöka Israel som officiell representant för sitt land. https://www.svt.se/nyheter/utrikes/israel-sverige-ar-inte-valkommen

”Krossa sionismen” skanderar SSU:arna med Ilmar Reepalu i spetsen

Samtidigt som Stefan Löfven och Lina Farhat i Umeå sluggade vilt mot vad som kallades nazism, högerextremism och antisemitism höll det ökända SSU i Malmö en 1 maj-demonstration där det sjöngs ”Leve Palestina, krossa sionismen”. I täten för tåget gick förra kommunalrådet Ilmar Reepalu (S), den stackars fege antisemit som på sin tid skyllde den utbredda antisemitismen i Malmö på ”Israel-lobbyn”. ”Antisionismen” är i sammanhanget bara en omskrivning för antisemtism.

Stefan Löfven krävde i Umeå ett förbud mot nationalsocialistiska organisationer, ett förslag som tidigare framförts av bland andra SD-ledaren Jimmie Åkesson. Jag skulle emellertid vilja uppmana statsministern att först läsa på om sitt parties föga ärorika historia och nutid avseende kollaboration med nazistiska krafter och samtidigt inse, att den absolut mest utbredda och våldsamma antisemitismen i dag kommer från anhängare till islam i Malmö och på andra platser.

Antisemiten Ilmar Reepalu (S) trivdes med sällskapet i Malmö.

Löfven behöver inte gå längre än till det egna partiorganet Aftonbladet för att få detta klart för sig: aktuell forskning visar att antisemitism är betydligt mer utbredd hos den muslimska befolkningsgruppen än bland övriga samhällsgrupperingar. https://www.aftonbladet.se/nyheter/samhalle/a/0EnPL0/forskning-antisemitism-mer-utbredd-bland-svenska-muslimer

Problemet ur Löfvens perspektiv är givetvis att just muslimer är en av Socialdemokraternas viktigaste väljargrupper – man biter inte den hand som föder en.

SIFO: SD kan bli största partiet i EP-valet

26 april, 2019

Johan Nissinen har chans att under gynnsamma omständigheter väljas in i Europaparlamentet för SD.

När SIFO på dagen en månad innan valet till Europaparlamentet (EP) går av stapeln på uppdrag av Europaportalen presenterade sin aprilmätning är Socialdemokraterna som väntat störst med 21,0 procent. S skuggas dock av Sverigedemokraterna som noteras för 19,9 procent. Tredje störst är Kristdemokraterna på 10,7 procent följt av Miljöpartiet med 10,0 procent. https://www.europaportalen.se/2019/04/s-tappar-infor-eu-valet-sd-kan-bli-storst

Sosseriets siffra är partiets sämsta någonsin i detta sammanhang och skall jämföras med de 24,19 procent som partiet erhöll i EP-valet 2014. Endast 1,1 procentenhet efter kommer SD, som därmed mer än fördubblar 2014 års notering på 9,67 procent. Om Storbritannien lämnar EU någon gång i höst, vilket förefaller troligt, kan SD dessutom enligt SIFO-undersökningen komma att tilldelas det extramandat som i så fall tillfaller Sverige.

Detta innebär att, förutom SDs fyra toppnamn Peter Lundgren, Jessica Stegrud, Charlie Weimers och Kristina Vinberg, även femtenamnet på partiets kandidatlista – riksdagsledamoten Johan Nissinen, Värnamo – i bästa fall kan bli aktuell för en plats i Europaparlamentet.

SIFO-mätningen ger yttermera vid handen att SD, om allt går partiets väg vilket givetvis är långt ifrån garanterat, kan gå om S och bli största svenska partiet i Europaparlamentet. Jag ser detta tänkbara scenario som en indikation på att SDs ändrade strategi – från orubbligt nej till EU till en vilja att i grunden förändra unionen inifrån tillsammans med andra nationalistiska/konservativa partier – varit en lyckträff. https://www.aftonbladet.se/nyheter/samhalle/a/XwX1ox/sds-mal–forandra-eu-i-grunden

Klart högerinriktade Sara Skyttedal är KDs främsta namn i EP-valet.

MPs 10,0 procent är förvisso långt bättre än vad det miljöextremistiska partiet brukar få i riksdagsrelaterade mätningar men likväl klart sämre än de 15,41 procent man erhöll i förra EP-valet. Även Moderaterna (16,5 procent) och Vänsterpartiet (8,2 procent) har väsentligt bättre resultat i SIFOs aprilundersökning än vad samma partier fick 2014. Centerpartiets 6,3 procent ligger i paritet med valresultatet för fem år sedan.

LIberalerna lyckas i denna mätning endast nå upp till 3,4 procent, vilket torde innebära att partiet åker ur det europeiska parlamentet med dunder och brak. Detsamma gäller i ännu högre grad för Feministiskt initiativ, vars representant Soraya Post således tvingas flytta hem till Sverige igen.

Beräkningar som gjorts tyder på att valdeltagandet i detta EP-val kan bli närmare 60 procent, vilket skall jämföras med 51 procent i valet för fem år sedan. Endast resultaten för S, SD och MP anges vara statistiskt säkerställda.

SIFO april 2019 inför EP-valet – siffror inom parentes valresultaten 2014:

Socialdemokraterna 21,0 (24,2)
Sverigedemokraterna 19,9 (9,7)
Moderaterna 16,5 (13,7)
Kristdemokraterna 10,7 (5,9)
Miljöpartiet 10,0 (15,4)
Vänsterpartiet 8,2 (6,3)
Centerpartiet 6,3 (6,5)
Liberalerna 3,4 (9,9)
Feministiskt initiativ 1,7 (5,5)

SIFO mars 2019: SD näst störst – sämsta någonsin för L, starkt framåt för KD

21 mars, 2019

L och Jan Björklund har missat att det inte går att boka biljett till Piteå – stadens tågstation revs på 1980-talet.

Det stora förlorarpartiet i SIFOs väljarbarometer för mars 2019 är tvivelsutan Liberalerna. 3,3 procent innebär det sämsta resultatet för det tidigare Folkpartiet sedan SIFO-mätningarna inleddes 1967. Resultatet är en minskning med 0,5 procentenheter sedan förra mätningen. https://www.expressen.se/nyheter/lagst-resultatet-nagon-for-l-i-ny-matning/

Det krävs ingen större tankeverksamhet för att inse varför L-partiet befinner sig i nerförsbacke sedan riksdagsvalet den 9 september. 5,5 procent i valet var långt ifrån någon höjdare för EU-extremistiska L, men sedan partiet anslöt sig till Socialdemokraternas supporterklubb och ställde sig bakom S-MP-regeringen har det gått rejält utför med 2,7 procent som lägsta mätresultat.

Det är emellertid inte endast därför att Jan Björklunds parti ställde sig på samma sida som S-MP och därmed, tillsammans med Centerpartiet, tog död på den borgerliga alliansen som Liberalerna åker rutschkana i mätningarna. Partiet har därtill skakats av inre splittring och skandaler.

Som när EU-parlamentarikern Cecilia Wikström petades från Ls valsedel inför stundande val till Europaparlamentet (EP). Som när riksdagsledamoten Emma Carlsson Löfdahl lämnade partiet och blev vilde i riksdagen sedan hon hyrt sin makes lägenhet och tagit ut maximal ersättning från riksdagen. https://www.expressen.se/nyheter/emma-carlsson-lofdahl-lamnar-liberalerna/

Det skulle förvåna i alla fall mig oerhört om L inte åker ur Europaparlamentet med dunder och brak.

Till allt annat elände kan läggas att Liberalerna utsatts för en hel del spott och spe på grund av partiets EU-valsslogan om att det skall vara lika lätt att boka tågbiljett till Paris som till Piteå. L har väl egentligen aldrig brytt sig om Sverige utanför storstadsregionerna och har i det här fallet missat, att det inte går att boka tågbiljett till Piteå eftersom tågstationen revs för ett antal decennier sedan. https://www.expressen.se/kronikorer/lotta-groning/ls-annons-om-tag-till-pitea-slar-rekord-i-tondovhet/

SD, Sveriges i realiteten enda konservativa parti, är näst störst i SIFO-s marsbarometer.

Största parti i SIFO-barometern är i vanlig ordning Socialdemokraterna, vilka dock minskar med 1 procentenhet sedan förra mätningen och nu noteras för skrala 27,4 procent. Det är också klart sämre än det senaste valresultatet om 28,3 procent. Näst störst är Sverigedemokraterna med 19,1 procent, vilket är i paritet med förra mätningen och väsentligt bättre än valets 17,5 procent. Valresultaten kan avläsas här: https://data.val.se/val/val2018/slutresultat/R/rike/index.html

Tredje störst är Moderaterna på 17,5 procent, en marginell ökning sedan SIFOs februari-barometer men 2,3 procentenheter sämre än i valet. Fjärde största parti blir Vänsterpartiet, som når 9,8 procent, vilket är nästan 2 procentenheter bättre än valresultatet. För många väljare som står till vänster framstår V som mera ”sant” vänster än kompromissande S.

Femte största parti hos SIFO blir nu Kristdemokraterna på 9,4 procent, vilket eftertryckligt bekräftar den uppåtgående trend partiet för närvarande har hos alla mätinstitut. Föreliggande siffror är hela 3,1 procentenheter bättre än i senaste valet. KD skuggas av C, som når 8,3 procent, något sämre än i riksdagsvalet men ändå överraskande bra med tanke på partiets stöd för S-MP-ministären och partiledaren Annie Lööfs dalande förtroendesiffror.

Även permanent krisande Miljöpartiet hamnar under riksdagsspärren och får nu endast 3,8 procent, en nedgång med en halv procentenhet sedan förra mätningen och ungefär lika mycket sedan valet. Det kan tyckas märkligt att MP inte lyckats kapitalisera på den rådande klimathysterin, men den bistra sanningen för partiet är med största sannolikhet att MP inte upplevs som tillräckligt seriöst av väljarna plus att de ständiga skatte-och avgiftshöjningar man aviserar är i högsta grad impopulära.

Översätter man SIFO-.barometerns resultat till mandat i riksdagen blir det knappast möjliga övervikt för de tre påstått konservativa Sverigedemokraterna, Moderaterna och Kristdemokraterna, vilka erhåller 175 mandat mot regeringsunderlagets 174. https://samtiden.nu/2019/03/sifo-konservativ-majoritet-nar-s-backar/

Ulf Kristersson (M) och Ebba Busch Thor (KD) – pratar tufft men mesar till det när det gäller.

Jag skriver ”påstått konservativa”, eftersom det enda verkligt konservativa partiet i svensk politik är SD. M och KD-ledarna Ulf Kristersson respektive Ebba Busch Thor kör ofta med förment tuff retorik, men när det kommer till kritan mesar de ofta till det rejält. Som nu då båda partier pressade på för att utesluta Viktor Orbáns ungerska regeringsparti Fidezs ur Europaparlamentets största partigrupp. Att i första hand vilja värna om sitt eget land står tydligen inte särskilt högt i kurs hos M och KD. https://nyheteridag.se/kanns-valdigt-bra-m-och-kd-glads-over-att-orbans-parti-stangs-ute/

Dock bör Busch Thor ha visst beröm för att hon samma dag som detta skrivs deklarerar, att hennes parti är berett att samtala med SD likaväl som med andra partier. Självklart har denna skäligen blygsamma beredvillighet framkallat svårartad hysteri bland sossar, centerpartister, liberaler och annat löst folk. https://www.expressen.se/nyheter/loof-om-busch-thor-ett-historiskt-misstag/

Resultat i SIFOs väljarbarometer för mars 2018 (siffrorna för februari inom parentes):

Socialdemokraterna 27,4 (28,4)
Sverigedemokraterna 19,1 (19,2)
Moderaterna 17,5 (17,2)
Vänsterpartiet 9,8 (9,6)
Kristdemokraterna 9,4 (8,6)
Centerpartiet 8,3 (7,6)
Miljöpartiet 3,8 (4,3)
Liberalerna 3,3 (3,8)
Övriga: 1,5 (1,2)

Fotnot: 3915 personer tillfrågades om favoritparti 4-14 mars, varav 14 procent inte uppgav några partisympatier. 50 procent kontaktades per telefon medan 50 procent ingick i en webbpanel,

SD ser ut att fördubbla sitt stöd i EP-valet – kraftigt minskat förtroende för Lööf och Björklund

28 februari, 2019

SD-ledaren Jimmie Åkesson tillsammans med de tre toppkandidaterna i EP-valet Peter Lundgren, Cecilia Stegrud samt Charlie Weymers.

Den första opininionsundersökningen inför valet till Europaparlamentet (EP) är ingen munter läsning för anhängare till Liberalerna och Feministiskt initiativ. Båda partier skulle åka ur EP om det vore val i dag. Ökar mest gör Sverigedemokraterna, som nästan fördubblar sitt väljarstöd jämfört med EP-valet 2014. https://www.europaportalen.se/2019/02/sverigedemokraterna-okar-mest-infor-eu-valet

Den av Europaportalen från SIFO beställda undersökningen visar att SD får 18,00 procent, vilket skall jämföras med 9,67 procent i förra EP-valet vilket gjorde Peter Lundgren och Kristina Vinberg till EU-parlamentariker. Om siffrorna står sig till valet den 26 maj kommer det Sverige-vänliga alternativet i svensk politik att öka på sitt mandattal till fyra. Det innebär att Peter Lundgren, Jessica Stegrud, Charlie Weymers och Kristina Vinberg skulle få ta plats i EU-parlamentet. https://www.expressen.se/nyheter/sds-toppnamn-till-eu-tidigare-kd-anstalld/

Kraftiga ökningar kan även noteras för Kristdemokraterna och Vänsterpartiet, medan Moderaterna och Socialdemokraterna noteras för mer måttliga ökningar.

För Miljöpartiet, Liberalerna och Feministiskt initiativ ser det betydligt värre ut. Extremt EU-vänliga L får bara 3,80 procent i SIFO-mätningen, att jämföra med 9,91 i EP-valet för fem år sedan. F! minskar från 5,45 procent ner till försumliga 1,70 procent. Även krisande Miljöpartiet ligger i farozonen – 15,41 procent 2014 har förvandlats till 6,40 procent 2019.

Dock bör det noteras att mycket hinner hända de nästan tre månader som återstår fram till valet till Europaparlamentet. Hela 35 procent av dem som tillfrågades i mätningen hade ännu inte bestämt sig för något parti. Därtill spås ett osedvanligt högt valdeltagande.

SIFO februari 2019: opinionsläget inför EP-valet.

KD kan glädja sig åt att nu få ett väljarstöd om 8,60 procent, vilket innebär att partiets toppkandidat Sara Skyttedal och kanske  även andranamnet David Lega redan nu kan börja leta bostäder i Bryssel. Även Vänsterpartiet går framåt kraftigt och får nu 10 procent jämnt. För Centerpartiet ser det däremot illa ut. 2014 blev Fredrick Federley partiets enda EU-parlamentariker efter 6,45 procent. Nu blir det magra 5,80 procent och Federley lär få fortsätta som enda C-representant om han alls kommer in.

Samtidigt som EP-valsiffrorna presenterades så offentliggjordes även en DN/Ipsos-mätning beträffande förtroendesiffror för partiledarna. Här kan konstateras att KDs Ebba Busch Thors förtroende skjutit i höjden rätt rejält – från 29 procent i förra mätningen till 35 nu. För Annie Lööf (C) är läget det omvända – från 41 procent i höstas till endast 26 nu. Jan Björklund (L) rasar från 30 ner till 19 procent och kan väl i dag betraktas som en lam anka i svensk politik.

SDs Jimmie Åkesson är den enda övriga partiledaren som får ökat förtroende, låt vara tämligen marginellt: upp till 25 procent från 24. Jonas Sjöstedt (V) ligger kvar på 32 procent medan alla övriga partiledare noteras för minskat förtroende. I toppen återfinns av någon för mig outgrundlig anledning Stefan Löfven (S). https://nyheter24.se/nyheter/politik/923288-annie-loofs-nya-skracksiffror-omkord-av-ebba-busch-thor