Schymans förklaring till F!-fiaskot – och sanningen

 

Gudrun Schyman håller tal i Södertälje centrum i årets valrörelse. Foto: Tommy Hansson

Feministiskt initiativs (F!) partiledare Gudrun Schyman har kommit på varför hennes parti sjönk som en sten i årets riksdagsval jämfört med valresultatet 2014: från 3,12 till runt 0,5 procent. Det skall enligt Schyman ha berott på att många F!-väljare valde att stödrösta på andra partier i syfte att stoppa Sverigedemokraterna. http://www.pressen.se/9342664.html

Med all respekt för F!-ledarens slutledningsförmåga tror jag inte mycket på den förklaringen. Sanningen är nog snarast den att väljarna insett att Feministiskt initiativs kandidater inklusive en tidigare partiledare åtminstone delvis är en samling knäppskallar som inte bör få ansvar får någonting över huvud taget.

Riksdagskandidaten Oldoz Javidi, som är född i Iran, kom någon månad före valet med förslaget, att alla Israels judar borde deporteras till USA. Kandidatkollegan Teysir Subhi å sin sida bjöd in intresserade till en en resa till Auschwitz, där det planerades spabesök och goda middagar. https://tommyhansson.wordpress.com/2018/07/23/forslag-fran-f-kandidater-deportera-alla-israels-judar-till-usa-och-ak-pa-spa-resa-till-auschwitz/

Förra F!-ledaren Victoria Kawesa – fälld för upphovsrättsbrott.

Victoria Kawesa kände sig föranlåten att avgå som F!-ledare sedan hon 2017 polisanmälts för plagiat av en doktorsavhandling. Hon dömdes senare för upphovsrättsbrott i Patent- och marknadsdomstolen. https://nyadagbladet.se/inrikes/fi-partiledare-polisanmals-anklagas-for-plagiat/

Som om inte detta vore nog blev Kawesa även åtalad för misshandel sedan hon försökt planka in på tunnelbanan i Stockholm. En video visar hur hon brutalt sparkar mot en man som försöker hindra tilltaget. Hon hävdade att såväl mannen som polisen kommit med rasistiska tillmälen, något som inte stöds av videon. https://nyheteridag.se/victoria-kawesa-atalas-for-misshandel-beskyller-polisen-for-rasism-och-sexism/

Det säger en hel del om Feministiskt initiativ att Gudrun Schyman återinträdde som partiledare efter Kawesas insatser: Gudrun är ju inte känd som den allra mest måttfulla och stabila politikern om man skall uttrycka sig försiktigt. Herostratiskt ryktbar blev hon när hon eldade upp sedlar värda 100 000 kronor i Almedalen 2014. Pengarna hade donerats till hennes parti för just detta ändamål.

Gudrun Schymans främsta bedrift som politiker kom i valet 1994, då hon ledde Vänsterpartiet till dess bästa valresultat någonsin med 12,0 procent i riksdagsvalet. Två år senare gick ut i offentligheten med att hon led av sjukdomen alkoholism sedan hon urinerat i foajén till en biograf i Stockholm. 2002 höll hon ett beryktat tal vid partikongressen där hon jämförde svenska män med talibaner.

Några andra godbitar ur den schymanska fataburen: ”Kommunismen har inte gått in i en avgörande kris, snarare tvärtom” (sagt ett knappt halvår innan Berlinmuren föll). ”Pengar är överskattade.” ”Man kan räkna på hitan och ditan”. ”Död åt familjen.”

Säga vad man vill om Gudrun Schyman, nyss fyllda 70 – tråkig har hon aldrig varit.

Fotnot: Även om Feministiskt initiativ inte lyckades ta sig in i riksdagen behöll partiet ändå sin plats i Stockholms stadsfullmäktige med 3,3 procent av rösterna samt blev invalt i en handfull andra kommuner inklusive Ödeshög och Gudrun Schymans hemkommun Simrishamn.

Värstingpartiet (Fi) siktar högt

I den brittiska tidningen The Sun av den 26 maj presenteras några av det nyvalda Europaparlamentets värstingar. Några presenteras som nynazister, vapenbärare och mordbrännare. Och så Soraya Post från svenska feminazistpartiet Feministiskt initiativ (Fi).

http://www.aftonbladet.se/nyheter/article18954755.ab

I svenska medier såsom Aftonbladet och Nyheter 24 görs det stora ögon och hänvisas till den näst intill helgonförklarade DN-journalisten och godhetsaposteln  Niklas Orrenius, som på Twitter uppmärksammat The Suns omnämnande av Post i detta onekligen mindre smickrande sammanhang. Jo, jag förstår de svenska mainstream-mediernas storögdhet, ty i dessa favoriseras ju såväl Fi som stollepartiet i MP på ett närmast patologiskt sätt.

Själv gör jag den självklara reflektionen, att The Sun har alldeles rätt. Soraya Post tillhör värstingarna, då hon representerar ett parti på den allra yttersta vänsterkanten som får det postkommunistiska Vänsterpartiet att framstå som närmast kälkborgerligt. Begrunda för en stund följande valda delar av Fis politik, med kapaciteten att knäcka statsfinanserna i vilket land som helst om de skulle implementeras. Partiet vill bland annat:

– Skrota kärnkraften.
– Skrota det militära försvaret.
–  Avskaffa svensk vapenexport.
– Införa en sorts medborgarlön.
– Könskvotera bolagsstyrelserna.
– Könskvotera föräldraförsäkringen.
– Könskvotera bidragen till idrottsföreningarna.
– Avskaffa vinsterna i välfärden.
– Öka statsbidragen till den offentliga sektorn.
– Avskaffa utvisning som straff.
– Införa ett tredje juridiskt kön.
– Förbjuda djur på cirkusar.
– Införa en typ av månggifte.
– Införa sex timmars arbetsdag.
– Införa omskolning för män.
– Kastrera alla män.

Okay då, den sistnämnda punkten lade jag till för att spetsa till det litet. Sant är dock att medlemmar ur Fi inte haft några betänkligheter att ställa upp i en radikalfeministisk kampanj kallad ”Klippa kuken”, anordnad av Sveriges kvinnolobby, för en tid sedan.

Lika sant är att Fi är ett vänsterextremistiskt parti som bytt ut det marxistiska ”klass” mot ”kön” i sitt ideologiska koncept, på ungefär samma sätt som det nazistiska Svenskarnas parti (i likhet med alla nationalsocialister) använder sig av rasbegreppet när det gäller att ange vilken samhällsgruppering  som skall hatas. För hat, det är som vi sett av otaliga exempel i valrörelsen, något som extremvänstern är bra på.

Det är ingen tillfällighet att våra vanligaste media älskar Soraya Post. Hon, född 1956, har en judisk pappa och en romsk mamma samt arbetar med frågor som rör nationella minoriteter i Västra Götalandsregionens ”rättighetskommitté”. Extra stilpoäng blir det för att hon varit medlem i Sveriges radios styrelse.

I sin argumentation blir Post lätt känslosam och brister ut i anklagelser mot meningsmotståndare för att inte vara tillräckligt ”empatiska”, gärna med tillägget att ”du behöver skämmas”. Mantrat ”alla människors lika värde” plockas fram titt som tätt, något som naturligtvis klingar betänkligt falskt när det yttras av en företrädare för ett parti som hatar halva mänskligheten.

Här ett exempel på Soraya Posts debattkonst när hon deltog i en debatt mot Sverigedemokraternas toppnamn i EU-valet, Kristina Winberg, i Dagens Nyheters TV-studio strax före nämnda val:

http://www.dn.se/valet-2014/harda-ord-i-dns-studio-mellan-fi-och-sd-kvinnor/

Programledare och andra medverkande i SVTs valvaka den 25 maj blev givetvis alldeles till sig i trasorna när vallokalsprognosen gav vid handen att Feministiskt initiativ skulle få över 7 procent, ungefär lika många som det hett avskydda SD. Några timmar senare stod det klart att Fi skulle landa på strax över 5 och SD på närmare 10, alls icke lika roligt för exempelvis hysteriska PK-journalissan Alexandra Pascalidou som tydligen rest ända från Blåkulla  för att vara med.

 Myspys hos mediafavoriterna Fi: Gudrun och Soraya siktar högt – EU-parlamentet och regeringen (?) nästa.

Det brukar heta att under det att SDs väljare oftast är lågutbildade män i glesbygden, så består de som föredrar Fi, MP och V till betydande delar av välutbildade personer av båda könen. Om det stämmer visar det väl bara, att en eller annan akademisk grad på intet sätt är en garanti mot höggradig idioti. För övrigt brukar så kallat vanligt folk, hög- eller lågutbildat, vara försett med en egenskap som vänsterfantasterna nästan alltid saknar och därtill avskyr högt och rent: sunt förnuft.

Det har också sagts att i kommuner där SD lyckas väl går det sämre för Fi och vice versa. Kanske det stämmer, dock med minst ett undantag som faktiskt är litet kul: i Fis allra starkaste fäste, där självaste Gudrun Schyman representerar partiet i fullmäktige – jag talar om Simrishamn på Österlen -, gick det hyfsat bra för såväl SD som Fi.

I denna forna skånska fiskeidyll sopar emellertid SD golvet med Fi med 14,3 procent av rösterna mot 7,8 för Fi. Undrar vad Gudrun säger om det.

 Lars Rosenqvist, SD Simrishamn, kan glädja sig åt ett bra EP-valresultat.

Vi får väl se hur det går i valet den 14 september, både i Simrishamn och resten av landet. Det finns en viss risk för att vi får se en ny allians bestående av fyra partier, denna gång av S, MP, V och Fi. Schyman lär redan ha krävt en ministerpost i höstens regering trots att nästan fyra månader återstår till valet och ännu ingen vet hur det kommer att gå där.

Jag är möjligen helt fel ute, men kanske bör vi välkomna ett sådant mardrömsscenario. Ty när väljarna märkt att det här rövargänget inför valet 2018 med raketfart kört  vårt arma land i botten ner till Tredje världens nivå, finns det i bästa fall äntligen utrymme för en nationell återhämtningspolitik. Med andra ord kanske det måste bli ännu sämre innan det kan börja bli bättre.

Om Jimmies och Kents besök i Södertälje samt en båtresa

 Kristina Winberg talar om EUs ”monsterstat” under översinseende av Linus Bylund och Jimmie Åkesson. Foto: Kristian Kawecki

Det startade med Jimmie Åkessons besök i Södertälje i torsdags. Sedan har det bara rullat på…

Det var torsdagen den 8 maj vid tretiden på eftermiddagen som Sverigedemokaternas partiledare Jimmie Åkesson anlände till scenen på Politikertorget i Södertälje tillsammans med sin ständige ”skugga” Linus Bylund och partiets toppkandidat till EU-valet, Kristina Winberg. Vi lokala gräsrötter fanns på plats med vårt fina partitält från klockan 12.30.

Jag hade tänkt slå på stort med ett omfattande fotoreportage och tog ett stort antal bilder, där jag inte minst förevigade den alltid glada och trevliga Winbergs besök i vårt partitält för en enkel fika på stående fot. Trodde jag. En bit in i plåtandet upptäckte jag nämligen till min fasa den lilla textraden ”inget minneskort” i kamerans displayruta- sagda kort fanns kvar hemma i datorn…

Minneskort eller inget minneskort, det blev en mycket bra manifestation ändå. Teamet Åkesson-Bylund-Winberg svarade för en effektiv presentation av SDs EU-politik. Samarbete, framförallt på frihandelns område, är en självklarhet men en europeisk monsterstat med egen nationalsång, egen valuta, eget försvar och harmonisering av skatterna kan vi med fördel vara utan.

Mötet förlöpte utan några som helst störningar. Att kanske ett 30-tal personer i en publik på ett par hundra vände ryggen mot scenen och samtidigt det fria ordet under det halvtimmeslånga framträdandet var det ingen av oss SD:are som blev särskilt förtörnad över. Att det var just detta inslag som lokalblaskan Länstidningen tog fasta på i reportaget dagen efter hade jag räknat ut redan mötesdagen, särskilt som jag visste att tidningens utsända, Yvonne Perkins, tidigare visat prov på kraftig anti-SD-bias och bedrivit oförblommerad kampanjjournalistik på nyhetsplats.

Icke minst viktigt när det gäller mötet med Jimmie, Linus och Kristina för oss lokala förmågor var, att vi nu fick tillfälle att träffa en mängd södertäljebor som var glada över att vi fanns på plats. Flygbladen och foldrarna vi hade med oss gick åt som det ordspråksrelaterade smöret i solskenet. För mig personligen var det väldigt trevligt att träffa en gammal kompis, som jag inte sett på drygt tio år, som nu var avgjord SD-sympatisör.

Måste också berömma utkommenderad polis från såväl Stockholms län som Södertälje kommun, liksom från SÄPO, som gjorde att eventuellt planerade försök att störa mötet frös inne. Naturligtvis fanns även partiets energiske säkerhetschef Bengt Malmberg på plats med råd och dåd.

 Kent Ekeroth, längst till vänster, fick dela bord med sossarnas EU-valskandidat Metin Rhawi. Foto: Tommy Hansson

Dagen därpå var det dags för en annan av partiets ”tungviktare”, Kent Ekeroth, att delta i en EU-utfrågning i kommunens regi Europadagen till ära. Evenemanget inleddes i Stadshusets foajé med tal av två kommunalråd samt njutbar sång och musik från några av Kulturskolans elever. Därefter blev det kollektiv förflyttning till teater- och biosalongen Estrad i samma byggnad, där representanter för samtliga åtta partier som finns representerade i kommunstyrelsen – samma som i riksdagen – skulle låta sig utfrågas av den pensionerade SvD-journalisten Lars-Georg Bergqvist.

Måste bekänna att jag nog satt och jäste litet extra i salongen tillsammans med några partikamrater, eftersom det var jag som kommit på snilleblixten att inbjuda partiets internationelle sekreterare och den omvittnat giftige debattören Kent Ekeroth till detta evenemang. Kent gjorde heller ingen besviken. Det märktes mycket snart att han var den stora stjärnan i sällskapet.

Det var också Kent som svarade för dagens mest minnesvärda inlägg, som inte ens Länstidningen kunde undvika att referera till i helsidesreportaget dagen efter. Det var när frågan om romska tiggare kom upp på dagordningen:

Sverigedemokraterna är det enda partiet som vill förbjuda öststatstiggeriet. Rumäniens ambassadör i Sverige, som är rom själv, har sagt till den svenska regeringen att det är kriminellt att tillåta denna form av tiggeri som utnyttjar de övriga partiernas godtrogenhet.

LTs referat här:

http://lt.se/nyheter/2.29129/1.2483396-ekeroth-slapp-vanda-ryggar-vid-utfragning

Övriga partirepresentanter såg ut som fiollådor i ansiktet efter den salvan från Kent Ekeroth. I övrigt var det givetvis välgörande att notera den goda ordning som rådde i teatersalongen: inga missnöjesyttringar till följd av SD:s högprofilerade närvaro, inte ens några vända ryggar. All heder åt de skolelever och deras lärare som till stor del befolkade salongen.

 Min farmor Elviras gamla pålitliga käpp fick givetvis följa med mig till Stadshuset. Foto: Tommy Hansson

För en aktiv SDare finns det ingen rast och ingen ro, särskilt inte i valtider. Lördagen den 10 maj var det dags för 17 förväntansfulla sverigedemokrater att kliva på Viking Lines mäktiga kryssningsfartyg M/S Grace med destination Åland för en arbetsdag med Stockholms läns och Stockholms stads landstingsgrupp. Det visade sig bli ett späckat program som hade lagts upp av stadens Dan Kareliusson och länets Ulf Landström.

I valet 2010 var SD bara en hårsmån från att komma in i landstingsfullmäktige i Stockholm men nu 2014 skall det verkligen gå vägen, är det tänkt. Ulf förklarade att målsättningen bör vara att få ett tiotal mandat och ett hundratal platser i nämnder och styrelser av olika slag. Det kan också bli aktuellt att utse experter till vissa styrelser, varför det är viktigt att ha klart för sig vilka expertkunskaper som finns i partiet.

Landstingets i flera bemärkelser tyngsta uppgift är att administrera länets sjukvård, som brottas med stora problem i form av exempelvis grav underbemanning när det gäller läkare och sjuksköterskor samt ett ökat våld på sjukhusen. Ett annat, och sannolikt accelererande, bekymmer är smittspridningen som kan komma att öka lavinartat med den okontrollerade invandring som alliansregeringen inbjudit till och som inte lär minska med en röd-grön ministär.

Jörgen Bengtsson från Tyresö, med erfarenhet som forskare vid Huddinge sjukhus, påpekade att det numera inte är tillåtet att ta smittprov på nyanlända, eftersom det kan uppfattas som ”kränkande”.

 Från vänster Per Carlberg, Kenneth Valtersson, Tommy Blomqvist och Ingrid Hult lyssnar intresserat på vad Ulf Landström har att säga om SDs landstingssatsning. Foto: Tommy Hansson

Nu gäller det för oss  sverigedemokrater med regionala ambitioner att förbereda oss ordentligt så att vi står väl rustade i höst. Icke minst skall ett både läsbart och läsvärt budgetförslag om kanske 35 sidor vaskas fram och utspel göras i lämpliga frågor.

Under dessa bråda dagar har jag även kontaktats av media i form av Stockholms fria tidning, som ringde runt till kommunstyrelsepartierna och ställde frågan vad de tycker om flaggning med den så kallade regnbågsflaggan utanför Stadshuset i anslutning till Pridefestivalen i Stockholm i augusti (något som föreslagits av Centerpartiets gruppledare Tage Gripenstam, se länk nedan). Jag svarade givetvis att SD Södertälje säger bestämt nej till dylika jippon i syfte att gynna uppenbara särintressen.

https://tommyhansson.wordpress.com/2009/07/11/sodertaljecentern-vill-hissa-bogflaggan/

Ulf Landström (stående) och Dan Kareliusson berättar om SDs landstingssatsning. Foto: Tommy Hansson

Efter EU-utfrågningen blev jag slutligen  intervjuad av den trevlige folkhögskolestudenten Victor Lancing, bördig från den goda staden Simrishamn i Skåne som jag har ett speciellt förhållande till, om det konservativa innehållet i SD:s program. En hel del kom att kretsa kring försvarsfrågan, som var den mest påtagliga orsaken som fick mig att bli medlem i SD 2008.

Vårt parti är ju det enda i riksdagen som kraftigt vill förstärka Sveriges militära försvar samt återinföra värnplikten i någon form.

Schyman mot regeringen – Sverige mot PK-diktatur

 Gudrun Schyman har bland annat krävt ett ”genuskommunalråd” i Simrishamn.

http://www.svd.se/nyheter/valet2014/partiledardebatt-i-svt-agenda_3525588.svd?sidan=10

Gudrun Schyman, tidigare ledare för Vänsterpartiet och numera ledamot i kommunfullmäktige i Simrishamn för Feministiskt initiatv (Fi), deltog av uppenbara skäl inte i gårdagens partiledardebatt i SVT. Ändå talas det nu upphetsat om att hon skulle ha vunnit debatten. Så här citeras ekonomen Klas Eklund i Svenska Dagbladet i dag:

Sedan är frågan vem som vann på debatten, och där tror jag att Feministiskt Initiativ (sic) och Gudrun Schyman ligger bra till. Det talades väldigt lite om jämställdhet och när det väl dök upp var det kortfattat och ganska tekniskt. Jag tror att många tittare satt och var nyfikna på hur hon hade hanterat de frågorna.

Fi var länge ett så kallat promilleparti av i princip samma slag som Svenskarnas Parti, Kommunistiska Partiet och Socialistiska rättvisepartiet men har i några av de senaste opinionsmätningarna avancerat upp över enprocentsspärren, som berättigar till att partiets valsedlar läggs ut i vallokalerna. I någon mätning har partiet till och med parkerat på drygt två procent. I SIFOs väljarbarometer inför valet till europaparlamentet (EP) den 25 maj når Fi därtill hela 3,2 procent.

Detta har medfört att det nu börjar spekuleras i att Fi kanske rentav kan ta sig in i riksdagens som en följd av valet den 14 september. Jonas Hinnfors, professor i statsvetenskap vid Göteborgs universitet, citeras på följande sätt i Dagens Industri den 1 maj: ”Jag har länge sett framför mig att de skulle ha svårt att komma in, men får erkänna att jag vacklat lite.”

Schyman eldar upp pengar i Visby.

Inte nog därmed. Efter partiledardebatten i går var Miljöpartiets språkrör, Gustav Fridolin, enligt Expressen i dag till och med inne på spåret att Gudrun Schyman borde tas med i en röd-grön regering om hon och hennes parti skulle ta sig in i riksdagen:

Jag samarbetar väldigt gärna med Feministiskt initiativ. Vi behöver en ny feministisk regering…Hon gör ett väldigt bra jobb i Simrishamns kommunfullmäktige men om hon får byta den politiska arenan mot en annan så tycker jag det är bra för Sverige.

Expressens artikel här:

http://www.expressen.se/nyheter/de-vill-ha-schyman-i-en-rodgron-regering/

Utan tvekan bidrar sådana uttalanden till att sätta press på Socialdemokraternas allmänt hållningslöse och vinglige ledare och statsministerkandidat, Stefan Löfven, som hade gott om lovord för Schyman efter gårdagens debatt.

Frågan är då vad Fis framgångar under senaste tid beror på. Enligt en undersökning som nyligen gjorts vid Göteborgs universitet och som jag tidigare bloggat om har Miljöpartiet, och i någon mån Vänsterpartiet, ett oproportionerligt stort stöd bland den svenska journalistkåren.

I mina ögon är det alldeles tydligt att detta förhållande nu även spiller över på Fi: vare sig MP, V eller Fi utsätts för någon riktig granskning i svenska media, ett förhållande som är utomordentligt allvarligt ur demokratisk synvinkel. I fallet Fi är det vidare känt att partiet är populärt i innekretsar med artistanknytning. Tidigare ABBA-musikern Benny Andersson har exempelvis gjort sig beryktad för att ha pumpat in miljonbelopp till partiet.

Känd Fi-mecenat: stenrike Benny Andersson.

Ytterligare en betydelsefull faktor i sammanhanget är Fi-anhängarnas stenkrossliknande aktiviteter i så kallade sociala medier. Här är det hatfyllda utfall som gäller: envar som dristar sig andas minsta kritik mot feminismen blir kallad både det ena och det andra. Själv blev jag kallad ”liten jävla rassegubbe” och anmanad ”hålla käften” i anslutning till diskussionerna om partiledardebatten. Självklart skrämmer sådant  personer som är litet mindre hårdhudade än denna bloggare från att säga sitt hjärtats mening.

Feminism framställs ofta som något som har med jämställdhet alternativt jämlikhet att göra. Ingenting kunde vara felaktigare. Feministerna sätter könet i centrum och prioriterar det ena på bekostnad av det andra. Man har helt enkelt ersatt det marxistiska klassbegreppet med det feministiska könet, på ungefär samma sätt som nationalsocialister använder begreppet ras som rikslikare för allting.

Det finns åtminstone en sak jag för mitt liv inte kan begripa när det gäller feminismen och den extrema variant därav jag brukar kalla feminazismen. Om man nu värnar om kvinnans rättigheter, varför i all världen vill man då att hon på alla plan skall bli lik mannen? Hon skall ha samma typ av jobb, samma lön, samma titulatur och gärna också se ut litet som mannen. De mest avancerade feministerna bör dessutom helst också älska kvinnor och skaffa barn genom insemination.

Varför duger inte det kvinnliga åt feministerna/feminazisterna?

Personligen tycker jag det är tillräckligt illa att Feministiskt initiativ med dess ledare – Gudrun Schyman är bland annat känd för att offentligen ha urinerat på en biograf, ha jämfört män med talibaner, ha musikhyllat Stalin i TV och för att ha bokstavligen ha bränt hundratusentals kronor under Almedalsveckan – får husera i en fullmäktigeförsamling i Skåne, där hon bland annat krävt att kommunen inrättar ett ”genuskommunalråd”. Till galenskaperna på riksplanet hör att hon och hennes parti vill skrota vårt svenska försvar.

http://www.ystadsallehanda.se/simrishamn/article1260923/Schyman-FI-kraumlvergenuskommunalraringd.html

Europaparlamentet i Strasbourg – nästa steg i utvecklingen för tokfeministerna?

Gudrun Schyman är förvisso ett fenomen i sitt slag. Efter att tidigare ha varit aktiv i en kommunistisk bokstavssekt förde hon upp V till dittills oanade opinionshöjder. Hon har en sällspord förmåga att linda media om sitt vänstra lillfinger och är dessutom i mitt tycke en rätt stilig kvinna. Dessvärre är hon också spritt språngande galen.

Via länken här nedan visas hur Schyman i svensk TV hyllar massmördaren Stalin genom att dirigera en barnkör som sjunger diktatorns lov. Jag förmodar att inslaget skall vara humoristiskt, men hur kul är det egentligen att hylla en person som har omkring 50 miljoner människors liv på sitt samvete? Man kan blott föreställa sig vilket ramaskri det hade blivit om en nazistledare tillåtits dirigera en barnkör som framfört den nazityska marschssången ”Horst Wessel” till Hitlers ära:

Tanken på detta extremistparti  inte bara i europaparlament och riksdag utan desslikes i en svensk regering är tillräckligt för att framkalla frossbrytningar hos er bloggare.

I ett mera långsiktigt perspektiv ser det ännu värre ut. Om inte ett ordentligt uppvaknande sker är Sverige på väg att bli en politiskt korrekt diktaturstat där varje form av kritik mot den massiva invandringen, feminismen och klimatalarmismen kommer att bli förbjudet. Enligt min mening är vi närmare ett sådant skräckscenario än vi kanske föreställer oss.

På detta tyder enligt min mening icke minst den alltmer outrerade intolerans som möter PK-tänkandets kritiker. Det ”fina” vänsterhatet på nätet växer för varje dag och hoten mot obekväma tyckare blir allt grövre. Och snart kan en SD-are inte visa sig offentligt utan att mötas av ägg, spottloskor, hugg och slag. Mångfaldens nobla försvarare gör allt som står i deras makt för att förhindra andra att uttrycka sin mening – onekligen en märklig uppfattning om vad mångfald är och hur den bör försvaras!

Polisen i Norrköping i färd med att gripa en man som attackerat Jimmie Åkesson.

 

Litet om Valborg: häxor och ett helgon

 Så här förväntas en typisk häxa se ut.

Jag tecknar ner det här den 29 april, det vill säga dagen före Valborgsmässoafton den 30 april 2014.

Tänkte det kunde vara motioverat att kort rekapitulera bakgrunden till denna tradition som vi i Sverige delar med Tyskland, Finland, Estland, Lettland, Tjeckien och Slovenien.

Valborgsmäss är ursprungligen en tysk högtid av hedniskt slag men kom så småningom att förknippas med kulten av helgonet Valborg, född omkring 710 och död 779 efter Kristi födelse och helgonförklarad den 1 maj 870.

Valborg anses enligt traditionen ha varit en engelsk prinsessa och abbedissa från Devonshire, Essex som av Bonifatius, ärkebiskop av Mainz, kallades till Tyskland för att bistå med den kristna missionen därstädes. Hon blev med tiden abbedissa i Heidenheims nunnekloster där hon också avled.

Den  heliga Valborg är skyddshelgon för god skörd, sjömän, staden Antwerpen i Belgien, det tyska stiftet Eichstätt, där hennes kvarlevor gravsattes den 1 maj, samt mot rabies.

Helgonet Valborg.

På Walpurgistag blev kampen mot häxor och andra mörksens representanter särskild intensiv. Man tände då eldar och förde diverse larm och oväsen i syfte att hålla djävulen och hans anhang på avstånd.

Enligt folkliga föreställningar färdades häxorna denna dag på exempelvis kvastar och getabockar till traditionella hedniska offerplatser för att bedriva orgier – ”bola” – med själve den onde. I Sverige har vad som kallas Blåkulla blivit en plats där man föreställde sig att häxorna gärna fylkades.

Ön Blå Jungfrun mellan norra Öland och Oskarshamn har ansetts vara den plats där Blåkulla låg. Enligt tysk tro färdades häxorna till Blocksberg, den högsta toppen i Harz-bergen.

Det tänds många eldar på Valborg, vilket borde hålla de ondskefulla damerna på avstånd. Ett tips är ändå att se upp för lågtflygande häxor, i fall dessa mindre trevliga damer lyckas med konststycket att kryssa mellan eldarna på sin väg till Blåkulla alternativt Blocksberg.

 Ön Blå Jungfrun.

Den som önskar  fördjupa sig i det fascinerande ämnet häxor rekommenderas läsa min lilla häxguide enligt följande:

https://tommyhansson.wordpress.com/2013/06/19/liten-haxguide/

Fler scener jag skulle vilja se…

Det är inte bara inom filmens och televisionens värld det skulle vara uppfriskande om det klyschiga mönstret bröts. Sak samma beträffande politiken. Här några exempel på scener jag definitivt skulle vilja se:

Ullenhag ger Åkesson helt rätt.

SCEN I

Integrationsminister Erik Ullenhag (FP) i debatt med Jimmie Åkesson (SD).

Åkesson: – Den förda svenska invandringspolitiken har lett till utbredd ghettoisering, ökad kriminalitet, minskade resurser till skola och äldrevård, ökad arbetslöshet och obefogade anklagelser om rasism. När skall sjuklöverpartierna äntligen inse att den politiken varit katastrofal?

Ullenhag: – Jimmie Åkesson har helt rätt. Jag och alliansregeringen har nu insett detta – Sverigedemokraterna har haft rätt hela tiden. Jag kan redan nu avslöja att SD inom kort kommer att få en inbjudan att ingå i regeringen och ta över ansvaret för invandringspolitiken. Trots allt visar undersökning efter undersökning att en majoritet av Sveriges folk tycker att SD har den bästa immigrationspolitiken.

Åkesson tappar nästan hakan: – Är detta ditt allvar, Erik? Det låter litet för bra för att kunna vara sant.

Ullenhag: – Skriv upp det, kompis. Jag kommer att skicka in min medlemsansökan till SD i morgon dag!

Netanyahu inbjuds av Löfven.

SCEN II

Soccialdemokraternas partiledare Stefan Löfven håller presskonferens.

Fråga från en av de församlade journalisterna: – Hur kan ett parti som säger sig företräda demokratiska värderingar välja in en islamist och antisemit som Omar Mustafa i partystyrelsen?

Löfven: – Den frågan har jag själv ställt mig många gånger under senare tid. Jag kan nu berätta att Veronica Palm och Carin Jämtin, båda Hamas-anhängare och Israel-hatare, i dag ombetts lämna Socialdemokraterna med omedelbar verkan. Vi kan inte ha kvar sådana personer som företrädare för vårt parti.

Ny fråga: – Innebär detta att ni också kommer att ändra er Israel-politik?

Löfven:- Självklart. Vi har alltför länge varit bundna av det destruktiva arvet från Palme och Schori och helt orättmätigt sett Israel som hemvist för ondskan på jorden. Nu blir det ändring – när jag blir statsminister kommer vi att bjuda in Israels premiärminister Benjamin Netanyahu till Sverige och samtidigt be Israel och det judiska folket om ursäkt för vår beklämmande politik de senaste 45 åren.

Ännu en fråga: – Hur kommer ni i fortsättningen att se på Palestina?

Löfven: – Jag utgår ifrån att du menar ”det så kallade” Palestina. Någon sådan statsbildning finns ju inte i nuläget. Den dag Hamas och Fatah börjar respektera den judiska staten, upphöra med terrordåden och erkänna Israels rätt att existera inom säkra och erkända gränser kommer saken i ett annat läge. Innan så sker kommer jag och mitt parti att verka för att dessa organisationer inte får ett rött öre av de svenska skattebetalarnas pengar!

Reinfeldt avgår tillsammans med Anders Borg.

SCEN III

Statsminister och partiledare (M) Fredrik Reinfeldt på rundresa bland landets M-distrikt.

Kritisk fråga: – Var har det gamla konservativa arvet efter Jarl Hjalmarson och Gösta Bohman tagit vägen? Du och dina meningsfränder som Per Schlingmann och Anders Borg har förstört vårt gamla fina parti och ni har förstört vårt militära försvar – numera skäms jag över att behöva kalla mig moderat!

Reinfeldt: – Du har helt rätt. Vi offrade partiarvet på röstmaximeringens altare så till den grad att vi förlorade vår själ. De skyldiga till denna illgärning måste ta konsekvenserna och avgå – därför har Anders Borg och jag i dag lämnat in våra avskedsansökningar som gäller med omedelbar verkan. Ny partiledare blir veteranen Anders Björck. Borg och jag ber oförbehållsamt om ursäkt för vår fadäs.

Rungande applåder utbryter bland de församlade partimedlemmarna.

Ny energikälla för MP.

SCEN IV

Miljöpartiets språkrör Åsa Romson och Gustav Fridolin har utlyst en presskonferens om partiets framtid.

Romson: – Vi har haft fel i nästan allting. All satsning på vindkraft, solkraft och andra så kallade alternativa energikällor har inte lett till någonting. Dessa energikällor kommer aldrig att ge oss mer än några få procent av landets energibehov. I stället skall vi hädanefter helhjärtat backa upp kärnkraften – vår effektivaste och miljövänligaste energikälla.

Häpen tystnad bland journalisterna, som själva till mycket stor del röstar på MP.

Till slut en försynt fråga: – Men…detta innebär ju att ni överger allt vad ni tidigare stått för!

Fridolin: – Exakt. Och det är det som är meningen. Vi är inte sämre än att vi erkänner att vi haft radikalt fel. Och det här klimatevangeliet vi predikat, att jorden blivit varmare på grund av mänskliga aktiviteter…fel det också. Modern forskning har visat att jorden inte upphettats någonting på 15 år. De klimat- och tenperatursvängningar som skett sedan hedenhös har ju alla haft naturliga orsaker. Hädanefter kommer vår politik att bli helt och hållet realistisk.

De församlade journalisrerna skruvar oroligt på sig. Vilket parti skall de nu rösta på?

Mer realistisk politik för Sjöstedt.

SCEN V

Vänsterpartiledaren Jonas Sjöstedt intervjuas i en av TV-kanalerna.

Fråga: – Under lång tid stödde ditt parti den totalitära kommunistdiktaturen Sovjetunionen. Det gullades med diktatorer som Stalin, Brezjnev, Honecker, Castro, dos Santos med flera. Partiet har visserligen förändrats sedan dess. Men med det arvet, Jonas Sjöstedt: är det inte dags att upplösa partiet och bilda ett nytt?

Sjöstedt: – Visst är det så. Kommunismen av i dag är bara en museal företeelse som vi inte vill ha någonting med att göra. Så vi kommer, som du föreslår, att upplösa partiet eftersom det sedan länge spelat ut sin roll. Jo, vi är inte längre lika extrema som vi en gång var. Ändå kvarstår att det gamla kommunistpartiet av i dag är en angelägenhet för avundsjuka, klasshat och kultursnobberi. Vi står för en ekonomisk överbudspolitik utan verklighetsförankring. Våra kritiker har helt rätt och vi har helt fel.

Fråga: – Det var som fan…blir det ett nytt parti och vad kommer det i så fall att heta?

Sjöstedt: – Det blir det. Arbetsnanmnet är Demokratiska partiet realisterna.

Schyman tar sitt förnuft till fånga.

SCEN VI

Gudrun Schyman, talesperson för Feministiskt initiativ och kommunalpolitker i Simrishamn, har kommit på andra tankar. I en debatt om feminismen på Puclicistklubben gör hon följande utspel.

Schyman: – Det här duger inte längre, vi kan inte hålla på och fortsätta hata halva människosläktet. Alltså männen.

Fråga från moderatorn Stina Dabrowski:

– Det låter nästan som om Feministiskt initiativ skulle sluta vara ett feministiskt parti…

Schyman: – Det kan du hoppa upp och sätta dig på. Feminismen är en återvändsgränd som bara leder till onödig konflikt och missämja mellan könen. Bort med allt vad kvoteringar heter. Låt var och en använda sin egen skapande förmåga och framåtanda oavsett kön. Det är enda sättet att få ett fungerande samhälle. Vidare måste vi alla bidra till att stärka kärnfamiljen som den bärande pelaren i samhället, inte minst för de födda och ofödda barnens skull.

Dabrowski. – Det låter nästan som om du blivit frälst, Gudrun!

Schyman: – Kalla det vad du vill, Stina. Jag tog mig en rejäl fylla i går och ringde upp Alf Svensson. Jag  insåg då ett och annat som undgått mig tidigare. Nu är jag nykter igen men står fast vid insikterna jag vann.

Hur realistiskt är det då att vi får se dessa scener i verkligheten? Ungefär lika stora som att det ligger snödrivor kvar i juli, skulle jag tippa.

Nya journalistiska bragder av slaskmedia

Skavlan och Andersson myser ikapp.

I dag hade såväl Aftonblodet som Excessen – ni vet vilka tidningar jag syftar på – praktiskt taget likalydande löpsedlar. De braskande rubrikerna handlade om att Abba-Benny Andersson och hans son Ludvig båda var alkoholister. Fast båda hade nu ”ordnat upp sina liv”, hävdades det. De skulle dessutom ”tala ut” i Skavlans pratshow.

Eftersom det knappast kan sägas råda nyhetstorka för tillfället utgår jag ifrån att ”nyheten” i fråga slagits upp med det enda syftet att sälja lösnummer genom att utnyttja andra människors svagheter. Vilket väl för övrigt är en integrerad del av aftonslaskarnas filosofi.

Det är naturligtvis möjligt att tidningarna också gjorde andersönerna en tjänst. Genom att sälja in sin tårdrypande story till slaskpressen lär de göra sig en ordentlig  hacka – även ”rikisar” kan ju få tillfälliga problem med pengaflödet. Eller också tycker Benny att han inte varit tillräckligt mycket i rampljuset på en tid. Och Ludvig har väl bara den närmaste vän- och familjekretsen hört talas om.

Gudrun Schyman –  kommunalpamp i Simrishamn med hjälp av Abba-Bennys pengar.

Att Abba-Benny haft problem med spriten var förstås minst av allt någon hemlighet. Vem som helst kan ju räkna ut, att en person som skänkt miljonbelopp till förra alkiskollegan Gudrun Schymans partibildning Feministiskt initiativ måste ha varit antingen ordentligt på lyset alternativt omtöcknad av andra skäl.

Vi får väl hoppas att vilka problem andersönerna än hade så löstes de genom mediaräden i aftonslaskarna – även om dessa numera kommer ut redan på morgnarna – och hos Skavlan.