Kyrkovalet: Gör Svenska kyrkan kristen igen!

Jesus (till höger) och Muhammed enligt en konstnärlig framställning.

”Ger Jesus en sannare bild av Gud än Muhammed?”

Den frågan ställde Kyrkans Tidning till de fem kandidaterna inför ärkebiskopsvalet 2013. Bara en av kandidaterna svarade ett tveklöst ja på den frågan medan resten av de tillfrågade svävade på målet. Segrade gjorde en av de senare, Antje Jackelén. https://kyrkligdokumentation.nu/sptledare_2213.pdf

Islams grundare uppskattas varmt av vissa av Svenska kyrkans aktörer av i dag. En av dessa är ”forskaren” Jakob Wirén, teologisk sekreterare till ärkebiskopen, som i en bok i våras argumenterade för att Muhammed kunde ses som en profet av kristna i dag. https://www.varldenidag.se/nyheter/teolog-kristna-kan-se-muhammed-som-profet/repucq!HSOugzgfSOmsqDFB5@Pzw/

Dessa exempel ger en illustration så god som någon till Svenska kyrkans dilemma. Under det att kyrkan närmast slår knut på sig själv för att ligga rätt i tiden i politiskt hänseende kommer den allt längre bort från sin grundläggande kristna identitet. Detta fenomen är väl värt att beakta inför kyrkovalet den 19 september.

Kyrkan har i modern tid således upplåtit kyrkor och kyrkolokaler åt företeelser som HBTQ-propaganda, manifestationer till förmån för ökad invandring, new age-flummeri, klimatalarmism, islamstudier med mera. Det har vidare förekommit att kyrkliga företrädare – Stockholms-biskopen Eva Brunne är en av dessa – föreslagit att kristna symboler skulle avlägsnas från kyrkor och bönerum på grund av rädsla för att andra troende kunde uppfatta dessa som stötande. https://www.svt.se/nyheter/lokalt/stockholm/biskopen-vill-ta-bort-kristna-symboler-i-sjomanskyrkan

Kort sagt: Svenska kyrkan befinner sig sedan länge i en trosmässig kris, en utveckling som kan sägas ha tagit sin början med 68-vänsterns utbredning i kyrkliga sammanhang för drygt ett halvsekel sedan. Många av den kristna vänsterns representanter fick sedan anställning som biskopar, präster och diakoner inom Svenska kyrkan och på den vägen är det. Med det alltmer accentuerade vänsterinflytandet följde en utpräglad fientlighet gentemot den judiska staten Israel.

Den beklagliga ”utveckling” som här skisserats har naturligtvis inte gått obemärkt förbi utan måste, som vi ser det, vara en av de huvudsakliga anledningarna till Svenska kyrkans kraftiga medlemstapp sedan den upphörde att vara statlig 2000. Tappet har medfört betydande olägenheter för kyrkan i form av minskade ekonomiska inkomster, vilket gör att den för varje år får allt svårare att bevara och underhålla alla kyrkor runt om i landet.

Vi kan visserligen finna viss tröst i att medlemssvinnet för år 2020 inte blev lika stort som för närmast föregående år: 54 440 gick ur Svenska kyrkan 2020 jämfört med 59 904 2019. Denna minskning av antalet utträden måste ändå betraktas som marginell. https://www.dagen.se/nyheter/2021/01/12/farre-gick-ur-svenska-kyrkan-2020/

För oss sverigedemokrater är det en betydande uppgift att återge Svenska kyrkan dess kristna identitet. Sverigedemokraterna  är ett icke-konfessionellt parti som ansluter sig till den grundlagsfästa religionsfriheten. Envar har rätt till sin tro förutsatt att den troende respekterar gällande lagar.

SDs uppfattning är emellertid att den svenska staten inte ska vara religiöst neutral. Sverige har varit ett kristet land i över 1000 år, och kristendomen är intimt sammanvävd med den svenska kulturen och identiteten. Kyrkan bör därför tillåtas inneha en särställning i förhållande till andra i Sverige verksamma religioner. http://partiprogram.se/sd/2014/sverigedemokraterna-och-religionen

En röst på Sverigedemokraterna i kyrkovalet  är en röst på en förstärkt ställning för kristendomen i det svenska samhället i allmänhet och i den Svenska kyrkan i synnerhet.

Gör Svenska kyrkan kristen igen!

Fotnot: Ovanstående artikel är en något utökad version av ett debattinlägg som publicerades först i Länstidningen, Södertälje den 7 september 2021. Det var då undertecknat av SD Södertälje/Nykvarns kandidater i kyrkovalet Monica Thorsell, Patrick Claesson och Beata Milewczyk samt denna bloggare.

Illavarslande utveckling: attackerna på den kristna tron trappas upp

Hagia Sofia i Istanbul var en av kristenhetens viktigaste kyrkor i nästan 1000 år. Nu vill Erdogan göra den till moské.

Förföljelsen av kristna runtom i världen ökar ständigt. Värst är det i det kommunistiska Nordkorea, men sedan är det idel muslimskt dominerade länder på tio i topp-listan över de länder där kristna trosbekännare förföljs mest. https://www.svt.se/nyheter/utrikes/kristna-mest-forfoljda

Det visar den kristna människorättsorganisationen Open Doors redovisning. ”Det är en ökning på alla fronter, i alla världsdelar”, citeras Peter Paulsson, som är generalsekreterare i Open Doors svenska gren. Närmast efter Nordkorea på den föga ärorika listan kommer Irak, Eritrea, Afghanistan och Syrien.

Ett alldeles särskilt angrepp på kristendomen har Turkiets islamistiske president Recep Tayyip Erdogan svarat för. Erdogan har förutskickat att den historiska byggnaden Hagia Sofia i Istanbul åter skall bli moské. Hagia Sofia byggdes som en kristen kyrka på initiativ av den bysantinske kejsaren Justinianus I 532-87.

1453 omvandlades den till moské efter den muslimska erövringen av Konstantinopel, men 1935 lät den sekuläre turkiske regenten Kemal Atatürk byggnaden bli ett museum och på så sätt tjäna alla trosriktningar. Ett stort antal kristna kyrkor och länder inklusive Vatikanen har protesterat mot Erdogans beslut.

Nidaroskatedralen i Trondheim byggdes till den kristne kungen Olav den heliges ära. Nu vill en norsk präst att den rivs för att inte minoriteterna skall känna sig åsidosatta.

Kritik har icke minst kommit från EU, som dock befinner sig i dilemmat att man inte upplever sig kunna ta i för mycket mot Turkiet då Ankara har makt att öppna spjället för ohejdad immigration till EU-länderna. https://omni.se/eu-landerna-fordomer-turkiet-for-hagia-sofia/a/vQ04m4

Också i Sverige befinner sig kristendomen under attack. Patrik Lindenfors från den fanatiskt ateistiska organisationen Humanisterna menar exempelvis i en debattartikel i Göteborgs-Posten att det kristna korset bör avlägsnas från den blågula flaggan och ersättas av något mer ”inkluderande”. https://www.dagen.se/nyheter/forslag-ta-bort-korset-fran-den-svenska-flaggan-1.1742934

Bland de argument Lindenfors anför för sitt förslag kan nämnas att muslimerna i Afghanistan med flera muslimska länder kan bli förnärmade, om svenska soldater på uppdrag bär korsprydda nationssymboler. Föga överraskande drar Lindenfors i sin argumentation även till med BLM-stuket att ifrågasätta historiska symboler.

Lindenfors attack på en central kristen symbol är ändå närmast en mild västanfläkt vid en jämförelse med förslag som framställts av en sinnessvag kvinnlig präst i vårt västra grannland. Gyrid Gunnes, tidigare känd för att ha bland annat tillbett Allah i full prästerlig ornat och att ha smetat in Bibeln med sitt eget mensblod, anser i ett inlägg i tidningen Vårt Land att det kan vara dags att riva Nidarosdomen i Trondheim.

BITTE ASSARMO: Dags att riva kyrkor – för minoriteternas skull

Katedralen i Nidaros i Trondheim uppfördes med början omkring 1070 och är sannolikt Nordens viktigaste kyrkobyggnad. Här finns bland annat konung Olav den heliges grav. Enligt Gunnes bör kyrkan rivas för att blidka minoriteterna. En rivning vore, anser Gunnes, också en naturlig följd av BLMs statyrivningar.

Biskop Eva Brunne i Pride-tåg i Stockholm.

Tokiga präster av kvinnligt (och för den delen också manligt) kön är vi dessvärre inte heller befriade från i Sverige. För några år sedan ville Eva Brunne, lesbisk biskop i Stockholm, avlägsna korset i Sjömanskyrkan i Stockholm med motiveringen, att muslimer då skulle känna sig mer välkomna i kyrkan. Varför muslimskt troende skulle vilja besöka en kristen kyrka förblev dock osagt.

I Sverige har vi därtill en kvinnlig ärkebiskop, den tyskfödda Antje Jackelén, som inte kan se skillnad på den våldsutövande profeten Muhammed och den kristne fridsfursten Jesus Kristus. Sedan sliter man sitt hår inom den forna statskyrkan för att analysera varför folk flyr från den. Jag vågar påstå att svaret ligger i öppen dag för den som har ögon att se med. https://tommyhansson.wordpress.com/2016/09/13/flykten-fran-svenska-kyrkan-vad-den-verkligen-beror-pa/

Situationen för kristna trosbekännare i vår del av världen är naturligtvis inte lika utsatt som för våra trosbröder i länder såsom Nordkorea, Afghanistan och röda Kina där kristna riskerar livet varje dag och i en del fall också mister det på grund av sin tro. Upptrappningen av attackerna på kristen tro hos oss är dock varningssignaler som varslar om ytterligare marginalisering av och intolerans mot kristet troende.

 

Flykten från Svenska kyrkan – vad den verkligen beror på

Kan Svenska kyrkan återvinna folkets förtroende? Foto: Tommy Hansson

Nej, något överdrivet flyt kan man knappast säga att Svenska kyrkan har för tillfället.

Efter en rad skandaler och tvivelaktigheter av varierande slag tilltar medlemsflykten. I augusti 2016 begärde tre gånger så många utträde ur samfundet jämfört med föregående år. Kyrkans Tidning rapporterar att 9211 valde att tacka för sig. Totalt i år uppges 47 453 ha begärt utträde, vilket är fler än under hela 2015 och även 2014. http://www.svt.se/nyheter/inrikes/fortsatt-medlemsflykt-fran-kyrkan

Bara i juni uppges  så många som 13 300 personer ha gått ur den tidigare så kallade folkkyrkan, vilket är ungefär tre gånger så många som en normal junimånad. I semestermånaden juli, då de flesta normalt ägnar kyrkliga ting ett tämligen förstrött intresse, valde 5100 att utträda. Visserligen händer det också att folk aktivt söker inträde i Svenska kyrkan, men den statistiken är blygsam vid en jämförelse: senaste året skall dryga 7000 ha tagit detta steg.

Bögjesus: K. G. Hammars bild av Mästaren.

Eftersom den kraftigt vikande medlemstrenden inte är något Svenska kyrkan generellt har gemensamt med andra samfund kan man inte påstå att medlemstappet gäller hela den svenska kristenheten. Romersk-katolska kyrkan har till exempel noterats för en ökning upp till 103 509. Bland frikyrkorna har bland annat Svenska alliansmissionen ökat på medlemstalet.

Medlemsraset kan inte undgå att få betydande konsekvenser för kyrkan. Efter sommarens tapp kunde den årliga förlusten fastställas till 38 miljoner kronor. Det innebär svårigheter att underhålla alla kyrkobyggnader och kyrkolokaler över hela landet och minskade möjligheter att bedriva mission, diakoni och annan utåtriktad verksamhet. Erika Brundin, ställföreträdande generalsekreterare i Svenska kyrkan, citeras så: ”Det blir jätteviktigt för oss att återvinna förtroendet. Det är den viktigaste aspekten för oss.” http://www.di.se/artiklar/2016/8/12/kyrkans-medlemsras-ar-en-miljonsmall/

När man studerar kommentarerna till Svenska kyrkans medlemskris tycks alla vara rörande överens om, att huvudorsaken står att finna i avslöjanden om att enskilda kyrkorepresentanter låtit kyrkan betala för resor och lyxhotell på olika platser i världen. Det är att göra det alldeles för enkelt för sig. Om kyrkans ledning verkligen tror att detta är enda skälet till nedgången kommer man inte att vara i närheten av att vända utvecklingen.

Vi har alltså en kyrka som sedan många år tillbaka är dels genompolitiserad, dels lägger sig platt för islam. Anledningen till att denna bloggare 1999 gick ur den kyrka han döptes in i var exempelvis den dåvarande ärkebiskopen K. G. Hammars beslut att i Uppsala domkyrka bereda utrymme för en fotoutställning – Ecce Homo – som framställde Jesus och lärjungarna som homosexuella och transpersoner. Då var måttet enligt mitt förmenande rågat, och jag misstänker att andra gjorde samma reflektion och tog samma konsekvenser.

Nytt inslag i dopritualet: ”Amen och high five”.

Vi har vidare att göra med en kyrka som tycks vara besatt av hat gentemot den judiska staten Israel; som upplåter domkyrkan åt schamanistiska mässor; som regelbundet deltar i Pride-festivaler och andra HBTQ-aktiviteter; som har upphöjt klimatalarmismen till ett religiöst koncept; som fjäskar för islam och inte på allvar vågar fördöma den dagliga terrorn mot kristna ute i världen; som desperat försöker ”hänga med” så till den grad, att biskop Johan Dalman vid prins Alexanders dop nyligen gav den nydöpte prinsen ”Amen och high five”. Med mera, med mera.http://sverigesradio.se/sida/artikel.aspx?programid=87&artikel=6513649

Beträffande förhållandet till islam så har ärkebiskop Antje Jackelén sagt sig inte kunna urskilja någon principiell skillnad mellan fridsfursten Jesus Kristus och krigsherren Muhammed. Stockholms-biskopen Eva Brunne, såvitt jag vet världens enda praktiserande homosexuella biskop, har föreslagit att korset skall avlägsnas från Sjömanskyrkan i Stockholm på det att inte besökande muslimer skall förargas.

Uppviglande och okristligt bära detta?

Höga chefer inom kyrkan kan inte ens hålla fast vid en så central kristen symbol som korset, utan menar att det kan vara ”uppviglande” och ”okristligt” att bära detsamma i en kedja runt halsen. Läs mer om detta och om andra kyrkliga klavertramp här: https://tommyhansson.wordpress.com/2016/08/04/hog-chef-inom-svenska-kyrkan-bara-kors-uppviglande-och-okristligt/

Jag tycker uppriktigt synd om Svenska kyrkan och dess ledning om den tror, att enda anledning till det accelererande medlemsraset är enstaka representanters skörlevnad på utlandsresor och hotell. I så fall saknar man förmåga att göra en korrekt analys av sakernas tillstånd och frånhänder sig därför möjligheten att i någon liten mån vända på kuttingen.

Inte för att jag sörjer särskilt mycket, även om jag måste bekänna att jag oroas en smula över hur det skall gå med det viktiga kulturarv våra kyrkor och vårt kristna arv i stort representerar. Förutom de rent materiella och kulturella värdena minner det kristna arvet trots allt om en tid då Gud fortfarande i någon mån brydde sig om den svenska kyrkan.

I dag är Han sannolikt inte särskilt intresserad.

Hög chef inom Svenska kyrkan: Bära kors ”uppviglande” och ”okristligt”

Svenska kyrkans kommunikationschef Gunnar Sjöberg: Bära kors kan vara ”uppviglande” och ”okristligt”.

Svenska kyrkan och dess  representanter upphör aldrig att överraska – och då menar jag inte i positiv bemärkelse. Nyligen hävdade Gunnar Sjöberg, född i Korpilombolo samt ansvarig för kommunikation vid kyrkokansliet i Uppsala, att det kan vara både ”okristligt” och ”uppviglande” att bära kors. http://www.katolsktmagasin.se/2016/08/03/kommunikationsansvarig-svenska-kyrkan-uppviglande-att-bara-kors/

Bakgrunden till Sjöbergs yttranden på Facebook är en av gruppen Kristen opinion nystartad Facebook-grupp som heter ”Mitt kors” och som syftar till solidaritet med förföljda kristna i Mellanöstern. Militanta islamister inom DAESH/IS/ISIS bedriver som bekant ett hänsynslöst och totalt omänskligt utrotningskrig mot kristna och även andra trosanhängare inklusive ”fel” sorts muslimer. https://kristenopinion.wordpress.com/2016/07/30/mittkors/

Denna vilja till solidaritet med kristna som mördas och massakreras varje dag för sin tro på Gud och Jesus Kristus faller inte Gunnar Sjöberg på läppen, och han ordar till och med om risk för ”religionskrig” därför att vissa kristna bär kors. I en FB-status som blivit nära nog viral framhärdar han:

Alltså, jag vet inte. Det här med att kristna plötsligt ska börja bära kors som tecken för och emot nåt. Det är väl inget nytt egentligen, men uppmaningen känns uppviglande och okristligt i de motsättningar som redan råder. Vill vi dra saken till religionskrig när det handlar om något helt annat och muslimska församlingen t o m vägrar begrava den som mördade prästen i Frankrike?
Jag bär min gamla svenska flagga med stolthet fast den nu ser finsk ut. Det där med gränser, kan vi inte ställa oss över det? Jag tror Jesus tänkte så. Och att korset är ett tecken för öppenhet

I efterkommande inlägg har Sjöberg utan större framgång sökt förklara och kanske i någon mån distansera sig från sitt inledande FB-inlägg. Bland annat avfärdar han kritik som riktats mot honom som något ”ofräscht” och att man visst kan bära kors – han gör själv trots egen lågkyrklighet, hävdar han, då och då korstecknet samt bär gärna kors.

Men: när Gunnar Sjöberg bär kors gör han det ”med”, inte ”mot”, skriver han. Att visa solidaritet med förföljda trossyskon är alltså enligt Sjöbergs förvirrade synsätt att vara ”mot”. Då blir den främsta kristna trossymbolen ”en distanserande markör”.

Prästen Anna Karin Hammar: ”Mitt kors” visar prov på ”dold tankefigur”.

Att Gunnar Sjöberg får stöd från den beryktade prästen Anna Karin Hammar, lesbisk Israel-hatare och syster till förre ärkebiskopen K-G Hammar, är på intet sätt överraskande. De som driver gruppen ”Mitt kors” visar enligt den förstnämnda prov på en ”dold tankefigur” som kräver utmaning. De förklaras stå för en ”aktion” med ”glidande identiteter”.

Detta är ingenting annat än pseudointellektuellt prat i vädret. Vad både Sjöbergs och Hammars utgjutelser bottnar i är givetvis att de är rädda för att stöta sig med muslimerna. I stället för att ta fighten – som Jesus gjorde när han ställdes inför teologiska motståndare i det dåtida Israel – kryper kyrkans ledarskap darrande ihop i en vrå och hoppas, att muslimerna skall vara snälla och inte skära halsen av dem som med fader Jacques Hamel i Frankrike.

Detta är mer än tillåtet ynkligt, opportunistiskt och politiskt korrekt.

Ärkebiskop Antje Jackelén går själv i spetsen för trossveket genom att hylla profeten Muhammed och vägra inse, att det finns skillnader mellan denne – som bland annat äktade en sexårig flicka och hade sex med henne när hon blev nio, lät hugga halsen av uppemot 1000 judar vid ett och samma tillfälle samt gav order om att det förvirrade religiösa misch-masch som kallas islam skulle spridas med erövringskrig – och fridsfursten Jesus Kristus. http://www.morgonbladet.nu/news.php?name=160306094324

Stockholms-biskopen Eva Brunne, för övrigt lesbisk liksom Anna-Karin Hammar, vill inte vara sämre utan har föreslagit att Sjömanskyrkan i Frihamnen i Stockholm tar bort korset och andra kristna symboler samt märker ut riktningen mot Mekka, detta för att muslimska besökare skall känna sig välkomna. http://www.svt.se/nyheter/lokalt/stockholm/biskopen-vill-ta-bort-kristna-symboler-i-sjomanskyrkan

Biskop Eva Brunne  uppger att hon utsatts för ”hat” efter krav om att avlägsna kors ur kyrka och markera riktningen mot Mekka. Tråkigt – men vad trodde hon?

Kan någon förvånas över att Svenska kyrkan mot denna bakgrund fortsätter att tappa medlemmar i en allt stridare ström? Knappast. I fjol valde 89 000 att utträda i hela landet. http://www.corren.se/nyheter/ostergotland/allt-fler-lamnar-svenska-kyrkan-6807002.aspx

Frågan är om det inte är dags att avskaffa denna så kallade kyrka, som är mer ett Baals-tempel än en kristen inrättning om ni frågar mig. Möjligen kan administrativa enheter behållas för att sköta driften av alla kulturellt omistliga kyrkobyggnader runt om i landet,vilka med fördel kan användas för musikevenemang och kulturella aktiviteter.

Det finns förvisso inom Svenska kyrkan också rekorderliga och trosfasta personer vilka säkerligen lider av Svenska kyrkans urartning. Jag undrar om det inte är en tidsfråga innan några sådana personer startar en alternativ och hoppeligen konkurrenskraftig kyrka med plats för troende som tar sin kristna övertygelse på allvar.

Baals-templet i Palmyra innan det förstördes av marodörerna i DAESH.

Fotnot: Baal var en hednisk gudom som tillbads av semitiska folkslag i forntidens Syrien samt Kanaans land. Det berömda Baals-templet i syriska Palmyra skall ha förstörts genom sprängning av DAESH.