Nej, Anna Hagwall – det här var bara för mycket

Anna Hagwall öppnar dörren till riksdagen i februari 2013. Foto: Robert Stenkvist

Riksdagsledamoten Anna Hagwall, född i Ungern 1953 (hon kom till Sverige som anhöriginvandrare 1972) och för en del år sedan medlem av Sverigedemokraternas inre krets, har lagt en motion i riksdagen (motion 2016/17:693) som enligt henne själv går ut på att minska ägarkoncentrationen och den politiska korrektheten bland svenska medier. Det är en målsättning som vid ett hastigt påseende kan förefalla vällovlig.

Motionstexten kan läsas här: http://www.riksdagen.se/sv/dokument-lagar/dokument/motion/sprid-agandet-i-medierna_H402693

När denna bloggare tittar närmare på vad Hagwall verkligen skrivit, framstår det dock med all önskvärd tydlighet att motionen i fråga är ingenting mindre än en katastrof. Ännu värre är dock Hagwalls egna kommentarer i pressen om motionen, icke minst därför att de förser SDs många belackare med ammunition dessa aldrig borde ha fått tillgång till. SDs ledning med riksdagsgruppledaren Mattias Karlsson i spetsen har gjort en brandkårsutryckning och tagit avstånd från motionen, varom mera här nedan. Frågan är dock hur den slunkit igenom det kontrollsystem som jag utgår från att vår riksdagsgrupp ändå har.

Den kanske egendomligaste delen av motionen är den som handlar om hur Hagwall tänkt sig SVT i framtiden. Hon vill göra om kanalerna till kodade betalkanaler men där en kanal skall hållas öppen för allmänheten. I denna kanal menar hon att programutbudet bör vara som på 1950- och 60-talen.

Aftonbladet har skrivit följande om Hagwalls motion: http://www.aftonbladet.se/nyheter/samhalle/article23657142.ab

I motionen skriver Anna Hagwall bland annat så här:

Hela åttio procent av medierna ägs av en och samma ägare. Det är inte acceptabelt. Därför behövs en spridning i ägandet av medierna som fördelas på fler oberoende företag och människor. För att förändra detta föreslår jag ett slopat presstöd.

Bonniers har för mycket makt, menar Anna Hagwall.

Det framgår både indirekt av motionen men framförallt när Hagwall på ett minst sagt olyckligt sätt söker utveckla sina tankar – se bland annat länken till AB ovan – att det är Bonnier-koncernen och noga taget dess judiska identitet hon skjuter in sig på: ”Låt de få Bonnierska tidningarna i landsorten gå under. Ingen familj, etnisk grupp eller företag skall tillåtas kontrollera direkt/indirekt mer än fem procent av media.”

”Åttio procent” är en siffra som saknar faktiskt underlag, något Anna Hagwall höftar till med för att visa hur förfärligt och stort hon anser att det inflytande det här företaget och den här etniska gruppen besitter i svenskt samhällsliv. Knappast märkligt då att den svårt nazianstuckna sajten Nordfront med gillande noterar Hagwalls ställningstagande mot Bonniers (jag  länkar i princip inte till nazisajter, men den som vill och orkar kan gå in på den aktuella sajten och konstatera detta).

Jag tvekar själv sällan att våra frispråkig, vilket bland annat innebär att jag i enstaka fall hamnat i ett annat ställningstagande än det partiledningen givit uttryck för. Det framgår av några texter på min blogg och det framgår av inlägg jag gjorde från talarstolen vid landsdagarna 2013, då jag vid ett par tillfällen i egenskap av länsombud ställde mig kritisk till förslag från partiledningen; om jag minns rätt handlade det vid sistnämnda tillfälle om manlig omskärelse samt cirkusdjur. Jag anser att det skall vara högt i tak och finnas ett betydande debattutrymme inom ett parti.

C-H Hermansson: ”Någon djävla ordning får det finnas i ett parti.”

Men det här, Anna Hagwall – det här var bara för mycket. Du säger någonstans att du har rätt att ha en ”egen åsikt”, vilket ju låter bestickande. Men ”någon djävla ordning får det vara i ett parti”, som framlidne förre VPK-ledaren C- H Hermansson så vältaligt en gång uttryckte saken. Det är helt enkelt skillnad på åsikter och åsikter, och ett parti med överlevnadsanspråk kan helt enkelt inte tolerera vilka som helst. https://tommyhansson.wordpress.com/2016/07/31/c-h-hermansson-rip-bakom-fasaden-var-han-en-akta-kommunist/

Hagwalls formuleringar öppnar slussarna på vid gavel för våra motståndare att kalla oss antisemiter och allt möjligt annat, som på vänstersajten Aktuellt Fokus här: http://aktuelltfokus.se/anna-hagwall-atergar-till-sds-rotter-judar-far-ej-aga-media/ Hennes teser hänger dessutom inte riktigt ihop. För det första är det ju inte sant att Bonnier-pressen äger en massa tidningar ute i landsorten.

När hon konfronteras med detta förhållande söker hon slingra sig genom att i ett mejl till Aftonbladet hävda, att de flesta av sådana tidningar ”kontrolleras direkt eller indirekt av Bonnier /sic!/ och varför denne skall få betalt av svenska skattebetalare är en gåta”. Bonnier-pressen har här i riksdagsledamoten Hagwalls föreställningsvärld blivit till ”Bonnier”, och jag ser i andanom nidbilden av en fet kapitalist av välkänd etnicitet som sitter bakom ett skrivbord i sitt kontor i Bonnier-skrapan i Stockholm och räknar pengar med en fet cigarr i munnen.

Yttermera har jag mycket svårt att föreställa mig hur ett indraget presstöd över hela linjen någonsin skulle kunna leda till en större pluralitet i den svenska medievärlden. En sådan åtgärd borde ju rimligen leda till att de svaga går under men penningstarka företag som exempelvis Bonnier-koncernen klarar sig rätt bra ändå. Rätta mig om jag har fel.

Åke Bonnier är biskop i Skara.

Om vi nu skall titta på detta med familjen Bonniers judiska proveniens, så är den endast nominell. Ingen nu levande medlem av  släkten Bonnier är såvitt jag förstår medlem av Judiska församlingen i Stockholm, medan däremot en av dess medlemmar  – Åke Bonnier – är präst inom Svenska kyrkan och biskop i Skara stift. Släkten Bonnier kan på goda grunder sägas vara helt och fullt assimilerad in i det svenska samhället. Här en släktöversikt över Bonniers för den som är intresserad: https://sv.wikipedia.org/wiki/Bonnier_(sl%C3%A4kt)

Om emellertid etnicitet bland mediamoguler är så pass viktig för Anna Hagwall utgår jag ifrån att hon inte heller anser att låt oss säga svenska och norska ägare skall få äga mer än fem procent av medierna i Sverige. Av någon anledning tvivlar jag dock på att hon menar att svensk- eller norskhet är av väsentlig betydelse i sammanhanget.

SDs partiledning har som nämnts ovan ryckt ut och markerat avstånd från de åsikter Anna Hagwall, andra vice ordförande i partistyrelsen till landsdagarna 2009, uttrycker i sin motion. Det heter i ett pressmeddelande från partiet och gruppledare Mattias Karlsson bland annat:

Anna Hagwalls motion stämmer inte överens med partiets stöd till Public Service och mediepolitik i övrigt. Agerandet har skadat vårt förtroende till henne. Detta kommer att få konsekvenser för hennes framtida verksamhet inom partiet och i riksdagsarbetet.http://www.mynewsdesk.com/se/sverigedemokraterna/pressreleases/betraeffande-anna-hagwalls-enskilda-motion-om-mediepolitik-1592680

Partiet deklarerar också att en dialog inletts med Hagwall – något hon själv förnekar – och vad denna kommer att leda fram till är svårt att sia om. Det bästa hon enligt min enkla mening kunde göra är att dra tillbaka sin motion och göra en genuin så kallad pudel. Jag tvivlar dock på att så kommer att ske. Den sparsamma kontakt jag haft med Anna Hagwall tyder på att hon är en viljestark person som håller hårt på sina åsikter, vilket kan vara en tillgång i vissa sammanhang men något av en förbannelse i andra.

Hagwall bemöter enligt lokalpress i Dalarna  (hon bor i Rättvik) partiledningens kritik genom att hävda rätten till sin egna åsikt, nämligen att medias ägande måste breddas och att monopol måste brytas. Hon menar att vad hon kallar ”marknadskrafterna” skall styra och att Bonniers äger alldeles för mycket: http://www.dt.se/dalarna/anna-hagwall-svarar-pa-partiledningens-kritik

Min intervju med Anna Hagwall i SD-Kuriren # 104 2013. Foto: Tommy Hansson

Anna Hagwall halkade in riksdagen så att säga på ett bananskal i början på 2013, då hon ersatte Erik Almquist vilken lämnade riksdagen, partiet och även landet i efterdyningarna av den så kallade järnrörsskandalen och valde att slå sig ned i Hagwalls födelseland Ungern. 2014 valdes hon in av egen kraft. Jag gjorde i samband med riksdagsinträdet en intervju med henne som publicerades i SD-Kuriren # 104/april 2013. Hon uttryckte då sympati för ”den lilla egenföretagaren som har en dröm att förverkliga”. Det hade nog varit bra om hon hållit sig till det spåret och inte fixerat sig vid familjen Bonnier.

Jag utgår  ifrån att det bland personer och grupperingar i och utanför SDs periferi nu i olika sammanhang kommer att riktas kritik mot partiledningen för ”toppstyre”, åsiktsförtryck och så kallad demokratur och liknande. Har redan sett kommentarer av detta slag på nätet. Jag kunde inte bry mig mindre. Öppen eller förtäckt antisemitism kan aldrig tolereras i ett parti som vill kalla sig civiliserat.

Om ni slutligen tycker jag är alltför elak mot Anna Hagwall och hennes olycksaliga motion – läs då vad Chang Frick på Nyheter idag har att anföra: http://nyheteridag.se/darfor-maste-anna-hagwall-sd-lamna-sina-uppdrag/

 

Det organiserade tiggeriet: nu har polletten trillat ner

 SD var som vanligt först ute med att kräva åtgärder mot det organiserade tiggeriet.

Ibland tar det lång tid innan polletten trillar ner.   

Den 2 december fastslog rikspolischef Dan Eliasson på en pressträff, att det är vanligt förekommande att organiserad brottslighet utnyttjar så kallade EU-migranter – tiggare från Östeuropa företrädesvis av romsk härkomst – i sin kriminella verksamhet.

Om pressträffen här:

http://www.svt.se/nyheter/rapport-om-vald-mot-eu-migranter

Eliasson hade bland annat följande att säga: ”Vi ser fortfarande att väldigt många av dem som kommer hit kommer frivilligt, men det finns inslag av människohandel, det vill vi göra tydligt.”

På nämnda pressträff redovisade polisen en rapport om brott och våld mot EU-migranter som gjorts på uppdrag av regeringen. Det framgick av rapporten, att antalet polisanmälningar rörande människohandel i samband med tiggeri ökat från nio 2013 till 55 per oktober 2015. Enligt polisen beror detta på dels en faktisk ökning av fall av människohandel, dels ett stort mörkertal.

 Vy från SD Södertäljes valstuga i september 2014. Notera tiggaren vid lyktstolpen till höger. Foto: Tommy Hansson

Inrikesminister Anders Ygeman citerades på följande sätt sedan han konstaterat att det förekommer tiggeri som inte organiseras av kriminella krafter:

Men det är värt att notera att det finns en brottslig organisering, där det handlar om människohandel. Den måste vi ta på allvar, det har regeringen nu gjort genom ett tilläggsdirektiv till människohandelsutredningen för att bättre kunna bekämpa den typen av brottslighet.

Som sagt: polletten tar lång tid på sig ibland. Jag skrev i februari 2014 en bloggtext om det kriminellt organiserade tiggeriet där jag refererade till ett uttalande som Adrian Lucaci, platschef vid polisen i Skara, hade gjort till Skövde Nyheter redan den 22 maj 2013 där Lucaci bland annat hänvisar till EUs öppna gränser som en tungt vägande faktor bakom det organiserade tiggeriet och brottsligheten i samband med detta.   

Min bloggtext redovisas via denna länk till Avpixlat, som återpublicerade mitt inlägg:

http://avpixlat.info/2014/02/18/eus-oppna-granser-rojer-vag-for-organiserad-brottslighet/

Sverigedemokraterna (SD) gick sedan ut i en minst sagt uppmärksammad affischkampanj i Stockholms tunnelbana som riktade sig mot det organiserade tiggeriet inför valet till Europaparlamentet i maj 2014.

Sådant får naturligtvis inte fortgå ostraffat. Således hävdade det delvis statligt finansierade desinformationsinstitutet Expo längst ut på vänsterkanten att ”SD ljuger” om det organiserade tiggeriet. I sammanhanget anklagades såväl denna bloggare som SDs dåvarande rättspolitiska talesperson, Richard Jomshof, för att ljuga om att tiggeriet var organiserat:

http://expo.se/2014/sa-ljuger-sd-om-tiggarna_6512.html

Det är förstås glädjande att polisen såväl som regeringen nu ruskar på sig yrvaket och konstaterar, att i alla fall en del av tiggeriet är organiserat av kriminella ligor och att detta faktiskt bör åtgärdas.

Att Expo och andra representanter för extremvänstern någonsin skulle bättra sig och erkänna att man haft fel är emellertid sannolikt att hoppas på för mycket.

Det organiserade tiggeriet – ett försök till lägesbeskrivning

 Ett budskap som inte föll extremvänstern och godhetsmånglarna på läppen.

Inför EU-valet 2014 hade Sverigedemokraterna (SD) en mycket uppmärksammad affischkampanj i Stockholms tunnelbana med budskapet ”Det är dags att stoppa det organiserade tiggeriet på våra gator”.

För det fick vi sverigedemokrater ordentligt på skallen. Vänsterextremsajten Expo hävdade att vi, inklusive undertecknad som framförde samma budskap på sin blogg, ljög om att tiggeriet var organiserat. Dåvarande integrationsminister Erik Ullenhag (FP) gjorde på regeringens hemsida och i andra sammanhang gällande, att påståendet var en ”främlingsfientlig myt”. En tecknare på vänsterflygeln jämförde tesen om det organiserade tiggeriet med den urbana myten om råttan i pizzan. Ja, så där höll det på.

Ändå hade Adrian Lucaci, platschef hos polisen i Skara, i en intervju i Skövde Nyheter ett år tidigare (den 22 maj 2013) talat om det från främst Rumänien importerade tiggeriet som en del i organiserad kriminell verksamhet. ”Tyvärr är det de öppna gränserna i EU som möjliggör detta”, citerades Lucaci: http://www.skovdenyheter.se/artikel/24767/polisen-tiggarna-ofta-del-av-kriminella-ligor

 Desinformation från vänster av tecknaren Max Gustafson. De av kriminella ligor utnyttjade och/eller hotade tiggarna Sorin i Malmö och Anna Maria i Södertälje håller nog inte med om budskapet.

När det nu gått ett år efter valet till EU-parlamentet har allt fler kommit till insikt om, att SD inte alls ljög om det organiserade tiggeriet. I ett inlägg på DN Debatt den 30 april 2015 krävde således moderaterna Beatrice Ask, ordförande i riksdagens justitieutskott, samt Tomas Tobé, partisekreterare, förbud för organiserat tiggeri. TV 4-programmet Kalla fakta visade vidare den 12 maj ett skakande reportage om tiggeriet och tiggarnas, ibland även kallade EU-migranter, utsatta situation.

TV 4-reportern pratade bland annat med den 21-årige romen Sorin Marian från Rumänien, som sade att han tvingades tigga utanför ett köpcentrum i Malmö varje dag och ge bort allt han får in. TV 4 Nyheterna uppgav att polisen fått in 20 anmälningar om organiserad människohandel i samband med tiggeri under de fyra första månaderna 2015.

Av en artikel i Expressen den 17 maj 2015 framgår att det organiserade tiggeriet i Gävleborg enligt polisen är på väg att bli ett allt allvarligare problem. Den grupp polisen bedrivit spaning på beräknas omsätta omkring 10 miljoner kronor:http://www.expressen.se/nyheter/polisens-spaning-visar-tiggeriet-ar-organiserat/

 Bussreklam från SD.

Lars Fredin, tillförordnad områdeschef hos polisen i Gävleborg, hävdar i Expressen-artikeln att det kunnat konstateras att samma personer skjutsar i väg tiggarna till deras platser varje morgon samt att människor samlar in pengar av tiggarna.

Det verkar alltså som om Sverigedemokraterna hade helt rätt om att en betydande del av tiggeriet är organiserat. Det rör sig om kriminella ligors omänskliga utnyttjande av utsatta människor, och vad som särskilt oroar mig är de allt yngre ansikten som kan ses bland tiggarna i gathörnen här i Södertälje. I ett stort reportage om tiggeriet i Södertälje i Länstidningen den 21 maj hävdar tiggerskan Anna-Maria, som tiggt utanför en butik i ett och ett halvt år:

Tiggeriet i Södertälje är på väg att förändras. Allt fler ensamkommande tiggare hotas och skräms i väg av en mer organiserad verksamhet.

Tyvärr tycks dock varken kommunledningen eller polisen vara särskilt intresserade av att göra något åt eländet.

Hela LT-reportaget här:http://lt.se/nyheter/sodertalje/1.2983667-tiggare-i-brak-om-platserna

 Många tiggare har vittnat om hot från ”tiggarbossar”.

Allt fler indikationer på att kanske inte allt, men utan tvivel en betydande del, av det till synes allt accelererande tiggeriet är organiserat av kriminella ligor kommer alltså fram. Ändå förekommer det att exempelvis högre polisbefäl kommer på, att ordningsmakten sannolikt inte får några guldstjärnor i kanten från den blödande-hjärtan-eliten genom att tala om kriminellt och organiserat tiggeri.

Då kan vi få se prov på sådana här artiklar där polisen dementerar tidigare uppgifter om organiserat tiggeri:http://www.expressen.se/nyheter/nu-backar-polisen–ar-inte-organiserat-tiggeri/ Jag tror vi kan ta ganska lätt på denna typ av skrajsna pudlar. Det har framkommit tillräckligt som klart och tydligt visar, att tiggeriet i stora delar ÄR organiserat.

Något som givetvis inte bekymrar dumvänstern det bittersta. För dess företrädare MÅSTE tiggeriet helt enkelt vara helt oorganiserat – annars får ju SD rätt och det kan inte tolereras: SD måste ha fel även om de bevisligen har rätt. Som när patologiske SD-hataren Anders Lindberg i Aftonbladet tjötar på om ”råttan i pizzan” (ett uttryck myntat av min gamle etnologilärare Bengt af Klintberg) :http://www.aftonbladet.se/ledare/ledarkronika/anderslindberg/article20819696.ab

Även om nu tiggeriet för diskussionens skull rent teoretiskt icke skulle vara organiserat, måste det ju stå helt klart för alla tänkande människor att tiggeri – där någon sitter passivt i ett gathörn med en mugg framför sig – inte är någon människovärdig hantering. Detta stod helt klart för de av våra förfäder som förbjöd tiggeriet och gjorde det till en straffbar handling.

Den som bekymrar sig det minsta lilla om folkhälsan måste därtill med förfäran se på de kåkstäder och andra typer av primitivt boende under broar etcetera som de hitresta tiggarna ger upphov till. Eller det faktum att en del av tiggarklientelet uträttar sina naturbehov i exempelvis sandlådor, på trottoarer och i tunnelbanevagnar.

 Många tiggare har fattat posto utanför butiker. Som här utanför COOP i Södertälje centrum. Foto: Tommy Hansson

Vad en fortsatt ökning av tiggeriet i Sverige och andra europeiska länder kan leda till på längre sikt i folkhälsohänseende kan vi bara spekulera om, men jag känner mig rätt säker på att framtidsutsikerna inte är särskilt lysande.

Turbekulos (TBC), en dödlig sjukdom som vi länge trodde var utrotad på våra breddgrader, har ökat kraftigt i Sverige under en lång följd av år. I en artikel i Läkartidningen # 51-52 2010 med rubriceringen ”Tuberkulos i Somalia med konsekvenser i Sverige” fastslås att den ökade rörligheten över nationsgränserna oundvikligen leder till ökad frekvens av TBC:

I Sverige var nästan tbc utrotad mot slutet av förra århundradet. Men med senare års globalisering, invandring och flyktingmottagande har sjukdomen långsamt börjat öka igen.

Ett konkret exempel på relevansen i detta gavs för några dagar sedan, då det visade sig att tio barn och tre anställda vid en förskola i invandrartäta Örebro smittats av TBC.http://sverigesradio.se/sida/artikel.aspx?programid=159&artikel=6170042

Jag ger absolut inte tiggarna skulden för den accelererande spridningen av den dödliga tuberkulosen i Sverige. Denna inleddes åtskilliga år innan tiggarinvasionen från främst Rumänien begynte för ett par år sedan. EUs öppna gränser i förening med Sveriges extremt släpphänta immigrationspolitik (”Öppna era hjärtan/och plånböcker/”, ”Tack för att ni valde Sverige”, ”Invandring berikar”, ja ni kan klyschorna) gör dock vårt land extremt sårbart för importerade sjukdomar.

EUs öppna gränser röjer väg för organiserad brottslighet

 EU-höjdaren José Emanuel Barroso öppnar famnen för den organiserade brottslighetens invasion av Västeuropa.

http://www.skovdenyheter.se/artikel/24767/polisen-tiggarna-ofta-del-av-kriminella-ligor

Jag har länge hävdat att en slant till de alltfler tiggare som befolkar våra gator och torg innebär ett stöd till den organiserade brottsligheten. Den bilden bekräftas i stort av Adrian Lucaci, platschef vid polisen i Skara, i en intervju för Skövde Nyheter den 22 maj 2013: ”Tyvärr är det de öppna gränserna i EU som möjliggör detta”, citeras Lucaci. Se länk ovan!

Adrian Lucaci härstammar själv från Rumänien och bör veta vad han talar om. När han intervjuades var han nyligen tillbaka efter fyra års tjänstgöring i Rumänien inom ramen för Rikskrim för de nordiska ländernas räkning. Lucaci menar visserligen att ett antal tiggare kommer hit på eget bevåg, men att det finns minst lika många som styrs av ligaorganisatörer.

Det finns oerhört många grupperingar från vanliga tiggare och de som säljer något enkelt eller spelar musik, till ligor som sysslar med åldringsbrott och inbrott. Rumäner är även världsledande på skimming.

Det som möjliggör den rumänska tiggar- och brottslingsinvasionen är de påvra förhållandena i hemlandet i förening med EUs öppna gränser. Några sociala skyddsnät existerar inte, och de arma människor som tjänar några kronor om dagen och får mat och en plats att sova på i Sverige upplever något av ett himmerike jämfört med hur det är där hemma. Skulle de dömas till fängelsestraff är detta enligt Adrian Lucaci att jämföra med ”Edens lustgård”.

Ligabrottsligheten med rumänsk proveniens ägnar sig, förutom åt organiserat tiggeri, åt villainbrott samt stöld av maskiner, däck och skrot. En liga som nyligen avslöjades i Malmö hade fått ihop motsvarande tre miljoner kronor på guldstölder efter uppåt ett hundratal inbrott. Brottssyndikatens ledare lägger beslag på lejonparten av pengarna själva och kan sedan leva gott med fina hus och bilar i hemlandet.

 En allt vanligare syn på våra svenska gator.

Enligt Lucaci går det inte att se något slut på eländet utan menar att detta bara är början. Vi har visserligen sett hur exempelvis polisen i Södertälje ingripit vid ett tillfälle och lagfört tre rumänska tiggare, men ett par dagar efter tillslaget var tiggararmén åter på plats på Gågatan och andra platser.

Polisen har lämnat dem i fred efter detta – trots att tillståndslös pengainsamling är förbjudet enligt lokal ordningsstadga är tiggeri inget polisen prioriterar. De möter också motstånd från politiskt korrekta gråterskor inom politik och massmedia, vilka aldrig sett något som helst fel i någon som helst form av invandring.