Posted tagged ‘Sten Andersson’

Storm i vattenglas när SDare besöker Syrien

2 november, 2017

Martin Kinnunen och Markus Wiechel (SD) med representanter för FN-organet Food and Agriculture Organization (FAO) i Syrien.

Sverigedemokraternas riksdagsmän Martin Kinnunen och Markus Wiechel har besökt Syrien i syfte att bilda sig en uppfattning om situationen i det krigshärjade landet. Det borde de enligt den samlade klokskapen inte ha gjort: det har följaktligen stormat rätt ordentligt ordentligt i det proverbiala vattenglaset. http://sverigesradio.se/sida/artikel.aspx?programid=160&artikel=6812188

Enligt Annika Söder, kabinettssekreterare på Utrikesdepartementet (UD) i Stockholm, har UD avrått Kinnunen och Wiechel från att resa till Syrien. Söder har citerats: ”Genom att träffa representanter för den syriska regimen riskerar de att utnyttjas i propagandan.” Liknande kritik har även framförts av ledande socialdemokrater och moderater.

Detta äger givetvis sin riktighet. Att de sverigedemokratiska resenärerna redan utnyttjats i den blodbesudlade Assad-regimens propaganda framgår fuller väl av en artikel framställd av det statliga nyhetsorganet SANA. http://sana.sy/en/?p=116972 Wiechel och Kinnunen syns vidare på ett foto vid ett bord omgivna av ett antal representanter från syriska UD under ett jätteporträtt av dikatorn Bashar al-Assad

I artikeln påstås bland annat att riksdagsmännen är kritiska gentemot den svenska regeringens ”neutrala” hållning i Syrien-frågan, något de själva menar vara en förvrängning av vad de verkligen sagt vid mötet med UD-representanterna i Damaskus. Kinnunen citeras i Nyheter idag, som har en nyanserad text om SD-resan skriven av Chang Frick: ”Vi blev oväntat ambushade (sic!) av syrisk statsmedia under en obligatorisk artighetsvisit med deras utrikesdepartement.” https://nyheteridag.se/sd-ledamoter-pa-plats-i-syrien-erfar-att-de-civila-drabbas-mest-av-sanktionerna/


Wiechel och Kinnunen hos syriska UD i Damaskus under porträtt av diktatorn Bashar al-Assad.

”Oväntat” ambushade? Knappast. Det är sådant man får räkna med om man träffar officiella representanter för en av världens sedan många år tillbaka hårdaste och mest skoningslösa diktaturer och det borde givetvis Kinnunen och Wiechel varit medvetna om, liksom att någon skulle ta en bild av dem under ett porträtt av Assad, den till synes blide ögonläkaren som blev en blodig diktator och massmördare. https://tommyhansson.wordpress.com/2013/05/03/fallet-assad-hur-en-tystlaten-lakare-kan-bli-diktator-och-massmordare/

Vad som inte framgått särskilt väl i den allmänna rapporteringen kring den aktuella Syrien-resan, men som tas upp i Nyheter idags behandling av ämnet, är att de båda sverigedemokraterna även träffat representanter för det syriska civilsamhället samt ett antal i landet verksamma FN-organisationer. Man skulle därför kunna kalla resan för en klassisk fact-finding tour.

Den grundläggande slutsats våra bålda resenärer tycks ha nått är att det är civilbefolkningen som råkat mest illa ut i den syriska konflikten. Man skulle litet sarkastiskt kunna invända, att det hade de inte behövt åka till Syrien för att utröna. Slutsatsen torde för övrigt gälla för hart när varje krig som någonsin utkämpats. Uttalar man sig om en konflikt får det man säger emellertid en avsevärt större tyngd om man faktiskt besökt platsen för konflikten i fråga.

Låt oss titta litet på något av den kritik Markus Wiechel och Martin Kinnunen ställts inför. När kabinettssekreterare Annika Söder vid UD hävdar att resenärerna löper risk att utnyttjas av den syriska propagandaapparaten är det förstås helt riktigt, och så har som påpekats ovan redan skett genom vinklad text och bild i nyhetsbyrån SANAs regi.

Utrikesminister Margot Wallström tilldelas i Ramallah i december 2016 den Palestinska myndighetens orden ”Star of Jerusalem” av Mahmoud Abbas som tack för sina värdefulla insatser.

Svenska UD är emellertid på intet sätt alldeles rätt instans att med någon form av auktoritet framställa kritik av denna typ. Departementet leds av en utrikesminister, Margot Wallström, som de facto är den enda av EUs 28 utrikesministrar som är persona non grata i den judiska staten Israel. Wallström placerades av Simon Wiesenthal Center i Los Angeles i slutet av 2016 på åttonde plats på centrets topp-tio antisemitlista, detta på grund av Wallströms uttalande i en riksdagsdebatt om att Israels eliminerande av terrorister är en sorts ”utomrättsliga avrättningar”. https://tommyhansson.wordpress.com/2016/12/30/wallstrom-en-av-arets-mest-prominenta-antisemiter/

UD som redskap för den officiella svenska utrikespolitiken gynnar vidare i området Israel/de palestinska territorierna ensidigt Fatah-partiet, som Socialdemokraterna haft intima förbindelser med sedan Olof Palmes och Sten Anderssons dagar. En av regeringen Löfvens första åtgärder efter makttillträdet hösten 2014 var att diplomatiskt erkänna det påhittade landet ”Palestina”.

Det miljardstöd som från Sverige kanaliseras till al-Fatah och den Palestinska myndigheten går till betydande del åt att regelbundet betala ut pengar till dömda terrorister som sitter i israeliska fängelser samt dessas anhöriga .http://www.inblick.se/nyheter/2016/12/22/bistandspengar-ser-till-att-terror-belonas

TV4s Marcus Oscarsson menar att SD-resan till Syrien är en ”allvarlig skandal”.

Om kritiken som går ut på att Kinnunen/Wiechel låter sig exploateras av den syriska statspropagandan åtminstone till viss del har fog för sig – även om UD nog bör tala med mycket små bokstäver i denna fråga – finns det en annan typ av kritik som våra resenärer och SD kan ta mycket lätt på. Det är när skribenter som Hela Hälsinglands Patrik Oksanen på Twitter gastar om att ”Putins nyttiga idioter har rest i världen igen…vill SD slåss för Assad nu?

Tämligen överdriven kritik mot resan kommer även från normalt sansade Marcus Oscarsson, som i ett Facebook-inlägg talar om SDarnas Syrien-resa som en ”mycket allvarligskandal” som skadar Sverigedemokraternas trovärdighet. https://www.facebook.com/permalink.php?id=591566134283366&story_fbid=1297822670324372

Slutligen anser jag för min personliga del att Kinnunens och Wiechels fact-finding tour är ett ambitiöst och därtill modigt projekt; resenärerna måste ju ha vetat att de skulle bli överösta med en massa dynga men körde på ändå. Det tycker jag hedrar dem. Jag har för övrigt själv, om än i mindre skala,  gjort liknande erfarenheter beträffande resor i då kontroversiella länder som Sydkorea och Sydafrika på 1970- och 1980-talen. I likhet med Wiechel och Kinnunen träffade jag då representanter för såväl regeringar som oppositionella krafter.

 

 

Annonser

Sossar anklagar SD för ”nazistiska rötter”…har själva en hel kyrkogård i garderoben!

11 mars, 2017

Ingela Nylund Watz (S) ställer i LT den 2 mars frågan, om Södertäljes moderater vill samarbeta med SD. Den frågan överlåter vi med varm hand åt Moderaterna att besvara. Socialdemokraterna upprepar gärna att man inte kan tänka sig någon form av samarbete med SD, men att samverka med Vänsterpartiet med dess vidriga förflutna omfattande mångårigt stöd till Sovjetunionen och den kommunistiska massmordsideologin går utmärkt.

Lars Werner (till höger på bilden) från Vänsterpartiet kommunisterna, som i alla år ingått i socialdemokraternas regeringsunderlag, skakar hand med Rumäniens beryktade diktator Nicolae Ceausescu.

SD Södertäljes linje beträffande samarbete med andra partier är klar: vi är beredda att samarbeta med alla partier i fullmäktige under rätt förutsättningar. Nylund Watz osannfärdiga påhopp på vårt parti kräver emellertid ett bemötande.

Skrönan att SD skulle hämta sitt ursprung i ”nazismen och vit makt-rörelsen” blir inte sannare för att Nylund Watz blåkopierar Stefan Löfvens lögner från riksdagens talarstol. SD grundades i verkligheten 1988 huvudsakligen av tidigare medlemmar i de borgerligt sinnade missnöjespartierna Sverigepartiet och Framstegspartiet samt den tvärpolitiska, invandringskritiska organisationen BSS (Bevara Sverige Svenskt).

Riksdagsledamoten Ingela Nylund Watz påstående att SD röstade nej till ett socialdemokratiskt budgetförslag  med sänkt pensionärsskatt är en bedräglig verklighetsbeskrivning. Sanningen är att SD i första rundan yrkade bifall till eget budgetförslag med avsevärt större skatteminskning för pensionärerna än vad sosseförslaget förordade. När SD-förslaget föll såg vi ingen anledning att stödja den S-märkta helhetsbudgeten som var usel i de flesta andra avseenden.

Att Nylund Watz och S ogillar delar av SD-politiken kan vi stå ut med men kan inte undgå att notera, att hennes eget parti under de senaste åren tagit uppenbara intryck av SDs politik.


Sosseriet har plötsligt drabbats av insikten, att tiggeriet bör bekämpas.

Några exempel är den rödgröna regeringens införande av gränskontroller och en mer restriktiv immigrationspolitik, den plötsliga insikten att tiggeriet måste bekämpas samt nu senast ett planerat återinförande av allmän värnplikt. Det går säkert att leta upp andra exempel.

Inrikesminister Anders Ygeman (S)  yttrade enligt SVT Nyheter den 21 februari: ”Tillsammans måste vi bekämpa tiggeriet och dess orsaker.” Ett yttrande som sannolikt hade resulterat i anklagelser om ”rasism” och ”främlingsfientlighet” från S-håll för bara en månad sedan om det kommit från SD.

Att Socialdemokraterna är bra på att lägga beslag på andra partiers politik och göra den till sin egen vet vi redan, icke minst från kommunalpolitiken i Södertälje.

S-partiet är sällsynt illa skickat att anklaga andra för att vara rasistiskt eller nazistiskt anstuckna. S-riksdagsmannen tillika rasbiologen Alfred Petrén tillhörde dem som 1920 undertecknade den motion som lade grunden till världens första rasbiologiska institut. Detta kunde etableras efter regeringsbeslut 1922, då Hjalmar Branting (S) var statsminister. https://sv.wikipedia.org/wiki/Statens_institut_f%C3%B6r_rasbiologi


Skallmätning var en vanlig metod för att fastställa personers ”rasliga” identitet som användes på det av socialdemokraten Alfred Petrén initierade Rasbiologiska institutet.

1934-76 genomfördes, i enlighet med institutets riktlinjer, cirka 63 000 steriliseringar under åtta socialdemokratiska regeringar. Något som SD bevisligen inte har det bittersta ansvar för. http://politikfakta.se/2013/04/atta-socialdemokratiska-regeringar-godkande-63-000-steriliseringar-pa-rasbiologiska-institutet/

På tal om nazism deltog vidare så sent som 2009 ledande socialdemokrater som Mona Sahlin, Luciano Astudillo, Jan Eliasson och Lars Stjernkvist i pro-palestinska demonstrationer där flaggor som representerade inte bara terrorrörelserna Hamas och Hezbollah utan också hakkors förekom. I dag skänker den rödgröna regeringen miljarder i bistånd till ”det kära systerpartiet” Fatah och Palestinska myndigheten. https://www.svd.se/mona-sahlin-borde-valja-sitt-sallskap

Det går en rak linje till dessa från stormuftin av Jerusalem, Haj Mohammed Effendi Amin al-Husseini, som var en av Adolf Hitlers främsta uppbackare och som tillbringade krigsåren 1941-45 i Berlin som Hitlers uppskattade gäst. https://sv.wikipedia.org/wiki/Haj_Amin_al-Husseini

Stormuftin blev den palestinaarabiska sakens förste officielle talesman och efterträddes på sin post av den yngre släktingen Yassir Arafat som var en nära politisk och personlig vän med statsminister Olof Palme och utrikesminister Sten Andersson, båda S.

Det var för övrigt en av Hitlers absoluta favoritnazister, SS-mannen Otto Skorszeny, som på 1950-talet gav Fatah/PLO dess första lärospån i gerillakrigföring under sin tid som nära rådgivare till Egyptens regering. https://tommyhansson.wordpress.com/2016/04/28/otto-skorszeny-hitlers-hjalte-som-blev-terrororganisator-och-mossad-torped/


Olof Palme (S) i hjärtligt umgänge med PLO-ledaren och terroristen Yassir Arafat.

När vi nu är inne på skeletten i den socialdemokratiska garderoben måste vi också beröra stödet genom åren till allehanda kommunistiska och/eller socialistiska länder och rörelser i Tredje världen: Castros Kuba, Nordvietnam under Vietnamkriget, Pol Pots Kambodja (Kampuchea), klanen Kims Nordkorea, MPLAs Angola, FRELIMOs Mocambique och PAIGCs Guinea-Bissau. Faktum är att Sverige alltjämt är en av de större givarna av så kallat humanitärt bistånd till Nordkorea under den bisarre diktatorn Kim Jong-un, världens sannolikt hårdaste diktatur; 40 miljoner av svenska skattepengar kanaliseras årligen via FN. http://www.sakerhetspolitik.se/Konflikter/Korea/Sverige-och-Korea/

Det skulle vara intressant att veta hur Ingela Nylund Watz vill kommentera ovanstående tydligt S-märkta skelett i den partipolitiska garderoben. I själva verket har sossarna en hel kyrkogård undanstoppad!

Fotnot: Texten ovan är en något utökad version av ett debattinlägg som var infört i Länstidningen, Södertälje den 11 mars 2017. Länkar har lagts in av mig. Förutom av denna bloggare är inlägget undertecknat av Beata Kuniewicz och Marius Kawecki, SD Södertälje: http://www.lt.se/opinion/debatt/den-som-har-skelett-i-garderoben-borde-inte-anklaga-andra

 

 

Stefan Löfven: du är en skam för Sverige

7 februari, 2017

c4ae29wxuaargkt
Löfven beslutade skänka miljardbelopp av svenska skattepengar till sina terrorvänner i ”Palestina”.

Dum, dummare, Stefan Löfven.

Det måste sägas: Stefan Löfven är den den uslaste statsminister vi någonsin haft i Sverige. Samtidigt är han troligen den dummaste och mest obildbara parodi på en statsman vi någonsin haft det tvivelaktiga nöjet att se representera (läs: skämma ut) Sverige i utlandet.

Detta framgick med all ackuratess under statsministerns frågestund i riksdagen den 2 februari 2017. När moderaten Boriana Åberg från Kävlinge i Skåne frågade vad Löfven ämnade göra åt den växande antisemitismen i Malmö började Löfven yra om ett ”parti i riksdagen med nazistiska rötter” som han menade att Åbergs parti ”normaliserar”. http://avpixlat.info/2017/02/03/lofven-skyller-judars-utsatthet-i-malmo-pa-sd/

Problemet är bara att det inte finns något parti med ”nazistiska rötter” i Sveriges riksdag, vare sig Sverigedemokraterna eller något annat. Däremot finns det ett parti som heter Socialdemokraterna som beslutat skänka 1,5 miljarder kronor till sitt kära systerparti al-Fatah i det så kallade Palestina som faktiskt har nazistiska rötter.

Dessa griper tillbaka till den fanatiske judehatare som grundade den palestinaarabiska rörelsen, stormuftin av Jerusalem och Hitler-vännen Haj Mohammed Amin al-Husseini (1895/97-1974). Hitlers favorit, SS-officeren Otto Skorzeny, lade sedan i mitten på 1950-talet som militärinstruktör grunden för al-Fatahs och PLOs terrorkrigföring i Mellanöstern. https://tommyhansson.wordpress.com/2016/04/28/otto-skorszeny-hitlers-hjalte-som-blev-terrororganisator-och-mossad-torped/

Stormuftin efterträddes som ledare av släktingen Yassir Arafat (1929-2004), Olof Palmes troligen mest intime utrikespolitiske vän. https://tommyhansson.wordpress.com/2016/09/29/stefan-lofven-socialdemokraternas-steriliseringspolitik-och-stod-till-nazistinfluerade-fatah/

mufti-haj-amin-al-husseini-hitler-final-solution
Stormuftin Haj Amin Mohammed al-Husseini träffade Adolf Hitler den 28 november 1941 och tillbringade återstoden av krigsåren som dennes gäst i Berlin.

Samma parti hämtar stöd för sin minoritetsregering från ett parti (Vänsterpartiet) med kommunistiska rötter som 1939-41 stödde Nazityskland under Andra världskriget och som hyllat alla sovjetiska diktatorer från och med Lenin och Stalin till och med Michail Gorbatjov. Och samma parti (S) har framträdande medlemmar som gått i demonstrationer där det förekommit hakkors. https://tommyhansson.wordpress.com/2016/10/13/mona-sahlin-och-andra-ledande-sossar-deltog-i-demonstrationer-med-hakkors/

Och så står Löfven där i riksdagens talarstol och använder en seriös och värdig förfrågan om vad regeringen tänker göra åt antisemitismen i Malmö, vilken på ett helt oacceptabelt sätt drabbar såväl förintelseöverlevare som andra judar, till att dels angripa ett parti Löfven tidigare ljugit om gång på gång, dels på ett indirekt sätt angripa frågeställarens parti.

Stefan Löfven borde veta att det är en patenterad socialdemokratisk politik som givit upphov till det helt igenom importerade judehatet i Malmö, där sosseriets mångåriga förgrundsgestalt Ilmar Reepau med tröttsam regelbundenhet bevisat sig vara en feg antisemit som sökte skylla antisemitismen på judarna själva genom dessas Israel-stöd; Reepalu påstod dessutom i ett även för denne pajas svagt ögonblick att den judiska församlingen i Sveriges tredje största stad var ”infiltrerad av SD”. http://www.expressen.se/nyheter/dokument/sista-stormen-kring-malmos-starke-man/

reepaluantisemit
Mångårig fiende till judarna i Malmö: Ilmar Reepalu (S).

Allt detta vet Stefan Löfven – eller borde veta. Kanske är han helt enkelt för dum för att dra konsekvenserna av Reepalus upprepade förlöpningar. Eller också är han såväl dum som illvilligt slug, vilket är en livsfarlig kombination. Min gissning är dock att dumheten överväger.

Sanningen är ju att all antisemitism i Malmö härrör från sossarnas importerade röstboskap från Mellanöstern. Icke minst de palestinaaraber som begåvat Malmö med det föga smickrande öknamnet ”Sveriges Gaza”.

Det här gullandet med palestinaaraberna är en sorglig kvarleva från Olof Palmes och Sten Anderssons tid som exekutörer av svensk utrikespolitik, då Israel skulle hatas och frysas ut och de så kallade palestinierna gullas med. Det är sannerligen på tiden att Stefan Löfven – och alla andra – till sist inser varifrån det verkliga hotet mot Malmös fåtaliga kvarvarande judar kommer ifrån.

Statsministern kan ju börja med att fråga Malmös judar och börja med den ortodoxe rabbinen Shneur Kesselman   – eller vågar han inte? https://tommyhansson.wordpress.com/2015/01/24/dags-att-inse-varifran-det-verkliga-hotet-mot-judarna-kommer/

palmearafat
Olof Palme i glatt umgänge med Yassir Arafat, stormuftins efterträdare som palestinaarabisk ledare och terrorstrateg.

Det som möjliggjort den nymornade svenska antisemitismen är på intet sätt SD – som är ett pro-israeliskt och pro-judiskt parti – utan den hämningslösa immigrationspolitik som alltför länge plågat vårt land och vårt folk. Och här har allianspartierna inte mycket att yvas över – ingen glömmer någonsin bevingade uttryck av den suveränt narcissistiske Fredrik Reinfeldt (S) som ”Sverige tillhör invandrarna”, ”Öppna era hjärtan” och ””Tack för att ni valde Sverige”.

Följden har blivit att den osannolika rödgröna ministären tvingas ta pengar från de medborgare som varit med och byggt upp vårt land efter ett helt arbetslivs slit och släp. Dessa lämnas nu i värsta fall vind för våg på våra äldreboenden eller tvingas bo i containrar. http://www.va.se/nyheter/2014/10/10/pengabrist-bakom-hojd-pensionarsskatt/

Och Löfven – han skyller på Sverigedemokraterna, det enda riksdagsparti i dag som på riktigt vill sätta stopp för den pågående katastrofen. Stefan Löfven: du är en skam för Sverige.

Mona Sahlin och andra ledande sossar deltog i demonstrationer med hakkors

13 oktober, 2016

culf3zixyae3jxp

Flera socialdemokrater har deltagit vid ”Palestina”-demonstrationer där det bevisligen förekommit hakkors.

Vår så kallade statsminister, Stefan Löfven (S), har gång efter annan påstått att Sverigedemokraternas (SD) partiledare Jimmie Åkesson gick med i SD när partiet ”hade hakkorsflaggor vid sina möten”, något han enligt S-ledaren ”aldrig kunde komma ifrån”.

Senast skedde detta i en SVT-sänd partiledardebatt nyligen. Löfven passade då också på att hävda att SD var ett ”nazistiskt parti” – något han efteråt tvingades ta tillbaka. När Åkesson frågade vid vilka möten hakkorsflaggan skulle ha förekommit blev Löfven givetvis svarslös, då några sådana SD-möten inte förekommit.

Min gissning är att statsministern möjligen sett en bild på en uniformerad tidigare SD-medlem som framträder med svenska flaggan och hakkorsflaggan i bakgrunden. Då skall man veta att a) personen i fråga – Tina Hallgren Bengtsson -var avpolletterad från SD då fotot togs; och att b) det inte var frågan om något ”SD-möte”.

Frågan är om Stefan Löfven kommer att fortsätta reprisera samma raspiga gamla grammofonskiva. Det borde han inte göra. I stället kunde han försöka förklara hur det kommer sig att en rad ledande socialdemokrater deltagit i demonstrationer på ”palestinskt” och arabvänligt tema, där hakkorset bevisligen förekommit och detta betydligt senare än på 1990-talet, då Jimmie gick med i SD.

Så skedde exempelvis i Stockholm i januari 2009. Per Gudmundson skrev vid tillfället i Svenska Dagbladet den 13 januari 2009:

Mona Sahlin och förre utrikesministern Jan Eliasson i en demonstration där fanor för Hamas och Hizbollah vajade för vinden. Stora flaggor, fullt synliga. I demonstrationen sågs också hakkors. Senare under protestmötet stacks den israeliska flaggan i brand.

plopolicefatahnazisalutesmall
PLO-polisen i blott alltför beryktad hälsning.

Vid samma tid deltog Socialdemokraternas förre partisekreterare, Lars Stjernkvist, som sedan blev kommunalråd i Norrköping, i en propalestinsk demonstration där hakkorset också förekom som symbol. Gumundsons artikel kan läsas här: http://www.svd.se/mona-sahlin-borde-valja-sitt-sallskap

Det är inga tillfälligheter vare sig att Socialdemokraterna manifesterar tillsammans med palestinaarabiska extremister eller att dessa gärna skyltar med hakkorset. S-stödet för främst Fatah och PLO går tillbaka till den så kallade Palme-Andersson-linjen i Mellanöstern-frågan, det vill säga stöd för ”palestinska” terrorister och brännmärkande av den judiska staten Israel. Vid den socialdemokratiska partikongressen 2013 refererade Stefan Löfven yttermera till al-Fatah som ”vårt kära systerparti”. Det israeliska socialdemokratiska partiet vill däremot S inte ha någonting att göra med.

Den palestinaarabiska sakens förste talesman, Jerusalems stormufti Hajj Mohammed Effendi  Amin al-Husseini (1895/97-1974), var en fanatisk judehatare som anordnade pogromer i Jerusalem redan på 1920-talet. Efter att ha deltagit i ett aborterat nazityskt kuppförsök i Irak flydde han till Berlin, där han togs väl emot av nazikoryféer som Adolf Hitler och Heinrich Himmler. Han var en äldre släkting till Olof Palmes och Sten Anderssons gunstling Yassir Arafat, som grundade al-Fatah och paraplyorganisationen PLO.

stormuftinhimmler
Stormuftin al-Husseini i hjärtligt möte med förintelsearkitekten Heinrich Himmler.

Om den röda tråden från stormuftin al-Husseini via Yassir Arafat till dagens Fatah-ledare, Mahmoud Abbas, kan ni läsa mer här på min blogg: https://tommyhansson.wordpress.com/2015/03/08/islam-och-nazismen-mullaskolan-i-dresden-stormuftin-och-arafat/

Stefan Löfven uppmanas härmed vänligt men bestämt att röja upp framför sin egen dörr innan han anklagar andra på falska grunder. Och här lär det inte räcka med en ordinär sopkvast – det blir snarare till att använda en lyftkran modell större…

Dos Santos laddar för ännu en presidentperiod i Angola – Palm(e) och Schori applåderar

2 september, 2016

0,6cf5a655-ac17-4798-8ec7-65e841b8d342
74-årige José Eduardo dos Santos vägrar dra sig tillbaka från maktens köttgrytor i Angola.

Nej, det var ingen större sensation att José Eduardo dos Santos, född den 28 augusti 1942, på nytt skulle väljas till ordförande i Angolas stats- och regeringsbärande parti MPLA (Movimento Popular de Libertacao de Angola, Folkrörelsen för Angolas befrielse).

Dos Santos hade visserligen tidigare lovat att han inte skulle söka förnyat mandat, men det var nog inte många som fäste någon tilltro till detta ”löfte” från en kallhamrad, inkompetent och korrupt makthavare som nu innehaft presidentämbetet i 37 år. http://www.reuters.com/article/us-angola-dossantos-idUSKCN10U22A

MPLAs sjunde kongress hade samlat 2553 delegater från 18 provinser i detta sydvästafrikanska land beläget vid Atlantkusten. Dos Santos fick förnyat förtroende som partiledare med 99,6 (!) procent av rösterna. Därmed har han positionerat sig inför parlamentsvalen 2018, där förstanamnet i det parti som vinner per automatik utses till landets president och andranamnet blir vicepresident. Även invaldes 363 medlemmar i MPLAs centralkommitté. https://en.wikipedia.org/wiki/MPLA

DSC013271
Kampanjen för att återvälja dos Santos som president har redan börjat.

Det extrema röstetalet har fått en del kommentatorer att jämföra Angola med världens skurkstat nummer 1, den stalinistiska järndiktaturen Nordkorea som förvisso är ett strå vassare än Angola när det gäller synen på vem som skall vara president – i Nordkorea anses nämligen Kim Il-sung (1912-94) vara statschef ännu 22 år efter sin död (även om sonsonen Kim Jong-un sköter den löpande ruljansen)! Angola och Nordkorea bedriver också ett nära militärt samarbete: https://tommyhansson.wordpress.com/2015/07/02/skurkstater-emellan-militarhjalp-fran-nordkorea-till-angola-bryter-mot-fn-sanktioner/

José Eduardo dos Santos tillhör Angolas näst största etniska gruppering, om man så vill stam, mbundu. https://sv.wikipedia.org/wiki/Mbundufolket. Han gick som 19-åring med i ungdomsförbundet till MPLA, ett marxist-leninistiskt parti som bildats den 10 december 1956 som en kamporganisation mot den portugisiska kolonialmakten. 1963 tilldelades dos Santos ett stipendium för ingenjörsstudier i Sovjetunionen och kom att specialisera sig på petrokemi.

När Portugal till slut uppgav kolonialstyret över sina afrikanska kolonier – förutom Angola även Mocambique, Kap Verde, Sao Tomé et Principe samt Guinea-Bissau – tillskansade sig MPLA med stöd från Sovjetunionen och Kuba makten i Angola efter att under uppslitande inbördesstrider ha besegrat de konkurrerande befrielserörelserna FNLA och UNITA. Angola hade då under namnet Portugisiska Västafrika tillhört Portugal sedan 1655. http://www.globalis.se/Laender/Portugal

samakuvaUNITA-ledaren Isaias Samakuva.

Striderna mellan MPLA och UNITA fortsatte sedan, med kortare avbrott, ända till 2002 då UNITA-ledaren Jonas Savimbi (1934-2002) sköts till döds i ett bakhåll. UNITA är i dag Angolas största oppositionsparti och leds av Isaias Samakuva. https://en.wikipedia.org/wiki/UNITA

Angolas förste president, läkaren och författaren Agostinho Neto (1922-79) som också var ledare för MPLA, avled efter fyra år som statschef och efterträddes då av José Eduardo dos Santos. https://sv.wikipedia.org/wiki/Agostinho_Neto

Efter dos Santos triumf vid partikongressen för någon vecka sedan har MPLA redan smygstartat kampanjen inför valet 2018. Affischer har börjat dyka upp på strategiska platser i huvudstaden Luanda med budskapet ”Kamrat presidenten fortsätter att leda landets öden”. Därmed förbereds såväl den inhemska som internationella opinionen på att José Eduardo dos Santos och hans familj – som tillsammans förfogar över ekonomiska tillgångar som motsvarar en tiondedel av Angolas BNP – även fortsättningsvis kommer att styra och ställa efter gottfinnande. Tidigare löften om att avgå är som bortblåsta.

maxresdefault
Presidentdottern Tchizé dos Santos står bakom sin fars kampanj.

Huvudsponsorer bakom dos Santos presidentvalskampanj uppges vara dels presidentens dotter, parlamentsledamoten och medlemmen i MPLAs centralkommitté Tchizé dos Santos, och hennes så kallade Tea Club; dels Paixao Júnior Antonio, ledare för Mira Sambila samt styrelseordförande i den statliga Spar- och kreditbanken (BPC).

Kritiska röster – sådana finns, även om de är hårt hållna – såsom Rafael Marques de Morais med sin anti-korruptionssajt Maka Angola har påpekat, att det bland MPLAs påstådda åtta miljoner hängivna medlemmar borde gå att få fram ett alternativ till en åldrad, korrupt och imkompetent diktator som haft makten i 37 år.http://www.makaangola.org/2016/09/the-tyrants-dilemma-stay-no-please-dont/

Människorättsorganisationen Amnesty International påpekade i sin rapport för 2015-16 att minst 16 samvetsfångar under den aktuella tiden placerats bakom lås och bom för att ha uttryckt kritik mot regimen. Amnesty framhöll i rapporten vidare att yttrande-, press-, förenings- och församlingsfrihet är starkt beskurna. Regimen använder sig av förtalslagar och säkerhetslagstiftning i syfte att trakassera och vid behov godtyckligt fängsla regimkritiker. Genom ny lagstiftning har även oberoende organisationers (NGOs) verksamhet kraftigt begränsats.  https://www.amnesty.org/en/countries/africa/angola/report-angola/

Därtill kommer en utbredd och förfärande fattigdom, skenande brottslighet i storstäderna med Luanda i spetsen samt att Angola har världens högsta barndödlighet – 167 barn av 1000 dör före fem års ålder. Det är 84 gånger fler än i Luxemburg. Malaria och kolera är starkt bidragande faktorer, och situationen har blivit föga bättre sedan inbördeskriget slutade 2002. https://www.vardfokus.se/webbnyheter/2014/september/barnadodligheten-sjunker-snabbare-an-nagonsin/

13925030_10205284554953581_1292841050836506771_n

Veronica Palm (S) i full MPLA-mundering.

Det MPLA-styrda Angola har åtminstone sedan 1970-talet mycket vänskapliga förbindelser med Sverige, som via biståndsorganet SIDA pumpat in pengar till kommunistregimen och därmed stött denna i inbördeskriget med FNLA och framförallt UNITA. Vänskapen består, och vid den ovan omtalade sjunde partikongressen deltog från det socialdemokratiska partiet Veronica Palm som var riksdagsledamot 2002-15 och sedan 2009 är ordförande i Stockholms arbetarekommun.

Det väckte visst uppseende att Palm, som tidigare mest gjort sig känd som ”Palestina”-anhängare och Israel-hatare, på Instagram publicerade ett foto på sig själv iförd komplett MPLA-mundering. Detta föranledde Dagens Nyheters ledarskribent Erik Helmerson att framföra följande:

Detta gäng, /MPLA/ så populärt hos folket att haft makten sedan 1975, anklagas av Amnesty för en uppsjö brott mot mänskliga rättigheter. Regimkritiker grips slumpmässigt, pressens och frivilligorganisationernas frihet är begränsad. Presidenten José Eduardo dos Santos med familj anklagas för svår korruption. Detta hindrar inte Veronica Palm från att på Instagram posera i tröja, mössa och väska med MPLA-loggan. http://www.dn.se/ledare/signerat/erik-helmerson-veronica-palm-flirtarmed-despotisk-regim/

schori-sya29e0c
I skuggan av Palme – Pierre Schori, en något bedagad MPLA-vän.

Toppsossen Palms oförblommerade stöd för en av Afrikas värsta och mest korrupta diktaturer demonstrerar ett av Socialdemokraternas största dilemman: förkärleken för totalitära och/eller auktoritära förtryckarregimer, vilka tolereras därför att ibland talar högstämt om socialism, solidaritet och rättvisa. Stora ord utan varje motsvarighet i verkligheten.

Olof Palme och Sten Andersson, två av huvudexponenterna för denna marxistvänliga hållning, är visserligen borta, men kvar från denna tid finns gamle KGB-medarbetaren Pierre Schori vilken för övrigt var nära vän till José Eduardo dos Santos företrädare Agostinho Neto. Varken Stefan Löfven, Margot Wallström eller Veronica Palm är några utrikespolitiska tänkare, men uppenbarligen saknar de förmåga att värja sig mot Palmes och Schoris revolutionsromantik.

 

SD-Karlsson ställde Löfven till svars för terror- och diktaturstöd – Löfven pratade järnrör

25 april, 2016

3451055_2048_1162Nej, några seriösa svar fick inte Mattias Karlsson ur statsministern.

Ibland känner jag mig särskilt tillfreds med att vara sverigedemokrat.

Det jag nu närmast tänker på är Mattias Karlssons insats i riksdagen fredagen den 22 april, då han riktade skarp kritik mot statsminister Stefan Löfven på grund av Socialdemokraternas mångåriga och synnerligen aktiva stöd för terror- och diktaturrörelser runt om i världen.

Meningsutbytet mellan Mattias Karlsson och Stefan Löfven kan avnjutas via TV4 här:

http://www.tv4.se/nyheterna/klipp/h%C3%A4r-g%C3%A5r-stefan-l%C3%B6fven-till-h%C3%A5rd-attack-mot-sd-3350605

Det var alltså Mattias Karsson som under riksdagens frågestund gick till hård attack mot Löfven och sosseriets utrikespolitiska försyndelser och avkrävde statsministern ansvar för dessa. I huvudparten av media har det emellertid framställts som om det var Löfven som ställde SD till svars för påstådda nazistiska och fascistiska rötter.

Jag överlåter åt mina läsare att själva bedöma det verkliga förhållandet.

64570Fatahledaren Mahmoud Abbas tackar Löfven för erkännandet av ”Palestina” samt en dusör om 1,5 miljarder kronor.

Mattias konstaterade, helt sanningsenligt, att sossarna under många år samverkat intimt med en rad kommunistiska och andra typer av totalitära diktaturer och terroriströrelser. Han tog fram det palestinaarabiska  al-Fatah samt det statsbärande partiet MPLA i Angola som exempel på de socialdemokratiska försyndelserna.

Dessa båda entiteter har Socialdemokraterna inte bara samarbetat med och berömt – vid en socialdemokratisk partikongress för något år sedan omnämnde Stefan Löfven al-Fatah som ”vårt kära systerparti” – utan fastmer överöst med svenska skattepengar. Detta trots att det av humantära hjälporganisationer och internationella media som tyska Der Spiegel konstaterats att såväl al-Fatah som MPLA fortlöpande och systematiskt ägnar sig åt terror, våld och tortyr av det mest brutala och barbariska slag gentemot oliktänkande.

Stefan Löfvens svar bestod initialt i att prata om järnrör och en tidigare SD-medlem som kallat en kvinna ”hora” samt att svepande påstå att Sverigedemokraterna har sina rötter i nazismen. Den som tycker att detta är en övertygande argumentation får naturligtvis göra det, men samtidigt kan man inte undgå att konstatera att Socialdemokraterna behåller sina extremister medan SD utesluter dem enligt principen om den  nolltolerans, som till och med Stefan Löfven borde ha hört talas om.

Löfven fortsatte med att påstå att ”arbetarrörelsen” alltid stått upp mot diktaturer och att Mattias Karlsson nog skulle få ”äta upp” sina ord. Det förra är helt enkelt inte sant, det senare högst tvivelaktigt; Mattias Karlsson presenterade bara fakta som Löfven inte ens försökte bemöta på något seriöst sätt.

Den senare menade också, att Socialdemokraterna inte behöver någon undervisning i demokrati av en SD-representant. Hans debattinsats visade hur fel han hade: sanningen är att hela S-partiet är i akut behov av en omfattande intensivkurs i demokrati på det utrikespolitiska området!

250px-Alfred_petrénRasbiologen och S-riksdagsmannen Alfred Petrén stod bakom den motion som ledde till etablerandet av rasbiologiska institutet i Uppsala.

Sosseriets samverkan med världens diktaturstater går tillbaka till tiden före Andra världskriget, då Statens rasbiologiska institut i Uppsala kom till stånd efter en riksdagsmotion som undertecknats av riksdagsledamöter från skilda partier men med politikern, psykiatrikern och rasbiologen Alfred Petrén (S) i spetsen. Institutets verksamhet leddes av den med nationalsocialismen starkt sympatiserande Herman Lundberg.https://sv.wikipedia.org/wiki/Statens_institut_f%C3%B6r_rasbiologi

Institutets verksamhet gick i stark sammanfattning ut på att ”förädla den svenska folkstammen” genom att bedriva rashygien riktad mot oönskade grupper som exempelvis zigenare, tattare och så kallade sinnesslöa. Institutet lät tala om sig internationellt och besöktes ofta av tyska nationalsocialister, vilka som bekant kom till makten 1933.

Inte heller under kriget förmärktes något särskilt starkt avståndstagande från Socialdemokraterna visavi Nazityskland, som bereddes tillfälle att frakta både vapen och militär trupp genom Sverige; den sossedominerade samlingsregeringen lät därtill beslagta och censurera nazikritiska publikationer. Först när det började gå dåligt för tyskarna drog den svenska regeringen under Per Albin Hanssons (S) öronen åt sig.

Efter krigsslutet dröjde det inte länge innan sossarna började fjäska för den totalitära stormakt som ersatt Nazityskland som det största internationella hotet med freden, Sovjetunionen under ledning av den paranoide diktatorn Josef Stalin. Till Sovjet överlämnade den svenska regeringen i den så kallade Baltutlämningen utan större betänkligheter cirka 2700 tyska krigsfångar och något hundratal balter som stridit på Tysklands sida.

olof-palme-castro-dn-seParet Olof och Lisbet Palme möter Fidél Castro.

Starkt pådrivande i den nya, sovjetvänliga linjen var utrikesminister Östen Undén, som vid ett tillfälle blev mycket upprörd då någon påstod att den biträdande sovjetiske utrikesministern, Vysjinski, ljög (om den i Sovjet tillfångatagne diplomaten Raoul Wallenberg). Genom Undéns ovilja att stöta sig med Stalin gick den hjältemodige Wallenberg, som i Ungern räddat tusentals judar undan nazisterna, under i sovjetisk fångenskap.

Den socialdemokratiska prosovjetismen höll i sig, även om Sverige i ren självbevarelsedrift spelade under täcket med NATO och USA. Olof Palme tog under sin tid som statsman den vänliga inställningen till Sovjetunionen och en rad andra kommunistdiktaturer och -rörelser till nya höjder. Sverige ”ägnar sig inte åt antisovjetism”, inskärpte Palme som 1975 tillsammans med KGB-samarbetsmannen Pierre Schori reste till Kuba och kramade om diktatorn Fidél Castro.

Under det Kalla kriget hade vidare ett gäng på den tiden yngre socialdemokrater ur den inre S-kretsen, däribland Schori, Anders Thunborg och Sten Andersson, enligt uppgifter som offentliggjorts av den tidigare underrättelsechefen Olof Frånstedt, regelbunden kontakt med KGBs representant på den sovjetiska ambassaden.https://tommyhansson.wordpress.com/2013/08/28/sossarnas-sovjetgang-sa-underminerades-kommunismen/

676x380José Eduardo dos Santos har haft makten i Angola sedan 1979.

Därjämte tog sossarna tidigt parti för kommunistsidan i Vietnamkriget – Nordvietnam och dess femtekolonn i syd, Viet Cong (FNL) – samt andra marxistiska eller marxistinfluerade rörelser i Tredje världen såsom de av Mattias Karlsson nämnda MPLA i Angola och al-Fatah i ”Palestina”.

Personligen är jag särskilt glad över att Mattias tog upp MPLA; jag var ordförande i Svenska Angolagrupperna, som stödde den angolanska oppositionen, från 1984 och till en bit in på 1990-talet. Angola ägnar sig under diktatorn José Eduardo dos Santos ledning ej endast åt förtryck av oliktänkande inklusive utomrättsliga avrättningar (ping Margot Wallström!) utan är även en av världens mest korrupta stater.

Stefan Löfven försökte som sagt inte ens att bemöta Mattias Karlssons välgrundade anklagelser på något seriöst sätt, något som nu finns dokumenterat för evigheten både på film och i riksdagens protokoll. Medan SD gjort upp med sitt tvivelaktiga förflutna – även om Löfven överdrev betydligt finns ju sådana inslag – väntar vi ännu på Socialdemokraternas ursäkt och avståndstagande från sitt stöd för terror- och diktaturrörelser.

Som ju de facto fortsätter än i dag trots Löfvens lama bortförklaringar. Och oavsett vad man än må anse om SDs bakgrund, så finns det en avgörande skillnad vid en jämförelse med socialdemokratin: SD har aldrig med en enda skattekrona, eller på annat sätt, stött diktaturstater och terrorrörelser. S har fört precis en sådant demokratifientlig politik i regeringsställning och fortsätter att göra det medan jag skriver detta.

Wallström vårt största internationella problem

14 januari, 2016

margot-jpg Margot Wallström: icke önskvärd i Israel.

Margot Wallström (S) har under det dryga år hon tjänat som landets utrikesminister blivit Sveriges största internationella problem. Så fort hon öppnar munnen skulle man, utan att göra sig skyldig till någon alltför stor överdrift, kunna säga att hon ger upphov till en diplomatisk kris.

Tisdagen den 12 januari krävde hon i riksdagen, att en internationell undersökning skulle utreda frågan hurivida Israel gjort sig skyldig till ”utomrättsliga avsrättningar” – ett tema Wallström varit inne på tidigare – i sin kamp mot palestinaarbiska våldsverkare. Det tog naturligtvis hus i helsike i Israel, vars biträdande utrikesminister Tzipi Hotovely hotade att inte bara bannlysa Wallström utan alla officiella svenska besökare från att komma in i Israel. http://forward.com/news/breaking-news/329913/swedens-questioning-of-israeli-killings-of-palestinians-draws-rage/

Hotovely citerade bland annat enligt följande:

På tydligast möjliga sätt förmedlar staten Israel ett mycket skarpt budskap till Sverige som lyder: ni stödjer terror, ni ger ISIS medvind att operera i hela Europa. I Bryssel. I Paris. Vi såg det igår i Istanbul.

606664601001599640360no Hotovely om Wallströms uttalanden: ”En dålig mix av idioti och diplomatisk dumhet.”

Hotovely betonade att Israel befinner sig i frontlinjen i kampen mot terrorismen. Hon benämnde Wallström anti-israeliska anklagelser ”en dålig mix av idioti och diplomatisk dumhet” och förklarade att Israel skulle ”stänga sina dörrar” för alla officiella besök från det fientliga Sverige. Det har dock rapporteras att den israeliske premiärministern Benjamin Netanyahu, som också är utrikesminister, inte godkänner en sådan åtgärd utan väljer att inskränka besöksförbudet till Margot Wallström personligen.

Den biträdande utrikesministern försäkrade vidare att Israel inte hade någon som helst avsikt att avveckla sin närvaro i de bibliska områdena Judéen och Samarien – den så kallade Västbanken – vilken Israel ofta felaktigt påstås ockupera – korrekt är att området är omstritt. Tzipi Hotovely menade att området är västs frontlinje i kampen mot den regionala islamiska terrorn.

Hela spektrat i israelisk politik, från vänster till höger, har varit enigt i sitt fördömande av Wallströms förlöpningar vilka skedde fyra månader efter starten av de knivattacker som till dags dato tagit 27 människors liv. Den tidigare utrikesministern Avigdor Liberman har varit fränast och menat, att ”det enda den svenska utrikesministern inte har gjort är att fysiskt ansluta sig till de palestinska terroristerna och knivhugga judar. Med tanke på hennes uppförande så här långt är det bäst att hoppas att detta inte sker.”

F141201MA005-e1417525119638 Arbetarepartiets Herzog undrar hur vi svenskar reagerar när terrorn drabbar oss.

Inte heller Isaac Herzog, ledare för Wallströms partis israeliska motsvarighet, Arbetarepartiet, har varit nådig i sin kritik av den förra EU-kommissionären. Han menade att det var ”intressant att Sverige inte reagerade på samma sätt när Paris-polisen dödade terroristerna” (vilka sköts ihjäl av polis i samband med en attack mot en polisstation). Herzog frågar sig också hur svenskarna kommer att reagera då terrorn drabbar dem själva (det vill säga oss) – kommer vi att klappa terroristerna på huvudet och beklaga deras dåliga barndom?

Ofir Akunis, israelisk vetenskaps- och teknologiminister, har å sin sida begärt att Israel skall hemkalla sin ambassadör i Stockholm, vilken för närvarande heter Isaac Bachman.

Margit Wallström har sökt släta över sin katastrofala insats genom att påstå, att Sverige är vän till såväl Israel som Palestina och att båda dessa har rätt att vara stater. Detta trots att ”Palestina” inte har kontroll över sina gränser och dess regering utgörs av två parter – varav den ena (Hamas) är en islamistisk terrororganisation och den andra (Fatah) är en sekulär rörelse som historiskt sett har mycket mer blod på sina händer än Hamas – vilka båda vill utplåna Israel från jordens yta. Båda lär kommande generationer palestinaaraber från spädaste barnaålder att hata judar.

abu För Fatahs Abu Mazen/Mahmoud Abbas är alla palestinska terrorister frihetshjältar.

Vad Socialdemokraternas ”kära systerparti” beträffar leds det av en man – Mahmoud Abbas, alias Abu Mazen – som förnekar Förintelsens historiska omfattning och inte en enda gång fördömt de senaste knivdåden. Alldeles tvärtom – Abbas och Fatahs ledarskap hyllar rutinmässigt alla palestinaarabiska terrorister som frihetshjältar, även om det rör sig om personer som krossat judiska spädbarns skallar mot en vägg.

Om Margot Wallström eller någon annan svensk socialdemokrat tagit avstånd från sådana handlingar och krävt deras upphörande så har det i alla fall undgått denna bloggare. Stefan Löfven förnekade till och med rätt nyligen, att de palestinaarabiska knivdåden konstituerar terrorism.http://www.vk.se/1590788/lofven-attackerna-ar-inte-terrorism

Här ytterligare information om vad det så kallade Palestina sysslar med dagligdags: http://palwatch.org/main.aspx?fi=448

I Sverige har Jan Björklund (L) kritiserat Wallström för att ha en alltför ensidig bild av Israel och att den israeliska reaktionen är ”förståelig”: http://www.svd.se/jan-bjorklund-israels-reaktion-forstaelig En mer genomtänkt och omfattande kritik har levererats av moderate Europa-parlamentarikern Gunnar Hökmark, som på sin blogg framför tanken att det inte är utrikesministerns enskilda uttalanden som är problemet utan hennes politik:

I en del av världen präglad av hårdföra diktaturer utpekar Sveriges utrikesminister Israel som den aktör som bryter mot mänskliga fri- och rättigheter. Det är en världssyn som underminerar både Sveriges förmåga att bidra till demokratisk utveckling och att bidra till fred i Mellersta Östern.

Hökmark anser att Wallströms piruetter emanerar ur ”ett socialdemokratiskt 70-talsperspektiv” då den tredje världen skulle vara Sveriges allierade mellan öst och väst och då begrepp som demokrati, frihet och marknadsekonomi ansågs mindre viktiga. Det viktiga var att Sverige skulle stå på de marxistiska ”befrielserörelsernas” (i realiteten ofta nog renodlade terrorrörelser) sida i kampen mot ”imperialism” och ”kolonialism”.

hokmark_0 Hökmark erinrar om sossarnas 70-talsperspektiv.

Det var under denna tid som Olof Palme och Sten Andersson snickrade ihop Sveriges Israel-fientliga hållning och hoppade i säng med PLO och Arafat samt såg till att det israeliska Arbetarepartiet uteslöts ur Socialistinternationalen. Tyvärr har vare sig Hökmarks parti Moderaterna eller andra borgerliga partier förmått att i något väsentligt avseende fjärma sig från denna tingens ordning. http://hokmark.eu/det-ar-inte-wallstroms-enskilda-uttalanden-som-ar-problemet/

Inte heller Carl Bildt, som under studentåren var en varm Palestina-anhängare, var under sin tid som utrikesminister välsedd i Israel. Han var alltför beryktad för sin arrogans och okänslighet gentemot Israels utsatta position och därav följande behov av nationell säkerhet. Här skriver Per Gudmundsson i Svenska Dagbladet 2009 om den israeliska synen på Bildt:http://www.svd.se/darfor-driver-carl-bildt-israelerna-till-vansinne