Så här blev min söndag!

I dag  jag till stor del ägnat mig åt att återhämta krafterna efter Israel-resan, som innehöll en hel del strapatser i form av långa promenader och omkringskumpande i minibuss med inte särskilt stort utrymme för mina ben, varav det ena försett med ett ömt knä. Detta i förening med förkylning har gjort att jag tillbringade första delen av denna vackra vårdag i sängen med mina keliga gosedjur.

Fram emot sena eftermiddan kallade dock plikten i form av medlemsmöte med SD Södertälje/Nykvarn i föreningslokalen. Ganska bra anslutning. Det finns ju alltid en hel del att avhandla så här under, ja just det, ”supervalåret” 2014. Vi har beställt en hel del valmaterial och ämnar använda vårt fina, vita partitält under valrörelsen.

 Tommy Hansson. Foto: Ron Söderlund

Vi diskuterade hur pass viktigt valet till Europaparlamentet verkligen är. Jag vill hävda att det är av stor betydelse, dels i sig självt, dels som generalrepetition inför de inhemska valen den 14 september. Målsättningen bör vara att få in våra båda toppkandidater Kristina Winberg och Peter Lundgren i EU-parlamentet. Att döma av den senaste opinionsmätningen, där SD noteras för 10 procent, ter sig detta alls icke som någon omöjlighet.

Väl hemma igen ser jag fram emot ”Poirot” på Sjuan, Agatha Christies privatdeckarlegend med geniet David Suchet i titelrollen. Utan konkurrens den bäste Poirot som gjorts på film! Han är precis som man tänker sig att den lille belgaren Hercule Poirot skall vara, bortsett kanske från att mustascherna bör vara litet större – trots allt står det i böckerna att de är ”enorma”.

Kan nog kalla mig expert i ämnet eftersom jag läst, tror jag, alla Christies deckare på engelska eller svenska.

 Hercule Poirot.

Detta blir en trevlig kvällsfinal inför en arbetsvecka som kommer att vara fylld av skrivgöromål och kommunala möten. Dessutom årsmöte i en försvarsförening jag är med i. Om en knapp vecka har vi sedan utbildning i kommunalpolitik under ledning av ingen mindre än partiveteranen Joakim Larsson, Tierp.

En dag i turbulenta tider…

Konverterar.

Vi lever i turbulenta tider.

Livets Ord-pastorn Ulf Ekman konverterar till katolicismen. Putin anneketerar Krim. Och mars bjuder på mer snö än under hela året som varit. Så kan det se ut så här i början på supervalåret (jag är redan utless på ordet) 2014.

Också denna dag, torsdagen den 20 mars, har varit tämligen turbulent för er tillgivne bloggare. Beror förvisso på vad man jämför med, förstås, men jag har inte så stora pretentioner…

I dag åkte jag in till själva huvudstaden i syfte att inhandla litet nya kläder. Först var jag på SE-Banken vid Sergels torg och tog ut litet kontanter – jag tillhör ju det utdöende släkte som vill ha pengar i handen. Efter mellanlandning på McDonald´s styrdes mina lätt haltande steg – jag har litet besvär med ett knä just nu – till Dressmann XL nere vid Centralen (jag är ju en stor man…).

Så jag inhandlade en ljus, mönstrad kostym med väst, ett par byxor, några skjortor, ett par hängslen och en överrock av en väldigt trevlig kvinnlig expedit. Som därtill skänkte mig en slips som bonus, att lägga till min redan ganska omfattande slipssamling. Inte för att jag använder slips så ofta, men när jag gör det har jag alltså litet att välja på.

Ekiperar.

Det gick på litet över 5000 spänn allt som allt. Tyckte jag behövde förnya min garderob inför min resa till det Heliga landet om en knapp vecka. Eljest brukar jag använda mina kläder tills de faller sönder i sina beståndsdelar, men nu var det som sagt dags för förnyelse. I morgon blir det nog ett par nya skor, har faktiskt bara två par.

Stockholmsresan förlöpte utan mankelimang, det var sedan jag kommit hem turbulensen begynte. När jag slog på datorn kom det upp ett meddelande om att nätanslutning saknades. Jag ringde Bredbandsbolaget och fick veta att felet fanns i min dator.

Mitt upp i alltihopa blir det totalt strömavbrott i hela bostadsområdet och jag får tända ett par ljus (varav det ena redan var tänt, det är det som står intill vasen där jag alltid försöker ha en bukett friska blommor till min salig hustrus åminnelse). Jag passar på att ta ett bad med levande ljus som belysning. Strax därpå kommer strömmen tillbaka och snart även Internet-uppkopplingen.

För övrigt har min bostadsrättsförening i sin oändliga vishet sagt upp avtalet med Bredbandsbolaget, som jag inte tycker jag haft anledning att klaga på, till förmån för ett lokalt bolag. Det innebär att jag inom kort får en ny e-postadress.

Tänkte avsluta denna torsdag med att se på tredje avsnittet av ”Pang i bygget” (Fawlty Towers) på Sjuan. Lika roligt varje gång!

Kurtiserar.

Som vanligt har jag gått igenom ett antal av tillvarons mysterier, däribland den evinnerliga kärleken, i mitt sinne. För tillfället känns det som om jag har koll på det mesta. Har man det löser sig allting på ett eller annat sätt, det är min erfarenhet. Även i turbulenta tider.

Till och med detta med kärleken i dess skilda uppenbarelser och former – man kan i alla fall hoppas så smått…Men riktigt klok på den blir jag nog aldrig.

First of May/Om passionen

 José Feliciano.

Det är kanske inte helt logiskt att markera den första dagen på år 2014 med sången ”First of May” med José Feliciano. Men vem har sagt att man alltid kan eller måste vara logisk?

Alltnog. Jag har uppskattat den här sången ända sedan jag hörde den första gången: en vacker, stillsam och litet melankolisk sång som framförs som bara José Feliciano kan framföra den. Feliciano föddes på Puerto Rico 1945 men växte upp i New York.

Han är blind sedan födseln och har haft en rad hitlåtar genom åren. Största succén torde vara ”Feliz Navidad”.

Med detta vill jag önska mina läsare en god natt och, vad mera är, ett gott nytt år. Om det här vore ett politiskt blogginlägg skulle jag påminna om ”supervalåret” och alla förhoppningar vi må hysa inför det, men det tänker jag inte göra. Ber därför att få återkomma i detta ämne. Vad 2014 har i sitt sköte är omöjligt att säga, men jag tror jag vågar lova bland annat följande:

#Världen kommer inte att bli säker för demokrati.
#Den jihadistiska terrorn kommer inte att upphöra.
#Vi kommer inte att få en ansvarstagande regering.
#EU-byråkratin i Bryssel kommer inte att sluta lägga sig i våra nationella angelägenheter.
#Det politiskt korrekta etablissemanget kommer inte att upphöra predika vad vi får och inte får säga och tänka.
#Människor kommer inte att sluta göra varandra illa.

Inga angenäma framtidsprospekt, förstås. Låt oss emellertid fortsätta kämpa – blir vi tillräckligt många kommer det att vända i ett eller annat avseende!

Till sist några rader som dök upp i hjärnvindlingarna i stort sett precis nu.

Det var länge sedan mitt hår och skägg började gråna
Jag går en aning böjd och inte längre så fort
Kondisen är inte den bästa och det var bra länge sen
jag vågade ställa mig på vågen

Men minnet är bättre än någonsin
vilket är både en välsignelse och en förbannelse
Jag minns allt roligt och underbart som hänt mig
men även allt svek och alla oförrätter

Framförallt har jag passionen kvar
den lever och rumsterar om i mitt hjärta
Det är den som håller mig uppe på tårna
och får mig att vilja hänga kvar här litet till