Posted tagged ‘Sverigedemokraterna’

Sverige-bildens utveckling: från internationellt föredöme till pariastat

28 juni, 2020

 

Företrädare för ”världens första feministiska regering” besöker Iran.

Sveriges rykte utomlands är inte längre vad det har varit. Från att tidigare ha ansetts vara ett internationellt föredöme som det perfekta exemplet på ”demokratisk socialism” med såväl välfärd som bibehållen demokrati, betraktas vårt land numera på sina håll som en pariastat. https://www.msn.com/en-us/news/world/sweden-tries-out-a-new-status-pariah-state/ar-BB15Qn1L

Det liberala flaggskeppet The New York Times – i och för sig långt ifrån alltid något sanningsvittne – hade således den 25 juni en artikel med rubriken ”Sweden Tries Out a New Status: Pariah State”. Bakgrunden är, föga oväntat, den svenska hanteringen av Kina-smittan. I artikeln citeras förra norska statsministern Gro Harlem Brundtland: ”When you see 5000 deaths in Sweden and 230 in Norway, it is quite incredible.”

I tidningstexten omtalas också det faktum, att svenskar inte är välkomna i något av de andra nordiska länderna på grund av rädsla för smittorisken. Personligen anser jag denna rädsla vara våldsamt överdriven, men jag kan inte förneka att den existerar och att den ger Sverige och oss svenskar ett dåligt rykte.

Svenska kvinnor i slöja blir världsnyhet

Jag undrar om inte den minskade uppskattning av Sverige i världen vi nu ser tog sin början, då ett antal kvinnliga medlemmar i ”världens första feministiska regering” jämte statsminister Stefan Löfven besökte Iran i februari 2017 för att underteckna ett antal handelsavtal med mullorna i Teheran. Det blev en världsnyhet då de svenska ministrarna uppträdde i slöja och i övrigt såg ut som om de hade ekiperat sig i närmaste lumpbod.

Det konstaterades i världspressen, att vare sig Tysklands förbundskansler Angela Merkel eller Storbritanniens premiärminister Theresa May hade beslöjat sig i möten med iranska ledare. De svenska ministrarna fick kritik från feminister såsom den iranska journalisten Masih Alinejad, som menade att svenskorna borde ha kritiserat diskrimineringen av kvinnor i Iran i stället för att dansa efter mullornas pipa.

Dåvarande EU- och handelsministern Ann Linde tillhörde de svenska delegaterna i Iran. Som utrikesminister sedan september 2019 har hon knappast inneburit någon förbättring jämfört med sin föregångerska på posten, Margot Wallström vilken lyckades med konstycket att göra sig ovän med både arabstaterna och den judiska staten Israel – i sistnämnda land förklarades hon persona non grata.

Dansande polis i Stockholms Pride-tåg.

Orsaken till israelernas ställningstagande bottnade dels i att en av den nya svenska regeringens första åtgärder 2014 var att erkänna det så kallade Palestina som statsbildning, dels att Wallström i riksdagen anklagat Israel för att ägna sig åt ”utomrättsliga avrättningar” då man oskadliggjorde palestinaarabiska terrorister. https://svenska.yle.fi/artikel/2015/01/15/sr-wallstrom-persona-non-grata-i-israel

Ett direkt beklämmande intryck gjorde Linde vid en TV-intervju med tyska Deutsche Welle, då hon i en intervju skulle försvara Sveriges pandemistrategi på grötig engelsk-skånska. Bland annat påstod hon att i Sverige kunde alla som ville bli testade för den kinesiska smittan, vilket var sakligt fel. I efterhand sökte hon, med begränsad framgång, rådda sitt anseende med att hon hade menat Stockholm och inte Sverige som helhet. https://sverigesradio.se/sida/artikel.aspx?programid=83&artikel=7500581

Kritiken lät inte vänta på sig. Bland annat anmälde Sverigedemokraterna Ann Linde till riksdagens konstitutionsutskott (KU) för att hon ljugit om pandemitestningen.

Listan över exempel som visar att bilden av Sverige som internationellt föredöme flagnat betänkligt skulle kunna göras mycket lång. Jag skall ge ytterligare ett par exempel. Ett är att personer med funktionsnedsättning halkat efter betydligt i det svenska så kallade välfärdssamhället, vilket konstateras av Elisabeth Wallenius, ordförande i Funktionsrätt Sverige i en debattartikel i Expressen den 3 december 2019. https://www.expressen.se/debatt/sverige-fran-foredome-till-riktigt-daligt-exempel/

Sanningen är att inte ens ett av världens största skatteuttag räcker till för vård av sjuka, handikappade och andra behövande i dagens Sverige. Inte när oproportionerliga resurser går till att vidmakthålla världens mest extrema immigrationspolitik.

Kommer därtill polismaktens sorgliga utveckling under senare år. Från att ha satt brottslighetens bekämpande i första rummet tycks svensk polis numera prioritera socialt experimenterande och genustrams – vi har sålunda sett manliga gay-poliser i uniform dansa i Pride-tåg och en kvinnlig polis som böjt knä inför våldsamma demonstranter samtidigt som hon gjorde black power-hälsning.

Sådant borde enligt mitt förmenande resultera i avsked på grått papper. Så kommer dock icke att ske – istället uppmuntras svåitt jag förstår dylikt beteende från den högsta polisledningen. https://tommyhansson.wordpress.com/2020/06/06/efter-knafallet-infor-valdet-vad-ar-det-som-hander-med-den-svenska-polisen/

SVT/Novus juni: Uppåt för SD, neråt för S

26 juni, 2020

SVT/Novus juni 2020.

Nedgång för Socialdemokraterna. Uppgång för Moderaterna. Svag uppgång för Sverigedemokraterna. Katastrofläge för Miljöpartiet och Liberalerna. Så kan man lämpligen sammanfatta SVT/Novus opinionsmätning för juni 2020. https://www.svt.se/nyheter/inrikes/svt-novus-coronaeffekten-pa-valjaropinionen-bruten

Den sittande regeringen brukar som regel gynnas av uppkomna krislägen. Folk tenderar att hålla sig till det invanda och trygga. Covidpandemin i Sverige har inte utgjort något undantag härvidlag. Framförallt har Socialdemokraterna tjänat på den kinesiska smittan om man får tro opinionsmätningarna de senaste månaderna, detta samtidigt som Sverigedemokraterna backat.

SVT/Novus senaste mätning kan tyda på att den trenden nu är bruten i takt med att kritiken mot den S-ledda regeringens krishantering ökat. S-partiet minskar med nästan en procentenhet till 30,6 procent under det att SD ökar med 0,4 procentenheter till 18,4 procent. Mest ökar dock Moderaterna (1,5) och övertar därmed oppositionens ledartröja med 20,7 procent av väljarnas sympatier. Samtliga tre största partier i mätningen noterar därmed bättre resultat än i valet i september 2018.

Neråt för Stefan Löfven S) och uppåt för Jimmie Åkesson (SD).

”Den stora förändringen är att S uppgång nu är bruten”, citeras Novus VD Torbjörn Sjöström på SVT Nyheter. ”SD planar ut efter tre månaders nedgång och M fortsätter upp för tredje månaden i rad. ”

Vänsterpartiet noterar som fjärde största parti 9,4 procent vilket inte innebär någon förändring jämfört med motsvarande mätning i maj. Därefter följer C 7,8 (-0,3), KD 5,7 (+0,2), MP 3,4 (-0,7) samt L 3,0 (ingen förändring).

Med andra ord ökar alla tre partier som ingår i det så kallade konservativa blocket. Däremot kan konstateras att inga partier i Januari-styret ökar – de minskar eller ligger still. Två av dem skulle dessutom åka ur riksdagen om siffrorna vore valresultat.

Hur hoppfullt detta än kan te sig för oss regeringskritiker tror jag dock inte, att man bör dra några större växlar på resultatet i SVT/Novus juniundersökning. Skiftningarna i opinionen är relativt små och läget i riket är fortfarande i hög grad volatilt. Alla förändringar befinner sig också inom den statistiska felmarginalen.

Coronasuccé i opinionen för S – motigt för SD

17 maj, 2020

Demoskops väljarbarometer maj 2020.

De tre senaste opinionsmätningarna när detta skrivs bekräftar alla, att Socialdemokraterna och Stefan Löfven under coronakrisen skaffat sig ett stadigt grepp om väljarsympatierna. Folk i allmänhet håller sig till det de tycker känns tryggast och bäst. ”Ju längre krisen pågår, desto viktigare blir jobb- och ekonomiska frågor”, menar Demoskops opinionschef Peter Santesson. ”Förtroendemässigt är det hemmaplan för de tradionellt statsbärande partierna, Moderaterna och Socialdemokraterna.”

Väljarbarometern Maj 2020

Socialdemokraternas notering är den högsta Aftonbladet/Demoskop-siffran sedan januari 2019 samt en uppgång med 2,2 procentenheter sedan april 2020. Moderaterna på andra plats får 20,7 procent, halvannan procentenhet bättre än i april. Det är också närmare 1 procentenhet bättre än i riksdagsvalet i september 2018.

Sverigedemokraterna minskar med jämnt 2 procentenheter jämfört med april men står ändå på dryga 1 procentenhet plus jämfört med senaste valresultatet. Härefter följer Centerpartiet på 10,0 (+-0), oförändrat sedan i april men väsentligt bättre än valresultatet. Vänsterpartiet minskar med en halv procentenhet ner till 7,2, 0,8 sämre än i valet, medan Kristdemokraterna som sjätte största parti med 6,5 procent tangerar valresultatet.

Verkligt prekärt ser läget ut för såväl Miljöpartiet med 3,3 och Liberalerna med katastrofala 2,7 procent. Det hade varit adjöss till riksdagen om de nu aktuella opinionsnoteringarna varit valresultat. Övriga partier tvingas nöja sig med 0,7 procent.

SKOP är det mätinstitut som ger S-partiet högst utdelning: 32,6 procent. SKOPs analytiker, docent Örjan Hultåker, kommenterar: ”Så länge statsministern och partiledaren inte gör bort sig så gynnas hans parti av allvaret och den stora medieexponeringen.”

Bekymrade miner hos MPs EU-parlamentariker Alice Bah Kuhnke och Pär Holmgren. Det finns fog för de dystra minerna.

Däremot blir det också hos SKOP en fullskalig katastrof vad avser mätsiffrorna för det mindre regeringspartiet MP med 2,6 procent. Hultåker menar att det inte gynnar det mindre partiet i en regeringskoalition när allt fokus är på statsministern och övriga socialdemokratiska regeringsministrar. Denne konstaterar också att MP misslyckades med att dra fördel av det tidigare fokuset på klimatfrågan och inte har kunnat tillföra något av betydelse när det gäller Kina-smittan.

Moderaterna går starkt även hos SKOP och får 20,4 procent, därmed klart distanserande SD på 16,3 procent. Det Sverige-vänliga partiet har hamnat i skymundan av M, som framstår som ett alternativ till S i ekonomiska frågor. SD har därmed tappat runt 7 procentenheter hos SKOP sedan början av innevarande år. Det har inte gynnat SD opinionsmässigt att partiet bjudits in till coronaöverläggningar jämte övriga riksdagdspartier.

KD antecknas för en vikande trend hos SKOP – ner 1,5 procentenhet till 5,2 procent jämfört med januarimätningen. Liberalerna kan, till skillnad från vad fallet är i de båda övriga här refererade mätningarna, glädja sig åt att med 4,4 procent hamna ovanför riksdagsspärren.

SKOP:s Väljarbarometer, 11 maj 2020

I Göteborgsposten/SIFOs väljarbarometer för maj 2020 parkerar sossarna överst med 31,7 procent. S plockar väljare från samtliga övriga partier med undantag för Kristdemokraterna. Näst störst är SD på 18,9 procent och tredje störst Moderaterna med 18,6 procent. https://www.gp.se/nyheter/sverige/gp-sifo-s-bef%C3%A4ster-v%C3%A4ljarst%C3%B6det-i-sp%C3%A5ren-av-coronaviruset-1.28038030

”S har ganska snabbt fått till en rejäl skjuts uppåt samtidigt som SD haft svårare att upprätthålla sina tidigare siffror”, citeras Johan Hinnfors, professor i statsvetenskap vid Göteborgs universitet, i GP. Det har helt klart missgynnat SD att partiets paradfrågor – lag och ordning samt invandring – hamnat i bakvattnet.

V får hos SIFO sin högsta siffra av de tre mätningar som här presenteras med 9,0 procent. Därnäst kommer C 7,2, KD 6,1, MP 3,9 och L 3,4. ”Övriga” landar på 1,5 procent. För MP är läget minst sagt oroande. En hel del tyder på att väljarna har börjat genomskåda detta parti av bluffmakare och hemvävda domedagsprofeter, särskilt under denna majmånad som varit kallare och snörikare än i mannaminne trots MPs försäkringar om att den globala så kallade upphettningen ständigt firar nya triumfer https://www.gp.se/ledare/v%C3%A4ljarna-har-genomsk%C3%A5dat-milj%C3%B6partiet-1.27642263?fbclid=IwAR1Ibwvu6YS2OaIwe73Kk3ubCdD_KNY-g5nHtqluC3zBq6dCNyR8eytJLOE

Opinionsläget är just nu motigt för SD och Jimmie Åkesson.

För alla de som i mina Facebook– och Twitter-flöden spyr galla över regeringens och Folkhälsomyndighetens sätt att hantera smittokrisen ligger det sannolikt nära till hands att ropa ”fake news” beträffande Socialdemokraternas anmärkningsvärda framgångar i opinionen. Detta är en flagrant feltolkning av det verkliga förhållandet.

Det ligger inget konstigt i att många i ett krisläge klamrar sig fast vid det beprövade och välkända. Så har det alltid varit och så kommer det att förbli. Vad som är mer oklart är hur länge de förhållandevis goda socialdemokratiska siffrorna kommer att äga bestånd. Som sverigedemokrat och S-kritiker är jag pessimistisk – det vill säga jag misstänker att sosseriets strupgrepp över opinionen kommer att hålla i sig fram till valet 2022.

Ingen vore dock gladare än jag om jag skulle ha fel.

Förbered er på en lång socialdemokratisk dominans i svensk politik!

5 maj, 2020

 

 

Kantar SIFOs sammanställning maj 2020.

Aftonbladets ofta insiktsfulla krönikör Lena Mellin konstaterar den 4 maj att statsminister Stefan Löfven ”är inte ordens man”. Mellin: ”Det är i hans jobb ett handikapp av ganska stora mått.” 

Detta har enligt Lena Mellin lett till att hans närmaste medarbetare utvecklat en speciell taktik:

Drastiskt uttryckt har de stängt in Löfven i en garderob och släpper ut honom med jämna mellanrum. https://www.aftonbladet.se/nyheter/kolumnister/a/GGR076/stefan-lofven-sitter-i-garderoben

Den taktiken har uppenbarligen varit lyckosam. I Kantar SIFOs senaste sammanvägning av de viktigaste opinionsmätningarna för Ekot går nämligen Socialdemokraterna framåt med 4,9 procentenheter jämfört med föregående månads sammanvägning till 30,2 procent. Det är siffror S i stort sett inte haft sedan Mona Sahlins tid som partiledare och närmare 2 procentenheter bättre än i valet 2018.

Kantar SIFOs opinionschef Toivo Sjörén kommenterar: ”Det är ju coronaeffekter. Regeringar går upp i nationella krislägen i allmänhet och man tycker ju också att regeringen har skött coronasmittan bra.”

Det är en sanning med modifikation. Det rätt många väljare tycker är snarare att Socialdemokraterna hanterat den kinesiska smittan på ett tillfredsställande sätt, ty övriga i Januariöverenskommelsen ingående regeringsbärande partier noterar vikande opinionssiffror. För Miljöpartiet och Liberalerna är det så illa att de halkar under riksdagsspärren på 4 procent. https://www.expressen.se/nyheter/nya-succesiffror-for-socialdemokraterna/

Näst största partiet i mätningen, Sverigedemokraterna, kommer upp i 19,9 procent, vilket är 2,2 procentenheter sämre än en månad tidigare; dock dryga 2 procentenheter bättre än i valet. Trean Moderaterna får 18,3 procent, en ökning med 0,4 procentenheter. Vänsterpartiets tidigare uppgång bryts den här gången: 9,4 procent är 1,3 sämre än i föregående månads sammanvägning.

Centerpartiet rosar inte heller marknaden utan tvingas nu nöja sig med 7,3 procent, minus 0,7. Kristdemokraterna ökar däremot och noteras för 6,5 procent, i paritet med partiets senaste valresultat. I botten av sammanställningen återfinner vi undersökningens verkliga förlorare: Miljöpartiet på 3,7 och Liberalerna på 3,3 procent, båda således under riksdagsspärren.

”Övriga partier” får nöja sig med 1,4 procent – sorry, Feministiskt initiativ, Alternativ för Sverige, Medborgerlig samling med flera.

 

Löfvens nya stil: en nationalistisk framtoning som tidigare varit otänkbar.

Frågan är då om man skall betrakta den kraftiga socialdemokratiska uppgången som en tillfällighet i Kina-smittans tecken eller inledningen till en längre period av S-dominans i svensk politik. I mina flöden på Facebook och Twitter finns rätt gott om kommentarer av denna typ: ”Sossarna kanske har höga siffror just nu, men vänta bara tills det här är över och regeringens skuld till att så många på äldreboenden dött framgår klart.” En annan typisk reaktion är att avfärda glädjesiffror för S som ”fake news”. https://svenska.yle.fi/artikel/2020/04/15/1-200-doda-framst-pa-aldreboenden-men-sverige-haller-fast-vid-sin-linje-vi

Osvuret är som alltid bäst, men jag är rädd för att kommentatorer av ovan nämnt slag hugger i sten. För det första kan allt tal om ”fake news” kategoriskt avfärdas. Det är ett gammalt fenomen att allmänheten gärna håller sig till det trygga och invanda i kristider. I just det här fallet är det dessutom säkerligen helt korrekt som Toivo Sjörén säger: många är uppriktigt övertygade om att regeringen – och då främst Socialdemokraterna – samt Folkhälsomyndigheten gör ett bra jobb.

Och jag tror inte alls på att det här är ett övergående fenomen. För det första tyder de flesta tecken på att Kina-smittan i någon form kommer att vara med oss ett bra tag framöver, kanske flera år. Till detta kommer att inte något av oppositionspartierna inklusive SD lyckats presentera några hållbara alternativ till regeringskonceptet. Även om de skulle ha bättre förslag till hantering av viruset än vad Löfven et consortes har så har det visat sig ytterligt svårt för dem att få genomslag för detta i systemmedia.

Henrik Vinge, SDs gruppledare i riksdagen, är emellertid inte helt missnöjd med situationen trots partiets vikande siffror: ”Tidigare är det flera partier som inte har velat tala med oss. Nu har vi diskussioner med i stort sett alla.” Alltid något, förstås. https://www.svt.se/nyheter/inrikes/coronakrisen-kan-bli-vandpunkt-for-sd

SDs Henrik Vinge är inte helt missnöjd med situationen.

Som nämndes inledningsvis har också Stefan Löfven, eller kanske rättare sagt hans nära rådgivare, haft vett att låta den normalt sluddrande och stånkande statsministern slippa ut ur den bildliga garderoben bara när han har något särskilt att säga till menigheten och dessutom har allt nerskrivet på papper eller teleprompter. Löfven har därtill lagt sig till med en nationalistisk framtoning som tidigare varit helt otänkbar. Löfven har kanske inte talets gåva – men dum är han definitivt inte.

Med andra ord: förbered er på socialdemokratisk dominans i svensk partipolitik för ansenlig tid framöver (ingen vore förstås gladare än jag om jag hade fel!)!

 

 

Förtroendeligan: uppåt för Löfven, nedåt för Åkesson

17 april, 2020

 

Löfven ökar med 19 procentenheter på en månad.

Aftonbladet/Demoskops förtroendemätning avseende partiledarna för april ger Stefan Löfven (S) ett superlyft på 19 procentenheter jämfört med marsmätningen. Med 46 procent kan Löfven glädja sig åt sin hittills högsta notering sedan han blev statsminister (han noterades för 53 procent ett par månader före valet 2014). https://www.aftonbladet.se/nyheter/kolumnister/a/Vb8BKJ/superlyft-for-lofven-i-nya-matningen

En vanlig reaktion när det går bra för Löfven och sosseriet i opinionen är en skur av kommentarer på Facebook och andra sociala medier som går ut på att det är ”fejknyheter” som ingen kan tro på, att den aktuella mätningen är riggad av PK-etablissemanget och så vidare. I det här fallet är det dock uppenbart att sådana kommentatorer hugger ordentligt i sten – i kristider tenderar folk att hålla sig till det kända och invanda, kanske särskilt så i Sverige där tilltron till myndigheter av olika slag är dokumenterat stor generellt. https://www.altinget.se/artikel/sifo-hogt-fortroende-for-vaara-svenska-myndigheter

Jonas Sjöstedt (V) ligger kvar på en andraplats i förtroendeligan med 41 procent trots en tillbakagång om fem procentenheter. På en delad tredjeplats återfinner vi Ulf Kristersson (M) och Ebba Busch Thor på 38 procent; skillnaden dem emellan är att M-Ulf går fram med 4 medan KD-Ebba går kräftgången med 3 procentenheter. Något som möjligen kan ha att göra med att Moderaterna i flertalet – om än inte alla – mätningar anses ha bäst ekonomisk politik. https://www.expressen.se/nyheter/val-2018/ekonomi/valjarna-litar-mest-pa-ms-ekonomiska-politik/

Anmärkningsvärt men knappast sensationellt är att mångårige SD-ledaren Jimmie Åkesson, som innan det kinesiska viruset slog igenom åtnjöt ett betydande förtroende, får nöja sig med en sjätteplats med 33 procent som säger sig ha ganska eller mycket stort förtroende för honom. Det är en tillbakagång med 5 procentenheter. En kvalificerad gissning är att detta beror på att Sverigedemokraterna hamnat litet offside i debatten och har svårt att få genomslag för sina kristidsförslag.

På sjätte plats i undersökningen kommer Annie Lööf (C) med en förbättring om 6 procentenheter, vilket måste sägas vara minst sagt förvånande: hon är föräldraledig och har knappt varit synlig sedan hon nedkom med en dotter i slutet på förra året. Fast det kanske är det som vid närmare påseende är förklaringen: hon har helt enkelt inte haft tillfälle att göra bort sig. https://www.aftonbladet.se/nyheter/a/dOQ1xq/annie-loof-har-fatt-sitt-andra-barn-blir-kvar-pa-sjukhus-en-tid

I Sverige är den generella tilltron till myndigheter dokumenterat stor.

Förvånande är väl också att den något träaktige Per Bolund (MP) ökar med 5 procentenheter; hans språkrörskollega Isabella Lövin får nöja sig med en ökning på 1 procentenhet. Deras relativa framgångar i förtroendeligan får väl närmast förklaras med att de tillhör regeringsblocket. Detta har nu inte hjälpt Nyamko Sabuni (L), som är ohotat sist i undersökningen med 11 procent och en minskning med 3 procentenheter.

Stefan Löfvens topplacering innebär emellertid inte att han och sosseriet kan slå sig till ro. Som Aftonbladets luttrade krönikör Lena Mellin skriver: ”Det innebär inte att Löfven kan segla in på en räkmacka in i nästa val. En djup, global lågkonjunktur, eller kanske till och med depression, väntar runt hörnet. Det kommer att drabba ett litet, exportberoende land som Sverige mycket hårt.”

Det skall slutligen tilläggas att 26 procent av de tillfrågade angav att de hade litet förtroende för Löfven.

Aftonbladet/Demoskops förtroendemätning april 2020:

Stefan Löfven (S) 46 (+19)
Jonas Sjöstedt (V) 41 (-5)
Ulf Kristersson (M) 38 (+4)
Ebba Busch Thor (KD) 38 (-3)
Jimmie Åkesson (SD) 33 (-5)
Annie Lööf (C) 26 (+6)
Per Bolund (MP) 16 (+5)
Isabella lövin (MP) 14 (+1)
Nyamko Sabuni (L) 11 (-3)

Rekordstort förtroende för Stefan Löfven i krisens spår

1 april, 2020

 

SIFO/Expressen 1 april 2020.

Kinasmittan har visat sig bli en jättehit för Socialdemokraterna i allmänhet och statsminister Stefan Löfven i synnerhet, om man nu skall uttrycka sig en smula cyniskt.

Löfven går i topp med 47 procent som hyser förtroende för honom i Expressen/SIFOs senaste partiledarundersökning. Det är, hör och häpna, 21 procentenheter bättre jämfört med närmast föregående mätning avseende väljarnas förtroende för partiledarna. Tvåa på förtroendelistan är vänsterledaren Jonas Sjöstedt (40/oförändrat) och trea KDs Ebba Busch-Thor (34/-3).

Förtroendet för Stefan Löfven (S) rusar i ny mätning

SDs Jimmie Åkesson, som tidigare tillerkänts ökat förtroende i flera mätningar, halkar nu ner till sjätte plats med 26 procent (-4) och passeras av såväl M-ledaren Ulf Kristersson (32/+3) som Annie Lööf från regeringsanknutna Centerpartiet med 28 procent (+5). Härnäst kommer Miljöpartiets Isabella Lövin med 12 procent (+2) följd av partikamraten Per Bolund (MP) och Nyamko Sabuni (L), båda på 11 procent.

”Vi ser samma sak för regeringen i andra länder och ser också i andra mätningar att stödet för regeringen och myndigheterna har ökat”, citeras SIFOs Toivo Sjörén. Detta är helt enkelt vad man kan förvänta sig – i kristider har många en tendens att ty sig till det gamla och invanda. Vad andra aktörer sysslar med noteras med mer förstrött intresse.

Man kan tycka vad man vill om detta men så är det, förutsatt att de som makten haver inte gör sig skyldiga till någon praktfull blunder – och så har uppenbarligen inte skett hitintills.

Stefan Löfvens nationalistiska approach har burit frukt.

Expressen/SIFOs siffror liknar i allt väsentligt motsvarande undersökning från Novus, som presenterades för någon dag sedan. Här noterades statsministern för 44 procent (en ökning med icke mindre än 26 procentenheter) under det att Jonas Sjöstedt (V) fick 40 procent och Ebba Busch-Thor 31 procent. Fyra Moderaternas Ulf Kristersson på 30 procent och femma Sverigedemokraternas Jimmie Åkesson med 27 procent. https://www.svt.se/nyheter/inrikes/fortroendet-for-lofven-och-regeringen-okar-under-coronakrisen

”Scenförändringen i svensk politik är i det närmaste total”, konstaterar SVTs inrikespolitiske kommentator Mats Knutson. ”För en månad sedan var Socialdemokraterna i det närmast /sic!/ uträknade med krympande opinionsstöd och usla förtroendetal för Stefan Löfven.” Coronakrisen har eftertryckligt förändrat detta. https://www.svt.se/nyheter/inrikes/utraknad-socialdemokrati-pa-vag-att-resa-sig-igen

Det är alldeles tydligt att flertalet väljare uppskattar Löfvens och den sossedominerade regeringens och myndigheternas sätt att handskas med krisen. Det har skett på ett svenskt ”lagom” sätt utan drakoniska åtgärder och total nedstängning av samhället. De förbudsivrare och amatörepidemiologer som bullrar mest på nätet gör visserligen en hel del väsen av sig men är föga representativa för folk i gemen.

Mats Knutson påpekar emellertid att läget kan förändras igen, exempelvis om ekonomin brakar ihop totalt och/eller om krisen varar längre än till sommaren.  Den som lever får se.

Kina-smittan gör S till största partiet – Löfven ses som landsfader

26 mars, 2020

SVT/Novus mars 2020.

Stödet för Socialdemokraterna har ökat under Kina-smittans härjningar. I SVT/Novus marsmätning ökar S-partiet med 2,4 procentenheter jämfört med närmast föregående mätning till 25,6 procent. Det är dock närmare 3 procentenheter sämre än i det historiskt usla riksdagsvalet 2018. Sverigedemokraterna, som blev största parti i förra mätningen, går tillbaka 1,9 procentenheter till 22,0 procent. https://www.svt.se/nyheter/inrikes/stodet-okar-for-socialdemokraterna-under-coronakrisen

Till skillnad från S är emellertid SDs resultat hos SVT/Novus väsentligt bättre än i riksdagsvalet 2018, då det Sverige-vänliga partiet fick nöja sig med 17,53 procent och blev tredje störst efter Moderaterna med dess 19,84 procent. M är i den aktuella undersökningen en bra bit efter SD och noteras nu för 18,0 procent.

Vänsterpartiet var i förra SVT/Novus-mätningen uppe på 10,9 procent men får nu endast 9,8 procent. Därefter följer i tur och ordning Centerpartiet på 8,1, Kristdemokraterna på 6.5, Miljöpartiet på 4,5, Liberalerna på 3,8 samt övriga partier på 1,7 procent. Det innebär att partierna i regeringsblocket ligger kvar på ungefär samma nivå som i den förra undersökningen.

Oppositionspartierna SD, M och KD når tillsammans 46,6 procent mot 42,0 procent för Januariöverenskommelsens partier. Skillnaden blir ännu större om man räknar bort L, som ju inte kommit in i riksdagen om mätningssiffrorna hade varit valresultat.

Läget måste under alla omständigheter betraktas som volatilt, och sossarnas tätposition är långt ifrån gjuten. Novus VD Torbjörn Sjöströms citeras så av SVT Nyheter: ”Det finns många orosmoln. Dels att smittspridningen ökar och många människor dör, och dels att ekonomin kraschar. Och då vet vi inte hur väljarna reagerar.”

Att väljarna i kristider tyr sig till makthavarna är snarast en politisk naturlag. Ett klassiskt exempel på det är konung Gustaf VI Adolfs död den 15 september 1973, bara några dagar före valet det året. Månaden dessförinnan hade det uppslitande gisslandramat på Norrmalmstorg i Stockholm ägt rum. Valet gav Socialdemokraterna och Vänsterpartiet kommunisterna 175 mandat och de tre borgerliga partierna lika många. https://www.aftonbladet.se/nyheter/a/3jqKQd/odet-styr-valjarna

Socialdemokraterna valde att sitta kvar med den skakiga motiveringen, att det var ”praxis” att regeringen gjorde det i ett liknande läge. Följden blev den så kallade jämnviktsriksdagen eller lotteririksdagen. I syfte att undvika att en sådan situation skulle uppstå igen togs beslutet att minska riksdagsplatserna till 349.

Löfven i TV i den ovana rollen som ansvarskännande nationalist.

En starkt bidragande orsak till att sossarna åter blev största parti hos SVT/Novus var sannolikt att statsminister Stefan Löfven av SVT gavs möjlighet att under fem minuter hålla ett förinspelat tal till svenska folket. Talet gavs en nationalistisk inramning med svenska flaggor i bakgrunden och på Löfvens kavajslag.

Talet – som sågs av tre miljoner – kan inte med bästa vilja i världen sägas ha varit särskilt märkvärdigt, men lika fullt svarade 80 procent av 1035 som tillfrågats av Novus i en opinionsundersökning att de fann statsministerns ”tal till nationen” tilltalande. Bara 6 procent uttryckte sitt ogillande. 54 procent meddelade att de kände sig trygga med Löfvens ledarskap. En landsfader hade skapats. https://omni.se/miljonpublik-for-lofven-80-procent-gillade-talet/a/Op7nWk

Det ligger i sakens natur att i en situation när regeringens företrädare bereds frikostigt med utrymme i media så har oppositionen svårt att hävda sig. Det har icke minst SD fått erfara. Partiet har lagt fram en mycket ambitiös krisplan för bekämpandet av coronaviruset men långt ifrån fått något genomslag för denna. https://www.expressen.se/debatt/sd-regeringen-gor-inte-nog-har-ar-var-krisplan/

Vilket inte är så konstigt. Väljarna vet vilka som bestämmer och orkar inte lyssna så noga på vad andra föreslår. Man kan beklaga detta, men så är nu en gång tingens ordning.

EUs utrikeschef: ”Ta er inte till gränsen. Den är inte öppen”

8 mars, 2020

Ta er inte till gränsen. Den är inte öppen. https://omni.se/eu-s-utrikeschef-ta-er-inte-till-gransen-den-ar-stangd/a/P9Agq0

Nej, det är inte Jimmie Åkesson som säger detta. Orden kommer från EU-kommissionens höga representant för utrikesfrågor och säkerhetspolitik, spanjoren Joseph Borell. De yttrades vid EU:s utrikesministermöte i kroatiska Zagreb den 6 mars och var förstås riktade till de migranter som nu släppts lös av Turkiets labile diktator Recep Tayyip Erdogan.

EUs utrikeschef, Joseph Borell: ”Ta er inte till gränsen. Den är inte öppen.”

Franske utrikesministern Jean-Yves Le Drian fyllde på med att Europeiska unionen inte kommer att ge efter för vad han kallade Turkiets utpressning: gränsen skall hållas. Uträkningen bakom Erdogans öppnande av slussportarna mot Europa är att han vill få EU-länderna att stödja den turkiska krigföringen i Syrien. https://omni.se/eu-s-grans-forblir-stangd-avfardar-utpressning/a/P9Aom0

När Borell, som tidigare var talman i Europaparlamentet och 2018 valdes till Spaniens utrikesminister, mötte Erdogan nyligen framhöll han att utvecklingen vid den turk-grekiska gränsen är oacceptabel. https://sv.wikipedia.org/wiki/Josep_Borrell

Den islamistiska diktaturstaten Turkiet tycks nu ha fått en rad sympatisörer från det politiska etablissemanget i anledning av att Sverigedemokraternas partiledare Jimmie Åkesson åkt ner till gränsen med i princip samma budskap som EU-topparna, fast med svensk vinkling: ”Sverige är fullt.”

”Poetisk rättvisa”, twittrade exempelvis Aftonbladets vänstergängade ledarskribent Anders Lindberg då Åkesson fördes bort att förhöras av turkisk polis och sedan sattes på ett plan till Köpenhamn med förbud att framdeles besöka Turkiet. Så kan det se ut när skadeglädjen och illviljan tar över.

Vänsterprofiler hyllar Turkiets agerande efter att Åkesson blev utkastad ur landet

Digitalseringsminister Anders Ygeman (S) skrev för sin del följande på Twitter: ”Ändå lite trist att Sverige är fullt när sådant här händer.” Detta yttrande tycker Ygeman uppenbarligen är värdigt ett svenskt statsråd. https://nyheter24.se/nyheter/inrikes/941648-ygemans-han-mot-akesson-trist-att-sverige-ar-fullt

”En utlänning som bröt mot Turkiets lagar sattes resolut på planet ut ur landet.”

En sossepamp av något mindre dignitet, Håkan Buller som är ordförande i stadsbyggnadsnämnden i Södertälje kommun, skrev på sitt Facebook-konto den 6 mars: ”Men vart ska dom deportera honom? Sverige är ju fullt.” Meddelandet följdes av tre gapskrattande e-mojis.

En tyckare som mer explicit tar den turkiska diktaturen och dess metoder i försvar är den moderate riksdagsmannen Lars Beckman, som twittrar: ”En utlänning som bröt mot Turkiets lagar sattes resolut på planet ut ur landet. Varför åker en svensk riksdagsledamot till främmande länder och bryter mot landets lagar och regler?”

Nu känner jag mig tämligen förvissad om att Jimmie Åkesson överlever alla gliringar, angrepp och polisanmälningar från diverse halvfigurer inom den svenska politiken, medievärlden och advokatkåren. Dessa borde dock kanske betänka att Åkesson säger i stort sett samma sak som EU-ledningen, om än i en svensk kontext.

 

 

 

 

 

Optimal uppmärksamhet för SDs immigrationspolitik

6 mars, 2020

Jimmie Åkesson (SD) och hans budskap vid gränsen mellan Turkiet och Grekland.

Sverigedemokraternas partiledare Jimmie Åkesson har, som väl alla vet vid det här laget, begivit sig till turk-grekiska gränsen i syfte att övertyga migranterna på plats att inte söka sig till Sverige. ”Sverige är fullt”. Kom inte till oss! Vi kan inte ge er mer pengar eller erbjuda något boende” heter det i ett flygblad undertecknat ”Svenska folket och Sverigedemokraterna ”.

Åkessons och hans medarbetares aktion har, som kunde befaras, framkallat arga reaktioner från det politiska etablissemanget. Jag nöjer mig här med att anföra några illustrativa exempel.

Ebba Östlin (S), kommunstyrelsens ordförande i Botkyrka, menar på debattplats i Expressen att ”asylrätten är absolut” och att Åkesson har orättmätiga anspråk: ”Låt mig vara tydlig, Jimmie Åkesson. Du talar inte för Sverige. Medan du delar ut dina flygblad fortsätter vi i verkligheten att arbeta.” https://www.expressen.se/debatt/lagg-av-nu-jimmie-asylratten-ar-absolut/

Östlin har förstås fel. Det finns inte någon ”absolut asylrätt”. Däremot kan rätten att söka asyl betecknas som absolut eller oförytterlig, vilket är en helt annan sak. Det finns dock inte, såvitt mig bekant, något förbud mot att försöka påverka människor att inte söka asyl i ett visst land.

KD-ledaren Ebba Busch-Thor är inte heller överförtjust i Jimmie Åkessons tilltag utan betecknar det som ”tramsigt”. Andra politiker som kritiserat Åkesson är Annie Lööf (C) och Alice Bah Kuhnke (MP). https://www.expressen.se/tv/politik/ebba-busch-thor-om-jimmie-akessons-drag-vid-gransen-tramsigt/

Detta alltså yttrat av två politiker vilka företräder partier som, i likhet med SD, förkunnat att det är nödvändigt att strama upp immigrationspolitiken. Här ser de emellertid en möjlighet att dra godhetskortet gentemot det Sverige-vänliga alternativet i svensk partipolitik, en möjlighet som uppenbarligen inte får försittas.

Advokaten Behrang Eslami, anställd vid advokatfirman Hurtig and Partners och aktiv socialdemokrat, har för sin del polisanmält SD-ledaren för ”osant intygande” med motiveringen, att Åkesson i flygbladet felaktigt hävdat att SD företräder ”svenska folket”. Enligt Behrang ser polisen allvarligt på saken och menar att det även kan röra sig om ”hets mot folkgrupp”. Något som nog seriöst kan betvivlas. https://www.aftonbladet.se/nyheter/a/LAxleq/akessons-svar-efter-flygbladskritiken-hotar-med-anmalan

SD-flygblad från 2015.

Det rapporteras nu att Jimmie Åkesson och Sverigedemokraterna anlitat advokaten Anton Strand från advokatfirman Defens för att utröna om det kan vara motiverat med motanmälningar till polisen och Advokatsamfundet mot Behrang Eslami, eftersom det kan röra sig om omotiverad polisanmälan vilket i sig kan vara ett brott.

Oavsett hur man nu föredrar att se på den sverigedemokratiska flygbladsutdelningen vid den turk-grekiska gränsen kan det inte gärna förnekas, att aktionen ifråga varit extremt lyckad på så sätt att den tilldragit sig optimal uppmärksamhet. Åkesson och SD har verkligen lyckats ge en blixtbelysning av partiets immigrationspolitik.

Om detta är flera statsvetare överens. Jonas Hinnfors, professor i statsvetenskap vid Göteborgs universitet, är exempelvis inte förvånad över Jimmie Åkessons resa – han ser den som ett kalkylerat sätt rikta uppmärksamheten mot partiets kärnfråga: ”Det får man utgå från och Sverigedemokraterna har varit duktiga på att få sin fråga i centrum av debatten.” https://www.msn.com/sv-se/nyheter/inrikes/statsvetare-%c3%a5kessons-resa-lyckat-utspel/ar-BB10Nugk?ocid=sf&fbclid=IwAR2oTAxhJFDlBVfztJI4zpjAT0A4Uac8WXtdQU_pk12l25AMDOUUGzKXLqA

Sverigedemokraterna genomförde en liknande aktion på den grekiska ön Lesbos 2015. Då löd budskapet: ”No money. No jobs. No homes.” Precis som nu var etablissemangets fördömanden legio. https://sverigesradio.se/sida/artikel.aspx?programid=83&artikel=6297821

SD Södertälje vill ha ett migrationspolitiskt bokslut – kommunen väljer att mörka

4 mars, 2020

SDs partiledare Jimmie Åkesson säger det självklara.

Den 2 mars behandlades SD Södertäljes motion om att på årlig basis upprätta ett migrationspolitiskt bokslut i fullmäktige. Förslaget föll i den votering som begärdes av SDs gruppledare Beata Milewczyk med röstsiffrorna 56-9, vilket följde strikta partilinjer.

I debatten kring motionen kom motståndarna med diverse argument av vilka några besvarades. Främst av tidsskäl valde vi SDare att inte i detalj bemöta alla dessa argument. Här följer några av de skäl våra motståndare luftade för att inte upprätta ett migrationspolitiskt bokslut samt i mitt tycke lämpliga svar, av vilka några framfördes vid KF-mötet ifråga.

”Man skall inte ställa grupp mot grupp”.

Detta är ett argument som används ymnigt av SDs motståndare om i praktiken all SD-politik. Faktum är dock att all politik i mångt och mycket går ut på att ”ställa grupp mot grupp” – hur skulle man annars kunna jämföra de skilda typer kostnader en viss politik för med sig? För att citera SDs ledare Jimmie Åkesson: ”Vi väljer pensionärerna och välfärden före en ansvarslös invandringspolitik.”

För övrigt går all socialistisk politik ut på att ställa grupper i form av samhällsklasser, såsom borgare och medlemmar ur arbetarklassen, fackanslutna och icke fackanslutna, jordägare och lantarbetare etcetera, mot varandra.

”Det är populistiskt och går ut på att skapa hat och splittring”.

”Argument” av denna typ är i sig så svepande, osakliga och populistiska att de knappast är värda att bemötas i en seriös debatt. De framfördes i KF-debatten framförallt av Robert Halef (KD), som därmed avvek från sin egen partiledares uttryckta mening.

Bloggaren i KFs talartol den 2 mars 2010. Foto: Rickard Graff

Ebba Busch Thor yttrade vid en pressträff den 25 februari: ”Kostnader för integration har nu gått över till kommunerna. Det är kommunerna som får stå för notan för boende, skolgång och bidrag.” KD vill att försörjningsstödet för arbetslösa skall ersättas med en statlig dagpenning. Halef borde kanske upplysa sin partiledare om att hon är populistisk och hatfull?

”Man kan inte mäta människor i ekonomiska termer”.

Ytterligare ett av dessa svepande, intetsägande och uteslutande emotionellt motiverade argument, som bland andra kommunstyrelsens ordförande Boel Godner (S) brukar svänga sig med. Den fråga som omedelbart inställer sig är då: varför kan man göra det inom exempelvis områden som skola, äldreomsorg och sjukvård men inte inom migrationsområdet? All politik handlar till syvende og sidst om människor.

”Det är omöjligt att räkna ut vad invandringen kostar”.

Vem som helst med normal fattningsförmåga begriper att det är fullt möjligt att beräkna invandringens kostnader på såväl statlig som kommunal nivå. I mitt debattinlägg från talarstolen under KF-debatten anförde jag en SD-interpellation till kommunstyrelsens ordförande i Uppsala som exempel.

Boel Godners motsvarighet i Uppsala, Erik Pelling (S), lyckades för sin del i interpellationssvaret ange nettokostnader, när kostnader och intäkter beaktats, enligt följande och då ej endast för ett utan för fyra år: 2014: – 76 760 000; 2015: 63 718 000; 2016: – 53 846 000; 2017: 89 257 000.

Jag vill gärna tro att både Södertäljes KS-ordförande och samma kommuns ekonomiavdelning är lika kompetenta som motsvarigheterna i Uppsala, men osvuret är kanske bäst.

I Uppsala har man, till skillnad från i Södertälje, koll på invandringens kostnader.

”Vad vill ni göra med en sådan statistik”?

I de argument mot SD-motionen som framfördes från talarstolen antyddes – eller sades rent ut – att SD Södertälje vill upprätta ett register över invandrare. Ytterligare ett av dessa ovidkommande argument som uteslutande syftar till att misstänkliggöra och stigmatisera.

SD Södertälje anser helt enkelt att det är viktigt att ha tillgång till klara fakta, icke minst ekonomiska sådana, när viktiga politiska beslut som involverar många människor skall fattas. Södertälje kommuns så tydligt uttryckta vilja att mörka och dölja fakta på immigrationens område håller inte i längden!

”Vi måste ta emot människor som flyr från krig och elände”.

Att ge människor som flyr undan krig och olika typer av konflikter är naturligtvis, åtminstone i teorin, behjärtansvärt. Men pro primo kan vi inte ta emot hur många som helst utan att det blir negativa konsekvenser för hela samhället; pro secundo kan det vara svårt och ibland omöjligt att avgöra vilka som är verkliga flyktingar och vilka som är vad som brukar kallas bankomatflyktingar.

Som Jimmie Åkesson framhöll i sitt tal till Sverigedemokraternas landsdagar i Örebro 2019: ”Vi räddar gärna världen, men låt oss först rädda vår del av den.” I vilket fall som helst: Sverige är fullt!

”Migration är en statlig angelägenhet”.

Sveriges migrationspolitik bestäms förvisso på statlig nivå, Det innebär givetvis inte, att det skulle vara en nackdel för kommuner och regioner att ha koll på de egna siffrorna. Tvärtom skulle detta underlätta för Södertälje och andra kommuner i händelse av exempelvis förhandlingar med staten om invandringsvolymer och eventuella statsbidrag i anledning av dessa.