Posted tagged ‘Sverigedemokraterna’

Busch Thor och Sjöstedt rusar – Kristersson rasar

20 april, 2019

Kurvan pekar uppåt för Ebba Busch Thor och KD.

Det finns två stora vinnare och en megaförlorare bland partiledarna i Aftonbladet/Inizios förtroendemätning gjord 12-17 april 2019: Ebba Busch Thor (KD) och Jonas Sjöstedt (V) är stora vinnare under det att Ulf Kristersson (M) är förlorare av betydande mått. https://www.aftonbladet.se/a/707PRo

Framgångsnarrativet fortsätter således för Kristdemokraterna och dess ledare. Med 47 procent som har stort eller mycket stort förtroende- en ökning om 5 procentenheter sedan förra mätningen i januari – leder Ebba Busch Thor partiledarnas förtroendeliga komfortabelt före Stefan Löfven (S), vars 39 procent är en minskning med 2 procentenheter.

Det anmärkningsvärda är naturligtvis att Busch Thor leder ett av riksdagens mindre partier, medan Löfven basar för det klart största. Trenden är dock uppåtgående för Kristdemokraterna, något som inte kan sägas om Socialdemokraterna. Till grunden för unga Ebbas popularitet ligger tvivelsutan dels en vinnande och attraktiv personlighet, dels vad som uppfattas som ärlighet och uppriktighet.

Tredje störst förtroende enligt aktuell mätning åtnjuter Vänsterpartiets ledare Jonas Sjöstedt som med 38 procent – en uppgång med hela 7 procentenheter sedan januari – skuggar Löfven. En del av förklaringen till Sjöstedts succé ligger säkerligen i att han numera har hela vänstra planhalvan i svensk partipolitik för sig själv. Han behöver inte heller klä skott för impopulära regeringsåtgärder. Det kommunistiska bagaget tycks inte vara något som oroar i sammanhanget.

Sverigedemokraternas Jimmie Åkesson är den partiledare som har det fjärde största förtroendet enligt Aftonbladet/Inizio. Han ligger därmed kvar på oförändrad nivå jämfört med i januari. Detta stämmer väl överens med SDs överlag stabila siffror i opinionsmätningarna – partiet brukar ligga på 18-20 procent.

Kraftigt minskat förtroende för Ulf Kristersson (M).

Moderaternas Ulf Kristersson borde vara allvarligt oroad över att endast 29 procent har stort eller mycket stort förtroende för honom, en minskning med inte mindre än 8 procentenheter. M har minskat påtagligt sedan valet, då det fick 19,8 procent av rösterna och blev näst störst efter S. Nu brukar partiet antecknas för typ 16-18 procent. De flesta upplever tydligtvis inte Kristersson som en stark ledare som man kan hålla i handen när åskan går.

Centerns Annie Lööf ökar visserligen något sedan januarimätningen, men 27 procent är inte någon imponerande siffra. C har ändå klarat sig relativt bra i opinionsmätningarna trots samarbetet med den rödgröna regeringskonstellationen och har stundom till och med fått bättre noteringar än valresultatet på 8,6 procent. C-väljarna tycks inte ha några problem med att acceptera samverkan vänsterut på det politiska fältet.

Detsamma kan inte sägas om Liberalernas väljare – L har inte varit i närheten av de 5,5 procenten i valet 2018 utan parkerar nu stadigt under 4-procentsspärren. Detta går givetvis ut över avgående partiledaren Jan Björklund, vilken nu noteras för 19 procent, vilket dock  är en liten uppgång sedan januari.

Ohotade i mätningens bottenskikt är Miljöpartiets båda språkrör Isabella Lövin och Gustav Fridolin med 15 respektive 14 procent. Lövins siffror hjälps inte upp av att hon, trots sitt partis motstånd mot flygresor, är den regeringsminister som flyger mest och dyrast av alla.

Jonas Sjöstedts popularitet växer trots tungt kommunistiskt bagage.

MP har klara problem med att hålla sig ovanför riksdagsspärren, något som kan förvåna då miljö och klimat påstås vara för väljarna viktiga frågor. Den enda förklaringen till denna omständighet är, såvitt jag kan se, att väljarkåren helt enkelt överlag tvivlar på Miljöpartiets kompetens. Det ses i vida kretsar som ett knäppisparti som kryllar av jihadistkramare, tokskallar och kufar med egendomliga idéer om allt från så kallade chemtrails till utomjordingar. https://tommyhansson.wordpress.com/2014/07/04/detta-ar-miljopartiet-jihadistkramare-och-tokiga-fruntimmer/

Aftonbladet/Inizios förtroendemätning 12-17 april 2019:

Ebba Busch Thor (KD) 47 procent (+5)
Stefan Löfven (S) 39 procent (-2)
Jonas Sjöstedt (V) 38 procent (+7)
Jimmie Åkesson 32 procent (+-0)
Ulf Kristersson (M) 29 procent (-8)
Annie Lööf (C) 27 procent (+3)
Jan Björklund (L) 19 procent (+1)
Isabella Lövin (MP) 15 procent (+-0)
Gustav Fridolin (MP) 14 procent (+1)

Fotnot: Undersökningen bygger på intervjuer med 1016 personer äldre än 18 år.

Sentio april: SD fortsatt näst störst, KD tappar mark – konservativa blocket i komfortabel ledning

15 april, 2019

Nyheter idag/Sentio april 2019.

SD klart näst största parti i Sentio april

Den största nyheten i Nyheter idag/Sentios väljarundersökning för april 2019 är att Kristdemokraterna, som tidigare gått som en raket i de flesta opinionsmätningar, tappar 2 procentenheter jämfört med närmast föregående Sentio-undersökning. 10,7 procent är dock alltjämt en högst respektabel siffra för ett parti som fick 6,3 procent – vilket då betraktades som något av en succé – i valet i september.

Socialdemokraterna är efter vanligheten störst även i denna opinionsmätning och ökar med 0,9 procentenheter sedan marsmätningen. Med tanke på att de 25,6 procent sosseriet nu erhåller är 2,7 procentenheter sämre än valresultatet – vilket var det sämsta S-partiet nått på cirkus 100 år – blir man emellertid inte särskilt imponerad.

Helt klart har Löfven et consortes betydande problem, icke minst därför att de S-märkta statsråden tycks ha otur både när de tänker och talar såväl inrikes- som utrikespolitiskt.

Det skiljer 5,5 procentenheter mellan Stefan Löfvens socialdemokrater och Jimmie Åkessons sverigedemokrater i Sentios aprilmätning.

Sverigedemokraterna fortsätter att abonnera på rangen som landets näst största parti och ökar nu med nästan 1 procentenhet jämfört med förra mätningen. Det är dryga 2,5 procentenheter bättre än i valet i september 2018. Moderaterna är fortsatt tredje störst, nu med 17,5 procent, vilket är 2,3 procentenheter sämre än i valet; av eventuell tidigare Kristersson-effekt märks nu föga eller inget.

KD fjärde störst på 10,7 och Vänsterpartiet femte största parti med 9,3 procent trots tillbakagång med närmare 1 procentenhet men väsentligt bättre än de jämnt 8 procenten V fick i valet.

Centerpartiet noteras regelmässigt för något lägre mätresultat hos Sentio hos övriga institut och tvingas nu nöja sig med magra 6,3 procent, vilket ändå är marginellt bättre än i mars. Jämfört med valresultatet backar emellertid C med närmare 2 procentenheter. Miljöpartiet klarar sig denna gång knappt över riksdagsspärren på 4 procent. Liberalerna hamnar däremot under densamma.

Det så kallade konservativa blocket SD, M och KD har slutligen en komfortabel ledning över de regeringsbärande partierna S, , MP, C och L med siffrorna 48,3 mot 40,1 procent.

Demoskop april 2019: Sossarna backar tredje månaden i rad – kraftigt uppåt för KD efter SD-närmandet

12 april, 2019

Stefan Löfven kan i alla fall trösta sig med att han blev väl mottagen av Vladimir Putin.

Socialdemokraterna backar tredje månaden i rad – på tre månader har partiet krympt med 4,8 procentenheter. Det visar Expressen/Demoskops väljarbarometer för april 2019. https://www.expressen.se/nyheter/efter-sd-oppnandet-kd-stora-vinnaren-i-opinionen/

Demoskops opinionschef Peter Santesson gör följande analys av den socialdemokratiska kräftgången: ”Socialdemokraterna fortsätter att betala ett opinionsmässigt pris för att ha kompromissat högerut i regeringsförhandlingarna.” Följden har bland annat blivit, att Vänsterpartiet stärkt sina positioner och nu når upp till närmare 10 procent.

Stor vinnare är däremot Kristdemokraterna, som nu noteras för 11,7 procent vilket är i paritet med partiets hittills bästa valresultat från 1998. Det är en uppgång med 1,1 procentenhet sedan Demoskops marsmätning och det bästa resultatet på 18 år i samma instituts väljarbarometrar. Uppenbarligen har KDs relativa öppenhet gentemot SD lönat sig.

Inom tokvänstern är upprördheten över KD-framgångarna stor. Således släpper Aftonbladet Kultur fram en skribent som heter Caroline Ringskog Ferrada-Noli, vilken menar att den kristdemokratiska metamorfosen beror på att partiledaren Ebba Busch Thor är så ”satans snygg”. https://nyheteridag.se/kritikstorm-nar-aftonbladet-forklarar-kd-framgangar-med-att-partiledaren-ar-sa-satans-snygg/

Miljöpartiet kan andas ut för tillfället. 4,5 procent är 0,4 procentenheter bättre än marsresultatet och 0,1 bättre än i valet den 9 september 2018. Det är ändå en tämligen ynklig utkomst med tanke på att frågor som rör miljö och klimat anses vara bland de viktigaste för många väljare. Även splittrade och krisande Liberalerna ökar något men når ändå inte upp till riksdagsspärren på 4 procent.

Ebba Busch Thors närmande till Jimmie Åkesson tycks ha lönat sig.

Sverigedemokraterna är alltjämt andra största parti med 18,0 procent men tappar 1,4 procentenheter jämfört med förra mätningen. SD ligger dock fortfarande bättre till än valresultatet på 17,5 procent. Frågan är vad partiets relativa stagnation kan tänkas bero på. SVTs Mats Knutson tror att den kan ha att göra med SDs ändrade EU-hållning från krav på utträde och folkomröstning till en vilja att påverka unionen inifrån. https://www.svt.se/nyheter/inrikes/sd-s-helomvandning-kan-bli-dyrkopt-1

Moderaterna, som med 19,8 procent i valet var klart före SD, sackar i Demoskops aprilmätning efter ytterligare och tvingas nu hålla till godo med 16,6 procent, en minskning med nästan 2 procentenheter från marsmätningen. Förra allianspartiet Centern tycks mer eller mindre opåverkat av de politiska trenderna och antecknas nu för 8,2 procent, en uppgång på 0.7 procentenheter sedan mars men något sämre än i valet.

Expressen/Demoskops väljarbarometer april 2019 (siffrorna från marsundersökningen inom parentes)

Socialdemokraterna 25,4  (25,8)
Sverigedemokraterna 18,0 (19,4)
Moderaterna 16,6 (18,4)
Kristdemokraterna 11,7 (10,6)
Vänsterpartiet 9,6 (9,3)
Centerpartiet 8,2 (7,5)
Miljöpartiet 4,5 (4,1)
Liberalerna 3,9 (3,5)

Vinter-OS 2026: bröd och skådespel (men glöm brödet)

11 april, 2019

 

Panem et circenses. Bröd och skådespel. Så löd de gamla romarnas recept i syfte att hålla befolkningen lugn. Därför bjöds det med jämna mellanrum blodiga gladiatorspel och något att äta. Regeringen gör nu likadant när den ställer sig bakom kampanjen för Sveriges OS-ansökan. Eller rättare sagt tar man fasta på skådespelen, ty något bröd lär det inte bli för oss redan hårt prövade svenskar. https://www.svt.se/sport/os-2026/regeringen-ger-klartecken-for-os-ansokan

Om Sverige tillerkänns de vinterolympiska spelen inklusive Paralympics 2026 i konkurrens med Milano och Cortina d´Ampezzo i Italien kommer Stockholm att bli huvudort med väsentliga delar av tävlingsprogrammet förlagda till Falun och Åre. Bobseligh, rodel och skeleton kommer att utlokaliseras till Sigulda i Lettland. Sverige har tidigare arrangerat sommar-OS 1912 samt ryttar-OS 1956 men däremot aldrig ett vinter-OS.

Kritik har riktats mot den svenska OS-ansökan på flera plan. ”Det är ett extravagant event som inte har några ekonomiska fördelar alls, utan bara kostnader”, citeras exempelvis Tom Jenkins som är VD för den europeiska turistorganisationen ETOA. Andra har pekat på att vi näppeligen har råd med ett kostnadskrävande evenemang som ett olympiskt spel när grundläggande delar av samhällskroppen såsom vård, omsorg och skola går på knäna och betydande nedskärningar måste göras. https://samnytt.se/kritik-mot-regeringens-stod-for-svensk-os-ansokan-2026/

Finansminister Magdalena Andersson (S) har försäkrat, att regeringens garantier inte innebär ekonomiska garantier. I stället, har hon påpekat, är det Sveriges olympiska kommitté (SOK) som ansvarar för de ekonomiska åtagandena. Regeringens ansvar skulle enbart bestå i att garantera visa till OS-deltagarna, skydd för mänskliga rättigheter och yttre säkerhet samt ”viktig service”.

Budgeten för den svenska OS-kandidaturen uppges belöpa sig på 13,1 miljarder kronor varav Internationella olympiska kommittén (IOC) bidrar med 9 miljarder. Enligt SOKs verksamhetschef Peter Reinebo handlar det i övrigt om privata samarbetspartners samt biljettförsäljning.

Polischefen Erik Nord om vinter-OS i Sverige 2026: ”Vi behöver inte detta.”

Vad som står helt klart är att ett vinter-OS i Sverige kommer att kräva polisiära insatser av tidigare icke skådat slag. Erik Nord, högste polischef i området Storgöteborg, har varnat för OS-arrangemanget: ”Vi behöver inte detta”, har han förklarat och menar att OS innebär ett ”jätteåtagande”: ”Då kommer vi inte att kunna göra det brottsförebyggande arbete som jag tror att regeringen och även det svenska folket förväntar sig.” http://www.blt.se/okategoriserade/hog-polischef-varnar-for-os-i-sverige/

Eftersom polisen är en statlig angelägenhet spricker Magdalena Anderssons påståenden om att inga statliga garantier skall förekomma avseende det ekonomiska redan här.

Ytterligare en ekonomisk aspekt som tillkommer är de kostnader som ett aktivt marknadsförande av de svenska olympiska spelen kommer att medföra. ”Vi ska göra allt för att vinna röster”, citeras således kampanjgeneral Richard Brisius. Jag skulle här vilja lägga tonvikten på det lilla ordet ”allt”.

De utländska OS-höjdare som skall smörjas för att välja Sverige framför det italienska alternativet förväntar sig att bli mutade med lyxiga gåvor och förmåner av allehanda slag, och om Brisius menar allvar med den svenska kampanjen kommer de också att få det. Eljest torde den svenska OS-kampanjen kunna avbrytas redan nu.

På det politiska planet tycks de flesta partierna välkomna ett vinter-OS i Sverige. Av den kritik som tidigare förekommit märks i dag nästan ingenting. Sverigedemokraterna hade tidigare en kritisk inställning till evenemanget. 2018 lät det så här från SDs sida: ”I och med att vi ser stort behov av resurser i stora delar av välfärdsapparaten och andra delar av kulturlivet, anser Sverigedemokraterna att Sverige inte kan motivera att prioritera ett arrangerande av OS i dagsläget, med hänsyn till de kostnader det skulle innebära.”

Nu vidtar den svenska smörjningskampanjen för att få vinter-OS på hemmaplan. Foto: Tommy Hansson

Alldeles bortsett från att jag skulle vilja ta ett allvarlig snack med den partifunktionär som formulerat denna så kallade svenska, så instämmer jag helt i SDs dåvarande ställningstagande. Nu har emellertid partiets idrottspolitiska hjärntrust i form av Angelika Bengtsson. ledamot i riksdagens kulturutskott, tänkt till och om. Nu är partiet i stället ”försiktigt positivt” till den svenska OS-ansökan eftersom denna förklaras ”stärka sammanhållningen” i nationen. http://www.barometern.se/nyheter/sd-positivt-till-os-starker-sammanhallningen/

Fan tro´t, sa Relling. Nog lär vi få se skådespel om Sverige nu skulle få IOCs uppdrag att arrangera spelen 2026. Brödet kan vi dock glömma. I stället lär det bli ytterligare neddragningar för gamla, sjuka och andra behövande. Jag har för min del klara problem med att se hur detta kommer att stärka vår nationella sammanhållning. https://sv.wiktionary.org/wiki/Fan_tro%27t,_sa_Relling.

EU-extremisten Björklunds (L) förakt för folkviljan

8 april, 2019

L-ledaren Jan Björklund är, som alla elitister, skeptisk till folkviljan.

Att påstå att Liberalerna (L) är positivt till Europeiska unionen (EU) är en löjlig underdrift. L-partiet under Jan Björklunds ledning står längst ut på den fanatiska extremistkanten när det kommer till att höja det överstatliga EU-projektet till skyarna och svartmåla alla som yttrar den minsta kritik mot EU som farliga ”populister” och ”nationalister”, https://sverigesradio.se/sida/artikel.aspx?programid=83&artikel=6899328

Någon kritik mot EU är överhuvud taget inte tillåten i Björklunds och Liberalernas perspektiv. Partiet går till och med längre än EU-kommissionen och vill att Sverige skall ha infört euro på kronans bekostnad senast 2022. Partiet vill även att EU skall införa en gemensam koldioxidskatt och öppnar därmed portarna på vid gavel för EUs beskattningsrätt avseende medlemsstaterna.

Vidare vill Liberalerna att Sverige skall ansluta sig till den europeiska åklagarmyndigheten samt vill se en europeisk variant av den amerikanska federala polisen FBI. Den intenrtaionella polisen Interpol är alltså inte längre tillräckligt. Liberalernas inställning är helt enkelt att allt skall strömlinjeformas från Bryssel och att nationalstaten på sikt skall upplösas. https://www.aftonbladet.se/debatt/a/3joeoM/sverige-ska-infora-euron-senast-2022

Björklunds linje stämmer väl överens med partikamraten Birgitta Ohlssons opinionsbildning för EU och mot nationalstaten. Som när Ohlsson i en debattartikel i Expressen den 6 juni 2001 trumpetade ut ”Avskaffa Sverige”. https://tommyhansson.wordpress.com/2014/01/09/politiskt-tondova-birgitta-ohlsson-skrammer-mig/

 

Karin Karlsbro är Liberalernas toppkandidat i EU-valet.

I ett debattinlägg i Aftonbladet den 5 mars 2018 hävdade Jan Björklund bland annat följande: ”Över västvärlden sveper nu en nationalistisk våg som yttrar sig i bland annat Brexit, ståltullar och pessimistisk domedagsstämning.” Paradoxalt nog ansluter sig dock Björklund till de domedagsprofeter som påstår att ”klimatförändringar” är ett stort problem jämte terrorism, flyktingströmmar och en otillräckligt stabil ekonomi.

Liberalerna avslöjar sig genom sin utopistiska EU-valskampanj som ett elitistiskt parti utan kontakt med folket; mot den bakgrunden är det givetvis förståeligt att man bytte namn från Folkpartiet till Liberalerna.

Björklund brännmärker i sitt aktstycke, föga sensationellt, Vänsterpartiet och Sverigedemokraterna för att vara vänster- respektive högerpopulistiska partier. Men, ve och fasa, även vissa andra partier har enligt L-ledaren kommit att inta en mer EU-skeptisk hållning.

Jag misstänker starkt att när Björklund och andra EU-fanatiker föraktfullt talar om ”populism” och ”nationalism” så menar man egentligen demokrati, en företeelse som elitister alltid varit skeptiska till så länge den avviker från de egna åsikterna. Något som talar för detta är Jan Björklunds suveräna förakt för folkviljan sådan denna kom till uttryck i folkomröstningen om införande av euro 2003. Svenska folket sade här med de mycket klara röstsiffrorna 55,91 mot 42,07 procent nej till euron. https://sv.wikipedia.org/wiki/Folkomr%C3%B6stningen_om_inf%C3%B6rande_av_euron_i_Sverige_2003

Det är fullt möjligt att Jan Björklund inte har mycket för sitt orerande om Europeiska unionens alla välsignelser och den bottenlösa ondskan hos alla EU-skeptiker emedan Liberalerna löper en klar risk att åka ur Europaparlamentet. Den toppkandidat partiet slängde in efter dumpade Cecilia Wikström, den utanför de trängre kretsarna helt okända Karin Karlsbro, lär i varje fall inte bli något vallokomotiv. https://www.svt.se/nyheter/inrikes/karin-karlsbro-kan-bli-liberalerna-toppkandidat-infor-eu-valet

Att vilja sänka EU-avgiften är enligt Fredrick Federley (C) ”populistiskt”.

Inte heller det liberala systerpartiet Centern kan känna sig säkert på att dess toppnamn, Fredrick Federley, får förnyat mandat i Bryssel/Strasbourg. Federley kör en liknande retorik som Björklund och avfärdar exempelvis alla som motsätter sig höjd EU-avgift som ”populister”. https://www.expressen.se/nyheter/eu-valet-2019/federley-beredd-att-hoja-eu-avgiften/

 

Inför valet till Europaparlamentet: frågor och svar om SDs politik

3 april, 2019

Lördagen den 23 mars representerade jag Sverigedemokraterna Södertälje vid en utfrågning inför valet till Europaparlamentet. Det skedde vid den så kallade Medborgardagen, ett i princip årligt evenemang i Södertälje stadshus. Utfrågare var TV-profilerna Måns Nilsson och Anders ”Ankan” Johansson.

De åtta partirepresentanterna hade inför utfrågningen tillställts fem frågor, men då tiden var begränsad till en halvtimme fanns ingen möjlighet för varje företrädare att svara på samtliga frågor (eller ufrågaren att ställa dem).

Måns Nilsson ställer frågor till Södertäljes lokalpartier inför EP-valet. Bloggaren skymtar till vänster på bilden. Foto: Södertälje kommun

Jag vill dock inte undanhålla mina trogna läsare vilka svar jag skrivit ner på förhand för var och en av frågorna varför jag återger jag dem här. Vilket förhoppningsvis också kan tjäna som en vägledning inför det aktuella valet som hålls söndagen den 26 maj. Svaren är baserade på SDs Valplattform Europaparlamentet 2019.

Hur kommer ditt parti arbeta i Europaparlamentet för att hantera klimatförändringarna?

Sverigedemokraterna anser att internationellt samarbete är det bästa sättet att hantera viktiga miljöfrågor. Partiet vill att EUs utsläppshandelssystem globaliseras samt säger nej till en europeisk koldioxidskatt, vilken kan utvecklas till att bli ett sätt  för Europeiska unionen att tillämpa direkt beskattningsrätt plus att den leder till en växande union och ökad byråkrati. Det effektivaste sättet att förbättra miljön är att utveckla och bygga ut kärnkraften – den överlägset effektivaste och miljövänligaste energikällan.

Hur kommer ditt parti att verka för mänskliga rättigheter i Europaparlamentet?

Sverigedemokraterna vill stärka yttrandefrihetens ställning inom EU och stoppa alla politiska åtgärder från unionen vilka riskerar begränsa det fria ordet. Detta gäller såväl internt inom EU som externt i EUs utrikespolitik. SD säger eftertryckligt nej till att ta in den auktoritära diktaturen Turkiet i unionen. Vi är vidare för en aktiv politik i syfte att begränsa islamismens utbredning.

Krafttag måste tas mot Ryssland och dess expansionspolitik i form av regelrätta invasioner i Georgien och Ukraina. Samordnade insatser för förföljda kristna runtom i världen bör ske.

Omslaget till SDs EP-valplattform featuring Jimmie Åkesson, Charlie Weimers, Jessica Stegrud och Peter Lundgren. Foto: Tommy Hansson

Hur ser ditt parti att EU skall utvecklas i framtiden?

Sverigedemokraterna vill i Europaparlamentet verka för att stoppa fortsatt maktöverföring till Bryssel. EU behöver reformeras i grunden genom ett nytt EU-fördrag: mer nationellt självbestämmande, mer välfungerande demokrati och kraftigt begränsad makt för EU. Fokus bör ligga på fri och gemensam handel och den inre marknaden, som tanken var från början. EU-avgiften måste minska kraftigt.

Vad är det viktigaste ditt parti åstadkommit under perioden som varit nu?

Sverigedemokraterna har tillsammans med de partier som ingår i partigruppen Europeiska konservativa och reformister (ECR) – den tredje största gruppen i Europaparlamentet inkluderande 73 ledamöter från bland andra engelska Tories, tjeckiska Medborgardemokraterna, polska Lag och rättvisa, danska Dansk folkeparti, finska Sannfinländarna och brittiska Ulster Unionist Party – arbetat för att begränsa EUs överstatliga makt.

Rent konkret har SD-representanten Peter Lundgren fått igenom flera förslag gällande förändringar av körkortsdirektivet: utländska chaufförer skall utbildas i vinterkörning; det skall bli lättare att upptäcka falska körkort. Både Peter Lundgren och Kristina Vinberg har aktivt deltagit i debatterna om insatser mor terrorklassade organisationer.

Två lokala SDare samt Peter Lundgren och Kristina Vinberg under kampanjen inför EP-valet 2014. Foto: SD Södertälje

Vad är det viktigaste du/ditt parti ser att EU behöver göra under den kommande mandatperioden?

Sverigedemokraterna menar att respekten för medlemsstaternas  olikheter måste öka inom unionen. Vetorätt mot EU-initiativ bör införas. Vidare måste insynen i EUs lagstiftningsprocess öka och offentlighetsprincipen införas enligt svensk modell. EU skall också fråntas rätten att bestämma över nationella angelägenheter såsom exempelvis socialpolitik, militärt försvar, beskattning, straffrätt och arbetsmarknad.

Byråkratin bör vidare skäras ner drastiskt. Så bör EU-kommissionen få mindre inflytande och skyddet för yttrande- och informationsfrihet stärkas.

Inizio mars 2019: KD fortsätter trenda – C den verkliga gåtan

29 mars, 2019

Aftonbladet/Inizio mars 2019.

Opinionsmätningarna har för ögonblicket ungefär samma tendens: S, SD och M störst i den ordningen, kraftigt framåt för KD, stabilt bra för V och problem för MP och L. Bara C faller litet utanför det förutsägbara med ömsom toppar, ömsom dalar.

Aftonbladet/Iniziois marsundersökning är därvidlag intet undantag. Socialdemokraterna är fortsatt störst men ligger med 26,5 procent klart under valresultatet på 28,2 procent. Dock bättre i den aktuella mätningen än i Nyheter idag/Sentios marsmätning, där sosseriet endast lyckades komma upp i 24,7 procent. Personligen tycker jag förstås detta är på tok för höga siffror för ett parti som har slutat föra en egen politik och enbart parasiterar på andra. https://www.svd.se/bors/news_detail.php?newsid=ee76439a-94de-4f28-b94f-b567060de536

Sverigedemokraterna fortsätter prenumerera på andraplatsen och når nu 18,2 procent, 0,7 procentenheter bättre än i valet men en knapp procentenhet sämre än hos Sentio. Detsamma gäller för tredje största partiet Moderaterna, nu nere på 16,5 procent, vilket är hela 3,3 procentenheter sämre än i valet den 9 september 2018. Många upplever med stor sannolikhet att partiet under Ulf Kristersson saknar tydlig ledning och tydligt budskap. En hel del tidigare SD- och M-väljare har uppenbart hoppat över till KD-fållan.

Fortsatt uppåt för Ebba Busch Thor och KD.

Kristdemokraterna fortsätter att trenda och antecknas hos Inizio för 12,1 procent. Det är 0,6 procentenheter sämre än hos Sentio men närmare det dubbla jämfört med i senaste valet (6,3 procent) och något bättre än hittills bästa valresultatet 11,77 procent under Alf Svenssons ledarskap 1998. Vänsterpartiets 8,6 procent är 0,6 procentenheter bättre än i valet men märkbart sämre än i ett par tidigare mätningar, då V kretsat kring 10-strecket.

Ebba Busch Thor framstår tveklöst som en rakryggad och attraktiv ledare som inte tvekar att framföra obekväma sanningar som exempelvis det självklara och önskvärda i samtal med de i de flestas ögon förkättrade Sverigedemokraterna.

Det verkliga gåtan i opinionsmätningarna är Centerpartiet. C har noterats för vikande mätresultat i flera undersökningar, och i senaste Sentio nådde Annie Löfs parti magra 6,1 procent. Nu får C för mig helt oförklarliga 9,1 procent, vilket är 0,5 procentenheter bättre än valresultatet. Ofattbart!

Miljöpartiet och Liberalerna fortsätter att ha problem. Dårpippipartiet nummer 1 i svensk politik, MP, lyckas nu i alla fall kravla sig över 4-procentsspärren med 4,2 procent, marginellt sämre än i valet. Så icke för EU-extremistiska L, som bara orkar komma upp i 3,3 procent.

Moderaterna – utan tydligt ledarskap.

Blockmässigt fortsätter tendensen att det så kallat konservativa blocket SD, M och KD är större än regeringsblocket.

Resultat Aftonbladet/Inizio mars 2019:

Socialdemokraterna 26,5
Sverigedemokraterna 18,2
Moderaterna 16,5
Kristdemokraterna 12,1
Centerpartiet 9,1
Vänsterpartiet 8,6
Miljöpartiet 4,2
liberalerna 3,3
Övriga 1,5