EU-motståndaren Palme utnyttjas i sossarnas valkampanj

http://www.resume.se/nyheter/reklam/2014/05/09/palme-frontfigur-i-s-eu-valsfilm/

I början av Socialdemokraternas valfilm inför valet till Europaparlamentet (EP) återges ett avsnitt av ett tal av Olof Palme (1927-86). Man kan nog tycka att det är litet märkligt att S-partiet valt att låta den svurne EG- och EU-motståndaren Palme, 28 år efter dennes tragiska frånfälle, argumentera för partiets EP-valkampanj.

 Palme i sin noggrant instuderade roll som ”vanlig gråsosse”.

Kanske går Palmes demagogi hem bland de yngre väljarna, som inte har några egna minnen av den forne S-ledarens närmast rabiata motstånd mot en svensk EG/EU-integration utan blivit uppfödda på den Palme-förgudning som har få om ens några likheter med verklighetens Palme.

Sanningen är ju att Palme såg på EEC/EG/EU som en tummelplats för onda kapitalister. Om det fanns avvikande S-röster i denna fråga så teg de inför Palmes auktoritet. Efter Palmes död gick det dock snabbt med sossarnas närmande till den europeiska gemenskapen.

Det har spekulerats i att Olof Palme, om han fått leva, hade utvecklats till att bli EU-anhängare. Detta är naturligtvis just spekulationer, eftersom ingen har en susning om hur det hade gått med den saken.

Om dylika och likartade spekulationer skrev Sören Wibe (1946-2010), en alltför tidigt bortgången, socialdemokratisk EU-kritiker och 2008 till sin död i december 2010 ledare för Junilistan, en eftertänksam debattartikel i Folket den 6 juni 2001. Jag citerar några rader från slutet av Wibes text:

Palme var omtyckt i precis de  befolkningsgrupper där det starkaste EU-motståndet finns. Genom att tvärsäkert påstå att Palme skulle varit för ett medlemskap hoppas man kanske att EU skall vinna några poäng bland dessa grupper. Det är nog en fåfäng förhoppning.

Sören Wibes hela text kan läsas via denna länk:

http://folket.se/asikter/ledare/1.180643

Sören Wibe var ett tungt sossenamn, europaparlamentariker 1995-99 och riksdagsman 2002-06. I grunden matematiker och ekonom blev han omsider professor i skogsekonomi vid Sveriges lantbruksuniversitetet i Umeå. Ordförandeskapet i Junilistan från oktober 2009 till sin död 2010 delade han med Birgitta Swedenborg.

 Sören Wibe var bland annat ordförande i Junilistan, som fick 14 procent av rösterna i EP-valet 2004.

Jag bekänner gärna, att jag under Palmes livstid  var en dedicerad anhängare av den europeiska gemenskapen. I EU-omröstningen 1994 röstade jag således entusiastiskt ja till svensk EU-anslutning. Inte nog därmed – jag deltog aktivt i ja-kampanjen i Södertälje och framträdde med sång och gitarrspel vid ett torgmöte med en egenkomponerad visa med titeln ”Södertälje i Europa”.

Främsta skälet härtill var att jag såg ett svenskt EU-medlemskap som en sorts garant mot socialdemokratiskt maktmissbruk. Jag såg det som välgörande med friska vindar från Europa, som jag trodde skulle medföra vidgade perspektiv för oss av Palme och andra sosseledare hunsade svenskar. Om jag inte tar fullständigt miste var det precis detta Olof Palme och hans meningsfränder var rädda för.

Efterhand som jag märkte att EU utvecklades till att bli en överstatlig koloss som ville lägga sig i alla aspekter av medlemsländernas invånares liv blev jag alltmer EU-kritisk, och när EMU-omröstningen genomfördes 2003 röstade jag eftertryckligt nej till euron som svensk valuta. Som konservativ ut i fingerspetsarna såg jag vidare ett självändamål i att bevara vår gamla fina krona. På den vägen är det för min del.

 Det blev en klar seger för nej-sidan i 2003 års EMU-omröstning.

När jag hör Palmes svada i sossefilmen kan jag slutligen inte annat än häpna över den popularitet han åtnjöt hos så pass många människor, låt vara att denna uppskattning motvägs av att minst lika många kände en djup avsky mot denne arrogante överklassdemagog – som backade upp alla kommunistiska mördarband han kunde hitta i Tredje världen med svenska skattepengar – som försökte spela arbetarledare.

Finns det hopp för Södertälje efter AstraZenecas bantning?

AstraZenecas anläggningar i Gärtuna i Södertälje kommer att brandskattas hårt av nedskärningarna.

Det fanns bara tre punkter på dagordningen då kommunstyrelsen i Södertälje träffades tillsammans med inbjudna gäster för ett extra sammanträde på fredagseftermiddagen (10/2): protokollets justering, fastställande av dagordning samt ”Förändringar inom AstraZeneca”.

Bakgrunden till det extrainsatta mötet var givetvis läkemedelsföretagets förutskickade personalbantning med drygt 1000 personer i moderstaden Södertälje. Inbjudna gäster inkluderade bland andra regeringens samordnare Lars Leijonborg, Arbetsförmedlingens generaldirektör Angeles Bermudez- Svankvist samt Ingrid Petersson och Tobias Olsson från AstraZeneca.

AstraZeneca är inget företag vilket som helst. Jämte Scania är det ett av två företag i Södertälje som har hela världen som arbetsplats. Det grundades redan 1913 under namnet Astra/Apotekarnas Kemiska Fabriker av täljeapotekaren Adolf Rising. Det hade initialt tio anställda men utvecklades starkt under de närmast följande åren.

Främsta orsak till den spektakulära framgången var den ökande inhemska läkemedelsbrist som framträdde i samband med Första världskriget i och med minskad import från de stora tyska läkemedelsindustrierna. Den första världssäljaren blev preparatet Xylocain 1948, vilket främst marknadsfördes såsom bedövningsmedel för tandläkare.

Storsäljaren Xylocain.

Genom åren följde ett flertal stora försäljningsframgångar. 1995 bytte företaget namn till Astra AB och 1999 gick det samman med brittiska Zeneca och bildade därmed fusionen AstraZeneca. Företagets ”hjärta” fortsatte att slå i Södertälje. Nu ter sig det anrika företagets framtid osäker, vilket oundvikligen kommer att medföra följdverkningar i Södertälje. För två år sedan friställdes 900 personer då forskningsavdelningen i Lund lades ner.

Ingrid Petersson från AstraZeneca inledde med att beskriva företaget som ett globalt bioläkemedelsföretag som omfattar ”hela kedjan” från tidig forskning till marknadsföring och försäljning. Företaget finns etablerat i hundratalet länder inklusive de framträngande marknaderna Brasilien, Indien, Kina, Mexiko och Ryssland.

Behovet av personalnedskärningar, omtalade Petersson, bottnar främst i det faktum att kostnaderna för forskning går uppåt medan produktionen av läkemedel går nedåt. Det blir allt mer komplicerat och tidskrävande för ett läkemedelsföretag att hävda sig på marknaden.

Enligt planerna skall Astra Zeneca minska personalen med 7300 personer över hela världen. De största neddragningarna kommer att ske inom försäljning och tjänstefunktioner men även inom forskning och produktion.

– I Södertälje planeras en minskning om 1100 personer plus X antal tjänster, förklarade Ingrid Petersson. Den tidiga forskningen på nervsjukdomar kommer att läggas ner i Södertälje och Montreal. Andra delar som stängs eller minskar/sammandras är säkerhetsvärderingsenheten samt stödfunktioner.

Fr. v. syns Ingrid Petersson, Boel Godner, Angeles Bermudez-Svankvist, Lars Leijonborg samt lokala södertäljepolitiker. Foto: Tommy Blomqvist

Allting kommer emellertid inte att läggas ner i företagets två Södertälje-anläggningar i Snäckviken och Gärtuna. Här finns en del anläggningar som är av världsklass. För närvarande pågår enligt Ingrid Petersson en kompetenskartläggning. Alla medarbetare som är verksamma i Södertälje bor heller inte i kommunen utan kommer från hela Mälardals-regionen: cirka 200 bor i Södertälje jämfört med 250 i Stockholm och 50 i Nykvarn.

– AstraZenecas nedskärningar är alltså inte bara en lokal fråga för Södertälje, underströk Ingrid Petersson. Som även försäkrade mötesdeltagarna att företaget sätter in alla krafter i omställningen under mottot ”individen i centrum”. Jämväl kommer AstraZenecas forskningsanläggning i Mölndal med 2400 anställda att fortsätta som tidigare.

Ingrid Petersson och hennes kollega Tobias Olsson framhöll att företaget kommer att informera kommunledningen fortlöpande om vad som är på gång, vilket KS-ordföranden Boel Godner tackade särskilt för. Det finns en icke obetydlig risk för att bantningen kan bli större än avsett.

Angeles Bermudez-Svankvist informerade om att Arbetsförmedlingen (AF) uppgjort en beredskapsplan i syfte att underlätta för friställda att få lämpliga arbeten. AF har även kontakt med Trygghetsrådet och Invest Sweden i frågan:

– Det finns en öppen linje som AstraZeneca-anställda kan ringa, sade Bermudez-Svankvist. Det kan finnas ett potentiellt intresse från sjukhussidan och kanske från högskolorna. Arbetsförmedlingen står väl rustad och har omallokerat personal.

Lars Leijonborg intervjuas av radion. I bakgrunden passar denna bloggare på att fika efter KS-mötet. Foto: Tommy Blomqvist

Bermudez-Svankvist betonade vikten av kartläggning av den kompetens och erfarenhet som finns och att en ”nationell matchning” kommer att ske. Flera företag uppgavs ha anmält sitt intresse.  Hon framhöll även att det kan komma att bli icke obetydliga ”kringeffekter” när minst 1100 AstraZeneca-anställda slutar.

Förra statsrådet och FP-ledaren Lars Leijonborg har alltså utsetts till regeringens samordnare i AstraZeneca-frågan. Han sammanfattade sin arbetsbeskrivning enligt följande

– Mitt uppdrag är begränsat till att under tre månader försöka minimera de negativa effekterna – AstraZeneca är ju en företrädare för Sverige som ledande inom läkemedelsindustrin. Företaget självt har naturligtvis ett stort ansvar.

Leijonborg valde att anlägga ett optimistiskt synsätt på AstraZenecas neddragningar:

– Jag tror att vi om ett par år kommer att konstatera, att det blev ett antal lösningar. Jag tror att ett antal halvstora företag kan komma att ta över en del av AstraZenecas verksamhet och att vi kommer att få se en diversifiering i läkemedelssektorn.

Lars Leijonborg sade sig vidare nära en förhoppning, att AstraZeneca väljer en mer generös inställning än amerikanska General Motors (GM) gjorde då man av konkurrensskäl inte ville att andra företag – som var intresserade av SAAB – skulle utnyttja GM:s landvinningar från SAAB-tiden.

– Det finns intresse från andra företag samt även Sveriges Lantbruksuniversitet (SLU) – dock inget som är klart ännu, menade Leijonborg. Man skall komma ihåg att en nedläggning också innebär möjligheter.

Tommy Blomqvist, KS-ersättare för Sverigedemokraterna, frågade Leijonborg om inte onödiga regleringar och restriktioner verkar hämmande för svensk forskning på läkemedel. Något denne verkade instämma i. När sedan Blomqvist preciserade vad han menade – att det kanske var dags att lätta på restriktionerna kring djurförsök – blev Leijonborg dock mer undanglidande.

Kommunstyrelsens ordförande Boel Godner (S) avslutade med att infomera om att en grupp bestående av politiker från samtliga partier i KS samt tjänstemän skulle utses i syfte att bevaka AstraZeneca-frågan.

Efter det extra KS-sammanträdet i Södertälje stadshuset följde en presskonferens.

Det är omöjligt att förutse exakt vilka konsekvenser AstraZenecas varsel kan komma att få för Södertälje kommun. Det är också troligt att antalet friställda inom de närmaste åren  kommer att bli större än de 1100 samt X antal som förutskickats så här långt.

Klart är att södertäljepolitikernas manöverutrymme är tämligen begränsat. Inte ens ”tungviktaren” Lars Leijonborg har mandat att göra mer än att söka begränsa skadeverkningarna för individerna själva och deras familjer, för Södertälje kommun, Mälardals-regionen samt Sverige.