SD Södertälje lyste upp Gågatan!

 

  Samling och ilastning. Foto: Tommy Hansson

Lördagen den 24 maj var det mobilisering för Sverigedemokraterna i Södertälje inför valet till Europaparlamentet (EP) dagen därpå. Det började med att ett glatt och förväntansfullt gäng samlades i partilokalen för att lägga upp ritningarna för dagens aktiviteter denna mycket varma och soliga lördag.

 

Övre bilden: Tommy Blomqvist återställer moderat valaffisch i ursprungligt läge.
Undre bilden: Mariusz Kawecki och och Nina Johansson sätter upp tältet. Foto: Tommy Hansson

Sedan vi lastat in det vita partitältet, bord, flygblad och foldrar i medhavda fordon bar det i väg ner till Gågatan. Först hann vi dock med ett stopp vid parken utanför pendeltågsstation Södertälje Centrum för att sätta upp nerdragna valaffischer. Självklart återställde vi även konkurrerande partiers affischer i ursprungligt läge.

 Bloggaren vid materialbordet. Foto: Kristian Kawecki.

Sedan vi väl fått upp tältet på tilldelat utrymme mellan Telgehuset och Kringlan var det bara att köra. Jag vågar påstå att jag talar för alla som var med när jag säger, att det blev en oerhört givande och positiv dag på Gågatan. Vi hade helt enkelt kul!

Stundtals var det rena rusningen till bordet med valmaterial och SD-karameller, och den absoluta merparten av besökarna var positiva och stöttande. En och annan kritisk röst hördes givetvis, men det ligger ju i demokratins natur.

 

Övre bilden: ”Blomman”, Kjell Bohman, Kristian Kawecki och Beata Kuniewicz.
Undre bilden: Ingrid Hult och Nina Johansson. Foto: Tommy Hansson

Strax före klockan fyra på eftermiddagen fick vi fint besök i form av våra EP-toppkandidater Kristina Winberg och Peter Lundgren samt partiets internationelle sekreterare, riksdagsman Kent Ekeroth. Besöket krävde förstärkt närvaro av säkerhets- och ordningspolis – trist men nödvändigt i dessa tider, när våra politiska motståndare på vänsterkanten inte respekterar demokratins spelregler.

Meningen var ursprungligen att det skulle bli ett möte med tal från Politikertorgets scen, men eftersom ljudanläggningen vi skulle få låna av hjälpsamma Vänsterpartiet hade pajat fick det tyvärr ställas in.

 Girl power! Från vänster Ingrid, Nina, Kristina och Beata. Foto: Tommy Hansson

Kristina, Peter och Kent såg ändå ut att trivas i samvaro med partivänner och väljare, och vi lokala valarbetare trivdes naturligtvis med denna toppentjej och dessa toppenkillar och var glada och tacksamma över deras besök hos oss!

 

Övre bilden: Kent Ekeroth i diskussion med väljare.
Undre bilden: Kristina Winberg läser vår tidning Telgekuriren, där hon och Peter Lundgren är intervjuade. Foto: Tommy Hansson

Nu inväntar vi med spänning valresultatet, men först gäller det att dela ut valsedlar vid vallokalerna på söndagen – i mitt fall Rosenborgsskolan, där jag för jämnt 50 år sedan gick i grundskolans sjundeklass.

 Tommy Hansson, Kristina Winberg, Peter Lundgren, Tommy Blomqvist och Berndt Sollenstedt Petersson i solgasset utanför Kringlan. Foto: Kjell Bohman

 

En dag i mitt liv i Södertälje

Norrmalmstorgsdramat 1973: rånaren Janne Olsson leds ut av polis.

Fredagen den 23 augusti i nådens år 2013 börjar lida mot sitt slut. Jag har nyss tagit ett skönt bad och laddar upp för en hemtrevlig kväll med god mat, några glas vin, samt Navy CIS, Big Bang Theory och Tyst vittne på TV. Innan dess tänkte jag att jag skulle berätta för er läsare hur min dag har varit. Tycker ni detta låter hopplöst töntigt kan ni lämpligen sluta läsa här.

Det hela började med att jag klev upp osedvanligt tidigt för att vara jag. Hade nämligen en tid hos tandläkaren. Just när jag var färdig att ge mig av ringde telefonen. Det visade sig vara en gammal södertäljebo av den så kallade gamla stammen – snart 90 sa han – som haft herrekipering på Storgatan en gång i tiden. Han är även en gammal idrottsprofil med hemvist i friidrotten och IFK Södertälje, där jag själv var aktiv i min ovanligt oskyldiga ungdom.

Han ville tipsa mig om en före detta löpare och polisman i Kringelstan som var förhandlare i samband med det nu 40-årsjubilerande Norrmalmstorgsdramat i Stockholm. Bengt-Olof Johansson var denne mans namn och stafettlöpare hade han varit; jag kände vagt igen det. Mannen som ringde upplyste vidare om att han varit den yngste medhjälparen till greve Folke Bernadotte i dennes projekt med de välkända ”vita bussarna”, med vilkas hjälp tusentals lägerfångar i Tyskland fick en fristad i Sverige.

Det visade sig även att min sagesman var en mycket nöjd läsare av SDs tidning i Södertälje, Telgekuriren, och höll hårt på mig och vårt parti – sådant värmer onekligen! Vad mera är hade mannen i fråga för en hel del år sedan hamnat bredvid Björn Söder på en släktrelaterad tillställning i Småland. Björn hade uppenbarligen gjort ett gott intryck på den här gamle hedersmannen.

Södertälje stadshus – en interiör.

Jag lyckades mot all förmodan hinna i tid till min tandläkare på Värdsholmen. Rotfyllningar är ju inte speciellt lustiga historier, men med generös bedövning kändes det faktiskt inte ett dugg. Blev dock inte klar utan fick en ny tid till om en dryg vecka. Därefter bar stegen mig till Stadshuset inte så långt från Värdsholmen. På min plats i oppositionsdelen i det så kallade kommunalrådskansliet hade jag tänkt skriva ut protokollet från SD Södertälje/Nykvarns styrelsemöte i måndags, vilket förlöpte utan problem. Hade äran morsa på såväl stadsdirektör Martin Andreae som KS-ordförande Boel Godner och ett par gruppledare från borgerligheten.

Tänk vad man kan bli på gott humör bara genom ett vänligt ”hej”, en nick och i bästa fall ett litet leende. Ja, det behövs faktiskt inte mycket mer än så för att jag skall bli glad!

Därefter tog jag en försenad och spartansk lunch på en uteservering på Gågatan ”mitt i smeten”, bestående av en kopp kaffe och en ost- och skinktoast. 35 spänn bara och tillåtelse att röka till på köpet. Från min plats hade jag utsikt mot en ofta sedd tiggare, som satt vid närmsta husfasad med en pappmugg intill sig.

Uteservering på Gågatan i Södertälje.

Under tiden jag satt där hann en yngre dam gå  fram och lägga några slantar i muggen. Undrar om hon var medveten om att hon skänkte pengar till den organiserade brottsligheten, zigenarligor från Östeuropa som utnyttjar handikappade och andra utsatta människor i sin ljusskygga verksamhet? När skall eländet förbjudas? Så vitt jag vet är vårt parti det enda som förespråkar tiggeriförbud. En gammal gymnasiekompis som blivit lärare passerade och sa ”Hej Tommy!” när han såg mig. Jag blev varm om hjärtat, förstås.

Härefter var jag tvungen att gå till Nordea för att ut hämta ut en tusenlapp för att ha råd med mat över helgen. När det var klart, och när jag handlat litet matvaror på Coop Forum i Telgehuset – där förresten partivännen Ingrid jobbar – hade jag tänkt åka hem med bussen och ta kväll. Det blev nu ingenting av med det.

 En Bentley. Man kan få en begagnad för ett par-tre hundra tusen.

När jag väntar på 753an på Köpmangatan ringer nämligen min partikollega ”Blomman”, för övrigt gift med nämnda Ingrid, och påstår att han har världens scoop till Telgekuriren på gång. Så ”Blomman” plockar upp mig i sin bil och vi åker ut till en begagnad bil-handel, som i svensk regi tydligen går väldigt bra. Ägarna verkar bli glada över vårt intresse och ställer villigt upp på att bli intervjuade och plåtade.

Där fanns en hel del rariteter såsom kärror av märken som Bentley, Porsche, Maserati och Jaguar. Tror det blir en bra grej i tidningen så småningom – privat svensk företagsamhet bör givetvis uppmuntras! Därefter bar det av till mina hemtrakter och min son, som just nu bor hos mig och som hunnit hem från sitt jobb. Om badet har jag redan berättat. Nu skall jag laga mat, en mixversion av Chicken Tikka Masala och hoppas ingen ringer och stör om detta kan undvikas.

Slutligen måste jag säga att jag trivs ypperligt i min bostadsrätt i ett bra område öster om Kanalen. Jag brukar säga att i värsta fall ser den ut som en skräpkammare, i bästa fall som ett museum med mängder av minnessaker, böcker, skivor, tavlor, foton…Men framförallt är jag nöjd och glad över att ha en fin liten familj och en uppgift i livet!

Krokodiltårar över drunknade bovar

Bovarna forcerade bommarna vid Hjulstabron.

Det har fällts talrika krokodiltårar över de två kriminella som omkom genom drunkning sedan deras bil i hög fart kört genom bommarna vid Hjulstabron på väg 55 mellan Enköping och Strängnäs. Bron hade fällts upp på order av polisen i syfte att stoppa bovarna som misstänktes ha tjuvtankat vid en bensinmack i Uppsala.

Några kriminologer med den oundviklige Leif G. W. Persson i spetsen har ondgjort sig över så kallad bristande proportionalitet i polisens åtgärd att öppna bron. Bensinsmitning är ett ringa brott och därför borde man inte utsätta bovarna för livsfara på detta sätt, har det hetat. Med facit i hand är det som bekant lätt att vara efterklok.

Efter smitningen valde bensintjuvarna att efter Enköping ta in på vägen söderut i riktning Strängnäs. Förvisso inte det allra klokaste vägvalet om man vill undkomma förföljande polisbilar, då det finns tre öppningsbara broar längs denna väg. 600 meter före bron finns varnande ljussignaler och 100 meter före varningsskyltar och bommar.

Den oundviklige professor Persson.

Polisen var intresserad av få stopp på bensintjuvarna – smitning av detta slag är ett stort problem i området liksom på många andra håll i landet – och kunde inte gärna utgå ifrån att dessa skulle ignorera ljussignaler och varningsskyltar samt forcera bommar i ett desperat försök att undkomma. Trots allt var det ju, som så ofta påtalats i sammanhanget, ett ringa brott. Det var inte alldeles självklart att tjuvarna var beredda att riskera liv och lem på sätt som skedde.

Upplysningsvis kan vidare nämnas att det rörde sig om två förhärdade individer varav åtminstone den ena titulerade sig ”yrkeskriminell” på Facebook. Båda hade ett förflutet som narkomaner och bilen de färdades i var därtill belagd med körförbud. Möjligen var de påverkade av droger under den fatala färden.

Det tillhör kutymen att polisen alltid skall kritiseras å det grövsta vid händelser av detta slag. Likadant med den rånare som avlidit sedan han skjutits ner av polisen i Södertälje under ett pågående rån av en guldsmedsbutik i det så kallade Telgehuset. Detta  sedan vederbörande riktat ett vapen mot polisen. Polisinsatsen friades till slut den gången – inblandade polismän hade handlat helt korrekt.

Det tycker jag man gjort även i det här fallet: heder åt polisen som gör sitt bästa för att värna laglydiga medborgare! Vill man inte råka ut för händelser av det här slaget bör man kanske överväga att hålla sig inom lagens hank och stör.

Därmed inte sagt att polisen inte kan göra fel. Det gjorde den polisman som sköt 21 skott rätt in i ett gymm i Stockholm för en tid sedan. Då skall händelsen utredas och polisen ifråga givetvis  ställas till svars om han/hon befinns skyldig, vilket efter vad jag förstår även skedde den gången.

Råare våld med massinvandring

Hasan Güven, 26.

När jag i fredags var nere i centrala Södertälje för att handla mat var den norra delen av Gågatan mellan Telgehuset och varuhuset Kringlan avspärrad av blåvit polistejp. Inuti avspärrningen fanns bland annat ett rutigt klädesplagg, något slags kasse samt ett antal mindre gula skyltar med siffrror på.

Orsaken var, fick jag höra, att det utbrutit skottväxling mellan polis och ett antal personer vilka genomfört ett våldsamt rån mot en guld- och juveleraraffär i Telgehusets galleria. Lyckligtvis var det en av the bad guys – vilka uppges ha varit beväpnade med AK47or (Kalasjnikovs) –  som hade träffats i huvudet. Själv fick jag lugna mig med en Guinness och en Jäger på en närbelägen pub.

Den skjutne mannen uppges vara en 26-åring från Norsborg med namnet Hasan Güven och av kurdisk härkomst. Han skall tidigare ha varit anhållen för förberedelse till grovt rån. Flera av de personer som greps i samband med rånet har identifierats med afrikanskt klingande namn.

En av följderna av massinvandringen till Södertälje och Sverige är en kraftigt accelererad brottslighet med maffialiknande karaktär och en allt råare typ av våld i samband med denna. Därom vittnar den pågående (omtagna) så kallade gangsterrättegången mot företrädare för Södertäljes kriminella nätverk. Det är inte lätt att hitta svenskklingande namn bland de lagförda brottslingarna med bland annat mord och utpressning på sina samveten.

En alltför vanlig syn i Södertälje.

Att en massiv invandring och grov brottslighet har ett tydligt samband är logiskt. Eftersom det för en nyanländ invandrare är mycket svårt att få jobb och därmed etablera sig i samhället är det inte överraskande att några ägnar sig åt en många gånger lukrativ brottslig verksamhet. Många av immigranterna kommer därtill från länder och områden där våldet är epidemiskt och dagligt förekommande typ som i Irak eller Syrien.

Irakierna har i dag gått om assyrierna/syrianerna som den största invandrargruppen i Södertälje. Det lär dock inte dröja särskilt länge innan syrierna tar över ledartröjan om situationen i Syrien fortsätter att vara bortom all kontroll, vilket allt tyder på. Inom bara något år kommer hälften av alla södertäljebor att vara av utländsk härkomst.

Det finns givetvis även svenskfödda grovt kriminella vilka inte är ett dugg bättre än sina utländska kolleger. Men det var med massinvandringen som maffiabrottsligheten började florera på allvar och våldet började bli allt mer brutalt. Jag tror inte man behöver vara sverigedemokrat för att konstatera detta.

Bara SD tycks dock vara villigt att göra något åt eländet. Företrädare för övriga partier fortsätter med en dåres envishet upprepa hur berikande mångkulturen är och tvekar inte, som i Centerpartiets fall, att föreslå fri invandring.