Posted tagged ‘”The Bonnie Lass of Fyvie”’

Olika versioner av romantiska stycken

3 mars, 2014

images

En sång kan framföras på olika sätt. Knappast någon sensationell nyhet, förstås. Jag skall i alla fall visa vad jag menar genom att här länka till två sånger som jag tidigare erbjudit er, kära läsare.

Först ”The Bonnie Lass of Fyvie” som jag återgav i den irländska gruppen The Dubliners litet respektlösa version nyligen (ni får scrolla litet neråt!). Här följer samma (skotska) visa i säckpipe- och trumversion:

http://www.youtube.com/watch?v=FV_XDBmKfOg

Sedan den irländska sången ”Down By the Salley Gardens” med text av W. B. Yeats, som jag tidigare låtit er lyssna till i Dolores Keanes ljuvliga tappning (scrolla ännu längre neråt). Här i en på sitt sätt lika förnämlig tolkning av Nicolai Gedda med arrangemang av Benjamin Britten:

http://www.youtube.com/watch?v=Y0UwpAKQcyg

Jag överlåter åt er att avgöra vilka av versionerna som är njutbarast!

Hoppas i alla händelser ni håller med mig om att det rör sig om underbart romantiska stycken, ägnade att förfina vår känsla för det ogripbart delikata i den mänskliga själen. En kvalitet som borde odlas omsorgsfullt i dessa yttersta av tider.

Vet inte hur många av er som fortfarande är vakna för att låta er vaggas till sömns av denna musik. Det är naturligtvis fritt fram att lyssna när ni vill.

Tillägnas alla mina beundrarinnor, om jag fortfarande har några…

En enkel sång med Dubliners…

25 februari, 2014

images Ursprungliga The Dubliners: Ciaron, John, Barney, Ronnie och Luke i början på 1970-talet.

http://www.youtube.com/watch?v=MLg2eZXTLcU

Dags att säga god natt igen. Det gör jag med ovanstående  länk till den lilla charmiga skotska sången ”The Bonnie Lass of Fyvie” med mina favoriter The Dubliners.

De har tyvärr slutat uppträda som The Dubliners och merparten av de ursprungliga medlemmarna finns inte längre med oss, men lyckligtvis finns deras samlade produktion bevarad till eftervärlden. När det en gång blir dags för mig att övergå till nästa tillvaro skulle jag bli mycket besviken, om jag inte får tillfälle att gå på Dubliners-konserter!

Med denna sång vill jag även passa på att demonstrera hur mycket en enkel sång kan betyda för ens välbefinnande. Jag har de senaste dagarna haft smärre problem med ett ben som inte riktigt är i toppform (tur att jag har min farmors gamla käpp), men vad gör det – jag har en känsla av att det här året kommer att bli bra, fråga mig inte varför.

Kanske är det helt enkelt den annalkande våren som sätter fart på livsandarna.

Tillägnas tillvarons små glädjeämnen. Och kärleken – jag kan aldrig sluta tro och hoppas på den…