Trump har gått om Biden i opinionen

Frågan är om vi får se några valdebatter mellan Trump och Biden.

Den demokratiske kandidaten Joe Biden ledde länge klart över den republikanske presidenten Donald Trump i opinionsmätningarna inför det 59e amerikanska presidentvalet den 3 november. Efter att försprånget gradvis har krympt har nu Trump för första gången gått om Biden i en mätning: den sittande presidenten får 48 procent mot Bidens 42 procent hos mätinstitutet Democracy Institute (DI). https://www.express.co.uk/news/world/1329181/us-election-2020-donald-trump-joe-biden

Trumps försprång är ännu större i de viktiga nyckelstaterna (swing states); här leder presidenten med 49-42 över Biden. 3 procent av Trump-anhängarna och 9 procent av Biden-väljarna har sagt att de kan tänka sig ändra sig före valdagen. DI har så här långt i valrörelsen genomgående haft högre siffror för Trump, men det innebär inte nödvändigtvis att man har fel. Så förutspådde DI korrekt såväl valutgången 2016, då Donald Trump överraskande besegrade Hillary Clinton, som utgången av den brittiska folkomröstningen om Brexit.

Patrick Busham, som är director hos Democracy Institute, kommenterar mätresultatet på följande sätt på den brittiska sajten Express den 27 augusti:

In any political campaign, there´s a moment that tells you which way the electoral wind is blowing. That moment arrived on Wednesday when Joe Biden restated his support for peaceful protests but, crucially, condemned the violence that has come to dominate the monthlong nationwide protest movement. He does so because the electoral ground is shifting beneath his feet.

Det alltmer vänsterradikala Demokratiska partiet har hittills  slutit upp bakom den våldsbenägna pöbeln men börjar nu uppenbarligen få kalla fötter: det börjar sent omsider gå upp för partiet, inklusive dess frontfigur Joe Biden, att detta långt ifrån är något vinnande koncept. På detta tyder också att den fråga som överlägset flest väljare – 37 procent – bedömde som viktigast var lag och ordning. Näst viktigaste frågan var ekonomin som fick 27 procent.

Demokraterna har börjat inse att det finns en möjlighet att deras kandidat faktiskt kan komma att förlora valet, vilket har lett till att ledande personer har kommit med ”goda råd” till Biden. Representanthusets talman Nancy Pelosi (som med sina 80 år är ännu äldre än Bidens 77) har exempelvis uppmanat utmanaren att inte ställa upp i TV-sända debatter mot president Trump.

Trumps viktigaste valarbetare? Protester utanför polisstationen i Portland, Oregon den 21 augusti.

”I don´t think there should be any debates”, citeras Pelosi i The New York Post den 27 augusti. Som motivering anger hon att Biden inte borde ”legitimize a conversation with /Trump/”; detta därför att presidenten saknar ”any association with truth”. Desperat? Javisst, och den verkliga orsaken till Pelosis hållning är som alla inser Bidens darriga mentala status.

Frågan är dock om inte det oerhörda i att en kandidat vägrar ställa upp i debatter inför ett presidentval definitivt skulle sänka den kandidaten, i detta fall ”Sleepy Joe” Biden. Biden har själv förklarat att han kommer att ställa upp och debattera mot Trump. https://nypost.com/2020/08/27/nancy-pelosi-says-joe-biden-should-not-debate-trump-at-all/

De tre debatterna är planerade att äga rum i Cleveland, Ohio den 29 september, Miami, Florida den 15 oktober samt Nashville, Tennessee den 22 oktober. Trump har framfört att han vill att Biden drogtestas inför debatterna så att det kan säkerställas att den senare inte går på prestationshöjande droger.

Ett annat råd kommer från 2016 års förlorare, förra utrikesministern och senatorn Hillary Clinton. Hon uppmanar enligt Reuters den 25 augusti i en intervju i programmet Showtimes inslag ”The Circus” Joe Biden att inte erkänna sig besegrad på valnatten: ”Joe Biden should not concede under any circumstances because I think this is going to drag out.”

Detta på grund av att det till följd av Kina-smittan kommer att poströstas i detta val och rösträkningen kan komma att dra ut på tiden. https://www.reuters.com/article/us-usa-election-clinton/hillary-clinton-says-joe-biden-should-not-concede-on-election-night-idUSKBN25L2FJ

Om vi får tro Unibets siffror är det i stora drag dött lopp mellan Biden och Trump.

Som en följd av Trumps avancemang i opinionsundersökningarna har oddsen för att presidenten skall vinna valet sjunkit betydligt. Siffrorna hos Unibet den 30 augusti visade således att oddset för en vinst för Trump är 1,93 jämfört med 1,91 för Biden. Så gott som dött lopp med andra ord.

FN skämmer åter ut sig med sin Israel-fientlighet

UNHRC har sitt huvudkontor i Génève i Schweiz.

FNs människorättsråd, United Nations Human Rights Council (UNHRC), offentliggjorde nyligen en ”svart lista” över 112 företag som uppges vara verksamma i vad som påstås vara av Israel ”ockuperat” territorium i Judéen och Samarien (den så kallade Västbanken), östra Jerusalem och Golanhöjderna. Bland företagen märks Airbnb, Expedia och TripAdvisor.

Röster i Israel och USA har reagerat starkt negativt mot listan och bland annat kallat den ”skamlig” och ”ett nytt lågvattensmärke”. I en ledare i The Jerusalem Post den 13 februari heter det bland annat:

The publication of the list has been in the works since 2016. Countries with the worst human-rights records, such as Cuba and Venezuela, pushed the list due to their anti-Israel views, not because of an attachment to international law. The Arab League and the Organization of Islamic Cooperation also supported the list, neither of which are known for having members will stellar human-rights records. https://www.jpost.com/Opinion/The-UN-Human-Rights-Councils-shameful-blacklist-617549

The New York Post framhåller i en ledarartikel den 14 februari med rubriken ”The UN´s anti-Israel blacklist will harm a lot of Palestinians” att de bojkottaktioner som sannolikt kommer att följa på publiceringen av listan är skadlig för många palestinaaraber. Det är ett välkänt faktum att dessa mycket hellre jobbar för israeliska eller utländska företag, vilka betalar upp till fyra gånger mer än de palestinaarabiska motsvarigheterna. https://nypost.com/2020/02/14/the-uns-anti-israel-blacklist-will-harm-a-lot-of-palestinians/

Nikki Haley, som 2017-18 var USAs FN-ambassadör, twittrade: ”The timing of this after US released a peace plan is conniving and manipulative at best.” Hon menade vidare att listan är både skamlig och antisemitisk och troligen ägnad att sabotera president Trumps fredsplan, vilken bekräftar det judiska folkets rätt till sitt bibliska kärnland i Judéen och Samarien. http://www.israelnationalnews.com/News/News.aspx/275922

Nikki Haley utsågs 2017 av president Donald Trump till USAs FN-ambassadör.

Nikki – egentligen Nimrata – Haley, född 1972, var den första kvinna och den första med indisk-amerikansk bakgrund som valdes till guvernör i delstaten South Carolina vilket hon var 2011-17. Hon var påtänkt som Donald Trumps utrikesminister men utsågs slutligen av Trump till FN-ambassadör. I denna befattning hade hon en hög profil i sina strävanden att peka på världsorganisationens eklatanta fientlighet gentemot Israel. Haley valdes 2019 in i styrelsen för Boeing Co. https://www.biography.com/political-figure/nikki-haley

FNs råd för mänskliga rättigheter med huvudkontor i Génève bildades 2006 med uppgiften att övervaka efterlevnaden av mänskliga rättigheter världen över. Organisationen består av 47 länder fördelade på följande sätt: Afrika 13, Asien-Stilla havet 13, Östeuropa 6, Latinamerika-Karibien 8, Västeuropa med flera länder 7.

Visserligen finns bland medlemsländerna pålitliga demokratier såsom Tyskland, Danmark, Nederländerna och Italien samt världens största demokrati, Indien, men det är svårt att se att medlemmar av typ Afghanistan, Angola, Bahrain, Bangladesh, Congo, Libyen, Venezuela och Somalia skulle ha något att tillföra när det gäller respekten för demokratiska fri- och rättigheter. https://www.un.org/press/en/2019/ga12204.doc.htm

USA lämnade 2018 UNHRC i protest mot rådets anti-israeliska hållning. Både USA och Israel har alltmer dragit öronen åt sig även när det gäller FN-organisationer i stort. 2019 lämnade Israel och USA United Nations Educational, Scientific and Cultural Organization (UNESCO) på grund av mångårig Israel-fientlighet. USA har även valt att dra in sitt ekonomiska bistånd till FNs biståndsorgan för palestinaarabiska flyktingar, United Nations Relief and Works Agency (UNRWA) av samma skäl.

Det är bara att konstatera att FNs så kallade människorättsråd återigen har skämt ut sig genom den publicerade ”svarta listan” över företag som verkar i Judéen och Samarien med flera områden vilka kontrolleras av Mellanösterns enda demokrati. Företagen borde rimligen istället uppmuntras för den betydande sociala insats de gör i dessa områden och därmed bidrar till att höja palestinaarabernas löner högst väsentligt.

Skarp kritik mot anti-israeliska Amnesty: mobbning, svågervälde och hyckleri

Den fortgående palestinaarabiska terrorismen riktad mot Israel är ingenting som Amnesty International bekymrar sig om.

Människorättsorganisationen Amnesty International grundades av den engelske advokaten Peter Benenson (1921-2005) 1961. Den har genom åren svarat för många förtjänstfulla insatser i kampen för mänskliga rättigheter runt om i världen. Det innebär inte att det saknas grund för kritik av Amnestys fokus och arbetssätt.

I likhet med Förenta nationerna (FN) är Amnesty starkt Israel-fientligt. I princip allt Israels regering gör utsätts för en stundom hård kritik, medan det så kallade Palestina oftast klarar sig undan sådan. Amnesty har med andra ord ungefär samma inställning i Israel/Palestina-frågan som Sveriges regering.

Således bedriver Amnesty sedan lång tid tillbaka en bojkottkampanj mot varor tillverkade i så kallade ockuperade territorier i Judéen och Samarien, den så kallade Västbanken. Amnestys Israel-fientliga hållning har givit organisationen öknamnet ”AntiIsrael International”.

Nyligen ställde AI in en planerad debatt i organisationens London-sekretariatet om den besatthet beträffande Israel som utmärker FNs råd för mänskliga rättigheter. AI motiverade sitt beslut sålunda: ”Det skulle vara olämpligt (för oss) att vara värd för ett event med dem som aktivt stödjer” judiska bosättningar på ”Västbanken”.

Den tilltänkta debattmotståndaren var Hillel Neuer från gruppen UN Watch, som håller konstant koll på alla dumheter som sker i FN-regi och brott mot mänskliga rättigheter i en rad länder såsom Kina, Ryssland, Kuba, Venezuela, Demokratiska republiken Kongo med flera. UN Watch har som motto ”Monitoring the UN, Promoting Human Rights”. https://en.wikipedia.org/wiki/UN_Watch

Detta var tydligen för mycket för Amnesty. The New York Post framhåller i en redaktionell kommentar den 27 januari 2019: ”Amnesty, liksom resten av vänstern, har ett överdrivet och obalanserat intresse för Israel.” Amnestys hållning i konflikten Israel-Palestina kan lämpligen sammanfattas så: allt vad Israel gör men inget vad ”Palestina” gör är fel. AI har tidigare krävt att Israel skall utredas för krigsförbrytelser. https://nypost.com/2018/01/27/amnesty-international-shows-its-anti-israel-bias-yet-again/

En annan typ av kritik som nyligen riktats mot Amnesty International gäller dess interna förhållanden. Sedan de båda tjänstemännen Gaëtan Mootoo och Rosalind McGregor begått självmord under 2018 har organisationen KonTerra genomfört en undersökning av förhållandena som råder vid Amnesty, enkannerligen dess London-kontor. https://www.amnesty.org/en/documents/org60/9763/2019/en/

Amnesty bedriver sedan länge en ensidig kampanj mot Israel byggd på lögner och överdrifter.

The Guardian sammanfattar KonTerras rön med att dess studie ”fann en farlig ‘oss mot dem’-dynamik och en allvarlig brist på förtroende för den högsta ledningen, vilket hotade Amnestys trovärdighet som en champion för mänskliga rättigheter”. Utmärkande för organisationens arbetsplatskultur var vidare såväl mobbning, svågervälde som hyckleri, vilket har skadat AIs syfte och mission. https://www.theguardian.com/world/2019/feb/06/amnesty-international-has-toxic-working-culture-report-finds

Rapporten, som inbegriper 475 anställda vilket utgör 70 procent av hela arbetsstyrkan, omfattar flera exempel på diskriminering baserat på kön eller etnicitet. I organisationen uppges också råda en ”martyrskapskultur” som äventyrar det egna välmåendet genom att personal, som förutsätts ha en idealistisk inställning, uppmuntras ta på sig för mycket arbete.