Borde kanske
sluta skriva
tvivelaktig poesi
om vad som
rör sig i mitt
arma hjärta.
Men hur ska jag
annars få utlopp
för det jag känner?
Sanningen är ju
att jag tänker på dig
varje dag
och det händer även
att jag drömmer om dig
på natten.
Den ömhet och värme
jag känner är nog
ett Guds mirakel.
Så förlåt ännu
ett diktförsök
nu, min vän!
Det vore kanske
rentav tragiskt om jag inte
mådde så pass bra
och välkomnade
varje dag med hopp
och tillförsikt!
Mossa på sten. Foto: Tommy Hansson
Så underbart
att överlåta allt
i Guds benägna händer!
Som mossan på stenen
självklart vilar där
och inte vet av något annat
Göra allt man kan
men överlåta resten
åt Himmelska föräldern
Hjärtats fördolda ting
men också vardagens
stretande för brödfödan
Det tycks mig
att jag först nu
klarar denna svåra konst
Oron som plågat
själ och hjärta
flyr ut i mörka natten
Känner mig redo
att ta mig an livet
med nyväckt tillförsikt!
Tänk om vi kunde få ordning på allt
som blev så väldigt mycket fel
Gå varandra till mötes med tillförsikt
i en anda av befriande försoning
Tänk om de prövningar vi upplevde
var en process för att vi skulle lära nånting
Tänk om vi kunde bli delar av varandras liv
dela varandras tillvaro de höstår vi har kvar
Jag tycker inte det vore så förfärligt!
Tommy Hansson