Posted tagged ‘Torbjörn Tännsjö’

Diktaturkraven trendar i klimatets namn

28 januari, 2019

Eko-Pippis panikbudskap i tysk översättning.

Det är trendigt med diktatur just nu.

Nyligen krävde 87 så kallade influencers i Expressen att statsministern skulle köra över oss och ge oss en hockeytackling genom att hitta på drakoniska miljölagar i syfte att hejda den påstådda globala uppvärmningen. Tidigare hade vänsterpartisten och filosofiprofessorn Torbjörn Tännsjö pläderat för en klimatdiktatur.

Den bedagade meteorologen Pär Holmgren, toppnamn för Miljöpartiet i den annalkande valet till Europaparlamentet, var ännu tidigare ute. I en intervju 2009 sade han att han skulle avskaffa valen om han blev statsminister. Inget ”käbbel” skulle få störa den heliga klimatkampen. https://www.expressen.se/debatt/varfor-sa-tyst-bah-kuhnke/

Klimatalarmisterna har nu i dessa yttersta av tider fått en uppbackning som heter duga i form av Greta Thunberg, en 16-åring som diagnostiserats med Aspbergers syndrom och som ser ut att vara i tioårsåldern. Det påstås att denna ”Eko-Pippi (Långstrump)” hyllas ute i världen på grund av sitt klimatologiska engagemang. https://www.expressen.se/nyheter/eko-pippi-sa-hyllas-greta-thunberg-i-varlden/

Miljöpartisten och diktaturanhängaren Pär Holmgren.

Vid World Economic Forums tillställning i Davos nyligen, dit 1500 världsledare hade anlänt medelst privatjet, avlevererade unga Greta ett budskap vid en presskonferens som kom blodet att isas i alla fall i mina ådror: ”Jag vill inte att ni ska vara hoppfulla. Jag vill att ni ska få panik. Jag vill att ni ska känna rädslan jag känner varje dag. Och sen vill jag att ni ska agera.”

Mitt blod isades inte till följd av någon panik eller ångest inför eventuella klimatförändringar. Domedagsprofeter har i alla tider hävdat att jorden snart kommer att gå under om vi inte bättrar oss. 1972 påstod miljöbyråkraten Maurice Strong att vi bara hade tio år på oss att agera. Eftersom jorden ännu inte upplösts i atomer antar jag därför att vi klarade oss rätt bra.

Panik-Greta Thunberg delar uppenbarligen inte den uppfattningen. Hon mal på med sitt domedagsbudskap och kräver nu att vi skall dela hennes egen panik. Orsaken till att blodet isades i mina ådror är att det här inte är ett friskt budskap. Det kommer från en utvecklingshämmad flicka med det tunnelseende och den narcissism som kan utmärka någon som lider av Aspbergers. Några lär sig den allsvenska maratontabellen i fotboll utantill och kan allt om vederbörande lag, Greta läser in sig på de samlade klimatologiska larmbudskapen.

Vad som skrämmer mig på riktigt är att knappt några vågar säga hur det ligger till utan i stället ägnar sig åt kväljande idoldyrkan av en liten individ som hänsynslöst utnyttjas av drivna PR-proffs och av sina egna föräldrar Malena Ernman och Svante Thunberg. Jag tycker att sådant borde vara straffbart. Vad Greta Thunberg behöver är inte att utsättas för dyrkan utan att få adekvat vård.

Mannen bakom Greta-hajpen – Ingemar Rentzhog.

Det är väl belagt att Greta Thunberg stylats som ”Eko-Pippi”, eller kanske som ett av de bekanta barnen på Frostmofjället, av Ingemar Rentzhog från nätverket We Don´t Have Time som även är ordförande i något som heter Global utmaning. Rentzhog fick i höstas det nyinstiftade priset ”Årets miljöinfluencer” i konkurrens med bland andra Greta Thunberg.

Här har ni en redogörelse för hela spinnet bakom Greta Thunberg: https://uvell.se/2018/12/11/pr-spinnet-bakom-greta-thunberg/

Gretas utveckling från föga uppmärksammat problembarn till att bli klimatalarmismens gyllene kalv började den 20 augusti 2018, då hon inledde sin så kallade klimatstrejk genom att skolka från skolan och sätta sig med en hemmagjord skylt utanför riksdagshuset. Tre dagar senare publicerades föräldrarna Malena Ernmans och Svante Thunbergs familje- och klimatbok Scener ur hjärtat.

När Ingemar Rentzhog hade lagt upp ett foto på nätet på den skolkande Greta Thunberg utanför riksdagen dröjde det inte länge innan det hela brakade löst. Aftonbladet och Dagens Nyheter – som publicerade en helsidesintervju med Greta – hakade på och sedan följde i stort sett alla massmedier i Sverige efter. På den vägen är det. Frågan är bara hur länge Greta-hajpen kommer att hålla i sig och vad som händer med den arma flickan när uppståndelsen har lagt sig.

Inte många vågar sig på att offentligt ifrågasätta klimathysterin och ropen på diktatur i klimatets namn. Det är som vetenskapsjournalisten Lena Carlsson skrev i en debattartikel i Expressen den 31 oktober 2018: ”De som inte sjunger med i klimatkören brännmärks.” Carlsson menar: ”Men det måste gå att rapportera om viktiga miljöfrågor på ett allsidigt sätt.” https://www.expressen.se/debatt/de-som-inte-sjunger-med-i-klimatkoren-brannmarks/?utm_medium=link&utm_campaign=social_sharing&utm_source=twitter&social=twtr&fbclid=IwAR01E1UOC7Ydhv3gDklHbaX-9sOi13a1T7iiZwcsDu4TiREWFmEbxZaBBog

Carl X Gustaf chansade på att isen över Bälten skulle hålla – det gjorde den.

Vad jag ifrågasätter är inte att klimatet på jorden förändras. Så har varit fallet under alla de årmiljarder planeten har existerat, så också under den oändligt långa tid som förflöt innan de första människorna dök upp. Det fanns inga människor under dinosauriernas tid (låt vara att den tecknade familjen Flinta har en dinosaurieunge som husdjur). Jag ifrågasätter också att systemmedia sällan eller aldrig låter några dissonanta röster komma till tals i klimatfrågan trots att det finns gott om sådana – en illustration så god som någon till den gamla lärdomen att i Sverige är det bara tillåtet med en åsikt åt gången i en given fråga..

Det fanns vidare små möjlighete för människor att påverka klimatet under bronsåldern, då medelhavsliknande klimat rådde i Norden eller under den så kallade lilla istiden på 1600-talet, då Carl X Gustaf och hans trupper marscherade över isen över Bälten på väg att inta Köpenhamn.

Är Greta Thunberg medveten om detta? Eller vågar de människor som skriver hennes tal och använder henne som sin buktalardocka inte upplysa henne om denna historik? Eller att det finns välrenommerade forskare som lutar åt att vi sannolikt går mot en ny, ”liten istid” i stället för en global värmekatastrof? Knappast. https://tommyhansson.wordpress.com/2016/10/27/solforskare-ny-liten-istid-kan-vara-pa-vag/

Avslutningsvis kommer jag aldrig att drabbas av någon klimatrelaterad panik eller ångest. Jag har till skillnad från Greta Thunberg levt tillräckligt länge för att av egen bitter erfarenhet veta att panik och ångest är livsfarligt för hälsan. Det är också därför jag känner en påtaglig oro för Gretas framtid.

 

Thunberg, Tännsjö och Claeson: infantilisering ett större hot än den ”globala uppvärmningen”

4 december, 2018

Greta Thunberg skolkar för klimatet.

Det kan väl råda liten tvekan om att Sveriges mest kända person just nu är 15-åriga Greta Thunberg. Unga Greta har varit i polska Katowice och deltagit i FNs klimatjippo samt fått träffa världsorganisationens generalsekreterare António Guterres. https://omni.se/gretas-klimattal-till-fn-ledarna-beter-sig-som-barn/a/8w02Gd?fbclid=IwAR0nAMjp_X9215Bx_biicHz8zpl_eD0TNvQb4HuDM8143f1ZxK3wNFFRgAQ

”Ledarna beter sig som barn”, hävdar Greta Thunberg och anklagar världens ledare för att inte uppmärksamma det så kallade klimathotet på ett tillbörligt sätt. Även om man lätt kan få intrycket att klimatfrågan är det som alla ständigt orerar om i alla möjliga och omöjliga olika tonarter. Thunberg menar också att det inte finns något behov av att forska vidare om klimatet: ”Vi har redan alla fakta och lösningar.”

Ursäkta, men det har vi inte alls. Tesen om den människoframkallade så kallade globala uppvärmningen är en bluff som kan ledas tillbaka till amerikanska senatsförhör som hölls 1988, då klimatforskare förkunnade att jorden just drabbats av global warming, en påstådd världsomspännande uppvärmning förment framkallad av mänskliga aktiviteter. https://www.nytimes.com/1988/06/24/us/global-warming-has-begun-expert-tells-senate.html

Budskapet plockades snabbt upp av trendkänsliga amerikanska politiker som Al Gore och Timothy E. Wirth och har i dag närmast status av religion. Eller kanske snarare religionssubstitut. Dystopin om en förestående klimatkataklysm fyller samma funktion som doktrinen om en domedag, vilken finns i de flesta religioner.

Det  är emellertid osant att det skulle finnas allmän samstämmighet om att det förekommer en global uppvärmning förorsakad av mänskliga utsläpp av ”växthusgaser” – i den så kallade Oregon Petition, som offentliggjordes 1998 och 2007. skrev drygt 31 000 forskare av skilda slag under på att utsläpp av beskrivet slag inte förorsakar en global uppvärmning .https://en.wikipedia.org/wiki/Oregon_Petition

Torbjörn Tännsjö (V): ”Inför klimatdiktatur.”

I och för sig kan jag hålla med Greta Thunberg om att ledarna beter sig som barn. Om man likt FN-chefen António Guterres går med på att träffa en lillgammal 15-åring för att diskutera lösningar på världsproblemen beter man sig verkligen som ett barn. En av de få världsledare som förmått tänka klart är Australiens premiärminister Scott Morison, som framhållit det självklara att skolbarn inte bör ägna sig åt aktivism utan i stället sköta sina studier. https://www.svt.se/nyheter/inrikes/unga-i-varlden-gor-som-greta-tunberg-och-strejkar-for-klimatet-australiens-premiarminister-upprord

Frågan är hur unga Gretas föräldrar, Malena Ernman och Svante Thunberg, beter sig. Fullständigt ansvarslöst, skulle jag vilja hävda. Före detta operasångerskan Ernman har under en följd av år lajvat klimatexpert och exploaterar nu tillsammans med maken den 15-åriga dottern vilken diagnostiserats med den psykiska funktionsstörningen Aspergers syndrom, vilket  bland annat kan innebära att man har begränsade intressen och har svårt att se helheten. Att Ernman själv i vuxen ålder fått diagnosen ADHD är knappast någon bra ursäkt. https://www.hemtrevligt.se/icakuriren/artiklar/aktuellt/20180913/malena-ernman-jag-fick-min-diagnos-som-vuxen/

Diskussionen om klimatet förs nu i ett så pass hysteriskt tonläge att vilka argument som helst kan användas om det bara hänvisas till nödvändigheten att ”rädda planeten”. Som när Torbjörn Tännsjö, professor i praktisk filosofi vid Stockholms universitet, i en debattartikel i Dagens Nyheter förespråkade att demokratin borde avskaffas och ersättas av en ”globalt upplyst despoti” i syfte att rädda jordens klimat.

Expressens alltid läsvärde krönikör Johan Hakelius blev inte svaret skyldig utan avkrävde svar angående vilka metoder den anbefallda klimatdiktaturen skulle använda sig av. Det är naturligt att vilja få svar på den frågan. Skall man införa koncentrationsläger? Tortyrkamrar? Massmord? Eller räcker det med att, som nu ofta sker, avfärda kritiker av klimatalarmismen som stollar och ”klimatförnekare”? https://www.expressen.se/kronikorer/johan-hakelius/drommen-om-klimatdiktaturen-kittlar-och-bubblar-under-ytan/?fbclid=IwAR10FjQse8Muoc_7KFgHsxwYaYQ5T9qCw1PyArSJggytNODJW8eV67ymcgA

Torbjörn Tännsjö har varit en inflytelserik medlem i Vänsterpartiet (kommunisterna) sedan 1970 och var med och skrev partiprogrammet i samband med namnbytet till Vänsterpartiet 1990. Han har gjort sig känd för ett antal extrema uppfattningar och fått stort utrymme för dessa bakom sin akademiska fasad. Bland annat har han hävdat att det är försvarbart att abortera flickfoster på grund av könsrelaterade skäl. https://docplayer.se/8845028-Darfor-ska-det-vara-tillatet-att-abortera-flickfoster.html

Jag vågar påstå att det inte är den påstådda uppvärmningen av klimatet som hotar mänskligheten. En betydligt större fara är infantiliseringen av samhället, politiken och debatten, vilket upphöjelsen av en 15-årig skolskolkare till klimatorakel är ett eklatant exempel på.

Linnéa Claeson: ”Göm en flykting. Om det blir olagligt – göm två!”

Ett annat talande exempel på samma infantilisering är tidskriften Dagens Juridiks framröstning av den före detta handbollsspelaren Linnéa Claeson, 26 som ”årets jurist”. Det hör till saken att Claeson visserligen studerar juridik vid Stockholms universitet men ännu inte tagit någon examen. Litet pikant får det sägas vara att Claeson i form av en tröjtext uppmanar till lagbrott: ”Göm en flykting. Om det blir olagligt – göm två.” https://nyheteridag.se/sa-hanas-arets-jurist-priset-som-gick-till-linnea-claesson/

Stefan Wahlberg, chefredaktör för Dagens Juridik, har inga betänkligheter mot att utse en juridikstudent utan examen till ”årets jurist”. Detta vore enligt Wahlberg ”alldeles för formalistiskt”. Själv är Claeson föga sensationellt pleased as punch över utnämningen: ”Det känns lite kontroversiellt och busigt.” Claeson uppger vidare att hon vetat att hon ville bli jurist sedan hon var fem år.

Stort genomslag fick Linnéa Claeson när hon i en krönika i Aftonbladet den 2 december 2017 krävde ”representation på riktigt”. Bland annat önskade hon sig flator i regeringen, romska kvinnor i riksdagen samt en svart kvinna som statsminister. Att fler bögar skall ”komma ut” i fotbollsallsvenskan stod också högt på önskelistan för denna godhetsonanerande posör. https://www.aftonbladet.se/nyheter/kolumnister/a/ddOl2O/jag-vill-ha-representation–pa-riktigt

Glöm således alla fördomar om att det är kompetensen och lämpligheten för uppgiften som skall avgöra i vilken position någon hamnar. Det avgörande är vilken hudfärg, etnicitet och sexuell läggning du har. Tänk att vi inte fattat det tidigare!

Greta Thunberg må vara årets klimatforskare och Linnéa Claeson årets jurist. Själv väntar jag vilken dags som helst på att bli uppringd av Esrange, Sveriges enda rymdraketbas, och bli utnämnd till ”årets raketforskare”. Trots allt byggde jag vid ungefär fem års ålder en rymdraket av kål- och potatislådor.

Den ateistiska dårskapen

25 december, 2011

Heliga tre konungars tillbedjan av det nyfödda Jesus-barnet.

”Nyateismens sammanbrott”. Så löd rubriceringen till Svenska Evangeliska Alliansens (SEA) nyhetsbrev den 9 december. Nyhetsbrevets text gjorde gällande att den så kallade nyateismen nått vägs ände. Det är ett ämne som väl kan vara lämpligt för en betraktelse så här på juldagen 2011.

Tankeströmningar som förhöll sig skeptiska gentemot religionen började göra sig gällande redan under 1600-talet. Uttryck härför hade också säkert dykt upp redan långt dessförinnan. Den franske tänkaren René Descartes (1596-1650), som avled i lunginflammation på Stockholms slott, satte tvivlet i system. En av de få saker han inte tvivlade på var människans tankeförmåga, därav uttrycket: Cogito, ergo sum (Jag tänker, alltså är jag till).

Descartes gick i bräschen för en vetenskaplig hållning och har därför kommit att spela en roll för senare tiders ateister, men det är fel att betrakta Descartes själv som gudsförnekare: tvärtom höll han det för filosofiskt självklart att det fanns en fullkomlig Gud.

Tvivlet tog fart under upplysningstiden, vars flammande politiska uttryck blev Franska revolutionen 1789 vilken var influerad av filosofer såsom Rousseau, Voltaire och Diderot. Inte ens de franska revolutionärerna förmådde dock helt och fullt bryta med religionen. Den uppgiften påtog sig däremot Karl Marx (1818-83) och dennes nära förbundne Friedrich Engels (1820-95) med desto större entusiasm.

Marx (till höger) och Engels lade grunden för den moderna ateismen.

För Marx, som var född i en judisk familj vilken konverterat till kristendomen, var all religion ett ”opium för folket” och en ”suck från en varelse i trångmål” som skulle bekämpas med alla medel. Bara genom beslutsam revolutionär handling kunde samhällets missförhållanden – vilka i Marx/Engels perspektiv den organiserade religionen endast förlängde – rättas till. Vid vägens slutmål låg det hägrande klasslösa, kommunistiska samhället.

Den moderna ateismen häftar främst i tacksamhetsskuld till Marx, Engels och den ryske revolutionären V. I. Lenin. Den senare kunde genom sin idé om en liten skolad elittrupp som revolutionens vägröjare genom den bolsjevikiska statskuppen i Ryssland 1917 för första gången grunda ett samhälle byggt på marxismens idéer.

Berlinmurens fall 1989 och Sovjetunionens sammanbrott 1991 bevisade att marxismen-leninismen var byggd på lösan sand och endast ledde till diktatur och förtryck. Samtidigt var det i de förkättrade ”kapitalistiska” staterna som den så kallade arbetarklassen nådde en levnadsnivå som aldrig tillförne, helt överlägsen de påvra förhållanden samma klass var hänvisad till i Sovjet och dess satellitstater.

Diktatur och förtryck blev följderna av ateismen satt i system. Bilden från ett sovjetiskt slavarbetsläger.

Vän av ordning tycker kanske att kommunismens undergång som hot mot den globala freden och friheten – efter dess fall har som känt andra hot dykt upp –  borde ha stämt ateisterna till eftertanke. Särskilt som inga av kommunismens försök att utrota religionen nått framgång.

I stället framträdde det som SEAs nyhetsbrev kallar nyateismen, vilken i Sverige haft/har synnerligen verbala företrädare som Christer Sturmark, Lena Andersson och Torbjörn Tännsjö.

Flera författare har påpekat att det nyateistiska fälttåget – i Sverige som utomlands – trots ibland bullrande uppmärksamhet rönt föga framgång. Boken God´s Century. Resurgent Religion and Global Politics av de amerikanska samhällsvetarna Monica Duffy Toft, Daniel Philpott och Timothy Samuel Shah påpekar, att religionen tvärtom fått ökad betydelse inom global politik.

Här hemma utkom docent Peder Thalén, universitetslektor vid Högskolan i Gävle, 2007 med boken Ateismens fall (Artos förlag). Författaren gör gällande att den ”nya ateismen” – som  med 68-vänstern som förmedlare snarast är en rätt kraftlös efterklang av Marx och Engels ateistiska teoretiserande – har förlorat kontakten med samtida kultur och dess mångfald:

De har inte märkt att tiderna förändrats utan har stelnat i ett förhållningssätt som majoriteten känner sig främmande inför.

Christer Sturmark, ett av nyateismens ansikten.

Nyateisterna ser, precis som lärofäderna Marx, Engels och Lenin, all religion som kvintessensen av vidskepelse, dårskap och stollighet. Bara religionen försvinner så kommer allt att bli bra – människan kan räta på ryggen som en fri varelse och, i stället för att anamma de religiösa villfarelserna, låta vetenskap och förnuft styra stegen in i en ny mänsklig guldålder.

Att organiserad religion av olika schatteringar ställt till med betydande elände i världen vore meningslöst att förneka. Muhammeds islamska erövringskrig, Korstågen, Trettioåriga kriget, inkvisitionen och nu det islamistiska terrorkriget mot västvärlden är några sådana exempel.

Lika litet går det emellertid att neka till att de icke-religiösa konflikterna, såsom Första och Andra världkriget, Koreakriget, Vietnamkriget med flera, skördat mångfaldigt fler offer. För att inte tala om offren för kommunismens terrorvälde i en lång rad länder.

Det är med mina ögon därför ganska korkat att rikta allt strålkastarljus på religionen och försöka göra denna värre än alla andra mänskliga aktiviteter. Ett sådant synsätt tyder på en fixering vid det religiösa som negativ kraft – en fixering som i sig kan anses vara uttryck för en (pseudo)religiös inställning.

På samma sätt som övertygade kommunister eller nationalsocialister ådagalägger ett trosnit som mycket väl kan kallas religiöst till sin funktion.

Jag har kommit fram till den uppfattningen, att ateismen – denna må sedan kallas ny, gammal eller tidlös – är en anomali. Det är onaturligt för människan att inte tro på en kraft eller krafter högre än henne själv. Det är  precis därför kommunismen och andra sekulära ideologier med totalitära anspråk, liksom givetvis ateismen, är dömda redan på förhand: de tar inte hänsyn till människans sanna natur.

Detaljstudie av Carl Larssons ”Midvinterblot”.

Själv har jag, utan några som helst anspråk på att vara renlärig, en i grunden kristen övertygelse. Jag anser dock att all religion, förutsatt att den är fredlig och tolererar andra religionsläror än den egna, är godartad. Detta eftersom den både ger den enskilda människan ett stöd i hennes besvärliga tillvaro och erbjuder de troende en meningsfull världsförklaring.

För mig som kristen är det således naturligt att fira julen till minne av vår frälsares, Jesus Kristus, födelse. Dock har jag inga problem med att andra må se samma högtid främst som ett fortsättande av forna tiders midvinterblot; dessa senare byggde ju faktiskt också på vissa religiösa föreställningar vilka säkert var/är sina anhängare till stor hjälp och vederkvickelse.