Risen – en (i stort sett) övertygande film om Jesu uppståndelse

Korsfästelsescen i filmen Risen i regi av Kevin Reynolds.

Julen är som bekant en kristen högtid som firas till åminnelse av Jesu födelse. Det innebär bland annat att kring jul visas i skilda TV-kanaler filmer och program med den kristna centralgestalten som tema. TV3 visade således i går den 27 december det amerikanska dramat Risen i regi av Kevin Reynolds, som tidigare regisserat exempelvis Robin Hood – Prince of Thieves. https://en.wikipedia.org/wiki/Risen_(2016_film)

Risen betyder ”uppstånden”, och filmens handling kretsar kring Jesu uppståndelse vilken tvivelsutan är det viktigaste elementet i den kristna tron. Handlingen går ut på att den romerske krigsmannen Clavius Aquila Valerius Niger, spelad av Joseph Fiennes, av prefekten Pontius Pilatus tilldelas uppdraget att hitta Jesu kropp.

Pilatus är övertygad om att kroppen bortstulits av Jesu anhängare för att dessa skall kunna hävda att Jesus återuppstått från de döda efter korsfästelsen i Jerusalem. Så tror även Clavius, men vi får i filmen följa hans gradvisa omvändelse: efter att ha varit närvarande vid en sammankomst med lärjungarna, där Jesus (i form av Cliff Curtis) uppenbarar sig, blir han övertygad om att uppståndelsen är genuin.

Jag tycker i korthet att Risen i det stora hela är en klart sevärd film som jag gärna rekommenderar. Eftersom jag tillhör de där trista typerna som med ljus och lykta letar efter felaktigheter i historiska framställningar gläder jag mig åt att felen, såvitt jag kan bedöma, i Risen är förhållandevis få. De som jag hittat är följande:

-Clavius uppmanar i filmen någon att sluta upp med ”korstågen” (crusades). Ordet korståg skulle emellertid se dagens ljus först omkring 1000 år senare, sedan påven Urban II år 1095 i franska Clermont proklamerat det första korståget mot det Heliga landet med syftet att rädda detta undan saracenernas (muslimernas) våld.

-Jesu lärjunge Maria från Magdala, även kallad Maria Magdalena, påstås i filmen vara en ”kvinna från gatan”, alltså prostituerad. Denna uppfattning bygger på missförstånd och felaktiga tolkningar – det finns inget reellt stöd i Bibeln för att Maria Magdalena skulle ha varit en prostituerad. https://sv.wikipedia.org/wiki/Maria_fr%C3%A5n_Magdala

Maria från Magdala som ikon.

Att hon faktiskt var en av Jesu mest centrala lärjungar framgår av att hon dels var närvarande vid korsfästelsen på Golgata, dels att hon meddelade de övriga lärjungarna att Jesu kropp inte längre fanns i graven och att hon dessutom mött den uppståndne mästaren utanför densamma. Hon spelas i filmen av Maria Botto.

-I en filmsekvens ber lärjungarna under ledning av Simon Petrus Herrens bön (”Fader vår”), vilken Jesus lärt dem. I filmen inleds dock bönen med ordet ”Jahve”, Guds namn, vilket var absolut förbjudet för någon jude att uttala muntligt. Vi kan därför känna oss säkra på att lärjungarna istället vände sig till sin ”Abba”, det vill säga den himmelske fadern.

Jesus hade nämligen undervisat dem om att Gud var deras pappa, abba på arameiska, vilket var det språk Jesus och lärjungarna talade sinsemellan.  https://books.google.se/books?id=TCTYBQAAQBAJ&pg=PT92&lpg=PT92&dq=jahve%2Bf%C3%B6rbud+uttala&source=bl&ots=AnFw7O_jki&sig=ACfU3U2JZOKLi23muXHUIC6Oauc0TwlktQ&hl=sv&sa=X&ved=2ahUKEwievJ284djmAhVDxosKHRQIDxYQ6AEwBnoECAoQAQ#v=onepage&q=jahve%2Bf%C3%B6rbud%20uttala&f=false

Det finns dock även saker i Risen som jag särskilt vill berömma. Några sådana:

-Jesus benämns i filmen genomgående som Yeshua, som var hans hebreiskt-arameiska namn. Hans fullständiga namn bör ha varit Yeshua ben Yosef efter den förmodade fadern Josef. Jesus är en grekisk namnform som började användas först senare. https://www.biblestudytools.com/bible-study/topical-studies/yeshua-deliverer-savior.html

-Det framgår i filmen att Jesus blivit korsfäst genom att kraftiga spikar slogs in i handlovarna. En vanlig missuppfattning är ju att spikarna slogs in mitt i händerna, något som inte skulle ha fungerat eftersom händerna inte skulle ha klarat påfrestningen av att kroppen hängde på korset under flera timmar eller i värsta fall dagar.

-Filmens Pontius Pilatus är en trovärdig karaktär som, till skillnad från de bibliska framställningarna, inte hade mycket till övers för vare sig Jesus eller hans efterföljare. Evangelieförfattarna var intresserade av att vältra över hela ansvaret för Jesu död på ”judarna”, varför romarna med Pilatus i spetsen framställdes som mindre skurkaktiga. Det finns till och med ett gnostiskt Pilatus-evangelium med oklart ursprung.

Pilatus och Yeshua i skulptural form: Ecce Homo.

I själva verket var Pilatus en brutal romersk folkmördare som med all sannolikhet var mycket långt från den ”förnuftige tvivlare” som den bibliska traditionen erbjuder. Pontius Pilatus kreeras i Risen av den förstklassige aktören Peter Firth, mest känd som underrättelsechef i den brittiska spionserien Spooks.

Trots ovannämnda reservationer bedömer jag Risen vara en av de mer sevärda och trovärdiga Jesus-framställningar jag tagit del av. Inte lika spektakulär som Mel Gibsons The Passion of the Christ (2004) men i mitt tycke mer övertygande genom sin relativa lågmäldhet.

Visst blir vi upprörda när…

Nya kulturministern Amanda Lind (MP) – stort fan av islamisten och partikamraten Mehmet Kaplan.

…vänstermupparna Göran Greider och Anders Lindberg har klippkort till TV-sofforna.

…blådårarna i den galna vänstersekten Miljöpartiet bjuds in att bilda regering.

…olösliga problem påstås vara ”utmaningar” enligt gängse politiskt korrekt vokabulär.

…antisemiten och Israel-hataren Margot Wallström får förnyat förtroende som utrikesminister.

Göran Greider är ett stående TV-inslag.

…Centern och Liberalerna ger det enda verkligt nazianstuckna partiet i Sveriges riksdag – Socialdemokraterna – regeringsmakten.

…SVT låter USA-korrespondenterna Carina Bergfeldt och TV4 Rolf Porseryd i nyhetsinslag efter nyhetsinslag smutskasta USAs demokratiskt valde president Donald J. Trump.

…bortskämda kulturelitister förvandlar den anrika institutionen Svenska akademien till ett syndens och de barnsliga intrigernas näste.

Höjdpunkten i regeringsbildningen enligt vissa – färgen på Lööfs kavaj recenseras av Åkesson.

..Nobelstiftelsen bjuder in blodbesudlade representanter för islamistiska och kommunistiska diktaturer som Saudiarabien respektive Nordkorea till Nobelfesten men portar ledaren för Sveriges näst största parti.

…Jimmie Åkessons omnämnande i förbigående av färgen på Annie Lööfs kavaj blir till en huvudnyhet i nyhetsrapporteringen från regeringsomröstningen i riksdagen.

Anders Ygeman redo för nya skandaler?

…avpolletterade och bevisat inkompetente sossekoryfén Anders Ygeman återigen får förtroendet att bli statsråd, denna gång som ”digitaliseringsminister”.

…före detta drogbrukaren Amanda Lind (MP), med getingbo (?) på huvudet, blir kulturminister och inleder med att berömma tidigare partikamraten och bostadsministern, islamisten Mehmet Kaplan, som tvingades bort på grund av kontakter med turkiska fascister.

…dryge översittaren Robert Aschberg återigen får åka runt och spela hjälte som så kallad trolljägare i TV3.

 

”Exodus: Gods and Kings”: ingen dålig film trots missar

Christian Bale spelar Moses i Ridley Scotts mastodontverk. Ovan filmens officiella trailer.

Dagen före nyårsafton såg jag på TV3 den av Ridley Scott regisserade filmen ”Exodus: Gods and Kings” (2014) med Christian Bale i rollen som judendomens skapare Mose (Moshe på hebreiska). Hela rollistan (nästan) framgår här: http://www.imdb.com/title/tt1528100/fullcredits

Ridley Scott har tidigare svarat för minst sagt uppmärksammade verk såsom det romerska äventyret ”Gladiator” (2000) och”Black Hawk Down” (2001), som handlar om USAs misslyckade ingripande i Somalia under Clinton-administrationen. ”Exodus: Gods and Kings” är en episk film byggd på den bibliska berättelsen om den judiska portalgestalten Mose, som antas ha levt omkring 1300-1200 före Kristi födelse, men som inte följer Moseböckernas dramaturgi i detalj.

Moses historia i stora drag som den framtonar i den judiska bibeln, av kristendomen kallas Gamla testamentet, framgår här: https://sv.wikipedia.org/wiki/Mose

En del recensenter, som i exempelvis den brittiska tidningen The Guardian, har pekat på en lång räcka historiska felaktigheter och inkonsekvenser. Den som är specialintresserad av detta tema klickar lämpligen på denna länk: https://www.theguardian.com/film/shortcuts/2015/jan/04/exodus-gods-and-kings-deserve-banned-historical-inaccuracy

Mose, farao Seti I med gemål och den blivande Ramses II i ”Exodus: Gods and Kings”.

Recensenten ställer frågan om Scotts mastodontverk förtjänar att bannlysas på grund av dessa missar. Det ansåg uppenbarligen det muslimskt styrda Egyptens regering, bland annat med motiveringen att ”Den ger en sionistisk syn på historien…” samt att dess presentation av såväl forntidens egyptier som den tidens judar (i filmen kallade hebréer) är rasistisk. Egyptierna har även påpekat att hängning – en avrättningsmetod som farao Ramses II i filmen utsätter judar/hebréer för – inte förekom som straff vid denna tid.

Sant är att rollistan nästan uteslutande består av vita skådespelare, vilket Scott har förklarat med att det skulle ha varit svårt att attrahera sponsorer om han anlitat aktörer som hetat något i stil med Muhammed. I stället har vissa aktörers fysionomier ”bättrats på” med hjälp av brunt smink, något som kanske inte blir så trovärdigt i kombination med blåa ögon.

Guardians recensent påpekar vidare att den gigantiska skulpturen Sfinxen i Thebe, när denna visas i filmen, avbildas i dess nuvarande skepnad med nosen borta. Vid Moses tid var den ännu plats.

Göteborgspostens filmskribent är avgjort mer positiv än sin engelske kollega och ger den tre stjärnor; han ger bland annat beröm för den australiske skådespelaren Joel Edgertons tolkning av Ramses II, som visserligen framstår som en skäligen ond figur men ändå en ganska måttfull sådan som älskar sin lille son och blir alldeles översiggiven av sorg då denne dör i en av de tio plågor som Gud utsätter Egyptens folk för. http://www.gp.se/kultur/film/exodus-gods-and-kings-1.221148

11-åringen Isaac Andrews spelade Gud i Ridleys film.

En av filmens mest omdiskuterade grepp har varit att den (inte särskilt sympatiske) Gud Mose på ett mer eller mindre övernaturligt sätt möter under sin långa verksamhet – han blev enligt skriften 120 år – är en liten gosse spelad av den brittiske 11-åringen Isaac Andrews. Personligen tycker jag om detta djärva grepp av Ridley Scott – vi slipper därmed de rätt patetiska dånande Guds-röster från skyn vi  sett och hört prov på tidigare.

Det finns dock annat i filmen jag har svårare att överse med. Dit hör den extrema nedtoningen av Moses äldre bror Aron, som i filmen ser avgjort yngre ut än Mose. Aron är enligt Bibeln talesman för Mose, som inte var någon framstående talare och därför var beroende av sin bror som sitt språkrör: Mose skulle vara som en gud inför farao och Aron hans profet. Också Moses syster, profetissan, Miriam har tyvärr mer eller mindre glömts bort.

Den bekanta scenen från Faraos palats, där Aron kastar sin stav som förvandlas till en stor orm, är irriterande nog helt utelämnad i Scotts film. I 2 Mosebokens sjunde kapitel läser vi:

Då gingo Mose och Aron till Farao och gjorde såsom HERREN hade bjudit. Aron kastade sin stav inför Farao och hans tjänare, och den blev en stor orm. (1917 års bibelöversättning). https://www.biblegateway.com/passage/?search=2+Mosebok+7&version=SV1917

Mose och Aron inför farao enligt en illustratör.

Farao bjöd då sina trollkarlar att också kasta sina stavar, och även dessa förvandlades till ormar. Arons stav/orm slukade emellertid alla faraoniska artfränder. Trots detta imponerande konststycke läser vi dock att Farao fortsatte att förhärda sitt hjärta och vägra släppa de i riket boende 600 000 hebréerna fria att tåga till det utlovade Kanaans land. Mose skall vid tillfället ha varit 80 och Aron 83 år.

Det är värt att påpeka att Aron är en av judendomens absolut viktigaste gestalter. Han blev Israels förste överstepräst och är upphovsman till den så kallade aronitiska välsignelsen, vilken alltjämt används inom både judendom och kristendom: Herren välsigne dig och bevare dig. Herren låte sitt ansikte lysa över dig och vare dig nådig. Herren vände sitt ansikte till dig och give dig frid.

En annan scen hämtad ur Moses liv och som inte finns med i Scotts film är den då Gud talar till Mose ur en brinnande buske medan han befinner sig i Midjans ödemark – en vistelse som varade i hela 40 år – och utser honom till den som skall leda Guds utvalda folk ut ur Egyptens land. Moses begav sig dit sedan han kommit på kollisionskurs med Farao efter att ha kommit till insikt om sin hebreiska identitet och slagit ihjäl en egyptisk slavdrivare. http://www.bibeln.se/las/tema/15

Bakgrunden var som bekant att Moses som spädbarn av sin mor satts ut i vassen i floden Nilen under en dåvarande faraos massmord på judiska gossar och en dotter till farao räddat honom och fört honom till palatset.

Växten Moses brinnande buske (Dictamnus albus).

Det var i Midjans ödemark Mose kom i kontakt med fåraherden Jetro och dennes sju döttrar, varav han äktade Sippora som gav honom sonen Gersom. Sippora har i filmen en tämligen framträdande roll och spelas av den vackra Maria Valverde. Sippora är eljest mest känd för att i all hast ha omskurit Gersom med ett stycke skarp sten på det att Gud icke måtte döda honom för att ha underlåtit att göra detta (förekommer ej i filmen). http://sv.bibelsite.com/exodus/4-25.htm

Trots ovanstående felaktigheter och missar tycker jag det är fullt möjligt att se Ridley Scotts ”Exodus: Gods and Kings” med viss behållning. Det är ingen dålig film och definitivt underhållande. Slutklämmen, där de 600 000 hebréerna med faraos tillåtelse tågar ut ur Egypten och sedan flyr över det delade Röda havet, är i stort skildrad i enlighet med den bibliska berättelsen. Dock med det undantaget, att havet sjunker undan sedan Mose slängt ut sitt svärd i detsamma ( i Bibeln håller han ut sin stav över vattnet).

Orsaken till att Ramses II lät sitt slavfolk lämna landet var den sista av de tio plågorna, den där allt förstfött av egyptiskt manskön inklusive hans egen späda son drabbades av dödsängelns framfart. Hebréerna hade av Gud tillsagts att smeta blod av slaktade påskalamm i anslutning till sina dörrar och undgick därmed detta fruktansvärda öde. https://sv.wikipedia.org/wiki/Egyptens_tio_pl%C3%A5gor

Den verklige Ramses IIs mumie.

Sedan det utvalda folket lyckligt och väl nått Röda havets motsatta strand och faraos hämndlystna armé drunknat i de återvändande vattenmassorna, får vi i Scotts film en glimt av hur Mose med stor möda plitar in budorden i stentavlorna på Sinai berg sedan han mött Israels Gud JHVH (i filmen givetvis i form av den 11-årige pojken). Det var för övrigt vid foten av samma berg, som även kallas Horeb, Mose hade mottagit Guds budskap i den brinnande busken. https://sv.wikipedia.org/wiki/Sinaiberget

I en filmens slutscener får vi se en märkbart åldrad patriark som sitter och vaktar sina stentavlor i förbundsarken, till synes nöjd med sitt värv. Då har vi inte fått veta att folket under tiden Mose vistades på berget i Guds sällskap tröttnat på att vänta och, till på köpet under Arons ledning, tillverkat en avgud i form av en kalv som tillverkats av medhavda guldsmycken. Mose blev därvid så förtörnad att han slog sönder sina stentavlor och därför tvingades göra nya.

Efter 40 års ökenvandring når hebréerna/israeliterna/judarna slutligen fram till det förlovade Kanaans land som kan tas i besittning först efter blodiga strider med de befintliga invånarna; Mose tillåts emellertid inte av Gud inträda i Kanaan till följd av tidigare misstag och sin motsträvighet, som jag tycker filmen fått fram på ett bra sätt. Allt detta är emellertid en annan historia.

Burt Lancaster som Mose.

”Exodus: Gods and Kings” är inte den första filmen om Mose liv. Den mest kända av de som tidigare gjorts är Cecil B. DeMilles ”The Ten Commandments” med Charlton Heston som Mose och Yul Brynner som Ramses II. En senare gestaltning är den brittiska TV-serien ”Moses the Lawgiver” (1974-75), som också omgjordes till film, med Burt Lancaster i titelrollen och med svenska Ingrid Thulin som Miriam. https://en.wikipedia.org/wiki/Moses_the_Lawgiver

 

 

 

 

 

 

 

 

 

En motorcykelåkares liv och död

Kämpen Håkan Carlqvist (1954-2017) flyger fram på sin Yamaha.

Håkan ”Carla” Carlqvist utgjorde, jämte Sten ”Storken” Lundin och Bill ”Vilde Bill” Nilsson, gräddan i vår motocrosselit. Carlqvist var tveklöst den färgstarkaste av dessa tre världsmästare. Hans död efter en hjärnblödning i förra veckan berörde alla i vårt land som kommit i kontakt med den ytterst krävande motorsportgrenen motocross, däribland denna bloggare. http://www.expressen.se/sport/stannade-och-tog-en-ol-mitt-under-loppet/

Jag var nämligen i början av 1980-talet redaktör för motorcykelsidorna i den ärevördiga tidningen Idrottsbladet och kom några gånger i kontakt med Håkan Carlqvist. Särskilt minns jag en VM-deltävling i Vissefjärda i Småland, där Håkan om jag inte missminner mig alldeles vann båda tävlingsheaten. Vi journalister stod utplacerade längs banslingan och kunde därmed på nära håll följa tävlingsdramatiken.

Efter tävlingen var det i vanlig ordning dags för presskonferens, och ”Carla” svarade som vanligt rakt om än inte alldeles problemfritt på reportrarnas frågor – han led nämligen av en ganska svårartad stamning.

Vår motorcykelmatador i vintrig miljö.

Håkan Carlqvist, född i Järfälla utanför Stockholm den 15 januari 1954 och representerande Järva MK, började inte köra motocross förrän 1977. Till yrket hade han då hunnit med att vara typograf, lastmaskinist och glasmästare. Redan tidigt i karriären råddes han av en läkare att sluta med motocrossen, ty i annat fall riskerade han enligt samme läkare hamna i rullstol. Håkans karriär blev mycket riktigt bemängd med skador av varierande slag, vilket  tvingade honom att inta massor av starka, smärtstillande preparat.

Främsta meriterna är VM-gulden i 250 cc på Husqvarna 1979 samt 500 cc på Yamaha 1983. Den senare prestationen gav honom Svenska Dagbladets bragdmedalj. Han var den andre motocrossförare efter ”Storken” Lundin att tilldelas denna den svenska idrottens förnämsta utmärkelse; ”Storken” fick dock 1961 dela den med speedwayvärldsmästaren Ove Fundin. ”Carla” plockade därtill åt sig ytterligare ett antal VM-medaljer av lägre valörer såväl individuellt som i lag.

Under inspelningen av motorprogrammet ”Prestanda” i TV3 1997, flera år efter karriärens avslutande, kom de sannolikt  allra svåraste skadorna då han bröt  bäckenbenet och hade sönder magmuskulaturen. ”Carla” medverkade även i samma TV-kanals tävling ”Superstars”, då han hade en spännande uppgörelse med Ingemar Stenmark vilken den senare vann. Han tillfrågades långt senare om han hade lust att ställa upp i SVTs ”Mästarnas mästare” men avböjde på grund av hälsoskäl. http://www.expressen.se/sport/carla-tackade-nej-till-svt-flera-ganger/

”Carla” inmundigar en öl under en VM-deltävling i Belgien 1988.

Under senare fasen av sitt 63-åriga liv förde Håkan Carlqvist en enligt uppgift isolerad tillvaro på den sydfranska badorten Sanary sur Mer utanför Marseille men uppges även ha haft en bostad utanför Brisbane i Australien. http://www.in-france.se/frankrike/provence-alpes-cote-dazur/sanary-sur-mer/

Carlqvists närmaste anhöriga är hustrun Anneli, bröderna Bertil och Lennart samt systern Gunilla. Jag vågar nog påstå att tillvaron känns litet ödsligare utan denne kämpe av, som det brukar heta, renaste vatten. Som Svenska Dagbladets förre sportchef Martin Lehman skriver i sin Bragdernas bok (Svenska Dagbladet 1984): ”Bland svenska idrottsfighters kommer han i all framtid att räknas som en av de stora.”

Håkan Carlqvists ständige rival under VM-åren på 1980-talet var den elegante belgaren André Malherbe, född 1956, vilken efter att som mycket ung ha vunnit VM i 125 cc på Zündapp 1973-74 gick vidare med att ta hem VM-guldet i 500 cc 1980, 1981 och 1984 med Honda. 1988 råkade Malherbe ut för en tragisk olycka i tävlingen Paris-Dakar, då han kraschade och bröt tre halskotor vilket gjorde honom permanent rullstolsburen. http://www.motorsportretro.com/2009/10/andre-malherbe/

Trefaldige 500 cc-världsmästaren André Malherbe – rullstolsburen efter en krasch i Paris-Dakar-tävlingen 1988.

Som nämnts ovan måste Håkan Carlqvist räknas som vår i viss särklass färgstarkaste motocrossförare. Särskilt brukar i det sammanhanget en episod under en VM-deltävling 1988 i Namur i Belgien – där svensken då var bosatt – nämnas. Carlqvist leder i komfortabel stil sitt tävlingsheat med cirka en halv minut och stannar i det läget till för att svepa en mugg öl! Händelsen har fångats på film i denna länk: http://motocrossinaction.com/post/carlas-klassiska-lstop-p

”Carla” menade sig kunna kosta på sig detta, då han inte längre var märkesförare utan körde en Kawasaki endast representerande sig själv.

Färgstark och spektakulär, ja – men var Håkan Carlqvist även vår främste motocrossmatador genom alla tider? Det kan väl vara en smaksak som jag gärna överlåter åt mina läsare att bedöma.

Sten ”Storken” Lundin tilldelades bragdguldet jämte Ove Fundin 1961.

Ty även Sten ”Storken” Lundin (1931-2016) vann VM två gånger –  1959 på Monark och 1961 på Lito, båda gångerna i 500 cc. Den senare triumfen  renderade honom som nämnts ovan Svenska Dagbladets bragdguld samma år. ”Storken” blev även lagvärldsmästare fyra gånger. Han representerade Uppsala MCK. http://www.aftonbladet.se/sportbladet/motor/article22944097.ab

Bill Nilsson (1932-2013), ibland kallad ”Vilde Bill”, från MK Orion i Hallstavik i Roslagen blev även han dubbel VM-etta i 500 cc – 1957 på Crescent och 1960 på Husqvarna. https://sv.wikipedia.org/wiki/Bill_Nilsson

Även Bengt Åberg, född 1944, vann VM i motocross 500 cc två gånger – 1969 och 1970, båda gångerna på Husqvarna. Han vann även SM i isracing så sent som 1995. https://sv.wikipedia.org/wiki/Bengt_%C3%85berg_(motocrossf%C3%B6rare)

Bill Nilsson med lagerkrans i mitten.

Gangstermetoder mot SD: men låt oss inte bjuda på självmål!

 Robert Aschberg: vänsterextrem Expo-man som svor och rökte i TV.

http://www.expressen.se/nyheter/expressen-avslojar/expressen-avpixlar-anonyma-skribenter/

Expressen går i dag ut med ett stort så kallat avslöjande om hur aktiva sverigedemokrater använt pseudonymer för att skriva i många fall hatfulla kommentarer på icke politiskt korrekta sajter såsom Avpixlat, Exponerat och Fria Tider.

Tidningen försöker inte dölja att man under en längre tid ägnat sig åt åsiktsregistrering och kartläggning av politiska antagonister. Man uppges ha kartlagt och registrerat 6200 personer, något som kunnat ske genom dataintrång. Detta är normalt olagligt, men Expressen behöver  inte bekymra sig – enligt Datainspektionen kan man göra detta ostraffat i journalistiskt syfte. Tidningen har anlitat en man som heter Martin Fredriksson med ett förflutet inom det vänsterfascistiska nätverket Antifascistisk Aktion (AFA) för ändamålet.

Andra inblandade i projektet uppges vara Researchgruppen AFA Dokumentation, Expo samt företaget Piscatus, som ägs av journalisten och affärsmannen Robert Aschberg. Denne blev rikskänd genom att röka och svära i TV3 i slutet av 1980-talet. Robert Aschbergs farfar, bankdirektören Olof Aschberg (1877-1960), sympatiserade med bolsjevikerna i Ryssland och bidrog ekonomiskt till deras seger i den internryska maktkampen och därmed till upprättandet av Sovjetunionen. Han kallades både ”Lenins bankir” och ”Röde bankiren”.

 Olof Aschberg i slutet av sitt långa liv. ”Lenins bankir” hjälpte kommunisterna till makten i Ryssland.

Det yttersta och  alldeles uppenbara syftet med Expressens arbete är att krossa invandringskritiska Sverigedemokraterna. Därvidlag tvekar man inte att använda i mitt tycke rena gangstermetoder, dessa må sedan vara officiellt olagliga eller ej. Expressen är och förblir i mina ögon en föga seriös slasktidning som varvar mer eller mindre seriösa ”avslöjanden” med skvaller om kungahuset, bantningskurer och annonser för prostitution och pornografi.

När detta är sagt vill jag med stor emfas understryka det förkastliga i att aktiva sverigedemokrater – i det här fallet fanns en nyvald ersättare i partistyrelsen bland dessa – uttrycker i många fall rent förgripliga åsikter i nätkommentarer. Jag kan med tvekan ha en viss förståelse för om så kallat vanligt folk som inte är partianslutet under anonymitetens täckmantel vill släppa ut litet ånga ibland. Är man emellertid med i ett politiskt parti måste det ställas helt andra krav.

Jag använder aldrig signatur/pseudonym/alias i några som helst sammanhang och jag skulle vilja rekommendera andra SDare att göra detsamma. Kan man inte stå för sina åsikter med sitt riktiga namn kan man lika bra hålla käften, det är min enkla mening.

Expressen avslöjar att Filip & Fredrik drack Hitlers champagne.

Vi kan nog förvänta oss mycket sådant här från Expressen och andra mindre nogräknade medier under tiden fram till nästa års val. Det är lika bra vi ställer in oss på det. PK-etablissemanget är desperat i sin strävan att demolera SD och kommer inte att sky några som helst medel. Lika övertygad är jag dock om att detta inte kommer att lyckas – stora delar av allmänheten genomskådar utan svårigheter den mediala och politiska agenda som riktas mot SD.

Men låt oss i himlens namn inte bjuda på pinsamma självmål som ovanstående!