Posted tagged ‘Ulf Kristersson’

Napoleonkomplexet: kortväxta ledare och vad de ställt till med

2 december, 2021
10 fakta du antagligen inte visste om Napoleon Bonaparte - 10Fakta.se
På hästryggen spelade Napoleons ringa längd mindre roll.

Vår nya statsminister Magdalena Andersson har som bekant behagat utse Morgan Johansson, född 1970, till justitie- och inrikesminister. Jag kan inte rå för att jag drabbas av smärre frossbrytningar när jag ser dennes egen arbetsbeskrivning avseende sin regeringspost:

Kan vara en bild av 1 person och text där det står ”Morgan Johansson 3 tim. Justitie- och Inrikesminister Idag utsags jag till Justitie- och Inrikesminister i statsminister Magdalena Anderssons första regering. Jag får nu ett helhetsansvar för rättsväsendet och brottsbekämpningen, med ansvar för bl a straffrätten, grundlagsfragorna, inre säkerhet, polisen, Säpo, kustbevakningen, aklagarväsendet, Ekobrottsmyndigheten, domstolarna och Kriminalvärden. Dessutom får jag ansvar för det civila försvaret, MSB och räddningstjänsten.”

Min reaktion bottnar inte enbart i att Morgan Johansson är en maktfullkomlig – det vill säga helt normal – sosse utan också i att han som en ovanligt kortväxt person kan tänkas lida av det så kallade Napoleonkomplexet. https://en.wikipedia.org/wiki/Napoleon_complex

Enligt detta finns en tendens hos korta personer (främst män) att kompensera för sin (bristande) längd genom ett aggressivt och auktoritärt beteende. För de flesta politiska ledare går det att få fram hur långa/korta vederbörande är, men för Morgan Johansson har detta inte lyckats: frågan är tydligen känslig.

Efter att ha studerat bilder på Johansson tillsammans med andra politiker gissar jag på att han kan vara runt 155 cm lång. Jag vill understryka att min avsikt absolut inte är att mobba Morgan Johansson – han kan ju inte rå för hur han är skapt – utan endast belysa vad kortväxthet kan innebära i ett politiskt perspektiv.

Inrikesministern: ”För jävligt” | SVT Nyheter
Morgan Johansson och statsrådskollegan Anders Ygeman.

I det här inlägget avser jag redogöra för vad påtagligt korta män, politiker och militärer, ställt till med genom historien. Låt oss börja med Napoleon Bonaparte (1769-1821), efter vilken ovan nämnda komplex är uppkallat. Napoleon föddes på ön Korsika och kallades ibland föraktfullt ”korsikanen”. https://sv.wikipedia.org/wiki/Napoleon_I

Han utvecklades till att bli en fältherre tillika militärstrateg av rang och gav Frankrike en rad segrar i de krig (Napoleonkrigen) han framprovocerade på den europeiska kontinenten, ja även före dessa; jag tvekar inte att kalla Napoleon för sin tids Hitler (minus judeutrotningen). Han misslyckades dock med att besegra Ryssland i fälttåget 1812, även om hans styrkor lyckades erövra Moskva (som invånarna då satte i brand) vilket innebar början till slutet för hans maktutveckling.

Napoleon Bonaparte (Boney som han kallades av engelsmännen) lät utropa sig själv till kejsare 1804, vilket om något tyder på (över)kompensation. Det har spekulerats i hur lång han egentligen var, men den som jag bedömer mest trovärdiga uppgiften – vilken bygger på mätningar av hans skelett – gör gällande att han mätte dryga 157 cm över havet.

Om vi tar ett ordentligt hopp tillbaka i tiden hittar vi alla tiders sannolikt störste härförare, Alexander den store (356-323 före Kristi födelse). Han var konung över det antika kungadömet Makedonien, vilket utsträckte sig från Adriatiska havet i väster till Indien i öster. Staden Alexandria i Egypten är uppkallad efter honom. https://sv.wikipedia.org/wiki/Alexander_den_store

Alexander förlorade aldrig ett slag och erövrade under sin korta bana bland annat Persien och Egypten. Genom hans erövringskrig spred sig den så kallade hellenismen, under vilken grekisk kultur och grekiskt språk upplevde en glansperiod. Alexander dog i Babylon 323 efter tolv dagars hejdlöst festande och feldosering av medicin.

Någon särskilt imponerande gestalt lär inte Alexander ha varit. Han var strax under 170 cm, vilket inte var extremt kort enligt den tidens mått men heller inte jättelångt. Alexander skall vidare ha haft en sned hals, haft en hes och obehaglig röst samt mer eller mindre ständigt ha varit på fyllan. Han har givit upphov till termen ”alexanderhugg”, en metod med vilken han med ett svärdshugg löste den som oupplöslig betraktade så kallade gordiska knuten. https://sv.wikipedia.org/wiki/Gordiska_knuten

Engelbert Dollfuss in Innsbruck, 1934 Stock Photo - Alamy
Engelbert Dollfuss. 150 cm i strumplästen.

Flera av ledarna kring Andra världskriget var anmärkningsvärt korta. Låt oss börja med den i dag inte så kände Engebert Dollfuss (1892-1934), förbundskansler i Österrike 1932-34. Dollfuss var 150 centimeter kort och således en av de fåtaliga personer bredvid vilken Morgan Johansson skulle ha tett sig tämligen högrest. https://sv.wikipedia.org/wiki/Engelbert_Dollfuss

Dollfuss lät upplösa parlamentet 1932 och skaffade sig diktatoriska maktbefogenheter. Han sårades dödligt i den nazistiska så kallade Julikuppen 1934 och efterträddes av Kurt von Schuschnigg, vilken i sin tur avsattes av nazisterna vid annekteringen av Österrike 1938. Dollfuss var ideologiskt austrofascist och katolik med auktoritär utsyn. Det skämtades en hel del om den tvärhandshöge Dolfuss – en liten kopp svart kaffe kallades exempelvis Dollfuss Kaffee.

Adolf Hitler platsar med sina 175 cm inte bland de kortaste ledarna, men det gör däremot Sovjetunionens diktator Josef Stalin (1878-1953) som var 170 cm lång. Alltså bara en cm längre än den inte direkt reslige M-ledaren Ulf Kristersson. Stalin lät i fotografisk form gärna avbilda sig sittande, men på de kolorerade propagandaaffischerna framstår han som något av en jätte. Han lät också retuschera sina porträttbilder så att det inte skulle framgå att han hade koppärrig hy. Stalin var född i Georgien och hette egentligen Iosif Visarionovitj Dzjugasjvili. https://sv.wikipedia.org/wiki/Josef_Stalin

Stalin, som var generalsekreterare i Sovjetunionens kommunistiska parti 1922-53, förde en hänsynslös politik och lät inrätta ett system av slavarbetsläger som Nobelpristagaren Aleksandr Solzjenitsyn kallade Gulagarkipelagen. Till Stalins mer beryktade bedrifter kan nämnas svältkatastrofen i sovjetrepubliken Ukraina 1932-33 (Holodomor), vilken skördade minst tre miljoner dödsoffer. Den framkallades artificiellt av Sovjetunionens agerande som var riktat direkt mot den ukrainska befolkningen. https://www.levandehistoria.se/sovjet-ett-samhalle-byggt-pa-terror-och-kategorisering/holodomor-terror-hungersnoden-i-ukraina-aren

Olika forskare har kommit fram till olika siffror rörande hur många dödsoffer Stalins kommunistiska regim skördade: några stannar vid 20 miljoner, andra säger 70 miljoner. I ett historiskt perspektiv är det endast det röda Kinas sinnesrubbade diktator Mao Tse-tung som kan mäta sig med Stalin som massmördare.

Inte heller Stalins företrädare Vladimir Iljitj Lenin (Uljanov) var någon kroppslig jätte – han mätte 165 cm. Lenin, som våren 1917 färdades genom Sverige och Finland på väg från sin landsflykt i Schweiz till det revolutionära Ryssland, blev efter bolsjevikernas statskupp mot den demokratiskt valda mensjevikregeringen i oktober samma år ordförande i folkkommissariernas råd. https://sv.wikipedia.org/wiki/Vladimir_Lenin

Genom tillskapandet av underrättelseorganet Tjekan, som leddes av den polskfödde ädlingen Feliks Dzerzjinskij, införde Lenin terrorn som en naturlig del i bekämpandet av de antirevolutionära krafterna. Denna terror blev mera systematisk sedan socialrevolutionären Fanny Kaplan skjutit Lenin med tre skott den 20 augusti 1918, dock inte dödligt. Lenin avled av syfilis i hjärnan 1924.

Stalin med Nikolaj Ivanovitj Jezjov | Karin Englund
Nikolaj Jezjov bredvid Josef Stalin och Vjatjeslav Molotov. När Jezjov utrensats retuscherades han bort från bilden.

Chef för Tjekans efterföljare NKVD åren 1936-38 var den endast 151 cm korte Nikolaj Jezjov (1895-40). Han kallades, i sin befattning som Stalins chefsbödel och på grund av sin sadistiska läggning, ”den blodige dvärgen”. Han blev själv utrensad under Stalins utrensningar, då en stor del av den sovjetiska officerskåren mördades eller fängslades. https://sv.wikipedia.org/wiki/Nikolaj_Jezjov

Mer eller mindre kortväxta ledare återfanns även på den nationalsocialistiska/fascistiska sidan i anslutning till Andra världskriget. Det har ovan konstaterats att Hitler inte kan räknas dit, men det kan däremot hans propagandaminister Joseph Goebbels (1897-1945) som mätte 165 cm och vägde blott 45 kg. Han haltade svårt på grund av att ena benet var åtta cm kortare än det andra. https://sv.wikipedia.org/wiki/Joseph_Goebbels

Goebbels var gift och hade fem döttrar med hustrun Magda men hade, troligen för att kompensera för sitt föga tilltalande och definitivt icke-ariska utseende, en mängd utomäktenskapliga kärleksaffärer. Joseph och Magda Goebbels lät, innan de begick självmord, förgifta samtliga fem döttrar i Hitlers bunker i Berlin den 1 maj 1945.

I det fascistiskt styrda Italien hette förgrundsgestalten åren 1922-43 Benito Mussolini (1883-1945), vars längd har uppskattats till 168 cm. Mussolini var usprungligen socialist och redaktör för tidningen Avanti! (Framåt). Han skapade fascismen med spöknippet (fasces) som symbol i syfte att låta socialismen befruktas av nationalistiska idéer. https://sv.wikipedia.org/wiki/Benito_Mussolini

Mussolini kom till makten efter Marschen mot Rom 27-29 oktober 1922, då han tvingade konung Viktor Emanuel III att utse honom till premiärminister. Han blev snart känd som Il Duce (Ledaren) med diktatoriska befogenheter. Det skulle efter några år vid makten visa sig att Mussolini led av svårartad megalomani (storhetsvansinne) – bland annat trodde han sig om att av sitt rike kunna åstadkomma ett nytt romerskt imperium.

Efter ett drygt årtionde med fascistiskt styre kände sig Mussolini manad att, med Nazitysklands erövringar som förebild, ockupera Abessinien (Etiopien) 1936 samt Albanien 1939. 1936 undertecknades ett vänskapsfördrag mellan Tyskland och Italien och 1940 anslöt sig Japan till denna konstellation varmed de så kallade axelmakterna hade bildats. https://sv.wikipedia.org/wiki/Axelmakterna

The Fascist King: Victor Emmanuel III of Italy | The National WWII Museum |  New Orleans
Konung Viktor Emanuel III utnämner Benito Mussolini (till höger) till premiärminister i Italien 1922.

Mussolini blev med tiden alltmer impopulär och avsattes officiellt av kung Viktor Emanuel 1943 i ett försök att blidka de allierade. Sedan han befriats från sin fångenskap av Hitlers favoritofficer Otto Skorzeny samma år ställdes han i spetsen för Salòrepubliken i norra delen av landet. Han greps slutligen av partisanerna 1945 och sköts till döds jämte älskarinnan Clara Petacci. Deras kroppar hängdes upp och ner till allmän beskådan.

Kung Viktor Emanuel III (1869-1947), kung av Italien 1940-46 och även kallad kejsare av Abessinien och kung av Albanien, var extremt kortväxt med sina 153 cm ovanför markytan. Han var son till konung Umberto I, som mördats av en anarkistisk attentatsman 1900. https://sv.wikipedia.org/wiki/Viktor_Emanuel_III

Viktor Emanuel såg sig nödsakad att efter krigsslutet utlysa en folkomröstning om monarkins framtid i Italien. 54,3 procent röstade för att införa republik medan de som röstade för att behålla monarkin utgjorde 45,7 procent. Kungafamiljen förbjöds att beträda italiensk mark, något som inte upphävdes förrän 2005.

Spaniens diktator Francisco Franco y Bahamonde (1892-1975) var inte heller någon jätte med sina 163 cm. Franco var på sin tid Europas yngste general och till övertygelsen konservativ katolik snarare än ideologiskt medveten fascist. Han ledde sina styrkor till seger i det blodiga inbördeskriget mot sovjetstödda vänsterkrafter 1936-39 och var med titeln generalissimo Spaniens starke man till sin död 1975. Han benämndes allmänt El Caudillo. https://en.wikipedia.org/wiki/Francisco_Franco

Tyskland gav genom stridsflyg Franco eldunderstöd i inbördeskriget kriget och Hitler försökte länge få med Spanien i Andra världskriget på sin sida, men Franco vägrade. Därmed kunde Spanien förbli neutralt och bland annat en tillflykt för förföljda judar (Franco hade själv judiskt påbrå på mödernet). Efter Francos död 1975 blev Spanien en fullfjädrad demokrati med monarkiskt statsskick.

Den mest uppmärksammade av vår egen tids kortväxta ledare torde vara Rysslands 168 cm långe president Vladimir Vladimirovitj Putin (född 1952), som handplockats av Boris Jeltsin som Rysslands starke man 1999-2000. Han har därefter sett till att säkra sin makt genom att omväxlande bekläda president- respektive premiärministerposten. https://en.wikipedia.org/wiki/Vladimir_Putin

Putin, Medvedev spending weekend on lake island in Novgorod region -  Society & Culture - TASS
De kortväxta ryska ledarna Vladimir Putin och Dmitrij Medvedev låter sig gärna avfotograferas sittandes..

Putins Napoleonkomplex är ovanligt tydligt redan från barndomen, då den unge Vladimir ofta såg sig tvungen att hävda sig genom att slåss med andra barn på bakgårdarna i Moskva. När det sedan blev dags att välja yrke valde Putin att bli spion (tjekist med en rysk term) och lät enrollera sig i KGB där han avancerade till överste.

Som president styr och ställer Putin som han vill utan att behöva bekymra sig om någon form av demokrati. Om det är någon medborgare som dristar sig kräva för mycket av den varan kan det gå illa för vederbörande, där godtyckliga fängelsedomar är den mildaste formen av bestraffning som i fallet Alexej Navalnyj. Andra oppositionella, såsom Boris Nemtsov, har drabbats av ond, bråd död.

Så där lär det fortsätta åtskillig tid till om inte något väldigt oväntat inträffar. 2020 genomfördes en omdiskuterad grundlagsändring som tillåter Putin att sitta kvar vid makten till 2036. https://www.svt.se/nyheter/utrikes/ryssarna-tros-ge-putin-forlangd-makt

Det kan nämnas att Vladimir Putins tidigare side-kick, Dmitrij Medvedev (född 1965), är ännu kortare, blott 163 cm. Genom att använda skor med höga sulor såg han dock ut att vara ungefär lika lång som bossen själv när de syntes tillsammans. https://sv.wikipedia.org/wiki/Dmitrij_Medvedev

Världens för närvarande värste diktator alla kategorier, Nordkoreas Kim Jong-un (född 1984), mäter 162 cm. Han tog över ledningen av det extremt slutna och utfattiga landet sedan fadern, Kim Jong-il, avlidit 2011. Fadern har uppskattats ha varit någonstans mellan 155 och 165 cm. Nu skall det sägas att koreanska män som regel är tämligen kortväxta. https://sv.wikipedia.org/wiki/Kim_Jong-un

Den stalinistiska diktaturen i Nordkorea erbjuder skrämmande möjligheter för personer med Napoleonkomplex att hävda sig. Offentliga avrättningar är legio för obetydliga förseelser som att ha smugglat in ”olämpliga” skrifter eller ha Bibeln i sin ägo. Och 2017 lät Kim till och med mörda sin egen äldre halvbror, Kim Jong-nam, på Kuala Lumpurs internationella flygplats; två asiatiska kvinnor lurades att förgifta Kim.

Största faran: Strid om makten | SvD
Far och son Kim Jong-il och Kim Jong-un.

Morgan Johansson kan naturligtvis på intet sätt jämföras med de här uppräknande diktatorerna respektive massmördarna vad beträffar politik och metoder. Han har inom ramen för vårt demokratiska statsskick inte makt eller möjlighet att göra precis som han vill. Han kan dock anställa åtskillig skada inom de ramar vårt samhälle har. Det är därför den gedigna arbetsbeskrivning han själv angivit (se ovan) är ägnad inge viss oro.

Sist ett litet udda fenomen. Flera av världshistoriens värsta tyranner oavsett längd led av något som med en fackterm kallas ailurofobi, kattskräck: några av dessa var Alexander den store, Djingis khan, Napoleon, Adolf Hitler, Benito Mussolini och Saddam Hussein. https://sv.wiktionary.org/wiki/ailurofobi

Det har spekulerats i att människor som är auktoritärt disponerade kan drabbas av stort obehag vid åsynen av katter, därför att det rör sig om djur med notorisk ovilja att lyda och underordna sig.

MP och L utanför riksdagen – Kristersson med störst förtroende

11 juni, 2021

Jimmie Åkesson (SD) – populärast bland de egna anhängarna.

C, SD och M ökar medan MP och L hamnar utanför riksdagen. M-ledaren Ulf Kristersson mest förtroendeingivande knappt före Stefan Löfven (S). Jimmie Åkesson (SD) mest uppskattad bland de egna,

Så kan man i korthet sammanfatta utfallet av Statistiska centralbyråns (SCB) partisympatiundersökning för maj 2021 samt Expressen/SIFOs úndersökning av förtroendet för partiledarna för juni 2021.

Bland riksdagspartierna är det Centerpartiet och Sverigedemokraterna som ökar mest. C noteras för 9,5 procent, vilket är 1,9 procentenheter bättre än vid den närmast föregående undersökningen i november samt 0,9 bättre än i valet 2018. Det gör C till fjärde största parti. SD på tredje plats får 18,9 procent, plus 1,3 jämfört med förra mätningen och 1,4 bättre än i valet. Övriga partiers förändringar uppges vara för små för att vara statistiskt säkerställda. https://www.scb.se/pressmeddelande/c-och-sd-okar-i-senaste-psu/

Socialdemokraterna toppar listan med 28,2 procent, en tillbakagång på 1,2 procentenheter jämfört med november 2020. S tangerar därmed nästan valresultatet. Näst största parti är Moderaterna med 22,4 procent med Sverigedemokraterna som trea med 18,9 procent. Båda dessa partier går framåt visavi förra SCB-mätningen och valet 2018.

Femte största parti enligt SCB är Vänsterpartiet med 8,9 procent – en minskning jämfört med förra mätningen men en uppgång på nästan 1 procentenhet relativt valet 2018. Nooshi Dadgostar, som efterträdde landsflyktige Jonas Sjöstedt som partiledare, måste sägas ha fått en tämligen lyckad inledning på sitt partiledarskap.

Desto värre ser det ut för listans tre bottennummer. Kristdemokraterna lyckas bara komma upp i 4,5 procents väljarsympatier och närmar sig 4-procentsspärren till riksdagen. En inte alltför vågad gissning är att detta till betydande del har att göra med partiledaren Ebba Buschs husaffärer. Miljöpartiet inte bara balanserar på utan hamnar under 4-procentsstrecket med 3,8 procent under det att Liberalerna bara kommer upp i katastrofala 2,5 procent.

Övriga partier antecknas för försumbara 1,4 procent.

Det överraskar föga att Stefan Löfven och Ulf Kristersson toppar Expressen/ SIFOs lista avseende partiledarsympatier. ”De två spelar just nu i en egen liga”, citeras således SIFOs opinionschef Toivo Sjörén. https://www.expressen.se/nyheter/dott-lopp-mellan-lofven-och-kristersson-i-en-egen-liga/

Den partiledare som genererar flest väljarsympatier är enligt aktuell mätning Moderaternas Ulf Kristersson, vilken kommer upp i 37 procent. Stefan Löfven (S) skuggar med 36 procent. Med tanke på att M för tillfället åtnjuter väsentligt lägre väljarstöd än Löfvens S är det uppenbart att Kristersson har fler anhängare utanför det egna partiet än statsministern.

Tredje populäraste partiledaren är enligt undersökningen Annie Lööf (C) på 32 procent.. Därefter följer Jimmie Åkesson (SD) med 27, Ebba Busch (KD) 26, Nooshi Dadgostar (V) 18, Per Bolund (MP) 12, Märta Stenevi (MP) 11 samt Nyamko Sabuni (L) på 10 procent,

Kristersson och Löfven är de enda partiledare  som är i balans vad beträffar väljare som har förtroende för dem respektive ogillar dem. För alla övriga överväger det negativa. Mest negativa är omdömena enligt undersökningen för Nyamko Sabuni (L), Per Bolund (MP) samt Jimmie Åkesson (SD).

Åkesson är den partiledare som med 97 procent har störst stöd bland de egna partivännerna. Därefter kommer Ebba Busch (93), Stefan Löfven (90), Annie Lööf (88), Ulf Kristersson (81), Nooshi Dadgostar (70), Märta Stenevi (60), Per Bolund (57) samt Nyamko Sabuni 54).

SVT Novus mars 2021: Medias klappjakt på Ebba Busch har givit resultat

4 mars, 2021

SVT/Novus mars 2021.

Medias klappjakt på KD-ledaren Ebba Busch har givit resultat. Det är en uppenbar slutsats man kan dra av SVT/Novus partisympatimätning för mars 2021. Med blott 4,1 procent av väljarsympatierna i ryggen löper Kristdemokraterna en klar risk att åka ur riksdagen vid valet om halvtannat år. https://www.svt.se/nyheter/inrikes/svt-novus-tre-partier-riskerar-aka-ur-riksdagen

Ebba Buschs pågående husfejd mot en 81-årig man och några av dennes släktingar har varit gefundenes fressen för systemmedia en längre tid nu. Affären har stötts och blötts ur alla tänkbara synvinklar med helhetsintrycket att KD-ledaren är en kallhamrad individ. Som nu till på köpet också är föremål för en förundersökning angående förtal av 81-åringens försvarare.

Bakgrunden är att, om jag fattat saken rätt, 81-åringen undertecknat ett köpeavtal med Ebba Busch som han efter påverkan av släktingar i efterhand ångrat. Kontraktet är dock påskrivet varför Busch rimligen har rätt i sak. Sedan är det en helt annan femma att Busch, i egenskap av högprofilerad partiledare, nog ändå borde ha avstått från att driva saken vidare om hon haft sitt partis bästa för ögonen.

4,1 procent innebär att KD tappat cirka en tredjedel av väljarna jämfört med de 6,3 procent partiet erhöll i valet 2018. Husaffären lär fortsätta vara huvudnyhet i media ytterligare ett bra tag, varför det inte alls är omöjligt att partiet i höjd med nästa mätning är nere på katastrofsiffrorna under Göran Hägglunds ledarskap som fick mig att blogga om att KD möjligen kunde vara ett döende parti: https://tommyhansson.wordpress.com/2009/07/03/kds-dodskamp/

Det enda parti som i föreliggande mätning befinner sig under 4-procentsspärren till riksdagen är nu Liberalerna med 3,3 procent. Det är långt ifrån det senaste valets 5,5 procent men ändå en uppgång om 0,6 procentenheter jämfört med närmast föregående mätning. Crackpot-mässiga Miljöpartiet tangerar med sina 4,4 procent valresultatet, vilket är en marginell men dock uppgång.

Inte så muntert för Ebba Busch och KD.

Professor emeritus Sören Holmberg säger i en kommentar till SVT Nyheter att det inte är bra om det finns för många partier i riksdagen. ”Det gör det svårare att bilda regering, vi får ett instabilare system.” Frågan är hur många partier som tvingas ta avsked av den svenska partipolitikens finrum 2022. MPs och KDs chanser att hänga kvar ligger av allt att döma i stödröster från väljare vilka normalt skulle ha röstat på andra partier. Något som jag inte tror gäller ständigt velande L i någon högre grad.

I undersökningens topp återfinner vi som väntat Socialdemokraterna med 27 procent. Det är historiskt sett en mycket låg nivå för det svenska sosseriet men i skrivande stund likväl en stabil nivå. Det bekräftar återigen att i kristider har många en tendens att hålla sig till det gamla och invanda: man vet vad man har men inte vad man får. Näst störst är Moderaterna på 24,0 procent och tredje störst Sverigedemokraterna med 17,9 procent, vilket är obetydligt mer än SDs valresultat på 17,5 procent.

Den socialdemokratiska medvinden bekräftas av SIFOs årliga mätning av partiledarsympatierna. Statsminister Stefan Löfven toppar med 39 procent, tätt följd av Ulf Kristersson (M) på 38 procent. Centerns Annie Lööf noteras för 30 procent och SDs Jimmie Åkesson för 26 procent. För Ebba Busch (KD) blir det icke oväntat närmast katastrofala 23 procent – att jämföra med 37 procent i fjol. I särklass impopulärast är MPs nyvalda språkrör Märta Stenevi med magra 4 procent. https://www.expressen.se/nyheter/pandemiarets-politiska-vinnare-och-forlorare/

I mätningens mellanskikt återfinner vid Vänsterpartiet på 9,5 procent och Centerpartiet med 8,4 procent. För V innebär det en nedgång med 1,3 procentenheter under det att C minskar med 0,2. För kommunistpartiet är det ändå rejält bättre än valets 8,0 procent medan C ligger marginellt under valresulatet om 8,6 procent.

Förtroendeligan: Kristersson i topp före Löfven och Åkesson, Sabuni i botten

29 januari, 2021

Partiledarförtroende SVT/Novus januari 2021.

I SVT/Novus undersökning vad avser sympatier för partiledarna är det så gott som dött lopp mellan Moderaternas Ulf Kristersson och Socialdemokraternas Stefan Löfven. M-ledaren har med 37 procent ett försprång på 1 procent före statsministern. Trea i förtroendeligan ligger Sverigedemokraternas Jimmie Åkesson med 25 procent. https://www.svt.se/nyheter/inrikes/ulf-kristersson-m-toppar-fortroendeligan-i-ny-undersokning

Novus VD Torbjörn Sjöström kommenterar resultaten för M- respektive S-ledaren på följande sätt: ”Skillnaden ligger inom den statistiska felmarginalen, så man kan verkligen säga att de slåss om förstaplatsen.”

Dock visar sympatierna för Kristersson en svagt uppåtgående tendens med en ökning om 1 procentenhet sedan förra mätningen. Detta medan sympatierna för Löfven tenderar att vika något med en minskning på 1 procentenhet.

Samtidigt noteras också en nedgång i de positiva omdömena om statsministerns sätt att hantera Kina-pandemin: 37 procent anser att han hanterat pandemin i huvudsak dåligt medan endast 26 procent tycker att han hanterat samma pandemi i huvudsak bra.

Minskat stöd för Löfvens sätt att hantera Kina-smittan.

Kristdemokraternas ledare Ebba Busch placerar sig på fjärde plats i förtroendeligan och får 24 procent. Det är en nedgång med 2 procentenheter sedan förra mätningen och ytterligare ett tecken på att sympatierna för hennes ledarskap är i dalande. Något som också gjort att sympatierna för hennes parti sjunkit ned under femprocentsstrecket i ett par mätningar under senare tid.

Centerns Annie Lööf noterar samma procentsiffra som Busch men ökar lika mycket som Busch minskar sedan den föregående förtroendeundersökningen. Det märkliga med C är ju att dess väljare, av opinionssiffrorna att döma, inte tycks bry sig det minsta om alla pedofil- och övergreppsskandaler – minst ett tiotal under senare tid – som härjat inom partiet.

Lööf personligen klarar sig undan med ett tandrikt leende, genomträngande blick och trygg småländsk dialekt.

Vänsterpartiet har i opinionsmätningarna legat kvar på samma nivå som under den förre ledaren Jonas Sjöstedt. Däremot har hans efterträdare, Nooshi Dadgostar, ännu inte lyckats uppbåda tillnärmelsevis samma personliga stöd som kom den populäre Sjöstedt till del. 14 procent är dock en liten uppgång avseende förtroende för Dadgostar.

I botten av förtroendeligan hittar vi som vanligt Miljöpartiets Per Bolund och Isabella Lövin samt Liberalernas Nyamko Sabuni.

 

Vägen mot diktatur ligger krattad!

26 december, 2020

Löfven talar till nationen.

Den nya pandemilag som regeringen föreslagit kommer inte att stoppa Kina-smittan. Det slår Lars Jonung, professor i nationalekonomi vid nationalekonomiska institutionen vid Lunds universitet, fast i en intervju i Dagens Industri. Han varnar samtidigt för de samhällsekonomiska konsekvenser en ökad nedstängning kommer att få.

Regeringen har sammankallat riksdagspartierna att träffas i mitten av januari i syfte att få till stånd en tillfällig pandemilag med ökade restriktioner. Det kan bli tal om extraordinära åtgärder som att stänga ner lokaltrafik, butiker, gym, restauranger och olika typer av anläggningar. Människor kan komma att förbjudas vistas på allmänna platser, badinrättningar och i parker.

”Lagen kommer inte att stoppa pandemin”

Professor Lars Jonung sågar dock lagförslaget: ”Pandemilagen ger godtycklig omfattande makt åt politiker att inskränka våra rättigheter att röra oss fritt och driva våra företag.” Enligt Jonung hör så kallade lock-downs inte hemma i demokratiska samhällen. Han ser S-MP-regeringens nya lagförslag som ett resultat för grupptryck från andra länder, av vilka några nu är inne på sin tredje nedstängning.

Det förefaller helt uppenbart att det är lite si och så med kunskapen om Albert Einsteins bekanta yttrande: ”Definitionen av galenskap är att göra samma sak om och om igen och förvänta sig annorlunda resultat.” https://utforskasinnet.se/albert-einstein-personlig-utveckling/

Jonung avvisar tanken på att Löfvens lag kommer att hindra smittspridningen i samhället: ”Viruset sprids främst på äldreboenden och i hemmen. Att stänga idrottsanläggningar och restauranger har föga effekt. Lagen kommer inte att stoppa pandemin. Den kommer istället att driva fram krav på ännu hårdare tag, som i Danmark.”

De nya restriktioner som av allt att döma kommer att börja tillämpas inom några månader gör att Sverige rättar in sig i ledet efter andra länder. Regeringen och Folkhälsomyndigheten (FHM) hade länge en mer avspänd attityd till den kinesiska smittan, men då kom den så kallade andra vågen och sköljde över landet och gjorde makthavare och expertis villrådiga.

Även Titti Mattsson, professor i offentlig rätt och forskare vid juridiska fakulteten vid Lunds universitet, ställer sig skeptisk till vissa aspekter av den föreslagna lagen: ”Vi har väldigt begränsade möjligheter att inskränka rörelsefriheten, som är grundlagsskyddad. Åtgärder ska vara proportionerliga.” https://www.aftonbladet.se/nyheter/a/dlJyLA/ny-pandemilag-gor-sverige-likt-andra

Covid-19: made in China.

Om lagförslaget går igenom kan den bli en förebild för den permanenta pandemilag som regeringen vill införa på sikt. Och vem vet vad som väntar i förlängningen?

I ett Sverige där gummilagar såsom lagen om hets mot folkgrupp hela tiden sväller ut och i visa fall omintetgör den grundlagsfästa yttrandefriheten, och webb-TV-kanaler stängs ned på grund av ”fel” politiskt innehåll, kan man räkna med att nära nog vad som helst kan inträffa: vägen mot diktatur ligger redan krattad. https://petterssonsblogg.se/2020/12/26/anna-wikland-ar-ansvarig-for-radering-av-swebbtv-fran-youtube/

Det värsta är att det stora flertalet människor antingen inte förstår vad som i värsta fall är på väg att hända eller, vilket är ännu värre, inte bryr sig. Så kan man tolka det faktum att statsminister Stefan Löfven (S) vid den senaste förtroendemätningen avseende våra partiledare ökade på sina siffror med 6 procentenheter till 38 procent. Moderaternas Ulf Kristersson toppar dock förtroendeligan på 44 procent. https://www.aftonbladet.se/nyheter/kolumnister/a/X8o71b/restriktionerna-lyfter-fortroendet-for-lofven

Detta skedde sedan Löfven flera gånger hållit grötmyndiga så kallade tal till nationen och förutskickat ökade restriktioner och nedstängning av samhället. Regeringen och sannolikt de flesta andra partier är alltså beredda att medverka till en samhällsekonomisk katastrof i syfte att begränsa en smitta som redan har mycket låg dödlighet.

Enligt en undersökning från FHM har 0,6 procent av alla covid-smittade i Stockholms län avlidit kring medio av mars i Stockholms län, de flesta på äldreboenden. https://www.folkhalsomyndigheten.se/nyheter-och-press/nyhetsarkiv/2020/juni/studie-visar-tydligt-samband-mellan-alder-och-risken-att-do-i-covid-19/

Jag låter Vilhelm Moberg (1898-1973), som med rätta misstrodde alla myndigheter, få sista ordet.

Löfven åter i topp i förtroendeligan – svag start av Dadgostar

11 november, 2020

Stefan Löfven (S) och Per Bolund har anledning känna tillfredsställelse över det väljarförtroende de för närvarande åtnjuter. Nooshi Dadgostar ser av naturliga skäl mer betänksam ut.

Statsministern och S-ledaren Stefan Löfven gör en stark comeback i partiledarnas förtroendeliga. I SIFO/Expressens mätning, som utfördes 6-9 november 2020 och omfattar webbaserade intervjuer med 1179 personer mellan 18 och 79 år, tillskansar sig Löfven 40 procents väljarsympatier. https://www.expressen.se/nyheter/ny-coronaeffekt-for-lofven-sifo-skrallen-for-bolund/

Detta är 4 procentenheters uppgång sedan förra mätningen, vilken toppades av Vänsterpartiets Jonas Sjöstedt. Föreliggande mätning visar att partiledarna överlag blivit populärare bland väljarna. Tvåa är Moderaternas Ulf Kristersson med 36 procent (+4) och trea Kristdemokraternas Ebba Busch på 30 procent (+1).

Därefter kommer Annie Lööf (C) med 28 (+1), Jimmie Åkesson (SD) med 27 (+1). Per Bolund (MP med 12 (+5), Isabella Lövin (MP) med 12 (+1) och Nyamko Sabuni (L) med 9 procent (+2). På delad sistaplats enligt SIFO är Vänsterpartiets nytillträdda ledare Nooshi Dadgostar som också noteras för 9 procent som anser att hon är en mycket eller ganska bra partiledare. Det är troligt att siffrorna blir klart högre när hon hunnit bli varm i kläderna och lättare igenkänd som Sjöstedts efterträdare.

SIFOs opinionschef Toivo Sjörén kommenterar i Expressen Löfvens uppgång på följande sätt: ”Den avtagande tendensen syns inte längre. Löfven har den senaste tiden varit ute tydligt och pratat om det mer allvarsamma läget. Den här typen av tal till nationen vet vi har stärkt honom tidigare.”

Enligt Expressen är vidare Per Bolund, det ena av Miljöpartiets så kallade språkrör, undersökningens stora skräll med en uppgång om 5 procentenheter till 12 procent. Det är förtroendeligans starkaste uppgång. Lika många får snart avgående MP-kollegan Isabella Lövin. Åtta kandidater kubbas om att ta över den kvinnliga språkrörsposten efter Lövin.

Den 12 november kommer dessa att bli föremål för en offentlig utfrågning och därefter skall den 33 personer starka valberedningen komma fram till ett förslag till nytt språkrör. https://www.altinget.se/rikspolitik/artikel/speciellt-valsystem-ska-vaska-fram-nytt-spraakror

Den ökade uppslutningen bakom Stefan Löfven illustrerar en gammal sanning: i kristider gynnas den etablerade makten. Man vet vad man har men inte vad man får. Löfven är nu tillbaka till ungefär den grad av förtroende han rönte i våras, då Kina-smittan var ny och skrämde många. När det lättade under sommaren tappade han i popularitet.

Partiledarnas förtroendeliga november 2020:

Stefan Löfven (S) 40 procent (+4)
Ulf Kristersson (M) 36 procent (+4)
Ebba Busch (KD) 30 procent (+1)
Annie Lööf (C) 28 procent (+1)
Jimmie Åkesson (SD) 27 procent (+1)
Per Bolund (MP) 12 procent (+5)
Isabella Lövin (MP 12 procent (+1)
Nyamko Sabuni (L) 9 procent (+2)
Nooshi Dadgostar (V) 9 procent (ny)

 

Störst förtroende för Sjöstedt i ny Novus-mätning

21 september, 2020

 

Novus partiledarundersökning september 2020.

5 procentenheter. Med så mycket har väljarnas förtroende för Socialdemokraternas partiledare, statsminister Stefan Löfven, minskat sedan i juni enligt Novus nya partiledarundersökning. Han passeras därmed av Vänsterpartiets ledare Jonas Sjöstedt. https://www.svt.se/nyheter/inrikes/fortroendet-for-stefan-lofven-fortsatter-att-minska

”Ett högt förtroende för partiledaren betyder inte per automatik att man är ett stort parti”, kommenterar Novus VD Torbjörn Sjöström. ”Att Sjöstedt är i topp har inte att göra med att sympatierna för hans politik är störst, utan att väljarna känner att de vet var de har honom.”

Löfvens förtroendekapital i väljarkåren minskar från 40 procent i den förra Novus-mätningen i juni till 35 procent nu under det att Sjöstedts ökar från 34 till 36. Därefter hittar vi i tur och ordning Moderaternas Ulf Kristersson på 32 (-2), Kristdemokraternas Ebba Busch med 29 (-2) och Sverigedemokraternas Jimmie Åkesson på 27 (+1).

Förtroendet för regeringen som helhet har också det minskat – från 40 procent i juni till 35 procent i september. Dessa siffror tyder också på att väljarna betraktar det kinesiska viruset som ett mindre problem nu än för tre månader sedan och därför inte är lika benägna att hänga upp inställningen till regeringen på pandemin.

V-ledaren Jonas Sjöstedt släppte en gång fram Stefan Löfven som statsminister och lär inte fälla honom nu trots hot om motsatsen. Foto: TT

Comebackande Center-ledaren Annie Lööf noteras på sjätte plats i förtroendeligan för 24 procent, att jämföra med 21 procent i juni. I botten återfinns det vanliga gänget: Miljöpartiets båda språkrör Isabella Lövin på 11 (+-0) samt Per Bolund med 10 procent (-1). Allra sämst förtroende genererar, vilket knappast är sensationellt, Liberalernas ledare Nyamko Sabuni med 8 procent (+1).

Jonas Sjöstedt har således ett vida större förtroende bland väljarna än vad som finns för hans parti. Det måste, som jag ser det, anses vara rätt anmärkningsvärt att en ledare för ett parti med sina rötter djupt rotade i tidernas värsta massmördarideologi, kommunismen, av Sveriges väljare anses vara en så pass hyvens kille. Är det månne ett tecken på att historiekunskaperna inte längre är vad de borde vara? Någonting är det som inte stämmer.

Eljest har Sjöstedt, som snart försvinner till Vietnam, och hans parti inte direkt utmärkt sig för sin självständighet under tiden som stödparti för S-MP-regeringen. Visserligen hotar Sjöstedt nu med att fälla regeringen Löfven om denna inte ändrar sin LAS-politik, men alla vet vid det här laget att dylika hot är spel för gallerierna och inget annat. https://www.expressen.se/nyheter/jonas-sjostedt-hotar-att-falla-regeringen-igen/

Också övriga partiledare åtnjuter ett större förtroende än vad siffrorna för respektive parti visar, men diskrepansen i Sjöstedt-V-fallet är onekligen anmärkningsvärd.

Goda nyheter för oppositionen: S tappar mest, MP och L utanför riksdagen

4 september, 2020

Aftonbladet/Demoskop september 2020.

Socialdemokraterna är fortfarande rikets största parti med god marginal. Det visar Aftonbladet/Demoskops mätning som utfördes 25 augusti till 1 september 2020. Resultatet 26,1 procent lär dock inte framkalla några glädjeutbrott på partikansliet på Sveavägen 68 i Stockholm – med minus 1,2 procentenheter sedan förra mätningen och drygt 2 procentenheter sämre än det historiskt usla valresultatet 2018 är S det parti som noterar den största tillbakagången. https://www.aftonbladet.se/nyheter/kolumnister/a/Wb9zmj/varannan-valjare-skulle-rosta-konservativt?fbclid=IwAR3NBVlCmqJ3yx3U6fYEqGB5vlE5ciOSNzJF3JsCIwpc-vjw1C55ph4WqA8

Jag skall villigt erkänna att jag sannolikt tog miste, när jag efter sossarnas 30,2 procent i SIFOs majundersökning förutspådde en lång S-dominans i svensk partipolitik mot bakgrund i att partiet av många upplevdes som ett tryggt alternativ mitt i den osäkerhet som den kinesiska smittan förorsakat. Jag tillade dock att ingen skulle bli gladare än jag om det visade sig att jag hade fel. https://tommyhansson.wordpress.com/2020/05/05/forbered-er-pa-en-lang-socialdemokratisk-dominans-i-svensk-politik/

Aftonbladets ofta Löfven-kritiska kolumnist Lena Mellin framhåller den 4 september: ”Missnöjet, eller misstron, mot regeringens förmåga att leda landet är alltså omfattande och man kan inte säga att det syns någon ljusning på den fronten, sett ur regeringens synvinkel. Siffrorna är alltså skräckläsning för särskilt Socialdemokraterna som misslyckats med att förvalta förtroendet medborgarna visade dem under inledningen av coronakrisen.”

Demoskopmätningen är trevlig läsning för Ms Ulf Kristersson och SDs Jimmie Åkesson.

Den nu föreliggande undersökningen visar att 49,1 procent skulle rösta på Moderaterna, Sverigedemokraterna och Kristdemokraterna om det vore val i dag mot endast 29,3 procent på regeringspartierna Socialdemokraterna och Miljöpartiet. Visserligen ökar regeringens stödparti Centern något, men eftersom såväl MP som Liberalerna hamnar utanför riksdagen med 3,2 respektive 3,1 procent ser det ljust ut för oppositionens chanser att bilda regering – förutsatt att man kan enas om synen på Sverigedemokraterna.

Moderaterna, som synts flitigt i media under undersökningstiden, blir mätningens andra största parti med 22,2 procent, en ökning med 0,6 procentenheter jämfört med den förra Demoskop-mätningen. Ännu mer (1,1 procentenheter) ökar tredje största partiet Sverigedemokraterna fram till 21,6 procent.

Vänsterpartiets 7,5 procent innebär en ökning om 0,7 procentenheter och sedan följer Kristdemokraterna på 5,3 (-0,3), Miljöpartiet 3,2 (-0,2) samt Liberalerna 3,1 (-0,2). Övriga partier noteras för försumbara 1,8 procent en tillbakagång om 0,9 procentenheter.

Kraftigt förtroenderas för Löfven – Sabuni den enda som ökar bland partiledarna

11 augusti, 2020

 

Av partiledarna är det bara Nyamko Sabuni (L) som ökar i förtroende hos Expressen/SIFO i augusti 2020 (även om endast 8 procent säger sig ha förtroende för henne).

Ordningen återställd. Eller näst intill i alla fall. Så skulle man lämpligen kunna sammanfatta Expressen/SIFOs mätning av väljarkårens förtroende för våra partiledare i augusti 2020. S-ledaren och statsministern Stefan Löfven noteras således för ett rätt anmärkningsvärt tapp om 8 procentenheter – från 47 procent i juni till 39 som tycker att han inger ganska stort eller stort förtroende i augusti. https://www.expressen.se/nyheter/fortroendet-rasar-for-lofven-och-regeringen/

39 procent tycker dock denna bloggare är på tok för högt för att gälla Sveriges troligen mest inkompetente regeringschef någonsin. Även om socialdemokraten Rickard Sandler (1925-26) samt liberalerna C. G. Ekman (1926-26, 1930-32) och Ola Ullsten (1979-82) inte heller precis var några höjdare. Löfvens tapp är det enda resultatet i den aktuella mätningen som är statistiskt säkerställt.

Toivo Sjörén, opinionschef på SIFO, förklarar Löfvens minskande förtroende på följande sätt: ”Den positiva coronaeffekten är avtagande.” Det är säkert så att regeringen, i mångas ögon, ridit ut coronastormen på ett någorlunda positivt sätt utan att tillgripa drakoniska nedstängningar eller tvång av skilda slag. Jag måste erkänna att även jag uppskattar detta, även om jag naturligtvis är medveten om att den kinesiska smittan långt ifrån är utrotad.

Ännu märkligare än att närmare 40 procent gillar Löfven är i mitt tycke att Vänsterpartiets Jonas Sjöstedt sägs åtnjuta 38 procents förtroende. Detta för en partiledare vars parti – som hämtar sina rötter i den gamla sovjetkommunismen – i senaste opinionsmätningen (Aftonbladet/Demoskop) endast lyckades skrapa ihop 6,8 procent. Man kan sannerligen undra på vad sätt Sjöstedts avisera avflyttning till Vietnam i slutet på oktober kommer att påverka Vs väljarstöd.

Förutom Löfvens störtdykning i förtroendeligan är det inte särskilt mycket som har hänt sedan den närmast föregående mätningen i juni. Värt att notera i marginalen är emellertid, att den enda partiledare som de facto noteras för en förtroendeökning är Liberalernas Nyamko Sabuni, låt vara att hon fortsätter att dväljas i förtroendeligans absoluta bottenskikt; 8 procent är en ökning med 1 procentenhet.

Stefan Löfven tappar stort i förtroendeligan. Bilden illustrerar en av de troliga anledningarna härtill. Teckning: Micke Carlsson

Moderaternas Ulf Kristersson tappar 1 procentenhet och får nu 34 procent, Kristdemokraternas Ebba Busch tappar 2 procentenheter ner till 31 procent under det att Sverigedemokraternas Jimmie Åkesson – som i år kan fira 15 år som partiledare – tappar 1 procentenhet till 26 procent. Centerpartiets Annie Lööf skuggar med 25 procent. Inte så illa av en partiledare som varit borta sedan december 2019 på grund av en komplicerad förlossning, då hennes och makens andra barn föddes. Anders W. Jonsson har vikarierat för Lööf. https://www.aftonbladet.se/nyheter/a/dOQ1xq/annie-loof-har-fatt-sitt-andra-barn-blir-kvar-pa-sjukhus-en-tid

I undersökningens bottenskikt återfinns, förutom Sabuni, Miljöpartiets båda så kallade språkrör tillika statsråd Isabella Lövin och Per Bolund. Något som rimmar utmärkt väl med att MP numera oftare återfinns nedanför än ovanför riksdagens fyraprocentsspärr. Att detta obalanserade extremistparti tillåts diktera Jök-regeringens politik i vissa avseenden och därmed hålla det arma svenska folket som gisslan är givetvis en skandal utan dess like!

Expressen/SIFOs förtroendemätning för augusti 2020:

Stefan Löfven (S) 39 procent (- 8)
Jonas Sjöstedt (V) 38 procent (+- 0)
Ulf Kristersson (M) 34 procent (- 1)
Ebba Busch (KD) 31 procent (- 1)
Jimmie Åkesson (SD) 26 procent (- 1)
Annie Lööf (C)  25 procent (- 2)
Isabella Lövin (MP) 9 procent (- 2)
Nyamko Sabuni (L) 8 procent (+ 1)
Per Bolund (MP) 8 procent (- 2)

Förtroendeligan: uppåt för Löfven, nedåt för Åkesson

17 april, 2020

 

Löfven ökar med 19 procentenheter på en månad.

Aftonbladet/Demoskops förtroendemätning avseende partiledarna för april ger Stefan Löfven (S) ett superlyft på 19 procentenheter jämfört med marsmätningen. Med 46 procent kan Löfven glädja sig åt sin hittills högsta notering sedan han blev statsminister (han noterades för 53 procent ett par månader före valet 2014). https://www.aftonbladet.se/nyheter/kolumnister/a/Vb8BKJ/superlyft-for-lofven-i-nya-matningen

En vanlig reaktion när det går bra för Löfven och sosseriet i opinionen är en skur av kommentarer på Facebook och andra sociala medier som går ut på att det är ”fejknyheter” som ingen kan tro på, att den aktuella mätningen är riggad av PK-etablissemanget och så vidare. I det här fallet är det dock uppenbart att sådana kommentatorer hugger ordentligt i sten – i kristider tenderar folk att hålla sig till det kända och invanda, kanske särskilt så i Sverige där tilltron till myndigheter av olika slag är dokumenterat stor generellt. https://www.altinget.se/artikel/sifo-hogt-fortroende-for-vaara-svenska-myndigheter

Jonas Sjöstedt (V) ligger kvar på en andraplats i förtroendeligan med 41 procent trots en tillbakagång om fem procentenheter. På en delad tredjeplats återfinner vi Ulf Kristersson (M) och Ebba Busch Thor på 38 procent; skillnaden dem emellan är att M-Ulf går fram med 4 medan KD-Ebba går kräftgången med 3 procentenheter. Något som möjligen kan ha att göra med att Moderaterna i flertalet – om än inte alla – mätningar anses ha bäst ekonomisk politik. https://www.expressen.se/nyheter/val-2018/ekonomi/valjarna-litar-mest-pa-ms-ekonomiska-politik/

Anmärkningsvärt men knappast sensationellt är att mångårige SD-ledaren Jimmie Åkesson, som innan det kinesiska viruset slog igenom åtnjöt ett betydande förtroende, får nöja sig med en sjätteplats med 33 procent som säger sig ha ganska eller mycket stort förtroende för honom. Det är en tillbakagång med 5 procentenheter. En kvalificerad gissning är att detta beror på att Sverigedemokraterna hamnat litet offside i debatten och har svårt att få genomslag för sina kristidsförslag.

På sjätte plats i undersökningen kommer Annie Lööf (C) med en förbättring om 6 procentenheter, vilket måste sägas vara minst sagt förvånande: hon är föräldraledig och har knappt varit synlig sedan hon nedkom med en dotter i slutet på förra året. Fast det kanske är det som vid närmare påseende är förklaringen: hon har helt enkelt inte haft tillfälle att göra bort sig. https://www.aftonbladet.se/nyheter/a/dOQ1xq/annie-loof-har-fatt-sitt-andra-barn-blir-kvar-pa-sjukhus-en-tid

I Sverige är den generella tilltron till myndigheter dokumenterat stor.

Förvånande är väl också att den något träaktige Per Bolund (MP) ökar med 5 procentenheter; hans språkrörskollega Isabella Lövin får nöja sig med en ökning på 1 procentenhet. Deras relativa framgångar i förtroendeligan får väl närmast förklaras med att de tillhör regeringsblocket. Detta har nu inte hjälpt Nyamko Sabuni (L), som är ohotat sist i undersökningen med 11 procent och en minskning med 3 procentenheter.

Stefan Löfvens topplacering innebär emellertid inte att han och sosseriet kan slå sig till ro. Som Aftonbladets luttrade krönikör Lena Mellin skriver: ”Det innebär inte att Löfven kan segla in på en räkmacka in i nästa val. En djup, global lågkonjunktur, eller kanske till och med depression, väntar runt hörnet. Det kommer att drabba ett litet, exportberoende land som Sverige mycket hårt.”

Det skall slutligen tilläggas att 26 procent av de tillfrågade angav att de hade litet förtroende för Löfven.

Aftonbladet/Demoskops förtroendemätning april 2020:

Stefan Löfven (S) 46 (+19)
Jonas Sjöstedt (V) 41 (-5)
Ulf Kristersson (M) 38 (+4)
Ebba Busch Thor (KD) 38 (-3)
Jimmie Åkesson (SD) 33 (-5)
Annie Lööf (C) 26 (+6)
Per Bolund (MP) 16 (+5)
Isabella lövin (MP) 14 (+1)
Nyamko Sabuni (L) 11 (-3)