Posted tagged ‘Ulf Kristersson’

Förtroendeligan: uppåt för Löfven, nedåt för Åkesson

17 april, 2020

 

Löfven ökar med 19 procentenheter på en månad.

Aftonbladet/Demoskops förtroendemätning avseende partiledarna för april ger Stefan Löfven (S) ett superlyft på 19 procentenheter jämfört med marsmätningen. Med 46 procent kan Löfven glädja sig åt sin hittills högsta notering sedan han blev statsminister (han noterades för 53 procent ett par månader före valet 2014). https://www.aftonbladet.se/nyheter/kolumnister/a/Vb8BKJ/superlyft-for-lofven-i-nya-matningen

En vanlig reaktion när det går bra för Löfven och sosseriet i opinionen är en skur av kommentarer på Facebook och andra sociala medier som går ut på att det är ”fejknyheter” som ingen kan tro på, att den aktuella mätningen är riggad av PK-etablissemanget och så vidare. I det här fallet är det dock uppenbart att sådana kommentatorer hugger ordentligt i sten – i kristider tenderar folk att hålla sig till det kända och invanda, kanske särskilt så i Sverige där tilltron till myndigheter av olika slag är dokumenterat stor generellt. https://www.altinget.se/artikel/sifo-hogt-fortroende-for-vaara-svenska-myndigheter

Jonas Sjöstedt (V) ligger kvar på en andraplats i förtroendeligan med 41 procent trots en tillbakagång om fem procentenheter. På en delad tredjeplats återfinner vi Ulf Kristersson (M) och Ebba Busch Thor på 38 procent; skillnaden dem emellan är att M-Ulf går fram med 4 medan KD-Ebba går kräftgången med 3 procentenheter. Något som möjligen kan ha att göra med att Moderaterna i flertalet – om än inte alla – mätningar anses ha bäst ekonomisk politik. https://www.expressen.se/nyheter/val-2018/ekonomi/valjarna-litar-mest-pa-ms-ekonomiska-politik/

Anmärkningsvärt men knappast sensationellt är att mångårige SD-ledaren Jimmie Åkesson, som innan det kinesiska viruset slog igenom åtnjöt ett betydande förtroende, får nöja sig med en sjätteplats med 33 procent som säger sig ha ganska eller mycket stort förtroende för honom. Det är en tillbakagång med 5 procentenheter. En kvalificerad gissning är att detta beror på att Sverigedemokraterna hamnat litet offside i debatten och har svårt att få genomslag för sina kristidsförslag.

På sjätte plats i undersökningen kommer Annie Lööf (C) med en förbättring om 6 procentenheter, vilket måste sägas vara minst sagt förvånande: hon är föräldraledig och har knappt varit synlig sedan hon nedkom med en dotter i slutet på förra året. Fast det kanske är det som vid närmare påseende är förklaringen: hon har helt enkelt inte haft tillfälle att göra bort sig. https://www.aftonbladet.se/nyheter/a/dOQ1xq/annie-loof-har-fatt-sitt-andra-barn-blir-kvar-pa-sjukhus-en-tid

I Sverige är den generella tilltron till myndigheter dokumenterat stor.

Förvånande är väl också att den något träaktige Per Bolund (MP) ökar med 5 procentenheter; hans språkrörskollega Isabella Lövin får nöja sig med en ökning på 1 procentenhet. Deras relativa framgångar i förtroendeligan får väl närmast förklaras med att de tillhör regeringsblocket. Detta har nu inte hjälpt Nyamko Sabuni (L), som är ohotat sist i undersökningen med 11 procent och en minskning med 3 procentenheter.

Stefan Löfvens topplacering innebär emellertid inte att han och sosseriet kan slå sig till ro. Som Aftonbladets luttrade krönikör Lena Mellin skriver: ”Det innebär inte att Löfven kan segla in på en räkmacka in i nästa val. En djup, global lågkonjunktur, eller kanske till och med depression, väntar runt hörnet. Det kommer att drabba ett litet, exportberoende land som Sverige mycket hårt.”

Det skall slutligen tilläggas att 26 procent av de tillfrågade angav att de hade litet förtroende för Löfven.

Aftonbladet/Demoskops förtroendemätning april 2020:

Stefan Löfven (S) 46 (+19)
Jonas Sjöstedt (V) 41 (-5)
Ulf Kristersson (M) 38 (+4)
Ebba Busch Thor (KD) 38 (-3)
Jimmie Åkesson (SD) 33 (-5)
Annie Lööf (C) 26 (+6)
Per Bolund (MP) 16 (+5)
Isabella lövin (MP) 14 (+1)
Nyamko Sabuni (L) 11 (-3)

Rekordstort förtroende för Stefan Löfven i krisens spår

1 april, 2020

 

SIFO/Expressen 1 april 2020.

Kinasmittan har visat sig bli en jättehit för Socialdemokraterna i allmänhet och statsminister Stefan Löfven i synnerhet, om man nu skall uttrycka sig en smula cyniskt.

Löfven går i topp med 47 procent som hyser förtroende för honom i Expressen/SIFOs senaste partiledarundersökning. Det är, hör och häpna, 21 procentenheter bättre jämfört med närmast föregående mätning avseende väljarnas förtroende för partiledarna. Tvåa på förtroendelistan är vänsterledaren Jonas Sjöstedt (40/oförändrat) och trea KDs Ebba Busch-Thor (34/-3).

Förtroendet för Stefan Löfven (S) rusar i ny mätning

SDs Jimmie Åkesson, som tidigare tillerkänts ökat förtroende i flera mätningar, halkar nu ner till sjätte plats med 26 procent (-4) och passeras av såväl M-ledaren Ulf Kristersson (32/+3) som Annie Lööf från regeringsanknutna Centerpartiet med 28 procent (+5). Härnäst kommer Miljöpartiets Isabella Lövin med 12 procent (+2) följd av partikamraten Per Bolund (MP) och Nyamko Sabuni (L), båda på 11 procent.

”Vi ser samma sak för regeringen i andra länder och ser också i andra mätningar att stödet för regeringen och myndigheterna har ökat”, citeras SIFOs Toivo Sjörén. Detta är helt enkelt vad man kan förvänta sig – i kristider har många en tendens att ty sig till det gamla och invanda. Vad andra aktörer sysslar med noteras med mer förstrött intresse.

Man kan tycka vad man vill om detta men så är det, förutsatt att de som makten haver inte gör sig skyldiga till någon praktfull blunder – och så har uppenbarligen inte skett hitintills.

Stefan Löfvens nationalistiska approach har burit frukt.

Expressen/SIFOs siffror liknar i allt väsentligt motsvarande undersökning från Novus, som presenterades för någon dag sedan. Här noterades statsministern för 44 procent (en ökning med icke mindre än 26 procentenheter) under det att Jonas Sjöstedt (V) fick 40 procent och Ebba Busch-Thor 31 procent. Fyra Moderaternas Ulf Kristersson på 30 procent och femma Sverigedemokraternas Jimmie Åkesson med 27 procent. https://www.svt.se/nyheter/inrikes/fortroendet-for-lofven-och-regeringen-okar-under-coronakrisen

”Scenförändringen i svensk politik är i det närmaste total”, konstaterar SVTs inrikespolitiske kommentator Mats Knutson. ”För en månad sedan var Socialdemokraterna i det närmast /sic!/ uträknade med krympande opinionsstöd och usla förtroendetal för Stefan Löfven.” Coronakrisen har eftertryckligt förändrat detta. https://www.svt.se/nyheter/inrikes/utraknad-socialdemokrati-pa-vag-att-resa-sig-igen

Det är alldeles tydligt att flertalet väljare uppskattar Löfvens och den sossedominerade regeringens och myndigheternas sätt att handskas med krisen. Det har skett på ett svenskt ”lagom” sätt utan drakoniska åtgärder och total nedstängning av samhället. De förbudsivrare och amatörepidemiologer som bullrar mest på nätet gör visserligen en hel del väsen av sig men är föga representativa för folk i gemen.

Mats Knutson påpekar emellertid att läget kan förändras igen, exempelvis om ekonomin brakar ihop totalt och/eller om krisen varar längre än till sommaren.  Den som lever får se.

Rekordstort förtroende för Åkesson – Löfven stor förlorare

17 december, 2019

SVT/Novus förtroendemätning december 2019.

Det politiska och mediala etablissemanget har under en lång följd av år fabulerat om något det kallat Sverigedemokraternas ”nazistiska rötter”. Parallellt därmed har partiet och dess företrädare systematiskt utestängts från olika sammanhang. Samtidigt som Nobelstiftelsen i alla år portat SD-ledaren Jimmie Åkesson från Nobel-festen har den bjudit in företrädare för det gamla kommunistpartiet och representanter för ett antal totalitära diktaturer.

Det kan bara konstateras att den taktiken, förutom att den bygger på falska förutsättningar, slagit kapitalt fel. I dag är således Sverigedemokraterna jämte Socialdemokraterna landets största parti och Jimmie Åkesson den partiledare i riksdagen som, jämte KDs Ebba Busch Thor, åtnjuter störst förtroende bland väljarna. Tänk så det kan gå…

I SVT/Novus mätning av väljarnas förtroende för partiledarna toppar Jimmie Åkesson (SD) – 31 procent av de tillfrågade säger sig ha stort eller mycket stort förtroende för Åkesson. Det är en ökning med 2 procentenheter jämfört med föregående mätning och SD-ledarens högsta notering hos Novus. https://www.svt.se/nyheter/inrikes/svt-novus-fortroendet-for-lofven-rasar-jimmie-akesson-i-topp-for-forsta-gangen

Lika många säger sig ha förtroende för KD-ledaren Ebba Busch-Thor, vilket dock är en nedgång med 4 procentenheter. En nedåtgående förtroendetrend noteras även för Ulf Kristersson (M), vars förtroendekapital minskar med 4 procentenheter. Före M-ledaren placerar sig nu Jonas Sjöstedt (V) med 28 procent (+2).

Novus-mätningens store förloraren är, vilket alls icke överraskar, statsminister Stefan Löfven (S) som hamnar på femte plats med 23 procent, en nedgång omfattande 6 procentenheter sedan den närmast föregående mätningen utfördes. Löfven framstår i väljarnas ögon som en svag ledare med en skev verklighetsuppfattning och vars retorik inte imponerar på någon utom möjligen den innersta kretsen oförbätterliga ja-sägare och nickedockor.

Jimmie Åkesson (SD) har nu rekordstort förtroende hos väljarna.

Svaga siffror blir det för samtliga partiledare vilka ingår i regeringsunderlaget S, MP, C och L. Centerns Annie Lööf har över tid sjunkit som en sten i förtroendeundersökningar och får nu nöja sig med en sjätteplats i förtroendeligan med 22 procent – det är en procentenhet mindre än i förra mätningen men ett gigantiskt tapp med omkring hälften jämfört med tidigare siffror.

I botten vad avser väljarförtroende återfinns som väntat Miljöpartiets båda språkrör Isabella Lövin med 12 procent och Per Bolund med 9 procent. Klimatextremism och chockhöjningar på drivmedelsskatter är tydligtvis inte någon vinnande kombination. Mellan de båda MParna kilar Liberalernas Nyamko Sabuni in sig med 10 procent.

Jimmie Åkesson var länge den partiledare som återfanns i botten av alla förtroendeundersökningar. Det hindrar inte att han för oss SD-medlemmar i sina tal med den drucknes envishet återkommit till temat att politik ytterst handlar om förtroende. Uppenbarligen lever han som han lär.

Desperat Löfven utnyttjar förintelseöverlevare i sin retorik

9 december, 2019

Stefan Löfven (S) utnyttjar förintelseöverlevare för att ge sig på Ulf Kristersson (M).

När statsminister Stefan Löfven (S) blir desperat över sitt partis kräftgång i opinionen tvekar han inte att utnyttja förintelseöverlevare i sin retorik. Så här låter det när han ger sig på M-ledaren Ulf Kristersson: ”Att se förintelseöverlevande i ögonen  och lova något sådant och sedan fullständigt strunta i sitt löfte är så bottenlöst omoraliskt att jag saknar ord.. Historiens dom kommer att bli hård.https://www.svt.se/nyheter/inrikes/lofven-till-kristersson-efter-sd-motet-bottenlost-omoraliskt

Bakgrunden till Löfvens påhopp mot Kristersson är att den senare i ett möte med förintelseöverlevaren Hédi Fried inför valet 2018 skall ha lovat att inte ha samröre med Sverigedemokraterna. Det är Ulf Kristerssons möte med SD-ledaren Jimmie Åkesson på sitt tjänsterum nyligen som S-ledaren åsyftar med sin moralpanik.

Hédi Fried och andra överlevande från den bottenlöst ondskefulla nationalsocialistiska judeutrotningen i samband med Andra världskriget är värda vår respekt och bör lyssnas till. Det innebär inte att deras tolkning av dagens politiska situation är ofelbar. Fried tillhör dem som fastnat i klichén att framgångar för nationalistiska partier i vår tid nära nog med automatik innebär att vi snart har stöveltramp, heilrop och koncentrationsläger här.

Jag kan förstå att en del kan dra denna slutsats, men det gör den på intet sätt ett dugg sannare. Det är enligt min mening en till svagsinthet gränsande och orimlig simplifiering av debatten, vilket Stefan Löfven borde vara medveten om. Särskilt som han tillhör det svenska parti som under sin föga ärorika historia samverkade intimt med det tyska nazistpartiet NSDAP och exempelvis uppmanade tyskarna att stämpla ett stort ”J” i judiska pass i syfte att underlätta identifiering vid Sveriges gränser. https://www.s-sanningen.com/judepassen?fbclid=IwAR1Wmlnr_3X-S4ve2Jxmwo3p2S6ASq4mhJSrPE3H_vJkU0QviR-YzPt5HNQ

Det måste även framhållas att Socialdemokraterna under en lång följd av år hållit mörka politiska krafter i Mellanöstern under armarna dels politiskt, dels finansiellt genom att pumpa in miljarder svenska skattekronor i kassakistorna hos PLO/Fatah, vilka inget hellre vill än att utplåna den judiska staten. Bidrag vilka bland annat frigjort pengar för att avlöna dömda terrorister och mördare.

Löfven är bara den senaste i raden att exploatera Förintelsens offer i sin strävan efter att göra en eller annan politisk poäng. Ett annat exempel där Förintelsen trivialiseras är då dåvarande MP-språkröret Åsa Romson 2015 jämförde migranternas umbäranden på Medelhavet med den nationalsocialistiska dödsfabriken i Auschwitz. https://www.aftonbladet.se/story/romson-jamfor-medelhavet-med-auschwitz

Dan Korn är starkt kritisk till utnyttjandet av överlevande från Förintelsen i den dagspolitiska propagandan.

Författaren, folklivsforskaren och rabbinen Dan Korn skrev i Expressen den 29 september 2018 en mycket illustrativ kulturartikel om det olämpliga i att använda överlevande från Förintelsen som slagträn i den dagspolitiska debatten. Korn konstaterar inledningsvis: ”Ju längre avståndet blir i tid och miljö till Förintelsen, desto mer framstår händelserna i ett sorts (sic!) mytologiskt skimmer.” https://www.expressen.se/kultur/osmakligt-nar-forintelsen-blir-slagtra-i-debatten/?fbclid=IwAR1LqRibvNYlKPh7QuyIgYavrBo_iAmD7AwVYdh_3wS4avikXSGWLKdYoo4

Korn menar att man ”med största respekt” bör lyssna till vad överlevare har att säga och förstå deras känslor. Han har emellertid följande invändningar mot det sätt på vilket överlevarna används i medier och av politiker:

Men när DN skriver en artikel om detta och publicerar den dagen före valet, en artikel som med ett ständigt upprepande av att Fried är 94 år och förintelseöverlevande bygger man upp en bild av ett helgon, då handlar det inte längre om en människas känslor, utan det handlar om hur de känslorna utnyttjas av andra, som borde vara mera skeptiska.

Det står Hédi Fried och andra överlevare som flitigt brukar användas av sådana som vill klämma åt SD, exempelvis Emerich Roth, fritt att torgföra bilden av sverigedemokrater som nazister utan uniform och Jimmie Åkesson som en Hitler i vardande. Det blir dock inte ett dyft sannare för att förintelseöverlevande fortsätter att odla gamla stelbenta synsätt och vägrar se att nationalism och nationalsocialism inte nödvändigtvis är samma sak och att skrupelfria etablissemangspolitiker och PK-media så gärna hakar på.

För den som är intresserad kan jag tillägga att jag under hela mitt vuxna liv varit en ivrig beundrare av det judiska folket och en stor Israel-vän. Elva år av den tiden så här långt har jag därtill varit sverigedemokrat, icke minst beroende på SDs emfatiskt Israel-vänliga hållning. Det hade naturligtvis varit omöjligt för mig att gå med i ett parti som jag misstänkte kunde vara nationalsocialistiskt. Jag har även besökt förintelsemuséet i Auschwitz-Birkenau.

Förintelsemuséet i Auschwitz-Birkenau.

Ulf Kristersson har emfatiskt och med all rätt avvisat Löfvens vilda sluggande med orden: ”Det är omdömeslöst och ovärdigt på ett sätt som jag inte trodde var möjligt.” Jodå, Ulf Kristersson – för vår nuvarande statsminister är alla debattmässiga lågvattensmärken möjliga.

 

Mätningar från SCB och SIFO: drastisk förändring av det partipolitiska landskapet

3 december, 2019

SCBs partiundersökning november 2019.

Statistiska centralbyråns (SCB) nya partiundersökning bekräftar den tendens som varit i opinionsmätningarna på senare tid: att Socialdemokraterna minskar och Sverigedemokraterna ökar. https://www.expressen.se/nyheter/stor-matning-sa-skulle-svenskarna-rosta-i-dag/

26,3 procent är visserligen något högre än vad S-partiet noterats för i flertalet andra undersökningar men ändå en historiskt låg siffra och den sämsta någonsin för partiet hos SCB. Det är jämnt 2 procentenheter sämre än vad sossarna fick i riksdagsvalet 2018, som var partiets sämsta sedan demokratins genombrott.

Sverigedemokraterna når 22,6 procent, vilket är en ökning med hela 5,5 procentenheter sedan senaste SCB-mätningen. SDs gruppledare i riksdagen, Henrik Vinge, kommenterar ökningen så: ”Jag tror att det har att göra med att vi konsekvent har sett kopplingen mellan massinvandringen och den växande kriminaliteten och kopplingen mellan massinvandringen och de kostnader som nu gör att vi inte har råd med välfärd och sjukvård i Sverige fullt ut.”

Enligt SCB går det bäst för det Sverige-vänliga partiet i Sydsverige, där partiet stöds av 29 procent; sämst går det i Stockholm med 12,9 procent. SD tar vidare flest sympatisörer från M och KD men i viss utsträckning även från S och V.

Också Moderaterna går märkbart framåt och blir med 18,3 mätningens tredje största parti, en ökning med 2,3 procentenheter men 1,5 procentenheter sämre än i senaste valet.

Siffermässigt är Kristdemokraterna SCB-mätningens stora förlorare. KD är nu sjätte största parti med 6,6 procent, en tillbakagång med  icke mindre än 6,4 procentenheter sedan förra mätningen då partiet kunde notera glädjesiffror  i så gott som alla mätningar. Det föreliggande resultatet är ändå något bättre än i valet 2018.

Vänsterpartiet går tillbaka med 0,6 procentenheter till 8,1 procent, vilket ligger i paritet med valresultatet. Centerpartiet antecknas för 7,3 procent och ökar något men ligger under valresultatet på 8,6 procent. Miljöpartiet tappar en halv procentenhet ner till 5,1 procent under det att Liberalerna med nöd och näppe  klarar sig över riksdagsspärren med 4,1 procent.

Övriga partier får marginella 1,6 procent.

Expressen/SIFOs förtroendemätning november 2019.

S-raset hos SCB motsvaras av ett ännu större ras för statsminister Stefan Löfven (S) i Expressen/SIFOs senaste förtroendemätning avseende partiledarna. Löfven halkar här ner till en femteplats med 27 procent som ger honom någon form av förtroende, ett ras på 6 procentenheter sedan förra mätningen. https://www.expressen.se/nyheter/lofvens-tuffa-host-fortroendet-stortdyker/

Mycket handlar om Löfvens katastrofala intervju i SVTs ”Agenda”, där statsministern inte kunde se orsakerna till den galopperande gängbrottsligheten men sannolikt också om hans partis allmänna nedgång i väljarsympatier.  Det spekuleras nu i att Löfven  kan komma att avgå, men jag gissar att han blir kvar åtminstone till partikongressen 20121. En sosseledare släpper knappast frivilligt makten ifrån sig.

Störst förtroende åtnjuter enligt mätningen KD-ledaren Ebba Busch Thor med 36 procent, medan SDs Jimmie Åkesson blir tvåa i förtroendeligan på 32 procent; det är en uppgång med 2 procentenheter för Åkesson. Trea Ulf Kristersson med 29 procent, en ökning med 2 procentenheter. På fjärde plats hittar vi V-ledaren Jonas Sjöstedt med 27 procent.

Den en gång så populära Annie Lööf (C) får nöja sig med att vara sjätte populäraste partiledaren med 20 procent. Sedan är det ett hopp ner till Nyamko Sabuni med 11 procent. I förtroendeligans absoluta bottenskikt återfinner vi, föga sensationellt, Miljöpartiets båda språkrör Isabella Lövin med 10 och Per Bolund med 7 procent.

Den oundvikliga slutsatsen av såväl SCBs partisympatimätning som Expressen/SIFOs förtroendemätning för partiledarna är att det partipolitiska landskapet i Sverige är på väg att genomgå en drastisk förändring. De regeringsbärande partierna är på väg neråt medan de ickesocialistiska (”konservativa”) partierna går framåt. Samtidigt utmanar Sverigedemokraterna Socialdemokraterna om titeln Sveriges största parti.

 

 

Rekordsiffror för SD och Åkesson – kris hos S och Löfven

22 november, 2019

SD avhåller sina landsdagar i stark opinionsmässig medvind. Bild: TT

När Sverigedemokraterna avhåller sina landsdagar, denna gång i Örebro, kan det Sverige-vänliga partiet göra det med en stark medvind – närmast orkanstyrka – i ryggen. SD har varit största partiet i ett par opinionsmätningar och dessutom pekar förtroendesiffrorna för mångårige partiledaren Jimmie Åkesson hela tiden uppåt.

Ny rekordnivå för SD i både Novus och Sentio

I Aftonbladet/Demoskops senaste väljarbarometer blev SD landets största parti med 24,0 procent av väljarsympatierna på sin sida, och i Nyheter idag/Sentios nyligen offentliggjorda novembermätning toppar partiet med rekordnoteringen 28,5 procent samtidigt som Socialdemokraterna noteras för bottennappet  22,5 procent.

Det är, minst sagt, en väsentlig skillnad jämfört med hur det var när denna bloggare efter moget övervägande engagerade sig i Sverigedemokraterna i början av 2008. På den tiden korkade vi, i alla fall bildligt, upp champagnen om SD i någon enstaka mätning lyckades kravla sig över riksdagens fyraprocentsspärr. Som vi med 5,7 procent tog oss över i valet 2010.

Jimmie Åkesson har varit partiledare sedan 2005, då han efterträdde Mikael Jansson som i sin tur hade innehaft samma position i tio år. Åkesson ger i en intervju med TTs Owe Nilsson följande förklaring till de sverigedemokratiska framgångarna: ”Vi växer därför att vi beskriver verkligheten på ett sätt som väldigt många väljare känner igen sig i.” https://www.svt.se/nyheter/inrikes/jimmie-akesson-vi-vaxer-for-att-vi-har-ratt

Detta är, som jag bedömer det, en helt sannfärdig beskrivning av sakernas tillstånd i Sverige i nådens år 2019 då sprängningar och skjutningar når nya rekordnivåer och larmrapporterna om tillståndet i sjukvården, skolorna och rättsväsendet står som spön i backen. SDs beskrivning av denna beklagliga verklighet finner gehör hos alltfler väljare eftersom den är sann – inte ett uttryck för tvivelaktig propaganda eller populistiskt snömos, hur mycket meningsmotståndarna än vill ha det till att så är fallet.

Framgångarna för SD avspeglar sig också i synen på Jimmie Åkesson, vars förtroendesiffror konstant är på väg uppåt. Nyligen var det 43 procent av de tillfrågade i en näringslivsbarometer i tidningen Dagens Industri som uppgav att de hade stort eller mycket stort förtroende för Åkesson. Detta skall jämföras med endast 13 procent då samma undersökning gjordes 2016.

SD-ledaren når dock inte upp till det förtroende som de tillfrågade företagarna uppgav att de hyser för Moderat-ledaren Ulf Kristersson, vilken så många som 70 procent uppger att de har stort eller mycket stort förtroende för. M är är ävenledes det parti som en bred majoritet av företagarna i första hand sympatiserar med.

Undersökningen visare vidare att Center-ledaren Annie Lööf störtdykt när det gäller näringslivets förtroende: från 67 procent 2017 till 30 procent 2019. I botten av förtroendeligan hittar vi, föga sensationellt, Miljöpartiets språkrör Isabella Lövin. MP och V är de partier som näringslivet sågar mest, vilket är fullt logiskt – inget av dessa vänsterpartier har mycket till övers för den fria företagsamheten.

Åkesson och SD lyfter hos näringslivet

Nyheter idag/Sentio november 2019: SD störst med 28,5 procent.

Att Sverigedemokraterna får 28,5 procent och blir största parti hos Nyheter idag/Sentio är inte speciellt överraskande, eftersom partiet brukar få höga siffror där. Norska Sentio var det mätinstitut som var bäst på att förutsäga SDs valresultat 2014 men högg ordentligt i sten 2018, då man tydligt överskattade SD-sympatierna i väljarkåren.

Desto mer anmärkningsvärt är att SD med 24,0 procent blev störst även hos mer etablerade Aftonbladet/Demoskop. Och i den senast publicerade opinionspejlingen blir SD näst största parti hos SVT/Novus med 21,5 procent, en ökning med 1 procentenhet jämfört med föregående mätning. Socialdemokraterna blir störst här med 26,0 procent.

Om det skulle hållas riksdagsval i dag ter sig chanserna för ett regeringsskifte klart goda i beaktande av den nedåtgående S-trenden och måttliga eller dåliga siffror för regeringens stödpartier Centerpartiet respektive Liberalerna. Sistnämnda parti rasar i Sentio-undersökningen ner till 2,5 procent och hamnar även hos Novus under de magiska 4 procenten.

Moderaterna under Ulf Kristerssons ledning har i den senaste tidens mätningar prenumererat på tredjeplatsen i svensk partipolitik med, i de flesta fall, noteringar på mellan 16 och 19 procent. Ett betydande antal tidigare M-sympatisörer har strömmat över till SD, något som påverkat Kristersson och hans parti att sakpolitiskt närma sig SD.

För maktstinna Socialdemokraterna ter sig situationen alltmer prekär. När partiet i riksdagsvalet 2018 inhöstade 28,3 procent var detta sosseriets sämsta valresultat sedan den allmänna rösträtten infördes. Nu är S nere på som sämst 21-22 procent i en del mätningar, och det finns en överhängande risk att raset fortsätter och att partiet halkar ner under 20-strecket till valet i september 2022. https://www.aftonbladet.se/nyheter/samhalle/a/zGwLjK/intern-kritik-mot-lofven-och-s-ledningen-har-tappat-greppet

Aftonbladet rapporterar att även tidigare med partiledningen lojala socialdemokrater nu börjar ifrågasätta Stefan Löfvens svaga ledning. Således utbröt en kritikstorm efter Löfvens katastrofala framträdande i SVTs Agenda den 17 november, där statsministern gav intryck av att inte ha en susning om vad som händer i samhället och vad de många och svåra problemen beror på.

Det är ingen överdrift att hävda att Socialdemokraterna aldrig varit så illa ute som nu. Samtidigt har det aldrig sett så ljust ut för Sverigedemokraterna. Låt oss emellertid minnas att det är valresultatet, ingenting annat, som räknas på riktigt!

Är S på väg att närma sig SD? Åkesson har högre förtroende än någonsin

13 oktober, 2019

Jimmie Åkesson har all anledning att se glad ut. Han ökar stort i förtroendeligan och kan notera att alltfler sossar går över till SD.

Socialdemokraterna har sedan riksdagsvalet för drygt ett år sedan tappat omkring 140 000 väljare till Sverigedemokraterna. Det visar en färsk undersökning från opinionsinstitutet Demoskop. Sosseriet sliter nu sitt hår för att om möjligt vända denna bekymmersamma trend. https://www.expressen.se/nyheter/s-splittring-om-migrationen-allt-handlar-om-sverigedemokraterna/?utm_medium=link&utm_campaign=social_sharing&utm_source=twitter&social=twtr

Det finns nu tecken på att S-partiet kan komma att ompröva sin generösa migrationspolitik, vilken inneburit hårda påfrestningar på det svenska välfärdssystemet. Fler och fler frågar sig, när vården, skolan och omsorgen går på knäna, med förre Scania-direktören Leif Östling: ”Vad fan får jag för pengarna?” Statsminister Stefan Löfven påpekade redan 2017 att Sverige sedan krisåret 2015 tagit emot dubbelt så många flyktingar som borde ha skett och har på sistone återigen talat om behovet av att strama åt migrationspolitiken. https://samtiden.nu/2019/10/lofven-talar-plotsligt-om-farre-flyktingar/

Löfvens uttalanden om att begränsa invandringen har skapat svåra slitningar inom regeringskoalitionen. Förra kulturministern Alice Bah Kuhnke (MP), numera EU-parlamentariker, har citerats: ”I den tid vi lever i är det inte läge att vara egoistisk och bara tänka på sig själva.” Frågan är dock om det inte är just det det är.

Demoskops opinionschef Peter Santesson kommenterar överströmningen från S till SD på följande sätt: ”Vi ser att det är stora blödningar i Socialdemokraternas kärngrupper: äldre väljare, låginkomsttagare och också LO-kollektivet.” Det behöver knappast särskilt understrykas att detta ger upphov till stora bekymmer för sossarna. Det är då föga märkligt om somliga rentav upplever ett närmande till SD som en lösning på problemet.

Göran Greider (S) vill kraftigt strama åt arbetskraftsinvandringen.

Högersossen Widar Andersson, chefredaktör på tidningen Folkbladet, har bilden klar för sig: ”Allt handlar om SD skulle jag vilja säga. Först tog alla avstånd från SD och slog nazism, rasism och brunfärg i huvudet på varandra när något parti uttryckte kritiska synpunkter om invandring.” Detta har ändrats, och i dag förefaller det som om S syftar till att återta förlorad terräng genom att torgföra SD-liknande retorik – dock utan att göra särskilt mycket rent praktiskt.

Att den ofta frispråkige just Widar Andersson luftar tankar av ovan citerat slag är kanske inte så sensationellt. När dock vänstersossen Göran Greider förefaller vara inne på samma linje är det ett tecken på att något håller på att hända inom Sveriges maktparti nummer ett.

I en ledarartikel i Arbetarbladet skriver Greider bland annat följande: ”Permanenta för överskådlig tid ungefär den strama flyktingpolitik vi har sedan 2015. Jag tror det är helt nödvändigt…Det som kraftigt måste stramas åt är den arbetskraftsinvandring som idag hänsynslöst utnyttjas av oseriösa företag och som skapar ett livsfarligt skuggsamhälle.” https://www.arbetarbladet.se/artikel/goran-greider-sa-har-bor-s-tala-om-flyktingpolitiken-1

Något som ytterligare spär på de socialdemokratiska bekymren – eller i varje fall borde göra det – är att SD-ledaren Jimmie Åkesson i en förtroendemätning från Demoskop, företagen den 2-7 oktober, visar sig åtnjuta rekordstort förtroende. 36 procent av de 1003 intervjuade personerna hyser således ganska stort eller mycket stort förtroende för Åkesson, vilket är 5 procentenheter mer än i septembermätningen. https://samtiden.nu/2019/10/svenska-folket-har-allt-hogre-fortroende-for-akesson/

Demoskops förtroendeliga i oktober 2019.

Störst förtroende har alltjämt Kristdemokraternas partiledare Ebba Busch Thor, som ökar med 3 procentenheter till 39 procent. Tvåa på förtroendelistan är S-ledaren Stefan Löfven med 37 procent, en ökning med 2 procentenheter. Närmast efter Åkesson på tredje plats återfinns Ulf Kristersson, M, som ökar med 3 procentenheter upp till 34 procent. Kristersson har dock tappat inte mindre än 9 procentenheter sedan valet, då han låg på 43 procent.

Härnäst på listan hittar vi Vänsterpartiets Jonas Sjöstedt på 32 procent – oförändrat sedan september. På sjätte plats finns Centerpartiets Annie Lööf, som visserligen bara går back med en procentenhet sedan förra mätningen men som har tappat hela 15 procentenheter sedan valet. Det krävs ingen övermänsklig analytisk förmåga för att begripa varför: Lööf framstår som en veritabel svikare efter sitt tidigare löfte om att aldrig bli ett stödhjul åt S.

De båda MP-språkrören Per Bolund (16) och Isabella Lövin (15) ökar båda marginellt sedan i september. Ohotat sist på Demoskops lista är Liberalernas Nyamko Sabuni med ett förtroendekapital om 13 procent, ett tapp på 3 procentenheter.

Den socialdemokratiska tillbakagången ligger väl i linje med hur det är i det övriga Europa, där socialdemokratiska partier i en del fall ligger i spillror. I Sverige har utvecklingen gått långsammare, men om S fortsätter att tappa så skulle jag bli förvånad om partiet når över 20 procent i riksdagsvalet om tre år.

 

Vind i seglen för SD – rekordförtroende för Busch Thor

27 september, 2019

Som SDare är jag naturligtvis i högsta grad jävig när det gäller att bedöma Sverigedemokraternas ställning i svensk politik. Men det spelar rent sakligt ingen roll – även den mest rabiate SD-hataren tvingas, med ledning av de senaste opinionsmätningarna, konstatera att det Sverige-vänliga alternativet har ordentligt med vind i seglen just nu.

Sentio september 2019: SD störst med 27,5 procent.

Låt oss börja med Nyheter Idag/Sentios mätning för september 2019. SD blir här det klart största partiet med bastanta 27,5 procents väljarstöd; en uppgång med hela 4 procentenheter sedan föregående mätning och i det närmaste 10 procentenheter bättre än i riksdagsvalet i september 2018. Näst största partiet är Socialdemokraterna med för detta parti katastrofala 23,9 procent. http://redir.opoint.com/?url=https://theworldnews.net/se-news/dagens-tredje-matning-sd-blir-storsta-parti-far-27-5-procent&OpointData=17884302b7324e0ae25b1b2e03bb4aa3JmlkX3NpdGU9MjE3NjAwJmlkX2FydGljbGU9MjI1MTE2NSZpZF91c2VyPTE0MTEmaWRfYXBwbGljYXRpb249MTAwMDAwOCZpZF9wYXJ0bmVyPTImbGFuZz1ubyZtb249MSZtYXRjaGVzPSJTZW50aW9zIjU=

Tredje störst är Moderaterna på 17,1 procent och fjärde störst Vänsterpartiet med  9,4 procent. Centerpartiet noteras för 6,1 och Kristdemokraterna för 6.0 procent. Miljöpartiet och Liberalerna halkar båda ner under riksdagsspärren och får nöja sig med 3,9. procent.

Statsvetaren Stig-Björn Ljunggren (S) förklarar i Nyheter Idag SDs starka resultat på följande sätt: ”Skjutningarna och en upplevelse av att de andra partierna tjafsar.” Ljunggrens analys understryks av de havererade sjupartisamtalen om gängkriminalitet, som sossarna uteslöt SD från på grund av det senare partiets ”felaktiga” värdegrund.

Hos Aftonbladet/Inizio toppar visserligen S men 23,9 procents väljarstöd – alltså samma som hos Sentio – gör ingen socialdemokrat glad. Det traditionella maktpartiet i svensk politik är nu nere på i princip samma väljarstöd som då Håkan Juholt var partiledare i ett knappt år 2011-12. Juholt utsågs 2017 till Sveriges ambassadör på Island. https://www.aftonbladet.se/nyheter/samhalle/a/e8mweR/rekordhogt-stod-for-sd–knappar-in-pa-s

SD skuggar S och blir näst största parti med 22,4 procent. Därmed ökar SD för fjärde mätningen i rad hos det aktuella mätinstitutet. Inizios analyschef Karin Nelsson gör följande bedömning: ”SD hämtar framförallt väljare från Moderaterna. Väljarna uppfattar att SD har tydligare besked i viktiga frågor, som rör skjutningar och gängkriminalitet.”

Moderaterna på tredje plats får 19,0 procent. Därefter följer enligt denna undersökning Centerpartiet på 9,9, Vänsterpartiet på 8,5, Kristdemokraterna på 6,0, Miljöpartiet på 4,2 samt Liberalerna på 3,5 procent. Övriga partier antecknas för 2,4 procent. SD, M och KD får sammantaget 47,4 procent mot 41,5 procent för S, MP, C och L.

Också i SVT/Novus undersökning blir Sverigedemokraterna näst störst med 20,7 procents väljarstöd, en ökning med 2,3 procentenheter. SDs partisekreterare Richard Jomshof citeras: ”Det finns ett starkt missnöje med de övriga partierna.”

Ebba Busch Thor åtnjuter rekordstort förtroende trots att hennes parti backar.

Socialdemokraterna får 24,7 procent vilket är högst av S-resultaten i de här refererade mätningarna men likväl historiskt uruselt och en tillbakagång med 1,6 procentenheter sedan förra undersökningen. https://www.svt.se/nyheter/inrikes/ny-matning-sverigedemokraterna-nast-storsta-parti

Enligt Novus analys plockar SD väljare inte bara från M utan också från S, KD och C – utan att själva tappa till något annat parti. Moderaterna skuggar SD med 204 procent på tredje plats och ökar därmed med 1,9 procentenheter. Härnäst följer V med 9,2, C med 8,0, KD med 6,8, MP med 4,9 och L med 3,5 procent.

Förutom Sverigedemokraternas uppgång och Socialdemokraternas nedgång är det genomgående för de tre mätningarna att Liberalerna i samtliga fall hamnar under riksdagsspärrens 4 procent. Det finns således inte en tillstymmelse till någon ”Sabuni-effekt”. En annan klar tendens är att Kristdemokraterna i alla nämnda mätningar håller sig i spannet mellan 6 och 7 procent. Det är i paritet med partiets valresultat om 6,3 procent – vilket ansågs vara bra – men långt från glädjesiffrorna i våras med ett stöd på 12,1 procent som mest.

Trots att KD tappat rejält i opinionen sedan före sommaren visar det sig att partiets ledare Ebba Busch Thor har störst förtroende av alla partiledare i riksdagen. 35 procent av tillfrågade väljare hyser ganska eller mycket stort förtroende för henne enligt en mätning i Novus regi. Det är klart och tydligt bättre än vad de tre partiledarna på andra plats får: Stefan Löfven (S), Ulf Kristersson (M) och Jimmie Åkesson (SD) med 29 procents förtroende.

Sedan följer Jonas Sjöstedt (V) på 26, Annie Lööf (C) på 23, Isabella Lövin (MP) på 11, Nyamko Sabuni (L) på 10 och Per Bolund (MP) i botten på förtroendelistan med blott 8 procent. https://omni.se/novus-ebba-busch-thor-har-storst-fortroende/a/GGKXz6

Enligt en annan undersökning företagen av Novus står det nu klart att Sverigedemokraterna inte längre av väljarkåren betraktas som ett enfrågeparti med enbart invandringspolitik på agendan. Detta har givetvis länge stått klart för denna bloggare, som gick med i partiet 2008 på grund av dess starka politik i de flesta frågor, men fördomar har en tendens att hålla i sig länge över tid. https://www.svt.se/nyheter/inrikes/sd-inte-langre-enfrageparti

Sverigedemokraterna återfinns i topp tre i nio av de tio viktigaste frågorna.

SD återfinns enligt Novus i topp 3 i nio av de tio politiska frågor som väljarna finner viktigast. Partiet anses av tradition ha den bästa invandringspolitiken och i övrigt den näst bästa politiken när det gäller lag och ordning samt pensionsfrågan. Endast i en fråga – skola och undervisning – är SD inte med bland de tre främsta partierna.

”Det mest påtagliga vi kan se i våra senaste mätningar är att Sverigedemokraterna har stärkts i många politiska frågor”, sammanfattar Novus Torbjörn Sjöström.

Mätningsresultaten innebär att Sverigedemokraterna är tillbaka på de generellt höga siffror partiet fick under åren närmast före valet i september 2018. Det återstår att se om detta håller i sig eller om det blir en liknande utveckling som i förra valet, då SD fick nöja sig med 17,6 procent.

Affären Bali/Bildt: ingen får ge sig på diktaturkramaren Bildt

22 augusti, 2019

Ulf Kristersson tvingar Hanif Bali till taktisk reträtt om Bildt-kritiken – tråkigt men nödvändigt.

Det kan väl vid det här laget inte ha undgått någon att moderate riksdagsmannen Hanif Bali dels uppmanats lämna två riksdagsuppdrag, dels tvingats be partiikonen Carl Bildt om ursäkt. https://www.expressen.se/nyheter/hanif-bali-attackerar-carl-bildt-en-man-som-inte-lyckats-ha-ratt/

Bakgrunden är Balis skarpa kritik i sociala medier mot Bildt. Om denne formulerade sig Hanif Bali så: ”En man som inte lyckats ha rätt om ett enda utrikespolitiskt skeende någonsin.” Samt: ”Nämn en gång grabben har haft rätt.” Detta föranledde M-ledaren Ulf Kristersson att sammankalla hela partiets riksdagsgrupp för allvarlig kritik mot den felande.

Det hela utmynnade i att Hanif Bali förständigades lämna posterna som ersättare i riksdagens EU-nämnd samt i arbetsmarknadsutskottet. Däremot tillåts han fortsätta som riksdagsledamot – M-ledningen torde vara fuller väl medveten om att för den händelse den i vida kretsar populäre Bali avpolletteras från riksdagen så kommer X procent av partiets väljare att gå över till SD eller KD.

Bali har efter all kalabik i partiet tvingats till en taktisk reträtt och har bett Carl Bildt om ursäkt samtidigt som han beklagar sin egen bristande fingertoppskänsla för hur det är lämpligt att formulera sig. Man kan tycka att detta är trist men inser samtidigt att det varit nödvändigt om Bali vill fortsätta som M-politiker på hög nivå. Alternativet hade varit att gå över till SD, men det steget är Bali uppenbarligen inte redo att ta – åtminstone inte ännu.

Enligt Ulf Kristersson var Balis Bildt-kritik endast den proverbiala droppen som kom bägaren att rinna över. M-ledaren påstår vidare: ”Jag vill understryka att det är lika illa att vara kritisk mot andra personer som det är att vara det mot Carl Bildt.” Det där tror nog inte någon hyfsat eftertänksam människa på. Hanif Bali har tidigare i stort sett tillåtits skriva vad som helst om vem som helst, men när han ger sig på Sankt Bildt tar det hus i helsike.

Carl Bildt ler i kapp med Irans utrikesminister Mohammad Javad Zarif under sitt besök i landet 2014.

Om det legat någon sanning i M-ledarens utsaga hade ju Bali fått rejält på skallen när han på sociala medier tog heder och ära av Irans Sverige-besökande utrikesminister Mohammad Javad Zarif och indirekt också av utrikesminister Margot Wallström. Det skedde sedan Wallström konstaterat att ”iranier” tyvärr inte tar kvinnor i hand, ”så det gör vi aldrig var vi än är…”

Hanif Bali avfärdade detta med följande ord: ”Nej Margot, iranier har inga problem att ta kvinnor i hand, det är radikala islamistsvin som du myser så hjärtligt med som vägrar göra det.”

Bland det bästa som skrivits om affären Bali/Bildt så här långt svarar i mitt tycke Johan Westerholm för på Ledarsidorna:, där Westerholm ger Bali rätt i allt väsentligt: ”Oavsett vad den enskilde kan anse om riksdagsledamoten Hanif Balis formuleringsfärdigheter på Twitter visar det sig att Bali har en poäng.”

Hanif Bali hade rätt

Det Westerholm i första hand syftar på är Carl Bildts mångåriga vana att i alla lägen driva Turkiets och dess islamistiske president Recep Tayyip Erdogans intressen, icke minst beträffande Turkiets EU-relaterade ambitioner. I en intervju i Expressen den 7 mars 2016 gav Bildt EU skulden för den negativa utvecklingen i Turkiet: ”Vi har marginaliserat och stött bort Turkiet, och nu ser vi dessvärre de negativa konsekvenserna. https://www.expressen.se/nyheter/carl-bildt-turkiets-utveckling-ar-eus-fel/

Om vi botaniserar vidare bland Bildts ställningstaganden genom åren så finner vi bland annat följande. Som studentpolitiker på 1970-talet pläderade han i tidskriften Svensk Linje för ett svenskt erkännande av det kommunistiska Östtyskland och uppmanade studenterna att skänka pengar till den kommunistiska motståndsrörelsen Viet Cong (FNL) i Vietnam. Aktiv antikommunism var Bildt direkt motståndare till.

Bildt har vidare alltid förhållit sig skeptisk gentemot den judiska staten Israel och har till exempel mött deltagare i det antiisraeliska propagandajippot Ship to Gaza. Bildt var proarabisk redan som studentpolitiker och var som utrikesminister en av de mest uttalade kritikerna av Israel internationellt. Detta uppskattades inte alls av israelerna, och faktum är att Carl Bildt i likhet med senare Margot Wallström portades från Israel som svensk regeringsrepresentant även om detta inte blev lika uppmärksammat som i fallet Wallström. https://www.aftonbladet.se/nyheter/a/P3aKL6/carl-bildt-portades-ocksa

Om Carl Bildt förhåller sig skeptisk gentemot israeler och judar så trivs han betydligt bättre med islamister och muslimer. Exemplet Erdogan och Turkiet har redan nämnts, och när Bildt i egenskap av utrikesminister 2014 besökte mullornas Iran var det uppenbart att han kom väl överens med president Hassan Rouhani och den i dagarna aktuelle utrikesministern Mohammad Javad Zarif .https://www.expressen.se/nyheter/har-ar-utrikesminister-bildts-bilder-fran-iran/

Som ett kuriosum kan nämnas att Bildt mitt under pågående presskonferens plötsligt reste sig och med sim mobiltelefon började fotografera de närvarande journalisterna!

I Iran hängs homosexuella i lyftkranar trots den iranske utrikesministerns påståenden om motsatsen.

Jag gissar att Carl Bildt uppskattar umgänget med de iranska dignitärerna betydligt mer än han uppskattar presidenten i världens viktigaste demokrati, Donald J. Trump. Semiaristokraten Bildt har städse rynkat på näsan mot den senare och tagit varje möjligheter att i internationella fora uttrycka sin mening om den i hans tycke oerhört vulgäre Trump. Nyligen skrev han i det liberala flaggskeppet The Washington Post debattutrymme att Trumps strävan att köpa Grönland av Danmark är ”bortom det absurda”. https://www.expressen.se/nyheter/carl-bildt-om-gronland-bortom-absurt/

Däremot har den forne excellensen Bildt, i alla fall mig veterligt, inte yttrat ett enda kritiskt ord om den totalitära islamistdiktaturen Iran i anledning av dess utrikesministers tvådagarsbesök i Sverige. Detta trots att Zarif exempelvis försvarade dödsdomen mot den i Iran dödsdömde svensk-iranske forskaren Ahmadreza Djalali, försvarade slöjtvånget för kvinnor samt förnekade att homosexuella handlingar straffas med döden trots hur många bevis som helst för att så sker. https://www.dn.se/nyheter/varlden/irans-utrikesminister-forsvarade-dodsdomen-mot-svensk-iranske-forskaren/

Nej, då är det i Bildts ögon viktigare att ironisera över USAs nuvarande president. Det är verkligen på tiden att moderatledningen på allvar utsätter diktaturkramaren Carl Bildts utrikespolitik för en välbehövlig granskning och slutar upp med att behandla Bildt som något slags oberörbar kunglighet. Han är trots allt endast medlem av knapadeln, låt vara med en rätt uppblåst attityd – vilket är tämligen anmärkningsvärt med tanke på att Bildt varken slutfört sina akademiska studier eller haft ett jobb utanför politiken.

 

 

Ulf Kristersson gör debut i mytomspunna Bilderberg

30 maj, 2019

Ulf Kristersson gör debut i Bilderberg-sammanhang.

Enligt uppgift har moderatledaren Ulf Kristersson fått en inbjudan att deltaga i den så kallade Bilderberggruppens möte i Montreux i Schweiz den 30 maj-2 juni 2019. https://epochtimes.se/Ulf-Kristersson-deltar-i-arets-Bilderbergmote#

Få sammanslutningar är väl så mytomspunna som just Bilderberggruppen. Den höll sitt första möte på Hotel de Bilderberg i Oosterbeek i Nederländerna den 29 maj 1954. För värdskapet den gången stod prins Bernhard av Nederländerna, som var ordförande i gruppens styrkommitté fram till 1976. Den nuvarande ordföranden är Henri de Castries från Frankrike.

Därefter har gruppen hållit ett möte per år på olika platser i västvärlden  under närvaro av vid pass 120-150 framstående internationella aktörer inom affärs- och industriverksamhet, media och politik. Fyra möten har hållits i Sverige: på Grand Hotel i Saltsjöbaden 1962, 1973 och 1984 samt i Stenungsund i Bohuslän i samband med EU-toppmötet i Göteborg 2001. https://sv.wikipedia.org/wiki/Bilderberggruppen

Ett stort antal svenskar har genom åren återfunnits bland de inbjudna gästerna. Så har exempelvis alla statsministrar från och med Tage Erlander, med undantag för Ingvar Carlsson och Ola Ullsten efter vad jag kunnat utröna, deltagit vid Bilderberggruppens möten. Mycket flitiga deltagare har Carl Bildt och representanter för släkten Wallenberg varit. Centerledaren Annie Lööf deltog härom året. Bland de mest kända internationella deltagarna märks Henry Kissinger, Bill Clinton och David Rockefeller.

USAs tidigare utrikesminister Henry Kissinger är en flitig Bilderberg-gäst.

Tidigare var det mest den yttersta vänstern som protesterade mot Bilderberggruppens sammankomster. I samband med gruppens möte på Grand Hotel i Saltsjöbaden 1973, eljest mest känt för samförståndsmötet mellan LO och SAF 1938 som lade fast spelreglerna för den svenska arbetsmarknaden, var de röda bokstavssekterna ordentligt i gasen med anklagelser om folkmord, imperialism (termen ”globalism” var då knappast uppfunnen som skällsord) och mycket annat.

I dag förefaller det huvudsakligen vara Putin-vurmande ultrahöger och nazigrupper av typ NMR som blir upprörda när Bilderberg kommer på tal.

Mycket av de konspirationsteorier som florerar kring Bilderberggruppen har att göra med det faktum att gruppen inte ägnar sig åt någon officiell rapportering kring mötena, vilka tenderar kretsa kring tillståndet för världens ekonomi. Konspirationsteoretikernas utläggningar brukar gå ut på att det är på dessa möten den globalistiska kabbalan träffas för att lägga upp riktlinjerna för hur den skall styra världen och hjärntvätta folk till att bli lydiga globalister.

Allt det där är givetvis bara mer eller mindre sinnessvagt svammel med ungefär lika mycket substans som myten om den judiska världskonspirationen. De individer som träffas under förhoppningsvis gemytliga former i Montreux i år är naturligtvis, liksom varje världsmedborgare borde vara, intresserade av att den globala ekonomin skall fungera på ett tillfredsställande sätt.

Därifrån till att börja konspirera om hur man bäst skall styra och hjärntvätta resten av världen är steget emellertid minst sagt långt. Jag tillåter mig därtill förmoda, att merparten deltagare är människor som förmår tänka själva. Med andra ord: ryktet om Bilderberggruppens farlighet är betydligt överdrivet.

På plats i Montreux: Investors Sara Mazur.

Vid Bilderberg-mötet i Montreux deltar 130 personer från 23 länder. Bland dessa märks NATOs generalsekreterare Jens Stoltenberg. Förutom Ulf Kristersson har bland svenskar Sara Mazur, styrelseledamot i Investor, Marcus Wallenberg, ordförande i SEB, samt Johan Rockström, professor i miljövetenskap tillika yvig klimataktivist bjudits in till årets sammankomst..

Vid Bilderberg-mötet i Montreux nu i dagarna skall bland annat Europas och kapitalismens framtid och klimatfrågan, liksom hur Ryssland och Kina bör hanteras, ventileras. Återstår att se om klimatfrågan blir belyst på ett allsidigt och seriöst sätt eller om det blir Greta-stuket som gäller. Jag känner mig under alla omständigheter rätt säker på att Ulf Kristersson (M) kommer att kunna lära sig ett och annat samt dessutom knyta värdefulla kontakter.