Posted tagged ‘Ungern’

Åkessons förslag om EU-omröstning: Den farliga folkviljan

3 juli, 2018

Carl Bildt (M) hissar pestflagg för svensk folkomröstning om EU: ”enskilt största faran för Sveriges välståndsutveckling.”

Nej, att låta folket uttrycka sin mening i viktiga frågor är inte något som står särskilt högt i kurs bland ledande namn inom politik och näringsliv. Folkviljan kan vara farlig.

Det står klart sedan såväl förre stats- och utrikesministern Carl Bildt (M) som näringslivsdinosaurien Jakob Wallenberg sågat SD-ledaren Jimmie Åke4ssons nyligen framförda  förslag om folkomröstning om Sveriges fortsatta medlemskap i Europeiska unionen (EU) under nästa mandatperiod.

”SD vill kasta oss ut i ett brittiskt moras, och det är den enskilt största faran för Sveriges välståndsutveckling framöver”, citeras Carl Bildt i Aftonbladet den 3 juli. (Fotnot), Bildt syftar på vad som kallas Brexit, det vill säga den brittiska begäran om utträde ur EU som gjordes den 29 mars 2017 efter en rådgivande folkomröstning som hölls den 23 juni 2016.

Carl Bildt menar att det är både dåligt och farligt att låta det svenska folket avgöra frågan om Sveriges fortsatta medlemskap i EU eftersom detta skulle kunna leda till ett svenskt ”Swexit”. Enligt den förre moderatledaren har EU stor betydelse för den politiska stabiliteten ”i större delen av Europa” och för ”vår ekonomi”. https://www.aftonbladet.se/nyheter/samhalle/a/l15kr7/bildts-attack-mot-sd-enskilt-storsta-faran

Bildt och Moderaterna tillhörde de ledande förespråkarna för den folkomröstning om svensk anslutning till EU som hölls 1994 och som resulterade i 52,3 procent jaröster, 46,8 procent nejröster och 0,9 procent blanka röster. Carl Bildts uppenbara skräck inför en ny folkomröstning kan sannolikt endast förklaras av att han inte tilltror det svenska folket förmågan att rösta ”rätt” denna gång.

Björklund gör självmål i alliansburen enligt tecknaren Jeanders sätt att se.

Liberalernas ledare Jan Björklund delar Bildts uppfattning och flaggar nu för att valet bör bli en uppgörelse med SD i allmänhet och SDs EU-kritiska hållning i synnerhet. Jag dristar mig emellertid till antagandet, att Björklunds desperata hejarop på EU och euron näppeligen kommer att generera många röster till ett parti som redan lever farligt nära riksdagsspärren. https://www.europaportalen.se/content/jan-bjorklund-utmanar-sverigedemokraterna-om-eu

Det kan förvisso finnas visst fog för Bildts och Björklunds skräck. EU-topparnas allt större maktanspråk har lett till att det börjat gnissla betänkligt inom unionen på inte minst migrationsområdet, där länder såsom Ungern och Polen tagit strid mot den ansvarslösa svängdörrspolitiken och regeringsskiftet i Italien lett till att migrationsskeptikernas inflytande ökat betydligt.

Sverigedemokraternas avancemang i opinionsmätningarna tyder på att också svenskarna börjat få nog av den flodvåg av utomeuropeiska immigranter som frestar på vårt samhälle i allt högre utsträckning. Statsministerns beredvillighet att gå med på en chockartad höjning av den redan ansenliga svenska EU-avgiften stärker inte EUs ställning i folkhemmet https://samtiden.nu/2018/06/lofven-godkanner-chockhojning-av-svensk-eu-avgift/

Jimmie Åkesson: ”Vi ska inte vara med i en överstatlig union.”

Som Jimmie Åkesson har sagt: ”Vi betalar ofantligt mycket pengar och får ofantligt lite tillbaka. Men det främsta skälet är ideologiskt. Vi ska inte vara med i en överstatlig union.” Det innebär inte att Sverigedemokraterna stänger dörren till Europa: handel och andra typer av samarbete skall bejakas, men överstatlighet kan vi vara utan!

Åkessons utspel om en svensk EU-omröstning kommer inte som en blixt från en klar himmel. SD har haft samma EU-kritiska hållning under alla år. Att höga representanter för svenskt näringsliv som Jacob Wallenberg tar till storsläggan nu när SD faktiskt kan bli största partiet är bara stilenligt. EU skall vara kemiskt skyddat från all kritik, sedan får folkviljan vara hur den vill. https://www.expressen.se/dinapengar/naringslivets-oro-efter-sd-beskedet/

Fotnot: Moras är ett annat ord för träsk eller sumpmark.

Annonser

Blodet i vattnet: när idrotten inte förbrödrar

3 maj, 2018

Ervin Zádor efter sin holmgång med ryssarna i polobassängen.

”Idrotten förbrödrar”, sägs det. Så kan det nog vara under lyckliga omständigheter. Undantag finns det dock tämligen gott om: listan över av politiska orsaker bojkottade olympiska spel och andra mästerskap är lång.

Berömd, eller snarare beryktad, i detta sammanhang är semifinalmatchen i vattenpolo mellan Ungern och Sovjetunionen vid de olympiska spelen i Melbourne 1956. Matchen spelades den 6 december detta år, således en knapp månad efter det att ryssarna med blodig hand slagit ner revolten i Ungern 1956.https://sv.wikipedia.org/wiki/Ungernrevolten

Holmgången under det Kalla krigets första skede har betecknande nog blivit känd som ”Blodet i vattnet” och ses även som en symbol för den ungerska revolten i stort. Nedan följer ett drygt sex minuters avsnitt återskapande matchen ur filmen Children of Glory från 2006, producerad av Andrew G. Vajna och med Krisztina Goda som regissör, vilken utgör en hyllning till de studenter som inledde det tappra ungerska försöket att bryta med den sovjetiska överhögheten.

 

Sedan Ungern gått upp till ledning med 4-0 i slutet av matchen utbröt ett stort slagsmål i och utanför bassängen. Det uppkom sedan den ungerska storstjärnan Ervin Zádor, 22, provocerat en sovjetisk spelare vilken klappade till ungraren över högra delen av ansiktet så att blodet flöt och delvis färgade vattnet i bassängen rött. https://www.aftonbladet.se/sportbladet/article13284179.ab

Då Zádor klev upp ur bassängen med blodet strömmade från ansiktet utbröt uppror bland publiken, som nästan enhälligt höll på det lilla angripna landet Ungern. Det sovjetiska laget tvingades ta hjälp av polis för att ta sig oskatt ut ur simanläggningen.

Den antisovjetiske ungerske premiärministern Imre Nagy, som blev en samlande gestalt för den ungerska frihetskampen, avrättades 1958. Nagy återupprättades emellertid 1989, varvid hans kvarlevor grävdes upp och blev föremål för en statsbegravning i Budapest som samlade över 100 000 åskådare. https://sv.wikipedia.org/wiki/Imre_Nagy

Frihetskämpen Imre Nagy avrättades 1958.

Ervin Zádor (1934-2012), som gjorde fem mål i OS-turneringen, vägrade återvända till det av kommunisterna våldtagna Ungern och valde i stället att hoppa av till USA, där han erhöll politisk asyl. Han bosatte sig i Linden i Kalifornien där han fortsatte ägna sig åt sim-och vattenpolosporterna. Sjufaldige OS-vinnaren Mark Spitz tillhörde hans adepter. Zádor avled 2012. https://en.wikipedia.org/wiki/Ervin_Z%C3%A1dor

Med segern över Sovjetunionen gick Ungern vidare till final mot Jugoslavien, som besegrades med 2-1. Pologuldet i Melbourne var Ungerns fjärde i sitt slag. Till dags dato har landet vunnit nio OS-guld och tio världsmästerskap i vattenpolo och är därmed överlägset sportens dominerande nation på herrsidan. https://sv.wikipedia.org/wiki/Ungerns_herrlandslag_i_vattenpolo

När regeringen sprider fejknyheter i stället för att lösa problemen

2 april, 2018

Statsrådet Gustav Fridolin i Ungern: ”Det är lögn att det finns no go-zoner i Sverige.”

Det ena av Miljöpartiets språkrör, utbildningsministern Gustav Fridolin, har varit i Ungern och försökt få landet att sluta använda Sverige som varnande exempel i valrörelsen. Bland annat svarade Fridolin i en intervju med den lokala nyhetssajten 24.hu på följande sätt när han fick frågan om det finns några så kallade no go-zoner i Sverige: ”Det finns inga sådana, det är lögn.” https://nyheteridag.se/fridolin-forsvarar-sverigebilden-i-ungersk-media-fornekar-no-go-zoner-det-finns-inga-sadana/

Det är väl tveksamt om Fridolin verkligen hade räknat med att bli trodd på sitt ord i värdlandet. För alla i Sverige med insyn i hur det verkligen förhåller sig är det dock uppenbart att statsrådet far med osanning. Ingen bör naturligtvis låta sig lura av det faktum att våra no go-zoner kallas ”särskilt utsatta områden”.

Detta är inte första gången en svensk regeringsrepresentant gör desperata försök att bättra på Sverige-bilden genom rena lögner eller halvsanningar. När således statsminister Stefan Löfven träffade USAs president Donald Trump i Vita huset i början på mars lät det ungefär likadant. ”Det är inte så att vi har några no go-zoner”, påstod statsministern inför den församlade pressen sedan Trump fastslagit att det finns betydande problem i Sverige som är relaterade till den omfattande invandringen. https://www.youtube.com/watch?v=1cdTmrooD9g

Statsminister Stefan Löfven i Vita huset: ”Det är inte så att vi har några no go-zoner.”

Sanningen är att det i vårt arma land finns ett betydande antal områden där kriminella gäng, ofta av sharia-typ, styr och ställer mer eller mindre efter behag; där samhällsförakt och kriminalitet är ordningen för dagen; där kvinnor antastas och våldtas; där bilar rutinmässigt sätts i brand; där polis och räddningstjänst snarare som regel än undantag utsätts för stenkastning och andra trakasserier. https://www.svt.se/nyheter/inrikes/sveriges-utsatta-omraden

Regeringsföreträdare som Fridolin och Löfven och även andra politiker söker dock släta över problemen genom att kalla dem för ”utmaningar” och hävda, att svenska kritiker av de rådande förhållandena är lögnare och extremister. Ett eklatant exempel på detta är den storm som utbröt mot författarinnan och debattören Katerina Janouch i början på 2017, då hon i en intervju i tjeckisk TV lyfte fram ett antal av de sociala och brottsrelaterade problem som finns i vårt land.

Fridolin och hans boss. Teckning: Jeander

Bland dem som kritiserade Janouch fanns såväl Stefan Löfven som förre utrikesministern och moderatledaren Carl Bildt, vilka båda uttryckte bekymmer över ”Sverige-bilden”. Bilden av vårt land i utlandet bedömdes uppenbarligen som viktigare än de ansenliga problem vi bevisligen har. https://tommyhansson.wordpress.com/2017/01/18/lofven-och-bildt-oroliga-over-bekymmersam-bild-av-sverige-inte-over-sjalva-bekymren/

Jag menar att det är utomordentligt bekymmersamt när ledande företrädare för Sverige på detta sätt försöker släta över de grava problem vi har genom att tänja på sanningen och ibland tillgripa rena lögner. Stefan Löfven, Gustav Fridolin med flera borde förslagsvis ägna sina krafter åt att lösa de problem vi bevisligen har i stället för att sprida fejknyheter utomlands!

MP mot sin undergång – SD ökar mest

29 mars, 2018

Miljöpartiet rasar både medlems- och opinionsmässigt. Foto: Tommy Hansson

Samtidigt som Miljöpartiets (MP) språkrör Gustav Fridolin beger sig till Ungern för att få de besvärliga magyarerna att sluta använda Sverige som varnande exempel tornar mörka moln upp sig på himlen för det gröna regeringspartiet.

”Mörka moln” är dock närmast en skrattretande underdrift. Mycket talar i själva verket för att MP ligger i sina dödsryckningar. För mig är det uppenbart att MP lider av dödslängtan. På annat sätt kan jag inte gärna tolka några av de frågor som partiet lyfter fram inför valet den 9 september.

MP går till val på en generösare invandringspolitik. Asylrätten skall förstärkas, återförening skall främjas och permanenta uppehållstillstånd göras till standard. Alltså precis den politik som hösten 2015 ledde till den omtalade flyktingkrisen. MP har ingenting lärt utan kör vidare i samma hjulspår. https://samnytt.se/mp-gar-till-val-pa-en-mer-generos-invandringspolitik/

MP går till val på en ny köttskatt. Så kallat fulkött, det vill säga kött där mycket antibiotika använts vid uppfödningen, skall bli föremål för en ny skatt. Enligt partiet är det främst utländska producenter som avses. Min gissning är att MP egentligen vill förbjuda allt kött av miljörelaterade skäl och att det här är första steget i en sådan strävan. https://www.aftonbladet.se/nyheter/samhalle/a/BJq3Qe/mp-gar-till-val-pa-ny-kottskatt

MP vill låta de polska kvinnor som så önskar genomgå abort i Sverige. Foto: ETC

MP går till val på att låta polska kvinnor göra abort i Sverige. Partiets jämställdhetspolitiska talesperson Janine Alm Ericson menar i en debattartikel i Aftonbladet den 23 mars 2018 att alla polska kvinnor som så önskar skall tillåtas genomgå subventionerad abort i Sverige. Detta i ett land där sjukvården redan går på knäna. Som vanligt bland abortanhängare ses det mänskliga fostret som blott ett bihang till kvinnokroppen. https://www.aftonbladet.se/debatt/a/9mGjxr/lat-polska-kvinnor-gora-abort-i-sverige

MP går till val på att förbjuda bilismen i städerna. Miljöpartiet har tvingat regeringen att tillåta kommunerna i landet att inrätta miljözoner där vissa fordon blir förbjudna. Det finns exempelvis endast 26 000 av landets 4,8 miljoner bilar som klarar de krav som finns för att få köra i miljözon 3, den zon som har hårdast krav. Det krävs inget större mått av fantasi för att inse, att MP på sikt vill avskaffa bilismen helt. För detta talar också de drakoniska bensinskatter partiet medverkat till. https://www.di.se/bil/sa-manga-bilar-kan-forbjudas-i-staderna/

Det är naturligtvis upp till var och en att bedöma, om dessa miljöpartistiska hjärtefrågor går hem i stugorna och leder till ett succéval i september. Jag tror personligen inte mycket på det, om man säger så…

Att Miljöpartiet möjligen är på väg mot sin undergång demonstreras vidare tydligt genom det medlemsras partiet undergått. MP har enligt den senast offentliggjorda statistiken 10 719 medlemmar. Det är det minsta medlemsantalet bland samtliga riksdagspartier och innebär en minskning om 2970 under 2017.

Största medlemsökningen noteras för Sverigedemokraterna (SD), som i nuläget har 28 340 medlemmar. Det är ingenting annat än en fantastisk utveckling och en ökning med 79,0 procent under den senaste mandatperioden. När jag gick med i SD 2018 låg medlemstalet runt 3000. Störst antal medlemmar har alltjämt Socialdemokraterna med 89 010 medlemmar. http://www.gp.se/nyheter/sverige/mp-har-tappat-h%C3%A4lften-av-medlemmarna-1.5455058

MP-knapparna står inte särskilt högt i kurs för närvarande. Foto: MP

Undergångsstämningen för MP förstärks av den senaste opinionsmätningen från SVT/Novus, som ger partiet magra 3,8 procent. Det är femielfte gången partiet hamnar under riksdagsspärren. Partiet har därmed i praktiken halverats sedan oktober 2014, då det nyvordna regeringspartiet låg på 7,1 procent. Det är främst bland de yngre väljarna MP-stödet har minskat. https://novus.se/valjaropinionen/svtnovus-valjarbarometer/2018-2/

Denna bloggare ser den ovan beskrivna utvecklingen som mycket glädjande. Miljöpartiet är ett farligt extremistparti som hotar Sveriges framtid som västerländsk välfärds- och industrination. Det skall ha så litet inflytande över svensk politik som över huvud taget är möjligt.

Ny lag om polsk delaktighet i Förintelsen: Polen skämmer ut sig

6 februari, 2018

Skylt med text på tyska och polska i Auschwitz-Birkenau.

Den polska senaten har med de mycket klara röstsiffrorna 57-23 antagit en kontroversiell lag som skall göra det olagligt att hänvisa till polackers deltagande i den nationalsocialistiska Förintelsen i samband med Andra världskriget. Den som exempelvis talar om ”polska dödsläger” riskerar fängelse enligt den nya lagen, vilken nu också har undertecknats av Polens president Andrzej Duda och därmed trätt i kraft. http://www.aljazeera.com/news/2018/02/poland-senate-passes-controversial-holocaust-bill-180201072130990.html

Den nya polska lagen tycks ha väckt mest negativ uppmärksamhet i den judiska staten Israel samt i USA, medan intresset (förutom i judiska kretsar) i Europa inklusive Europeiska unionen (EU) varit betydligt svalare med Ukraina som undantag. Michael Oren, Israels ställföreträdande premiärminister för diplomati, har citerats: ”Vad som startar med förnekelse av Förintelsen slutar med  förnekelse av vår rätt att försvara oss.” https://www.timesofisrael.com/israel-condemns-passing-of-polish-holocaust-law-but-takes-no-immediate-action/

Tidigare utrikesministern, knesset-medlemmen Tzipi Livni, har kallat den nya polska lagen ”en dubbel spottloska i Israels ansikte”. Heather Nauert, talesperson i det amerikanska utrikesdepartementet, har sagt att termen ”polska dödsläger” visserligen är felaktig men att den omdiskuterade polska lagstiftningen riskerar ”underminera yttrandefrihet och akademisk debatt”.

En karta över dödsläger, större koncentrationsläger och judiska ghetton i Polen under Andra världskriget.

Många polacker är angelägna om att motverka aversionen mot judar och är medvetna om den historiska antisemitismen i sitt hemland. Det blev uppenbart för mig då jag 2009 deltog i en studieresa till Polen som arrangerades av Svenska kommittén mot antisemitism (SKMA) sedan jag bidragit med ett ekonomiskt tillskott till upprustningen av en judisk begravningsplats i den lilla staden Bodzentyn nära Kielce. https://tommyhansson.wordpress.com/2009/09/08/det-judiska-polen-i-bodzentyn-och-kielce/

Det är dock oomtvistligt att antisemitismens fula tryne fortfarande är en beklaglig verklighet i dagens Polen. Enligt en undersökning i regi av Centrum för forskning om fördomar vid universitetet i Warszawa, presenterad i den polska riksdagen sejmen, ställde sig mer än hälften av undersökningens deltagare bakom klassiska konspirationsteorier såsom att judarna kontrollerar världen genom media och banker.

90 procent av deltagarna hade aldrig träffat en jude. Antisemiter i Polen skyller vidare fortfarande Jesu död på judarna och tror att blod från kristna ingår som en del i judiska ritualer. https://forward.com/news/world/191155/poland-poll-reveals-stubborn-anti-semitism-amid-je/

Folkmordsorganisatören Reinhard Heydrich – tilltänkt efterträdare till Hitler.

Det var förvisso Nazityskland som administrerade den nationalsocialistiska dödsindustrin i samband med Andra världskriget. Dödsläger i Polen av typ Auschwitz-Birkenau, Treblinka, Belzec, Sobibór, Lublin-Majdanek och Chelmno var således snarare nazityska än ”polska”. Molotov-Ribbentroppakten från den 22 augusti 1939, som föregick och var en förutsättning för Andra världskrigets utbrott, medförde att Polen delades upp i sovjetiska och tyska intressesfärer varvid Stalins Sovjetunionen och Hitlers Tyskland gav varandra fria händer i respektive ockupationsområden.

Enligt den nazityska strategin, som den utformats av säkerhetschefen och förintelseorganisatören Reinhard Heydrich (1904-42), skulle lokalbefolkningen i ockuperade länder och områden i möjligaste mån involveras i judeutrotningen. Den traditionella antisemitismen i Polen men också i exempelvis Ukraina och de baltiska staterna underlättade denna strategi. Mer om Heydrich, Hitlers tilltänkte efterträdare, här: https://sv.wikipedia.org/wiki/Reinhard_Heydrich

Under Förintelsen dödades mer än tre miljoner av de ursprungligen 3,2 miljoner polska judarna. Före Andra världskriget bestod närmare en tredjedel av Polens befolkning av olika minoritetsgrupper: 13,9 procent ukrainare, 10 procent judar, 3,1 procent vitryssar, 2,3 procent tyskar och 3,4 procent tjecker, litauer och ryssar. https://en.wikipedia.org/wiki/The_Holocaust_in_Poland

På orten Jedwabne genomfördes i juli 1941 en massaker på 340-400 judar vilken först antogs vara orkestrerad av tyska Einsatz-kommandon. Det visade sig emellertid att de ansvariga varit ett 40-tal polacker från intilliggande orter. https://sv.wikipedia.org/wiki/Massakern_i_Jedwabne

Ett monument över judemassakern i polska Jedwabne.

Även efter krigsslutet förekom på flera platser i Polen pogromer vilka garanterat utfördes av polska medborgare. Den mest kända och omfattande av dessa massakrer genomfördes i staden Kielce, huvudort i regionen med samma namn, den 4 juli 1946 då 42 judar bragtes on livet och ett 50-tal skadades. I Kielce hade 1918 fyra judar mördats i en pogrom. https://sv.wikipedia.org/wiki/Pogromen_i_Kielce

Antisemitismen behöll sitt grepp också i det kommunistiskt styrda, efterkrigstida Polen liksom var fallet i andra öststater såsom Tjeckien och Ungern. Den kulminerade i en kampanj 1967-70 som tvingade merparten av de omkring 25 000 judar som då fanns i landet att emigrera. https://tommyhansson.wordpress.com/2009/11/09/det-judiska-polen-v-kommunistisk-antisemitism/

En av dem som flydde Polen 1968 var historikern Jan Tomasz Gross (född 1947), som i dag är professor i War and Society vid Princeton-universitetet i USA. Gross, som är av judisk släkt, har ingående studerat polskt judemördande. Han har i en artikel skrivit: ”Polacker dödade fler judar än tyskar under Andra världskriget.” Gross mest kända bok, Neighbors (2001), handlar om den ovan nämnda massakern i Jedwabne där Gross kom fram till att så många som 1600 judar kunde ha mördats av polacker. https://sv.wikipedia.org/wiki/Jan_Tomasz_Gross

Polen hamnade 2016 på tionde plats på Simon Wiesenthal Centers årliga lista över prominenta antisemiter i världen på grund av att polska åklagare förhört Gross och hotat med fängelse för att denne alltför ingående studerat den polska medverkan till massmordet på sex miljoner judar. På samma lista kom vår egen utrikesminister Margot Wallström på åttonde plats för påståenden om israeliska ”utomrättsliga avrättningar”. https://tommyhansson.wordpress.com/2016/12/30/wallstrom-en-av-arets-mest-prominenta-antisemiter/

Historikern Jan Tomasz Gross hotas av åtal på grund av sina studier i polsk förintelsehistoria.

Den polska staten har också hotat dra tillbaka en statlig utmärkelse Gross erhöll 1996. Gross har fått stöd av akademiker såväl i Polen som utomlands.http://sverigesradio.se/sida/artikel.aspx?programid=478&artikel=6411054

I dag finns i Polen cirka 10 000 judar vilket är ett avsevärt mindre antal än i Sverige. Det måste understrykas att mycket långt ifrån alla etniska polacker är antisemiter och det går även att skönja ett ökat intresse i landet för det judiska. Det är också välbelagt att en del polacker skyddade förföljda judar under kriget. Jag kan mycket väl förstå att polska myndigheter har tröttnat på historiskt inkorrekta uttryck som ”polska dödsläger”. Polen skämmer dock ut sig internationellt när man vill inskränka yttrandefriheten och hotar seriösa historiker med åtal och fängelse.

Att det fanns polacker med i bilden i samband med judeutrotningen kan ej förnekas, och även rent allmänt ställer jag mig mycket tveksam till att förbjuda åsikter: även felaktiga sådana måste enligt min mening få uttryckas, annars hamnar vi lätt i ett för det demokratiska och fria samhället bekymmersamt läge.

 

 

 

 

 

 

 

Ny bok om den komplexe Carl Bildt: goda insatser varvade med bottennapp

3 februari, 2018

Carl Bildt tar som utrikesminister emot de svenska deltagarna i det anti-israeliska propagandajippot Ship to Gaza i Turkiet.

Vi som började aktivera oss politiskt kring 1970 kunde inte undgå att stöta på fenomenet Carl Bildt. Uppmärksammad studentpolitiker redan i mitten på 1960-talet blev han snart efter några år ett ungt stjärnskott inom den moderata partiapparaten och med tiden partiledaren Gösta Bohmans handsekreterare och även svärson. Den erfarne journalisten Björn Häger har skrivit vad som nog måste sägas vara det definitiva verket om Carl Bildt: Uppdrag Bildt. En svensk historia (Norstedts 2017, 645 sidor).

Carl Bildt har aldrig tillhört mina politiska favoriter, även om jag gärna erkänner att jag stundom uppskattat hans politiska fingerfärdighet, debattskicklighet och något torra humor. Bildt tillhörde vad jag och mina meningsfränder gärna refererade till som den ”ljusblå maffian” inom Moderata samlingspartiet och ungdomsförbundet, en inriktning som ogillade alltför uttalad konservatism och antikommunism.

Vid ett tillfälle debatterade jag mot Carl Bildt (eller Calle Bult som han ibland kallades i ungdomsåren). Det var vid Stockholms-moderaternas partistämma i Åsö gymnasium på Södermalm 1976. Jag hade väckt en motion med rubriceringen ”Sovjetunionens illegala underrättelseverksamhet i Sverige” och pläderade i denna för att moderaterna skulle verka för en mer ingående granskning av den sovjetiska spionorganisationen KGB.

Carl Bildt hade fått uppdraget att lägga fram partiets syn på motionen. Kontentan var att någon ytterligare granskning av KGB inte behövdes eftersom M-partiet redan gjorde tillräckligt. Det är dock värt att notera att motionen inte avslogs utan ansågs besvarad.

Handlingarna – inklusive min motion om KGB – till moderatstämman i Stockholm 1976. Foto: Tommy Hansson

Elevrådsordförande och studentpolitiker. Björn Häger lutar sig tydligt mot Lars Lundbergs bok Bilder av Bildt (Legus 1994, 187 sidor) när det gäller att skildra Carl Bildts barn- och ungdomsår samt tiden som elevrådsordförande, studentpolitiker och åren som politiker fram till dess att han klev in i Rosenbad som statsminister 1991. https://www.bokborsen.se/view/Lundberg-Lars/Bilder-Av-Bildt-Om-Livet-F%C3%B6re-Rosenbad/7151013

Lundberg redogör även för Bildts släktbakgrund. Farfars farfar var generallöjtnant Gillis Bildt (1820-94), som var statsminister 1888-89 och under sin karriär även var riksmarskalk, landshövding på Gotland, diplomat och överståthållare i Stockholm. Gillis Bildt upphöjdes till friherre 1864. Söner till Gillis var Carl Bildt den äldre (1850-1931), vilken som diplomat bodde i Rom i närmare 30 år, samt Knut Bildt (1854-1927) som ändade sin karriär som generalmajor och chef för generalstaben.

Carl Bildts farfar hette Nils Bildt (1889-1969), överste vid försvarsstaben och far till Daniel Bildt (1920-2010) som blev officer vid Hallands regemente I 16, senare byrådirektör och far till Carl (född 1949) och Nils Bildt (född 1952). Nils blev med tiden civilekonom och egen företagare i databranschen. Carl Bildts mor hette Kerstin Andersson-Alwå (1922-2010).

Carl Bildt fick något av ett publikt genombrott under sin tid som ordförande vid elevrådet i Östra Real i Stockholm, då han organiserade elevernas självstudier under lärarstrejken 1966. Han intervjuades under lärarstrejken av den dåvarande enkanaliga och svart-vita televisionen.

Bilder av Bildt av Lars Lundberg skildrar Carl Bildts tid från barn- och ungdomstiden fram till posten som statsminister 1991. Foto: Tommy Hansson

Ljusblå – med anstrykning av rött. Carl Bildt gick ut gymnasieskolan med glänsande betyg 1968 och skrev samma år in sig vid Stockholms universitet. Planen var att inom tre år avlägga en pol. mag. – examen med 120 poäng i ämnena statskunskap, nationalekonomi, statistik, företagsekonomi och sociologi. Verkligheten kom att se något annorlunda ut: under fem års tid avlade Bildt ett (1) betyg i statskunskap samt motsvarande ett halvt betyg i nationalekonomi.

Att det sket sig med universitetsstudierna förklarar Lars Lundberg (sidorna 33-34) så här:

För det första var Bildt mycket politiskt intresserad och engagerade sig därför i kårpolitiken för partiet Opposition -68. För det andra var Bildt mycket politiskt intresserad och engagerade sig därför i Fria moderata studentförbundet. För det tredje var Bildt mycket politiskt intresserad och blev därför redaktör för, och flitig medarbetare i, tidskriften Svensk Linje. För det fjärde, ej minst viktigt, hyste Bildt ett brinnande politiskt intresse och ägnade därför tid och krafter åt att författa ett par skrifter om EU samt knyta kontakter med konservativa studenter ute i Europa.

I egenskap av ordförande i studentkårens internationella utskott drev Carl Bildt initialt tre internationella biståndsprojekt: den kommunistiska Frelimo-gerillan i Mocambique, ett program för familjeplanering i Costa Rica och hjälp till den grekiska exilorganisationen EEEE. Snart kom även den kommuniststyrda rebellrörelsen FNL (Viet Cong) i Sydvietnam med som biståndsprojekt.

Under Bildts och moderate studentpolitikerkollegan Carl Cederschiölds tid i Internationella utskottet månade sig detta även om goda förbindelser med Östeuropa, enkannerligen Östtyskland, Polen, Tjeckoslovakien och Ungern. Bildt pläderade för ett svenskt erkännande av Östtyskland. Vid Fria moderata studentförbundets årsmöte i Linköping 1971 kom Bildt, Cederschiöld med flera enligt Lars Lundbergs redovisning att uttrycka sympatier för ”palestinierna”.

Som utrikesminister i alliansregeringen långt senare förhöll sig Bildt skeptisk till den judiska staten Israel, som i sin tur aldrig hyst någon kärlek till Bildt. När det Israel-fientliga propagandajippot Ship to Gaza under Bildts tid som utrikesminister anlände till Turkiet fanns Bildt på plats och mötte deltagarna, bland dessa kommunisterna Mattias Gardell (mottagare av Leninpriset) och Henry Ascher.

Tre anti-israeliska svenska politiker: Carl Bildt (M), Margot Wallström (S) och Olof Palme (S).

Faktum är att Bildt var minst lika propalestinsk under sin tid som svensk utrikesminister som någonsin Margot Wallström, eller för den delen Olof Palme, kanske dock något mer balanserad än de båda senare. https://blogg.mittmedia.se/ledarbloggen/2016/01/14/minnet-ar-kort-bildt-var-minst-lika-hard-mot-israel/

Av ovanstående torde framgå varför den unge Carl Bildt av mer konservativa bedömare kom att betraktas som ”ljusblå”, kanske till och med med en anstrykning av rött på den politiska färgskalan.

Medlem i Ubåtsskyddskommissionen. På sin väg mot den politiska toppen utsågs Carl Bildt i början av 1970-talet till den moderate partiledaren Gösta Bohmans (1911-97) handsekreterare. Sedan Bildt 1984 ingått äktenskap med Bohmans dotter Mia blev han även dennes svärson. Bildt hade då ett kort äktenskap med Kerstin Zetterberg bakom sig. Även äktenskapet med Mia Bohman slutade i skilsmässa 1997. Året därpå gifte sig Carl Bildt och Anna Maria Corazza, i dag moderat EU-parlamentariker, med varandra (mer därom nedan).

1973 valdes Carl Bildt in i Stockholms läns landstingsfullmäktige och 1979 i Sveriges riksdag. Samtidigt hade han en mängd uppdrag av skiftande slag inom dåvarande Moderata samlingspartiet. Den framgick tidigt av Bildts insatser i riksdagen att han hyste ett brinnande intresse för utrikesfrågor, och 1981 blev han fullvärdig medlem i utrikesutskottet.

En fråga som i högsta grad kom att fånga den blivande stats- och utrikesministerns intresse var de ubåtar som hade konstaterats kränka svenska farvatten i början på 1980-talet. Bildt deltog i den svenska Ubåtsskyddskommissionens arbete, som utmynnade i en rapport där Sovjetunionen utpekades som skyldig till att ”sända in farkoster under ytan på det svenska territorialvattnet.” (Lundberg, sidan 155). http://www.regeringen.se/49bb4a/contentassets/8eb8b2c27c2e47c09c58dc496715be1d/del-2-t.o.m.-kap.-5

Carl Bildt på presskonferens med Ubåtsskyddskommissionen 1983.

Sedan Ubåtsskyddskommissionen framlagt sin rapport reste Carl Bildt till Washington, där han bereddes tillfälle att inför ledande amerikanska militärer presentera rapportens slutsatser. Detta fick statsminister Olof Palme (S) att gå i taket – Palme fick regeringen att samfällt fördöma Bildts resa. ”Men Bildts resa var inte straffbar”, konstaterar Lundberg (sidan 155), ”och samtida kommentarer går ofta ut på att Olof Palme irriterades över att bli utmanad på sitt eget område, utrikes- och säkerhetspolitiken.”

Statsminister med problem. Efter de fyra borgerliga partiernas seger i riksdagsvalet 1991 blev Carl Bildt i sin egenskap av ledare för det största borgerliga partiet svensk statsminister. Han hade bland annat att ta ställning till hur Ny demokrati, som efter bara ett halvårs existens kommit in i riksdagen, skulle behandlas. Bildts tidigare konkurrent om posten som moderat partiledare, Ingegerd Troedsson, blev i egenskap av ny talman i riksdagen den som formellt fick klubba in Bildt som regeringschef.

Det vore att fara med osanning att hävda att Carl Bildts tre år som statsminister – mandatperioderna var vid denna tid ett år kortare än de är nu – förlöpte smärtfritt. Den nu 42-årige Bildt ser dock till att han runt sig har ett gäng nära medarbetare vilka samtliga i Björn Hägers historieskrivning hyser en närmast gränslös beundran för den nye statsministern. I Bildts kansli huserade en samling ungefär med Bildt jämnåriga män vilka internt gick under beteckningen ”Hjärnkontoret”.

Detta bestod av pressekreteraren Lars Christiansson, planeringschefen Olof Ehrenkrona samt statssekretetaren Peter Egardt. Med på ett hörn fanns också en lovande 23-åring som hette Anders Borg, vilken 15 år senare skulle bli finansminister under Fredrik Reinfeldt. Ytterligare en för Bildt central person var vännen och allt-i-allon Jonas Hafström, som blev utrikespolitisk rådgivare. ”Bildt dominerar så starkt att omgivningen sällan vågar säga emot”, skriver Häger (sidan 195).

Två ädlingar i svensk politik: Carl Bildt och Ny demokratis partiledare, greve Ian Wachtmeister, i TV-studion.

Den borgerliga ministärens tre år vid makten präglades av en ekonomi i kris, ett arv från den tidigare S-styrda regeringen som medförde en snabbt stigande arbetslöshet, en allt sämre lönsamhet för de svenska industriföretagen och kris för bankerna. Problemen kräver ibland drastiska åtgärder i form av krispaket och annat som inte blir populära. Det kan nämnas att regeringen och Ny demokrati 1993 enas om vissa riktlinjer för den ekonomiska politiken. Ny demokrati får igenom två av sina hjärtefrågor: sänkt turistmoms och visumtvång för flyktingar från kriget i Bosnien-Hercegovina. https://books.google.se/books?id=OaEzDwAAQBAJ&pg=PT249&lpg=PT249&dq=visumtv%C3%A5ng+f%C3%B6r+flyktingar+fr%C3%A5n+kriget+i+bosnien&source=bl&ots=cOIxDNQM3H&sig=ux04gphEuUGPwviYWk_nqMme72Q&hl=sv&sa=X&ved=0ahUKEwiyydHUy4XZAhXMjCwKHYPTClQQ6AEIOjAE#v=onepage&q=visumtv%C3%A5ng%20f%C3%B6r%20flyktingar%20fr%C3%A5n%20kriget%20i%20bosnien&f=false

Det hjälper inte att Moderaterna i riksdagsvalet 1994 får en halv procent fler röster än tre år tidigare. Socialdemokraterna kan bilda regering med Ingvar Carlsson som statsminister och Miljöpartiet återinträder i riksdagen. Ny demokrati kollapsar totalt och åker ur parlamentet. Det skulle dröja tolv år innan en ny borgerlig regering, nu kallad alliansen, såg dagens ljus. Med Carl Bildt som utrikesminister.

Bildt efterträdde britten David Owen som EUs medlare i det forna Jugoslavien.

”Jag har förhandlat med många skurkar”. När EUs medlare i Bosnien-konflikten, den före detta brittiske utrikesministern David Owen, avgår från sin post 1995 utses Carl Bildt till hans efterträdare med stöd från USA. För tidningen Expressen (Häger sidan 273) kommenterar Bildt så här varför han anser sig vara kvalificerad för uppdraget: ”Jag har förhandlat med många skurkar i mina dar. Min inrikespolitiska erfarenhet är stor.”

Och nog skulle Bildt tvingas förhandla med skurkar under sitt medlaruppdrag. alltid. De värsta av dessa var Serbiens och det så kallade rest-Jugoslaviens diktator Slobodan Milosevic (1941-2006), Bosnien-serbernas ledare Radovan Karadzic samt militärbefälhavaren Ratko Mladic. Milosevic avled under pågående rättegång vid krigsförbrytartribunalen i Haag under det att Karadzic 2017 dömdes till 40 års fängelse och Mladic till livstid, båda för folkmord i bland annat staden Srebrenica i Bosnien-Hercegovina.

Vad man än må säga om Carl Bildts insatser som medlare i Bosnien-konflikten så kan man näppeligen klaga på de arbetsvolymer han lade ned. Bildt verkar ha farit runt som ett skållat troll i regionen och träffat de aktuella aktörerna men tyvärr utan att få särskilt mycket av substans uträttat. Milosevic träffar han första gången strax före midsommar 1995, och det skulle bli många fler möten dessa båda män emellan. Den serbiske ledaren försäkrar Bildt att han har allt under kontroll, och den senare förefaller tro honom.

När det börjar bränna till i Srebrenica – den vidriga massakern ägde rum under tiden 11 juli till omkring 22 juli 1995 – var medlaren Carl Bildt på väg till Laholm i Sverige för att uppvakta sin far Daniel Bildt på dennes 75-årsdag den 9 juli. Den etniska rensningen i Srebrenica under Ratko Mladics ledning ledde till att 8373 muslimska bosniska pojkar och män i åldrarna 13-78 år mördades på bestialiskt sätt. Det konstaterades senare att Serbien under Milosevics ledning visserligen inte var direkt ansvarigt för massakern men heller inte gjort mycket för att förhindra den. https://sv.wikipedia.org/wiki/Srebrenicamassakern

Det är en vanlig uppfattning bland bosniaker (bosniska muslimer) att Carl Bildt var en av dem som genom sin passivitet och inkompetens gjorde de bosniska serbernas etniska rensning möjlig.

Förhållandevis blygsamma insatser. Den som endast tog del av svenska massmedier vid den här tiden kunde lätt ha fått intrycket, att det till stor del var den outtröttligt ambulerande fredsmäklaren Carl Bildts förtjänst att det till slut ingicks ett fredavtal i Bosnien-konflikten.

Carl Bildt utpekades som den store fredsmäklaren i svenska medier. Men i verkligheten var det amerikanen Richard Holbrooke som mest gjorde sig förtjänt av den titeln. Foto: Tommy Hansson

”I svenska medier är Carl Bildt den som fixar freden”, skriver Björn Häger (sidan 295). ”Men när fredsförhandlingarna tar fart efter Natos bombningar är det amerikanen Richard Holbrooke som tar initiativet och får uppmärksamhet i internationell press. Historieskrivningen blir att det är amerikanernas bombningar och tuffa diplomati som får parterna att sätta sig vid förhandlingsbordet. Och att Holbrooke lyckades där Bildt misslyckades.”

Freden mellan de stridande parterna – Bosnien-Hercegovina, Serbien/rest-Jugoslavien och Kroatien – och deras högsta representanter förhandlades fram på en flygbas i Dayton i Ohio 1-21 november och ratificerades i Elyséepalatset i Paris den 14 december 1995. Och visst, Carl Bildt gjorde säkerligen så gott han kunde – hans insatser i sammanhanget måste ändå anses ha varit förhållandevis blygsamma, även om Bildt själv av naturliga skäl har en annan uppfattning. https://sv.wikipedia.org/wiki/Daytonavtalet

Ett resultat av Carl Bildts ansträngningar blev boken Uppdrag fred, som kom ut på Norstedts förlag 1997. https://sv.wikipedia.org/wiki/Uppdrag_fred
Det mest påtagliga resultatet av Bildts medlarinsatser får nog ändå sägas ha varit att det var i samband med dessa han träffade sin blivande italienska hustru Anna Maria Corazza Bildt, född i Rom 1963 och med ett förflutet som tennisspelare i elitklass. Hon hade under tiden 1992-98 en rad olika FN-uppdrag i det forna Jugoslavien.

Corazza Bildt sitter sedan 2003 med i styrelsen för Moderaterna i Stockholm och är sedan 2009 ledamot i Europaparlamentet för samma parti. Makarna Bildt har tillsammans sonen Nils Bildt, född 2004. https://sv.wikipedia.org/wiki/Anna_Maria_Corazza_Bildt

Plattar till journalister. Något som tydligt framkommer i Björn Hägers tegelstenstjocka Uppdrag Bildt är Carl Bildts om man så vill mästerliga sätt att hantera representanter för media. Såvitt jag vet är det få om ens några reportrar som hittills lyckats ”sätta dit” Carl Bildt. Hägers bok innehåller gott om exempel på hur Bildt plattar till journalister och reportrar, bland annat genom att gå in på deras personliga förhållanden i syfte att vända bort oönskad uppmärksamhet mot sig själv.

Mitt favoritexempel från Uppdrag Bildt rör Bildts påstådda läckor från hemliga regeringsöverläggningar efter det borgerliga segervalet 1976 till den amerikanska underrättelsetjänsten CIA. Enligt Häger hade Bildt i förtid avslutat sin militärtjänst i syfte att medverka i ett amerikanskt underrättelseprojekt syftande till att, med Hägers ord, ”bekämpa kommunismen”. Som deltagare i projektet skall Bildt ha fått en summa pengar motsvarande 100 000 kronor samt en exklusiv USA-resa. http://sverigesradio.se/sida/artikel.aspx?programid=1646&artikel=5475198

Bildts kontakter med amerikanerna 1976 vinner bredare burskap först med telegram som offentliggörs av Wikileaks 2013. Aftonbladets reporter Josefin Sköld försöker i mars 2013, i samband med Moderaternas så kallade Sverigekonferens, ställa Bildt mot väggen i anledning av Wikileaks avslöjanden. Följande samtal utspann sig då (Häger sidan 81):

Är det lämpligt för en politisk sekreterare att föra sådana samtal med en främmande makt? –Ja, absolut. Om inte ens svenska folket får veta det? – Det här var ju sånt som stod i tidningarna då. Det stod ju inte alls om det i tidningarna. – Jaha. Vad hade du då för mandat att prata med dem? – Inget mandat alls, det här var fullständigt oskyldigt, det stod i varje tidning. Det var ju slutna förhandlingar. – Det var inte alls slutna förhandlingar. Det står ju här att det var slutna förhandlingar. – Ja, det är möjligt att det står så. Kommer du ihåg första gången du träffade företrädare för CIA? – Ingen aning. Men så kan du väl inte säga? – Jag kan säga vad jag vill. Finns det mer? – Ingen aning. Det här är ju ingenting.

Med någon förenkling kan man säga att så här har Carl Bildt vid kontakter med media hanterat större och mindre skandaler genom åren, från egna lägenhetsaffärer till styrelseuppdrag i Lundin Petroleum och intressen i rysk energiproduktion. Varje gång har skandalen eller vad media framställt som skandal förbleknat.

Carl Bildt är hejaklacksledare för Turkiet i Sverige. På bilden tillsammans med Turkiets islamistiske diktator Recep Tayyip Erdogan.

 Den komplexe Bildt. Carl Bildt har hunnit fylla 68 år men är fortfarande synnerligen aktiv med sitt famösa twittrande och som konsult och styrelseledamot i olika sammanhang. Min uppfattning är dock att han tappat en del av sin forna slagfärdighet och torrt studentikosa humor, vilket dock kanske i alla fall delvis beror på att han numera inte befinner sig i det absoluta rampljuset.

I de yttersta av dessa dagar har Bildt dessutom tillsammans med företrädare för den rödgröna regeringen deltagit på ett hörn i den till slut framgångsrika kampanjen för att få Sverige invalt på två år i FNs säkerhetsråd. Han har dessutom riktat hafsig och dåligt underbyggd kritik mot sådana – såsom den oppositionella författarinnan Katerina Janouch och USAs president Donald Trump – som hävdat att tillståndet i Sverige är långt ifrån idealiskt.   https://tommyhansson.wordpress.com/2017/01/18/lofven-och-bildt-oroliga-over-bekymmersam-bild-av-sverige-inte-over-sjalva-bekymren/

Avslutningsvis kan det med fog hävdas att Carl Bildts verksamhet genom åren varit komplex. Goda, ibland utomordentliga, insatser har blandats med tvivelaktigheter och rena bottennapp. Till de senare kategorierna får man räkna Bildts självpåtagna roll att bereda väg för Turkiet med dess islamistiske diktator Recep Tayyip Erdogan i Europeiska unionen (EU). https://www.bakom-kulisserna.biz/news/christian-dahlgren-tyranniets-medlopare-carl-bildt/

 

Muslimska ledare hetsar mot judar – Guatemala flyttar ambassaden till Jerusalem

25 december, 2017

Trump har givit Jerusalem till grisars och apors avkommor.

Så utlät sig på en stor demonstration i Gaza nyligen Hamas-representanten Nasouh Al-Ramini. Han syftade på att USAs president Donald J. Trump erkänt Jerusalem som den judiska staten Israels huvudstad. Al-Ramini kallade dessutom Trump för en ”modern Hulago khan”, sonsonen till mongolledaren Djinghis khan som på 1200-talet styrde över vad som i dag motsvarar Iran, Irak och Afghanistan. https://www.timesofisrael.com/hamas-official-trump-gave-jerusalem-to-descendants-of-pigs-and-apes/


Hamas Nasouh Al-Ramini: ”Trump har givit Jerusalem till grisars och apors avkommor.”

Det var varken första eller sista gången en muslimsk befattningshavare kallar judar ”avkommor till grisar och apor”, ett citat som är hämtat direkt ur islams heliga bok Koranen. Det var exempelvis inte så länge sedan en imam i Helsingborg använde just dessa ord: https://www.svt.se/nyheter/lokalt/helsingborg/imam-kallade-judar-for-apor-och-svin

Litet mer eftertänksamma muslimer brukar hänvisa till att det nämnda korancitatet inte syftar på alla judar utan endast på en avgränsad grupp judar som Koranen brännmärker för att de inte observerat sabbaten. http://fiqh.nu/2017/08/19/ar-judar-avkomma-till-apor-och-svin-enligt-koranen/

Detta äger måhända sin riktighet. Icke desto mindre används orden ej endast av motståndare till islam i nedsvärtande syfte utan, som framgår av exemplen ovan, titt som tätt av imamer och andra muslimska befattningshavare just för att förolämpa judar i allmänhet.

Beträffande Trumps Jerusalem-deklaration kan noteras att reaktionerna på denna, i alla fall så här långt, har blivit betydligt mildare än vad Margot Wallström och andra förståsigpåare trott sig veta. Något nytt världskrig har inte brutit ut, och det är tveksamt om något som ens liknar en så kallad intifada sett dagens ljus.


Guatemalas president Jimmy Morales i ett möte med Benjamin Netanyahu 2016.

Inte heller den icke-bindande omröstning i FNs generalförsamling som fördömde Trumps steg blev fullt så förkrossande gentemot USA och Israel som förutskickats. Så många som 65 nationer valde så att inte rösta för den aktuella resolutionen, däribland länder som Israels premiärminister Benjamin Netanyahu besökt relativt nyligen såsom Kenya, Mexiko, Argentina, Ungern och Australien. https://worldisraelnews.com/israeli-analysts-say-results-of-un-jerusalem-vote-are-an-improvement/

Inte bara Koranen utan även skriftsamlingen Haditherna, som tillskrivs profeten Muhammed, är judefientlig. I en av notoriska judehatare omtyckt hadith förkunnas, att för att förlossningens dag skall kunna komma måste muslimer döda alla judar: om en jude gömmer sig bakom en sten eller ett träd kommer till och med stenen och trädet att utropa: ”Åh, muslim, det är en jude bakom mig, kom och döda honom.” http://www.varldenidag.se/nyheter/muslimer-maste-doda-judar/cbblaw!dtC6ymB1xFzYo6VfpqI8BQ/

Dessa ord citerades nyligen av Rael Saleh Al-Rousan i en predikan betitlad ”Våra plikter gentemot al-Quds” (det arabiska namnet för Jerusalem). Väl att märka är att haditherna inte representerar någon extrem islamtolkning utan tillhör religionens huvudfåra.  https://www.jihadwatch.org/2017/12/houston-imam-says-judgment-day-will-not-come-until-the-muslims-fight-the-jews-the-muslims-will-kill-the-jews

För övrigt har president Jimmy Morales i det centralamerikanska landet Guatemala, som länge stått på vänskaplig fot med Israel och röstade med USA och Israel i FNs generalförsamling, deklarerat att landet har för avsikt att följa Trump och USA i spåren och överflytta sin ambassad till Israels huvudstad. http://abcnews.go.com/International/wireStory/guatemala-moving-embassy-israel-jerusalem-51982193


Borgmästare David Even Tzur uppkallar ny park efter Donald Trump.

Slutligen kan nämnas att David Even Tzur, borgmästare i Haifa-förstaden Kiryat Yam, har uppkallat en ny park efter president Donald Trump. https://www.timesofisrael.com/trump-thanks-israeli-mayor-for-naming-park-for-him/