Posted tagged ‘USA’

Den ryska dokusåpan: komik, nihilism och ondska

23 mars, 2017


Peter Pomerantsevs bok Ingenting är sant och allting är möjligt är en färgstark mosaik av den ryska dokusåpan.

Den London-baserade TV-producenten och författaren Peter Pomerantsev fick under sina år i den ryska TV-industrin rikliga möjligheter att blicka in i minsta skrymsle av Ryssland under Putin. Det är en onekligen fascinerande men långt ifrån uppbygglig bild Pomerantsev presenterar i sin bok Ingenting är sant och allting är möjligt (Ordfront förlag 2015, 260 sidor).

Peter Pomerantsev föddes 1977 i den sovjetiska republiken Ukrainas huvudstad Kiev. 1978 flyttade Peter, vars far Igor är en före detta sovjetisk dissident, poet och journalist, med familjen till Västtyskland och därefter till London för att därefter återkomma till Västtyskland (München). Efter universitetsstudier valde Peter Pomerantsev att 2001 flytta till Ryssland, där han under nio år var verksam som producent för TV-kanalen TNT. 2010 återvände han till London. https://sv.wikipedia.org/wiki/Peter_Pomerantsev

Pomerantsev medverkar flitigt i debatter och presentationer om utvecklingen i Ryssland och framträder via följande länk i ett filmat inslag, där han berättar hur Ryssland använder information som ett vapen: https://www.youtube.com/watch?v=0YOwOd9m9_o

Gangstern som sadlar om I Ingenting är sant och allting är möjligt. Det nya Rysslands surrealistiska själ ger Pomerantsev en mångfasetterad och samtidigt bisarr bild av det ryska samhället. Han berättar på ett ledigt sätt om allt från självmordsbenägna supermodeller, skumma sekter och en florerande gangsterkultur till den hänsynslösa behandlingen av dissidenter och visselblåsare.


Moskva-baserade Solntsevskaja bratva är en av världens mest fruktade maffiagrupperingar.

En särskilt typ av ”hjälte” i Putins Ryssland är gangstern som sadlar om till en mer vällovlig verksamhet. En av representanterna för denna av Pomerantsev skildrade kategori  heter Vitalij Djomotjka. Pomerantsev skriver (sidan 29):

På 1990-talet blev orden ’ryss’ och ’gangster’ nästan synonyma, men när presidenten trädde in i Kreml upphörde gangsterepoken. Säkerhetstjänsterna tog över den organiserade brottsligheten själva; buset hade inte en chans att konkurrera. Vissa blev ledamöter i duman för att trygga sina pengar, medan andra drog sig tillbaka och blev vanliga affärsmän. Men i Sibirien hade Vitalij Djomotjka andra planer: han ville regissera.

Djomotjkas bakgrund var perfekt med tanke på den sorts filmer han ville åstadkomma, nämligen brutala gangsterfilmer. Han och hans medhjälpare spelade helt enkelt sig själva. Manus, stuntmän eller smink behövdes inte – filmmakarna hoppade själva ned från höga byggnader och krockade sina egna bilar. Blodet i filmerna var äkta liksom kulorna i de skottväxlingar som ofta förekom.

Resultatet blev ”en episk miniserie” omfattande sex timmar med titeln Spets som rönte stor framgång. Så använde sig filmmakarna också av en ganska oslagbar försäljningsteknik: de stövlade helt enkelt in på de lokala TV-stationernas kontor med en kopia av serien och sa åt cheferna att visa den…annars. Ingen vågade säga emot.


Säkerhetsstyrkor bär ut offer efter gasattacken mot Dubrovkateatern utanför Moskva.

”Vi har kommit för att dö för Allah” Peter Pomerantsevs genombrott som rysk TV-medarbetare kom sedan han fått uppdraget att som medhjälpare till en kvällstidningsjournalist bevaka den pågående terroraktionen i slutet av oktober 2002 i Kulturpalats nummer 10 (Dubrovkateatern). Detta var en betongteater i utkanten av Moskva i brutalistisk byggnadsstil där Rysslands första musikal med titeln Nord Ost med motiv från Stalin-tiden visades.

En grupp om 40-50 beväpnade terrorister av båda könen, maskerade med rånarluvor eller sjalar och med dynamitbälten fastspända runt kroppen, stegade in genom entrén och inledde ett över hela världen uppmärksammat gisslandrama som varade i fyra dygn. Kvinnorna i gruppen kom att kallas ”de svarta änkorna” eftersom deras män och/eller andra manliga anförvanter dödats av de ryska styrkorna i Tjetjenien.

Terroristernas krav var att Ryssland skulle dra tillbaka alla styrkor från  Nordkaukasien, men Putin-regimen var fast besluten att inte förhandla. Mycket prestige stod på spel för Putin – han hade fått genomslag som ledare i och med det andra Tjetjenien-kriget i slutet av 1990-talet, då han var premiärminister, och hade inte råd att visa sig svag.

”Vi har kommit hit för att dö för Allah”, förklarade terroristerna. ”Vi kommer att ta hundratals otrogna med oss.” Den makabra upplösningen på dramat kom sedan ryska säkerhetsstyrkor sprutat in vad Pomerantsev beskriver som ”ett mystiskt narkosmedel”, troligen fentanyl,  blandat med drivgas i anläggningens ventilationssystem och därefter stormat in med gasmasker påtagna. Aktionen blev i ett avseende extremt lyckad – alla terrorister slogs ut direkt. I ett annat avseende blev räddningsaktionen en ren katastrof: uppemot 130 av 850 personer i den oskyldiga gisslan dog.


Presidenten och hans skapare: Vladimir Putin och Vladislav Surkov.

Surkov – mannen bakom Putin Pomerantsev ägnar ett flertal sidor i sin bok åt mannen som kallats ”demiurgen från Kreml”, Vladislav Surkov, född i Tjetjenien 1964 med efternamnet Dudajev. Demiurg är grekiska för ”skapargud”, och Surkov anses vara den aktör som skapat dagens ryska politiska system och därmed lagt grunden för Vladimir Putins ställning som ett slags modern rysk tsar. https://en.wikipedia.org/wiki/Vladislav_Surkov

Peter Pomerantsev, som beskriver Surkovs politiska system som ”demokratisk retorik och odemokratiska avsikter”, ger följande målande beskrivning av Surkovs verksamhet (sidan 77):

Som före detta biträdande chef på presidentkansliet, senare vice premiärminister och därefter presidentens rådgivare i utrikesfrågor har Surkov regisserat det ryska samhället som en enda stor dokusåpa. Han klappar i händerna en gång och vips dyker ett nytt politiskt parti upp. Han klappar igen och skapar Nasji, den ryska motsvarigheten till Hitlerjugend, som är tränade för gatustrider mot eventuella demokratiförkämpar och som bränner böcker av opatriotiska författare på Röda torget.

När Surkov var biträdande kanslichef hos presidenten, uppger Pomerantsev vidare, tog han en gång i veckan emot de olika TV-kanalernas chefer på sitt kontor och meddelade dem vilka de skulle ge sig på och vilka som skulle backas upp, vilka som fick vara med i TV och vilka som skulle bannlysas och på vad sätt presidenten skulle framställas.

”Det geniala med den här sortens nya totalitära styre”, framhåller Pomerantsev (sidan 79), ”är att man inte bara försöker kväsa all sorts opposition, vilket var fallet under 1900-talets förtryck, utan i stället att man nästlar sig in i alla ideologier och rörelser och exploaterar dem och gör dem helt surrealistiska.”

Sålunda blir även föregivet oppositionella partier, såsom Ryska federationens kommunistiska parti, Rysslands liberaldemokratiska parti och Rättvisa Ryssland, i grunden lojala delar av Kremls maktutövning. https://sv.wikipedia.org/wiki/Lista_%C3%B6ver_politiska_partier_i_Ryssland

Verkliga oppositionspartier, som det socialliberala Jabloko vilket öppet kritiserar Putin, har ungefär lika stora chanser att göra sig gällande som en snöboll i Sahara. https://sv.wikipedia.org/wiki/Jabloko


Denis Voronenkov: senaste offret för den ryska ”statsterrorismen”.

”Rysk statsterrorism” Den som av olika anledningar stöter sig med ledningen i Kreml kan det gå illa för –  riktigt illa rentav. Mord på politiker, journalister och advokater som utmanar systemet är regel snarare än undantag.

Samma dag som jag knackar ner dessa rader, den 23 mars 2017, läser jag händelsevis på nätet att den tidigare kommunistiske duma-ledamoten Denis Voronenkov skjutits till döds utanför ett hotell i Kiev. Han flydde från Ryssland i fjol för att bistå de ukrainska myndigheterna med att förbereda åtal mot den före detta ryskvänlige presidenten Viktor Janukovytj. https://www.theguardian.com/world/2017/mar/23/former-russian-mp-denis-voronenkov-shot-dead-in-kiev

Voronenkov hade dessutom tillerkänts ukrainskt medborgarskap. Nuvarande presidenten, Petro Porosjenko, anklagade direkt efter mordet Ryssland för ”statsterrorism”.

Andra kända politiska mordoffer, som alla har det gemensamt att de riktat kritik mot makthavarna i Kreml och deras politik har varit (dödsdatum inom parentes): Sergej Jusjenkov (17 april 2003); Jurij Sjtjekotjichin (3 juli 2003); Anna Politkovskaja (7 oktober 2006, för övrigt Putins födelsedag); Alexander Litvinenko (22 november 2006); Natalja Estemirova (14 juli 2009); samt Boris Nemtsov (27 februari 2015). http://www.dn.se/nyheter/varlden/fem-politiska-bestallningsmord-i-ryssland/

Mordet på Magnitskij En av de individer som råkat värst ut i Putin-regimens Ryssland var revisorn och skattejuristen Sergej Magnitskij, född i Odessa i det då sovjetiska Ukraina 1972. Denne hade anlitats av den amerikanske affärsmannen William Browder, som tidigare var en av Putins röststarkaste anhängare i väst men sedan retade upp ”fel” personer och blev portförbjuden i Ryssland och trakasserad av myndigheterna. Magnitskij uppdagade en härva av omfattande, av ryska staten sanktionerad korruption och systematiska stölder från privata företag.


Sergej Magnitskij: mördad i Butyrka-fängelset 2009.

Tolv dagar efter det att Magnitskij blivit intervjuad av amerikanska Bloomberg Business Week greps han och sattes i fängelse. Han blev torterad, misshandlad och nekad vård för en magåkomma och dog i Butyrka-fängelset i Moskva ett år senare den 16 november 2009, endast 39 år gammal. Obama-administrationen i USA svarade med att 2012 anta den så kallade Magnitsky Act, som förbjöd personer som antogs ha medverkat till Magnitskijs död att besöka USA och använda sig av det amerikanska banksystemet. https://sv.wikipedia.org/wiki/Sergej_Magnitskij

Den ryska dokusåpan Peter Pomerantsevs bok kan kanske  beskrivas som en färgstark mosaik av institutioner, förhållanden och händelser som utgör det osannolika samhälle som utgör dagens Ryssland. Författaren skriver journalistiskt flyhänt och ofta med en god portion humor. Pomerantsev beskriver sammanfattningsvis dagens postkommunistiska Ryssland som en dokusåpa, en ständigt pågående show med komiska men också – och framförallt – nihilistiska och rent ondskefulla inslag (sidan 14):

Och i centrum för den fantastiska showen står presidenten själv, skapad ur ingenting, ur något obestämt grått, med hjälp av televisionens makt, en man som därför kan växla lika snabbt som en skådespelare mellan sina roller som soldat, älskare, barbröstad jägare, affärsman, spion, tsar, stålman.

 

Marken bränner under fötterna på mainstream-media

15 mars, 2017


Tim Pool och Paul Joseph Watson – hot mot demokratin?

När den amerikanske journalisten Tim Pool, specialist på att rapportera om konflikter, kom hit för att försöka få en bild av vårt land efter president Donald Trumps omdiskuterade kritik av detsamma i ett tal, var mediaeliten förväntansfull. Nu skulle Trumps påstådda lögner avslöjas!

Det började så bra ur elitens synvinkel. Pool besökte vår no-go-zon par preference, Rosengård i Malmö. Ingen krigszon, menade Pool som fick artiga applåder från elitkotterierna. Sedan sket det sig totalt för etablissemanget. Härnäst blev nämligen Tim Pool tvungen att fly från Stockholms-förorten Rinkeby.

Omsider kom han till Södertälje och gjorde en avslöjande intervju med kommunstyrelsens ordförande Boel Godner (S), som vägrade gå med på att immigrationen kunde kopplas samman med den accelererande brottsligheten. ”I don´t want to talk/think about it in this way”, sa Godner flera gånger under intervjun. Huvudet i sanden med andra ord. https://tommyhansson.wordpress.com/2017/03/09/usa-reportern-tim-pool-ger-trump-ratt-sverige-har-problem/

Efter hemkomsten till Förenta staterna gjorde Pool en videoinspelning med sig själv där han dels konstaterade att han inte gillade Sverige, som han fann ”socialt obekvämt”, dels att Sverige har problem med bland annat en komplett ovilja hos media och makthavare att förstå situationens allvar, dels obenägenheten att identifiera och ta itu med problemen till följd av en förlamande rädsla att bli betraktad som ”rasist” eller ”nazist”. Enklare uttryckt: Trump hade rätt som pekade ut Sverige.


Donald Trump pekar ut Sverige som ett avskräckande exempel. Med rätta, anser Tim Pool och Paul Joseph Watson.

Pools sammanfattning samt intervjun med Godner finns inlagda som länkar i min bloggtext enligt ovan.

Det senaste i Pool-väg är att han intervjuas av Paul Joseph Watson, verksam vid den amerikanska sajten Info Wars London-kontor, som desslikes gav ekonomiskt bidrag till Tim Pools Sverige-sejour. Pool bekräftar här att han är bekymrad över utvecklingen i Sverige, enkannerligen den paniska förskräckelsen för att säga sanningen och därmed framstå som rasist och nazist. Ord som vid det här laget förlorat all vettig mening. http://avpixlat.info/2017/03/15/tim-pool-sammanfattar-sverigevistelsen/

Ett koncentrat av etablissemangskritiken mot Pool har givits av Ann Törnkvist, tidigare Södertälje-reporter på Sveriges radio (SR), som i en debattartikel framför tesen att ”Fallskärmsjournalister som Tim Pool är ett demokratiskt problem”. Törnkvist skriver bland annat:

För vad Tim Pool representerar är kortsiktig journalistik som tar sitt avstamp i en sluten fråga. Den sortens journalistik är den verkliga boven och det större hotet mot Sverige och alla demokratier, eftersom demokrati kräver att alla får tala till punkt och därmed att folk vågar och förstår poängen av att prata alls utan att feltolkas, förvrängas eller göras till symboler i en större politisk debatt. http://sverigesradio.se/sida/artikel.aspx?programid=3938&artikel=6645842

Det stora problemet med Törnkvists resonemang är naturligtvis – vilket inses av alla som inte sitter och häckar i sina journalistiska citadell – att allt hon anklagar ”fallskärmsjournalister” som Tim Pool för sedan många år är en levande realitet inom mainstream-media (MSM).


52 procent av SVT- journalisterna sympatiserar med Miljöpartiet.

Ty när lät en MSM-journalist senast ett intervjuoffer tala till punkt? När intervjuades senast exempelvis en företrädare för Sverigedemokraterna utan att han eller hon blev till en symbol för all den ondska MSM anser att SD representerar? Utan att han eller hon medvetet feltolkats? Etablerade medier i Sverige, och för den delen i västvärlden i stort, har allt mer urartat till att driva politiska kampanjer för det ena eller andra politiska syftet.

En viktig pusselbit i sammanhanget är svenska journalisters partisympatier, enkannerligen de på SVT. Mer än hälften av dessa sympatiserar så med det invandrings- och multikulti-stödjande knäppgökspartiet Miljöpartiet. Därnäst i fråga om journaliststöd kommer Vänsterpartiet och Socialdemokraterna.

Det är därför som så kallade alternativa medier av typ Avpixlat, Contra och Granskning Sverige i vårt land samt Breitbart och Info Wars i USA, för att nu nämna några exempel, upplever ett sådant uppsving just nu. Folk vet att de konstant blir förda bakom ljuset av Dagens Nyheter, Expressen och Aftonbladet – och av  New York Times, CNN och Washington Post – och söker därför sanningen på annat håll.


Stefan Löfven har svårt att få rätsida på saker och ting…

Och detta, gott folk, är inte ett ”hot mot demokratin” utan en vitalisering av densamma och ett rent och skärt sundhetstecken!

Den orädda bloggerskan Merit Wager har helt rätt när hon framhåller: ”Det är knappast Tim Pool som är ett hot mot demokratin. Den titeln kan många journalister och andra i Sverige göra betydligt större anspråk på.” http://meritwager.nu/allmant/det-ar-knappast-tim-pool-som-ar-ett-hot-mot-demokratin-den-titeln-kan-manga-jouralister-och-andra-i-sverige-gora-betydligt-storre-ansprak-pa/

Talrika tecken tyder på att etablissemangsjournalisterna – vilka i många fall fungerar som verklighetsförvrängare och partimegafoner – känner marken bränna under fötterna. Upplagorna respektive tittar- och lyssnarsiffrorna sjunker, samtidigt som missnöjet växer sig starkare ute i stugorna. Följden blir en uttalad och blott alltför lättgenomskådad desperation, som när liberala Eskilstuna-Kuriren påtog sig uppgiften att ”avslöja” poddcasten Granskning Sverige (GS), vars programidé går ut på att dess ideella medarbetare ringer upp politiska och mediala makthavare och ställer knepiga frågor.

Lågbudgetsatsningen GS har med mycket små medel lyckats med konststycket att skapa kaos hos den politiskt korrekta kasten, vilket lett till att rikets styresmän/kvinnor av typ statsminister Stefan Löfven och kulturminister Alice Bah Kuhnke utnämnt GS till ett hot mot Sverige och Sverige-bilden utomlands. GS är rentav ”farligt”. Nämnda desperation framgår av min bloggtext i ämnet här: https://tommyhansson.wordpress.com/2017/02/17/om-granskning-sverige-nar-mainstream-journalister-flipprar-ur-fullstandigt/

President Donald J. Trump har i mitt tycke gjort en jätteinsats när det gäller att inför hela världen fästa uppmärksamheten på MSMs ohöljt vinklade maktmissbruk. MSM har svarat med en svartmålning av en folkvald ledare som saknar motstycke i vår tid. En karikatyrtecknare har liknat MSN vid pojken som ropar ”varg” så ofta att ingen längre tror honom. Helt enkelt därför att verkligheten, som de flesta av oss trots allt tvingas leva i, är en helt annan.


Pojken som ropar ”varg” i MSMs gestalt. Till slut är det som bekant ingen som tror på honom.

Som sagt, mediesituationen må vara extrem i Sverige men fenomenet med verklighetsförvanskande medier och med dessa lierade politiker är ett utbrett västligt fenomen. Här följer således ett exempel från Frankrike, där den nationalistiska presidentkandidaten Marine Le Pen läxar upp en reporter som frågar henne om hon inte inser den demokratiska ”faran” med det utbredda missnöjet med media. https://www.infowars.com/video-marine-le-pen-smacks-down-reporter-no-one-trusts-the-media/

Marine Le Pen, som av många fransmän ses som en modern inkarnation av Jeanne D´Arc, kan nästa månad väljas till Frankrikes första kvinnliga president. Något som rimligen borde glädja alla feminister. Eller? Mitt porträtt av madame Le Pen här: https://tommyhansson.wordpress.com/2017/02/11/marine-le-pen-en-modern-jeanne-darc-med-skavanker/

 

 

USA-reportern Tim Pool ger Trump rätt: Sverige har problem!

9 mars, 2017


Tim Pool ger Trump rätt: Sverige har verkligen problem.

Efter president Donald Trumps uttalande om att Sverige fått oförutsedda problem som en följd av det extremt omfattande flykting- och invandrarmottagandet beslutade sig den hårdkokte, Chicago-födde amerikanske reportern Tim Pool för att resa till Sverige och ta reda på hur saker och ting verkligen förhåller sig. https://en.wikipedia.org/wiki/Tim_Pool

Han sammanfattar nedan sina intryck från den svenska odyssén – och dessa borde verkligen stämma svenska makthavare och andra verklighetsförfalskare till eftertanke!

Först tänkte jag emellertid redovisa en intervju som Pool gjorde med ”The Mayor of Sodertalje”, det vill säga kommunstyrelseordförande Boel Godner (S) vilken för sex år sedan efterträdde partikamraten Anders Lago på posten. Jag tror inte jag överdriver när jag säger att detta måste vara en av de mest pinsamma intervjuer som någon utländsk journalist gjort med en svensk makthavare. Intervjun kan ”avnjutas” här:  https://www.youtube.com/watch?v=tCgZLx_EUfA


Boel Godner: ”I don´t want to talk/think about it in this way.”

Godner är tydligt tagen av stundens allvar: nu har hon chansen att lägga fram (den socialdemokratiska) sanningen om till ståndet i vad som presenteras som ”Sveriges invandrarhuvudstad”. Hon är nervös och hamnar hela tiden på defensiven och stundom tycks hon nästan be om ursäkt för sitt framträdande. Hon förefaller så undergiven att man nästan kunde tro att Pool håller ett vapen riktat mot henne under bordet!

Tim Pool frågar bland annat Godner om hon anser att personer med invandrarbakgrund är överrepresenterade i brottsstatistiken, och om hon inte är rädd för att någon av de invandrade personerna skulle kunna begå ett terrordåd. Godner säger på sin knaggliga engelska något om att ”I don´t like to talk/think about it in this way”. När det gäller terrorism drar hon därtill Breivik-kortet och antyder att det är troligare att terrordåd kommer att begås av nordbor.

Ett av de större brottsrelaterade problemen i Södertälje är bilbränderna, vilka ökade lavinartat under 2016 med 250 uppeldade bilar huvudsakligen i invandrartäta utanförskapsområden av typ Hovsjö, Ronna och Fornhöjden men även på andra ställen. Södertälje toppade fjolårsstatistiken i Stockholms län avseende bilbränder och var tvåa i Sverige efter Västerås: https://www.hemhyra.se/nyheter/rekordmanga-bilbrander-i-sodertalje/


2016 brann 250 bilar i Södertälje.

Det spelar naturligtvis inte någon som helst roll om Boel Godner föredrar att sticka huvudet i sanden, vilket är vad hon i realiteten gör – den problematik Pool tar upp försvinner ju inte för det. I likhet med andra S-märkta svenska apologeter för en havererad flykting- och immigrationspolitik, såsom statsminister Stefan Löfven och arbetsmarknadsminister Ylva Johansson, talar Godner om ”utmaningar” när hon egentligen menar problem som negligerats så länge att de blivit olösliga.

I en fråga ställer jag mig dock bakom Godner: hennes kritik av den vansinniga EBO-lagen, vilken tillåter inkommande att bosätta sig var de vill. Följden har blivit att en invandrarstad som Södertälje fått ta emot ett oproportionerligt stort antal invandrare vilka kunnat hänvisa till en eller annan adress i kommunen på vilken någon nära eller avlägsen släkting är skriven.

Det absolut viktigaste i den verklighetsförvrängning det här är fråga om är, att inte under några omständigheter koppla ihop ökad kriminalitet med invandring: det skulle vara att ifrågasätta den heliga asylrätten och den egna godheten. Boel Godner drar sig inte heller för att jämföra de nationalistiska/populistiska partiernas framgångar i Sverige och övriga Europa med ”1930-talet” och nazismens framträngande.

Nej,”Mayor” Godner gör en förbluffande slät figur i mötet med Tim Pool. Jag misstänker att riddarna av den politiska korrektheten hade räknat med att den trots sin ungdom ärrade och prisbelönte reportern Tim Pool skulle stå på deras sida och genast avfärda president Trumps kritik mot Sverige. De filmade reportage och intervjuer han genomfört ger dock bilden av en omutlig reporter som faktiskt bara är ute efter sanningen.

Om jag får bli litet personlig – och ingen lär kunna hindra mig – kan jag inte undgå att känna en liten gnutta skadeglädje över Boel Godners debacle. I intervjusituationen med Pool är hon inte lika kaxig som då hon äntrar talarstolen i Södertälje fullmäktige och skäller SDs fullmäktigegrupp för rasism, nazism och allt möjligt annat. När det gäller den eskalerande brottsligheten i Södertälje under senare år rekommenderar jag min bloggtext i ämnet via denna länk: https://tommyhansson.wordpress.com/2016/06/04/nu-eskalerar-brottsligheten-igen-i-sodertalje/


Ett reportageteam från Australien attackerades i Rinkeby, en av Sveriges mest notoriska no-go-zoner.

Efter hemkomsten till USA sammanfattade Tim Pool sina intryck från Sverige på ett skarpt men samtidigt nyanserat sätt. Trump hade tekniskt sett rätt, menar han: Sverige har verkligen fått problem på halsen man tidigare inte trodde var möjliga. Det är knappast inbördeskrigslika förhållanden som råder, men det är tillräckligt illa som det är. https://www.youtube.com/watch?v=v0p7Oyvql9s

Allt är dock inte flyktingarnas fel, understryker Pool, utan de gäng som gör förorterna osäkra består inte av nykomna flyktingar utan snarare av första eller andra generationens invandrare som den svenska integrationspolitiken så kapitalt misslyckats med. Enligt Tim Pool är den behandling invandrargängen utsätter kvinnor för ett stort problem: ”Sweden has a cultural problem and it´s very difficult for Swedes to talk about this.”

För att komma runt problemen ägnar sig de politiska och mediala etablissemangen åt semantiskt trixande för att slippa ta tag i problemen, enligt Pools sätt att se. När kritiker talar om no-go-zoner förnekas det blankt att sådana existerar. I stället talas det om ”problemområden” och ”utanförskapsområden”, men verkligheten är densamma – invandrargäng som terroriserar polis, räddningstjänst och reportageteam med granater, stenar, hugg och slag.

Att tala klartext om sådant invandrarrelaterat våld är inte att tänka på för de flesta svenskar – skulle de tala om hur det i verkligheten förhåller sig kommer de att bli påhoppade och stigmatiserade som ”rasister” och ”nazister”. Noteras kan att Tim Pool själv tycks ha gått på den gängse synen på Sverigedemokraterna, som han beskriver som ett ”far-right party”.

Läs via följande länk gärna Mohamed Omars tankar om huruvida det är rasistiskt att säga som det är: https://detgodasamhallet.com/2017/02/09/ar-det-rasistiskt-att-saga-som-det-ar/#more-6290

Medierna i Sverige är absolut inte att lita på, fastslår Tim Pool vidare. ”Media are very dishonest”, menar han och anför bland annat ett självupplevt exempel. SVT felöversatte ett epitet rörande en Trump-vänlig brittisk debattör vid namn Paul Joseph Watson, vars namn förekom i en av hans filmer, till ”högerextremist” – något Pool och hans team aldrig kallat vederbörande. https://en.wikipedia.org/wiki/Paul_Joseph_Watson


Paul Joseph Watson, debattör och Trump-anhängare.

Den London-baserade Watson hade lovat bidra ekonomiskt till amerikanska journalister som reste till Sverige för att ta reda på om Trumps Sverige-kritik stämde, och Tim Pool var en av flera som nappade på erbjudandet och sponsrades med 2000 US-dollar av Watson. Pool försäkrar dock att han inte låtit sig styras av Watson.

Mot bakgrund av Tim Pools erfarenheter från Sverige – han tvingades bland annat bort från Rinkeby sedan situationen blivit hotfull – kan jag slutligen mycket väl förstå den amerikanske reporterns sammanfattande omdöme om Sverige: ”I don´t like the country.https://samtiden.nu/2017/03/frilansjournalisten-tim-pool-fick-fly-rinkeby/

Tolv skäl till att Sverige är på väg bli en bananrepublik

28 februari, 2017

bananrepublik-300x210

För svenska etablissemangspolitiker är det viktigt att ”rätt bild” av Sverige förmedlas till utlandet. Problem skall man hålla käften om, och om man ändå måste kommentera dem skall man kalla dem ”utmaningar”.

När barnboksförfattarinnan och samlevnadsexperten Katerina Janouch i tjeckisk TV  påpekade att den vidlyftiga immigrationspolitiken i vårt land lett till svåra, kanske  olösliga, problem gjorde hon därför det allra mest förbjudna – hon gav fel ”bild” av Sverige: https://tommyhansson.wordpress.com/2017/01/18/lofven-och-bildt-oroliga-over-bekymmersam-bild-av-sverige-inte-over-sjalva-bekymren/

Om Janouchs väl motiverade uttalanden ledde till en betydande uppmärksamhet i media blev det rena panikstormen när USAs nyvalde president Donald J. Trump i ett tal i förbigående nämnde Sverige som ett avskräckande exempel på hur det kan gå med en överdimensionerad och naiv immigrationspolitik. Etablissemangsföreträdarna, från Stefan Löfven till Carl Bildt, gick man ur huse för att tala om att Trump var en idiot som troligen rökt något olämpligt. https://tommyhansson.wordpress.com/2017/02/19/trump-kritisk-mot-sverige-media-och-carl-bildt-far-spel/amp/

680
Bildt och Löfven – trovärdigare än Janouch och Trump?

Det är naturligtvis upp till var och en att bedöma vilka som har rätt – Katerina Janouch och Donald Trump eller Carl Bildt, Stefan Löfven och mainstream-media (MSM). Läs dock gärna nedanstående exempel på hur det står till i gamla Sverige innan du tar slutgiltig ställning!

Den galopperande invandringen, som fortsätter i stort ohejdat trots en officiellt skärpt asylpolitik, har lett till att resurser som hade behövts på annat håll i stället går till de sakrosankta ”ensamkommande” och andra asylanter. Sedan således BB i Sollefteå tvingats stänga till följd av resursbrist startade man en kurs i hur man föder barn i bil. Strax därpå kom det första fallet av nedkomst i en bild. ”Fan ta er politiker” skrev den födande kvinnan i en kommentar på nätet. http://nyheter24.se/nyheter/inrikes/877276-blev-forsta-att-foda-i-bilen-fan-er-politiker

Den tilltagande kriminaliteten, som helt domineras av personer med utländsk bakgrund, har medfört ett allt råare våld där vaktmästare skjuts i huvudet och gäng tar lagen i egna händer. En våldsform som ökat i oroväckande grad är handgranatsattacker. Mellan 2015 och 2016 ökade dessa från tio till 27. https://www.svd.se/polisen-tagna-pa-sangen-av-okande-granatattacker/om/skjutningarna-i-sverige

vilande_kameler_2b
Nu skall det väl ändå bli fart på integrationen?

När all annan form av integration misslyckats kan man alltid satsa på rena dårpippi-projekt – och få miljonbidrag för detta. Initiativtagaren Géza Nagy vid Angereds kamelcenter utanför Göteborg försäkrar att kameler är ett ”spännande integrationsprojekt” och har tydligen lyckats bli trodd av ansvariga(?) politiker. De ännu inte existerande kamelerna i Angered har blivit ännu världsnyhet som bekräftar bilden av Sverige som knäppgökarnas paradis.  http://www.svt.se/nyheter/inrikes/skattemiljon-gar-till-gigantiskt-kamel-projekt-i-goteborg

Vi får väl vara positivt öppna och se om kamelerna, om och när de anländer, kommer att leda till en nedtrappning av gängvåldet. Tills vidare tvingas vi dessvärre konstatera, att dödsskjutningarna i kriminella uppgörelser har ökat kraftigt under de senaste åren och att Sverige är värst i Norden på området. Detta trots att både kriminologen Jerzy Sarnecki och komikern Magnus Betnér försäkrat oss att vi kan känna oss trygga… http://www.expressen.se/nyheter/dodsskjutningarna-har-okat-sedan-2014/

Regeringen Löfven har i olika sammanhang klargjort att den inte särskilt uppskattar den nye residenten i Vita huset. Ändå har statsministern själv och statrådet Alice Bah Kuhnke tagit efter Donald Trump i det de offentligt kritiserat misshagliga media. I intervjuer i landsortsdraken Eskilstuna-Kuriren tar Löfven och Bah Kuhnke till storsläggan och påstår, att den lilla anspråkslösa podcasten Granskning Sverige är ”en attack mot Sverige” och ”ett hot mot hela vårt samhälle”. https://tommyhansson.wordpress.com/2017/02/21/lofven-och-bah-kuhnke-gor-en-trump-och-branmarker-media-man-inte-gillar/amp/

alexandra_pascalidou_webbartikel
”Ett hot mot yttrandefriheten” – Alexandra Pascalidou är djupt kränkt.

Bland de politiskt korrekta aktörerna finns en grundmurad övertygelse om rättfärdigheten i de egna synsätten. Oliktänkande är ”rasister”, ”nazister”, ”högerpopulister” eller simpla mobbare. En av de känsligare inom PK-eliten är rumänskfödda Alexandra Pascalidou, som känner sig djupt kränkt och ”mobbad” av frispråkige riksdagsledamoten Hanif Bali (M), som jämfört hennes framträdande i TV som Greklands-expert med Fox News anlitande av den numera världsbekante säkerhetsanalytikern Nils Bildt: ”Detta är ett hot mot yttrandefriheten”, menar således Pascalidou vilken tidigare påkommits med att plagiera andras texter. http://nyheteridag.se/detta-ar-ett-hot-mot-yttrandefriheten-pascalidous-attack-mot-bali-efter-tweet-om-greklandsexpert/

Att Donald Trump kan användes som förklaring till det mesta bevisade skådespelaren Rolf Lassgård, då han i besvikelsen över att den film han spelar titelrollen i – En man som heter Ove – inte erhöll någon Oscar för bästa utländska film, ger Trump skulden. Förklaringen är något snårig: eftersom Oscars-juryn ville protestera mot Trumps immigrationsdirektiv belönade den i stället en film från Iran med den eftertraktade statyetten. Lassgård tycks inte ha reflekterat över, att juryn likaväl kunde ha protesterat mot Trump genom att ge just en svensk film priset. http://www.friatider.se/rolf-lassg-rd-skyller-f-rlusten-p-donald-trump

Den svenska feminismen är inte vad den har varit. Det visade de kvinnliga medlemmarna av den svenska regeringsdelegation som reste till Iran tillsammans med Löfven för att förhandla fram handelsavtal med mullorna. I stället för att göra som Tysklands försvarsminister Ursula von der Leye när denna besökte Saudiarabien – det vill säga vägra bära kroppstäckande muslimsk klädsel – spökade handelsminister Ann Linde med feminint entourage ut sig som fågelskrämmor. För det fick man hård kritik av människorättsorganisationen UN Watch. https://tommyhansson.wordpress.com/2017/02/14/slojgate-avslojande-for-fortrycket-i-iran-och-svenska-feministers-feghet/

handgranat-dimvadersgatan-biskopsgarden
Handgranatsattackerna har ökat lavinartat i det lugna och fredliga Sverige.

Ibland blir det uppenbart att media famlar efter halmstrån i syfte att bevisa, att allt egentligen står ganska väl till i vår så kallade humanitära stormakt. Några av våra största MSM citerar triumferande Chiacago-journalisten Tim Pool, som vallats runt i Rosengård i Malmö, vår mest beryktade ”no-go-zon” (se nedan), av kommunalrådet Nils Karlsson (MP). Pools slutsats: ”Nej, Rosengård är ingen krigszon.” Halleluja – se, så fel Trump hade…det pågår inget krig i Rosengård. http://www.aftonbladet.se/nyheter/a/bl8rq/nej-rosengard-ar-ingen-krigszon

PK-folket brukar bli mer upprört över att vissa områden i vårt land kallas no-go-zoner än vad som faktiskt försiggår i dessa områden – droghandel, trakasserier av kvinnor, brutala shariagäng, misshandel av representanter för media, stenkastning och andra attacker mot polis och räddningstjänst. Därför ges stort utrymme åt lugnande röster som polischefen Erik Åkerlund i Botkyrka, som med viss semantisk finess hävdar att det inte finns några no-g0-zoner utan endast ”go-go-zoner”. Han motsägs dock av Gordon Grattidge, ordförande i Alarm-Ambulansförbundet, som menar att uttrycket no-go-zoner visst har fog för sig:  https://petterssonsblogg.se/2017/02/27/video-ambulansforbundet-no-go-zoner-ar-verklighet/

Vare sig vår PK-elit inklusive dess feministiska beståndsdelar eller rättsväsendet ser särskilt allvarligt på våldtäkter eller andra former av antastande av kvinnor. Särskilt inte om dessa förövas av män med främmande kulturell-religiös bakgrund. I stället är det (de vita) männen i allmänhet som skall hatas, vilket eftertryckligt i flera sammanhang framförts av tonåriga sångerskan Zara Larsson. Om en kvinna av rätten inte anses ha gjort tillräckligt motstånd kan den/de tilltalade räkna med frikännande, som de fem män som förgrep sig på en rullstolsburen kvinna på Gotland. http://nyheteridag.se/misstankta-valdtaktsmannen-slapps-pa-grund-av-kvinnans-handikapp/

danpark2014
”Rättsstatens” utkommenderade polis bär bort misstänkta verk av Dan Park.

Ett av kriterierna för att ett land är på väg utför är att dess rättsutövning mer liknar ett lotteri än ansvarsfull myndighetsutövning. Sverige har i det här sammanhanget blivit ett land där innehavare av obrukbara prydnadsvapen kan straffas, medan förhärdade våldsbrottslingar och våldtäktsmän tillåts gå fria. I ett sådant land är det mer eller mindre självklart att uppstudsiga konstnärer löper en överhängande risk att hamna i fängelse. Såsom fallet har varit med den geniale gatuartisten Dan Park, som flera gånger på mycket lösa boliner dömts till fängelse enligt den tvivelaktiga lagen hets mot folkgrupp: http://www.svt.se/nyheter/lokalt/skane/dom-mot-hetsatalad-gatukonstnar

Icke minst det svenska rättsväsendets behandling av Dan Park har fått mig att undra över om Sverige är en ”moralisk stormakt”, som den rödgröna regeringen vill få oss att tro, eller en sorglig bananrepublik. Ovanstående exempel, som bara är en skrapning på ytan när det gäller tillståndet i nationen, får mig att tro mest på det sistnämnda alternativet. https://tommyhansson.wordpress.com/2014/09/05/sverige-moralisk-stormakt-eller-ansvarlos-bananrepublik/

 

Svensk analytiker bemöter Expressens desinformation – utsätts för grova personangrepp (vad hade ni väntat?)

25 februari, 2017

680
Ann-Sofie Näslund och Nils Bildt i Fox News.

Fox News i USA har ännu en gång tagit upp den Sverige-problematik som Donald Trump satte fingret på i ett tal i Florida. Denna gång genom att bjuda in två svenskar med divergerande synsätt. Se hela inslaget med Bill O´Reilly som programledare via denna länk.  https://www.youtube.com/watch?v=hj4hqNo7vus

Den blonda kvinnan till vänster på bilden ovan är Expressens USA-korrespondent Ann-Sofie Näslund, mannen till höger Nils Bildt. Den senare presenteras som ”Swedish defense and national security advisor”.

Det krävs ingen intelligens av Mensa-snitt (se fotnot) för att inse, att Näslund gör sitt bästa för att förringa problemen med ökad brottslighet, våldtäkter och upplopp i förorterna som följd i massimmigrationens spår. Hennes glättade bild av Sverige går ut på att nämnda problem blott är ”challenges” (utmaningar) och att de inte kan knytas till invandrings- och flyktingsituationen: i Sverige är det i stort sett lugnt och fint. Hade hon sagt något annat hade hon inte blivit långlivad på Expressen.

Nils Bildt instämmer inte i den beskrivningen utan ger president Trump rätt. Han menar att Sverige tagit emot alldeles för många asylsökande och att det inte finns reella möjligheter att integrera alla dessa, vilket leder till en rad sociala och andra problem i städer som Stockholm, Göteborg och Malmö samt förorter till dessa. Bildt konstaterar också att det i Sverige inte går att debattera flyktingsituationen, eftersom de som påtalar problemen blir demoniserade och utfrysta.

Med andra ord: Nils Bildt har helt rätt.

trumpsweden
President Donald Trumps Sverigebild har skapat rabalder.

Det som i svenska medier tilldragit sig största uppmärksamheten vad beträffar Fox-inslaget är dock inte själva sakfrågan eller huruvida Näslund eller Bildt har rätt. Det är i stället Nils Bildts personliga bakgrund: http://www.aftonbladet.se/nyheter/a/5apqe/fox-news-slappte-fram-okand-bildt

Det görs ett stort nummer av den titulatur varmed svensken begåvas i TV-rutan (se ovan). Media har kollat både med UD och försvarsinstitutioner och då kunnat konstatera, att ingen vet vem Nils Bildt är. Och? I titulaturen anges endast att Bildt är en svensk rådgivare i frågor som rör försvar och säkerhet. Han betecknar sig själv som en ”oberoende analytiker” bosatt i USA och är själv inte helt lycklig över den titel som tillskrevs honom i TV-inslaget. Det påstås emellertid ingenstans att han skulle arbeta för vare sig regeringen eller försvaret.

För mig och säkerligen många fler är det alldeles uppenbart, att det svenska medieetablissemanget på detta sätt är ute efter att – för vilken gång i ordningen? – misstänkliggöra Trumps kritiska bild av Sverige. Kan man inte bemöta budbärarens sakargument så söker man i stället oskadliggöra honom medelst ohemula personangrepp.

Enligt Trump-hatande Dagens Nyheter emigrerade Bildt, som då hette Tolling i efternamn, till USA där han nio år senare bytte efternamn till Bildt. Om Riddarhuset haft några synpunkter på namnbytet vet jag inte, och jag är litet besviken på media som inte verkar ha kollat upp denna blytunga fråga. Enligt DN har Bildt även ett par domar på sig.

Uppriktigt sagt skiter jag i Nils Bildt/Tollings antecedentia. Vad som betyder något för mig är att han i amerikansk TV fått möjlighet att på ett fullt sakligt och adekvat sätt dementera Expressen-desinformatörens totalt verklighetsfrämmande bild av ett Sverige, som i rask takt är på väg att förvandlas till en bananrepublik av Tredje världen-snitt där den politiska korrektheten regerar och avvikande konstutövare sätts i fängelse: https://tommyhansson.wordpress.com/2014/09/05/sverige-moralisk-stormakt-eller-ansvarlos-bananrepublik/

Tack, Nils Bildt, för din viktiga insats!

Fotnot: Mensa är en förening för alla som kan redovisa en intelligenskvot (IQ) över ett visst mätresultat, beroende på vilken sorts kriterium som används. I Sverige, där det finns omkring 6000 Mensa-medlemmar, krävs en IQ på minst 131 för medlemskap. https://www.mensa.se/

SD störst i två mätningar – M tappar, C går framåt

23 februari, 2017

akb-large
Inga roliga siffror alls för Anna Kinberg Batra…

Vi befinner oss i slutet på februari och månadens opinionssiffror droppar in. För oss sverigedemokrater innebär det mestadels riktigt trevlig läsning: SD blir landets största parti i två mätningar!

I Metro/YouGovs februarimätning får vårt älskade parti solida 23,9 procent, vilket innebär att SD åter är största parti hos ifrågavarande mätinstitut trots en marginell nedgång jämfört med januari månad. Näst störst blir Socialdemokraterna som ökar 2 procentenheter till 23,5 procent. Moderaterna noteras för ett jättetapp om 4,4 procentenheter och rasar till 17,0 procent. http://www.metro.se/artikel/yougov-moderaterna-rasar-efter-sd-utspel-s%C3%A4msta-siffran-n%C3%A5gonsin

Centerpartiet går, av någon för mig outgrundlig anledning, bra i alla opinionsinstitut för tillfället och stiger med 2,9 procentenheter till 11,8 procent. Liberalerna får magra 4,2 procent under det att såväl Kristdemokraterna (3,6) som Miljöpartiet (3,9) skulle förpassas ur riksdagen vore det val i dag. Räknar vi bort KD och MP ligger allianspartierna före S+V – 33,0 respektive 31,6 procent.

Men SD kan bättre än så. Det brukar gå bra hos Nyheter idag/Sentio, och februarimätningen 2017 utgör intet undantag. Rekordsiffrorna 26,9 procent berättigar återigen till titeln ”landets största parti” efter en ökning på hela 4,7 procentenheter jämfört med januari. Även S ökar rätt ordentligt och når 25,2 procent. M störtdyker ner till 16,9 procent. http://nyheteridag.se/nytt-sd-rekord-i-sentio-pa-otroliga-269-procent-moderaterna-stortdyker-till-samsta-nagonsin/

af
Centern och Annie Lööf har flyt i opinionsmätningarna just nu: bästa siffrorna i mannaminne.

I övrigt hos Sentio kan vi notera en kraftig nedgång för MP till 3,6 procent; likadant för KD och bara 3,0 procent – KD-ledaren Ebba Busch Thors sånginsats i SVTs ”Så ska det låta” verkar inte ha gett opinionsmässig utdelning; bra resultat för Centern med 10,7 procent; marginell minskning för Vänsterpartiet till 8,1 procent; svagt stöd för L som fortsätter balansera på riksdagsgränsen med 4,6 procent. De rödgröna blir här något större än de rödgröna när vi räknat bort underpresterande KD och MP: 33,4 respektive 32,2 procent.

Det är ingen överdrift att påstå att SD är rejält i ropet just nu. Det kan partiet nog delvis tacka Donald Trump för – USA-presidentens hänvisning till Sverige i ett tal i Florida, där han anförde Sverige som ett avskräckande exempel på att massinvandring inte lönar sig, har ju lett till enorm publicitet både här hemma och utomlands.

Och det spelar ingen roll hur mycket etablissemanget i politik och media krampaktigt söker leda i bevis att ”Trump hade fel”, vanligt folk vet att hans bild stämmer mycket väl med hur det förhåller sig i praktiken. Den verklighet Trump hänvisar till är ju exakt vad SD i många år varnat för kommer att hända om inte immigrationspolitiken läggs om radikalt.

Saken blir ur SDs synvinkel inte ett dugg sämre av att partiledare Jimmie Åkesson och gruppledaren i riksdagen Mattias Karlsson tillåts publicera en debattartikel om läget i Sverige i den mycket ansedda amerikanska dagstidningen Wall Street Journal, där man ger Trump rätt. Läs artikeln via denna länk: https://samtiden.nu/2017/02/vi-vill-gora-sverige-sakert-igen-akesson-och-karlsson-wall-street-journal/

index
Jimmie Åkesson och Mattias Karlsson ger Trump rätt i en debattartikel i Wall Street Journal

Svenska Dagbladet har i samarbete med SIFO vidare genomfört en särskild opinionsundersökning avseende Stockholms stad och Stockholms län, vilken även den är angenäm läsning för en Sverige-vän. https://www.svd.se/svd-sifo-centern-rusar-i-stockholm–dubblar-valjarstodet/om/opinionsmatningar

Trenden med uppgång för SD respektive C samt nedgång för M håller i sig även här, vilket framgår av nedanstående stapeldiagram:

46524b83-e884-4d93-986b-8529090b3fdaC och SD rycker uppåt i Stockholm.

Även SVT/Novus och DN/Ipsos har genom opinionsmätningar i februari. I den förstnämnda ökar SD till 18,5 procent, och de övriga trenderna – uppåt för C och nedåt för M – håller i sig även här: http://www.svt.se/nyheter/inrikes/ras-for-moderaterna-i-svt-s-partisympatimatning. I Ipsos-mätningen får SD nöja sig med 17 procent medan C noteras för rekordhöga 12 procent. Också här rasar Moderaterna: http://ipsos.se/sites/default/files/pdf/DN-Ipsos-valjarbarometer-20170221.pdf

Sverigedemokraternas opinionsmässiga framgångar är inget mirakel för den som har någorlunda koll på verkligheten. Upploppen i förorterna, islamiseringen, krisen inom polisen, den höga brottsligheten hos personer med utländsk bakgrund, det hedersrelaterade våldet, massvåldtäkterna och den skenande mordfrekvensen  – i princip allt detta kan härledas till den så gott som ohämmade massimporten av utifrån kommande personer som av olika skäl dras till Sverige. Lägg därtill odugliga statstjänstemän och regeringsmedlemmar som tycks leva isolerade från verkligheten.

Som framhållits ovan har SD varnat för precis denna utveckling i decennier och framstår därför för alltfler väljare som det överlägset mest verklighetsförankrade partiet.

Inte heller är Moderaternas kräftgång något mysterium. Detta parti, som tidigare med fog kunde betecknas som det naturliga partiet för högreståndsliberaler med en mild konservativ touch, vägrade under hela Fredrik Reinfeldts tid som partiledare ta i det oborstade SD ens med tång. Så har varit fallet även under Anna Kinberbgs egid tills helt nyligen: nu skulle M plötsligt börja snacka med SD.

reino
Under Reinfeldts tid ville M inte ta i SD med tång.

Jag tror att den ändringen dels kom för sent, dels uppfattades den knappast som ärlig och uppriktig utan blott som en taktisk manöver. Därför hoppar nu högerinriktade moderater över till SD under det att vänsterfalangen föredrar C. Det är förvisso rätt långt kvar till valet i september 2018, men om den nuvarande väljartrenden håller i sig kan ”nya” moderater mycket väl snabbare än man föreställer sig vara nere på de ”gamla” moderaternas siffror runt 10-12 procent.

Moderata avhopp till Centerpartiet torde förklara en del av detta partis framgångar under senare tid, men det räcker såvitt jag förstår inte som heltäckande förklaring. Jag erkänner villigt att jag inte har tillstymmelse till en susning vad det i övrigt är hos C som lockar väljarna. Nästan lika svårförståeligt är det faktum att 25-30 procent av väljarna fortfarande föredrar sossarna och den stammande farsfiguren Stefan Löfven. Kanske mina läsare har några bra svar på dessa samtidsgåtor?

 

 

 

Hoppfull utveckling i Mellanöstern: Israel och arabstater närmar sig varandra

22 februari, 2017

adel
Saudiarabiens utrikesminister, Adel al-Jubeir, pekade ut Iran som det största hotet mot fred och stabilitet i Mellanöstern.

I Mellanöstern kan vi nu se en mycket intressant för att inte säga hoppfull utveckling vad gäller utrikespolitik och diplomati: ett närmande sker mellan den judiska staten Israel och muslimska arabstater kring Persiska viken.

Till stor del beror detta närmande på en gemensam syn på Iran som det största hotet i regionen. Saudiarabiens utrikesminister Adel al-Jubeir – https://en.wikipedia.org/wiki/Adel_al-Jubeir – som tidigare varit saudisk ambassadör i USA – har uttryckt det på följande sätt (min översättning från engelska):

Iran förblir huvudsponsor för terrorismen i världen. Man är fast besluten att omintetgöra ordningen i Mellanöstern, och inte förrän och om inte Iran ändrar sitt beteende är det mycket svårt att handskas med ett sådant land. https://m.asianbreakingnews.net/2017/02/saudi-arabia-leads-nations-in-condemning-iranian-foreign-policy/

Adel al-Jubeir, som är den andre saudiske utrikesministern som inte tillhör landets kungahus, fällde yttrandet om Iran på en säkerhetskonferens i München nyligen. Om inte Iran lägger om kurs, menade han, kommer detta att resultera i ”konsekvenser”. Saudiarabien har visare uppfattningen, att utvecklingen i Syrien kräver att Islamiska staten (IS) krossas och att Syriens diktator Bashar al-Assad avgår.

images
Hezbollahs Hassan Nasrallah hotade beskjuta en atomanläggning i Israel.

Angående USAs nye president Donald Trump menade al-Jubeir, att han är ”mycket optimistisk om Trump-administrationen” och att han såg fram emot att samarbeta med denna. Al-Jubeir talade om Trump som en ”problemlösare” och liknade honom vid USAs tidigare president Ronald Reagan.  ”Jag tror att framsteg kan göras i den arabisk-israeliska konflikten”, underströk den saudiske utrikesministern, ”om det finns en vilja att göra detta.” http://www.timesofisrael.com/praising-trump-saudi-fm-urges-progress-toward-israeli-arab-peace/

Också Israels försvarsminister, den tidigare utrikesministern Avigdor Liberman, uttryckte sig positivt om den diplomatiska utvecklingen vid konferensen i München: ”För första gången sedan 1948 är det största hotet för den moderata arabiska världen, den sunnitiska världen, för dem inte Israel, inte sionister och inte judar, utan Iran och iranska ombud.” http://www.jpost.com/Arab-Israeli-Conflict/For-first-time-Israel-isnt-the-moderate-Arab-worlds-biggest-threat-481982

dimonaedit
Den israeliska atomanläggningen Dimona i Negevöknen.

Ett av Irans ”ombud” är den shiamuslimska terrorgrupperingen Hezbollah i södra Libanon. Dess generalsekreterare, fanatikern Hassan Nasrallah, skrävlade i ett tal nyligen om att Hezbollahs raketer har kapacitet att träffa alla strategiska mål i Israel inklusive den nukleära anläggningen i Dimona i Negevöknen. http://www.federaljack.com/tag/israels-dimona-nuclear-plant-in-the-negev-desert/

”Jag uppmanar Israel att inte bara evakuera ammoniaktanken från Haifa”, orerade Nasrallah, ”utan också att plocka isär kärnreaktorn i Dimona.” http://www.breitbart.com/jerusalem/2017/02/16/hezbollah-leader-warns-missiles-can-strike-israels-nuclear-reactor/

Yisrael Katz, Israels underrättelseminister, replikerade: ”Om Nasrallah vågar skjuta mot den israeliska hemmafronten, dess nationella infrastruktur, kommer hela Libanon att träffas.” http://www.palestinechronicle.com/israel-threatens-to-attack-lebanon-in-response-to-nasrallah-statements/

389589c
Qatars sändebud i Gaza, Muhammad al-Amadi, uppgav att han hade utmärkta förbindelser med israeliska representanter och var samtidigt kritisk mot Palestinska myndigheten.

Qatars särskilda sändebud i Gaza, Muhammad al-Amadi, sade nyligen att han har ”utmärkta” förbindelser med olika israeliska tjänstemän. Han ansåg vidare att den Palestinska myndigheten ”håller tillbaka” sina ansträngningar att förbättra situationen för det av den islamistiska terrorrörelsen Hamas styrda Gaza. Qatar har utlovat 100 miljoner US dollar för att återuppbygga vatten- och elstrukturer och byggnader i Gaza. http://elderofziyon.blogspot.com/2017/02/qatar-envoy-says-israel-more.html

Den Palestinska myndigheten, som kontrolleras av Fatah, uppges ha blivit mycket upprörd över att den palestinaarbiska nyhetstjänsten WAFA publicerat uppgifter om Qatars bistånd till Hamas, sannolikt därför att man själva vill lägga beslag på de sköna USA-dollarna.