Posted tagged ‘Vänsterpartiet’

Demoskop: SD och M ökar mest – katastrof för MP och V

8 augusti, 2020

Aftonbladet/Demoskop augusti 2020.

Enligt Peter Santesson, opinionschef vid mätinstitutet Demoskop, tyder den senaste mätningen på en normalisering av det partipolitiska opinionsläget i Sverige. Han citeras i Aftonbladet: ”Vi börjar röra oss tillbaka till läget före corona, men det går lite långsammare än vi hade trott.” https://www.aftonbladet.se/nyheter/a/Qod4wJ/coronaeffekten-borta-for-lofven?fbclid=IwAR3EU8If-6XwFGkXVnI9t9pfAFX2OEnXaQm61aHQEOJ8H9b_F-eljMEiDr8

Socialdemokraterna är alltjämt rikets största parti trots en nedgång med 1,2 procentenheter jämfört med närmast föregående mätning. Jag kan inte säga att jag är förvånad över att tappet inte är ännu större – folk har en omvittnad benägenhet att hålla sig till det trygga och invanda i omtumlande tider och Kina-smittan är på långa vägar ännu inte ett avslutat kapitel.

Hoppingivande för oss som håller tummarna för oppositionen är att även Vänsterpartiet och Miljöpartiet går tillbaka. V med så mycket som 1 procentenhet ned till 6,8 procent och MP med 0,6 procentenheter ner till 3,4 procent, det vill säga klart under riksdagsspärren. Miljöpartiets partisekreterare Märta Stenevi säger till Aftonbladet: ”Vi ser allvarligt på siffrorna och opinionsläget och är inte nöjda med att inte få ut vår egen politik.”

Möjligen kan man spekulera i att den ovanligt kalla och regniga månaden juli kan ha fått folk att ifrågasätta MP:s ständiga tjat om den globala uppvärmningen, ett ämne jag tog upp i ett debattinlägg i Länstidningen, Södertälje den 5 augusti: https://www.lt.se/artikel/debatt-ar-vi-pa-vag-mot-ny-liten-istid-kallaste-juli-pa-nara-60-ar?fbclid=IwAR3LsjPX6K6zQ-o6J477I3lDnA0hPasKK1XmY9jfcMrlntP2VEFjS5J9V7g

Såväl Moderaterna som Sverigedemokraterna går framåt med 0,8 procentenheter till 21,6 respektive 20,5 procent. Vilket tyder på att M förstärkt sin ställning som ledare för den icke-socialistiska oppositionen – partiet har såvitt jag kan bedöma lyckats något bättre än SD med att synas i debatten.

Ebba Busch Thor med sin dåvarande pressekreterare Fredrik Hardt i ett Pride-tåg i Stockholm för några år sedan.

Fjärde största parti hos Demoskop är Centerpartiet med 8,8 procent. Det är en framryckning med 0,4 procentenheter jämfört med föregående mätning. Sjätte störst är Kristdemokraterna med 5,6 procent (-0,1). Det är en tämligen normal notering för KD men långt ifrån de glädjesiffror partiet en gång var uppe på. Det kan tas för givet att flertalet av KDs konservativt disponerade sympatisörer inte är överförtjusta över partiledare Ebba Buschs entusiasm för Pride-spektaklet.

Återstår att redovisa resultatet för Liberalerna, som verkligen inte är mycket att hurra för – 3,3 procent (+ 0,1) placerar L med god marginal under riksdagsspärren på 4 procent. Jag tror Nyamko Sabuni och hennes stab redan nu får inrikta sig på en tillvaro utanför riksdagen och eventuellt också på att hitta en ny partiledare. Sabuni har på intet sätt rosat marknaden.

Stapeln för ”övriga partier” når denna gång upp till 2,7 procent.

Skulle vi ha val i dag så skulle vi av allt att döma få ett ytterst välbehövligt regeringsskifte. De regeringsbärande partierna S, MP, C och V lyckas nämligen bara skrapa ihop 42,8 procent; räknar vi bort de två partier som hamnar under riksdagsspärren blir det endast 36,1 procent. Oppositionspartierna M, SD och KD å sin sida noteras för 47,7 procent.

 

 

Så hjärntvättar BBC britterna: vänstervridning och dubbeltänk

29 juli, 2020

British Broadcasting Corporation (BBC) grundades den 18 oktober 1922. Företaget stod bakom den första nationella TV-kanalen i världen med reguljära sändningar utanför USA och förfogar i dag över ett otal TV- och radiokanaler i och utanför Storbritannien. Länge respekterades BBC allmänt som en garant för en saklig och opartisk nyhetsrapportering, men det ryktet har blivit avsevärt skamfilat – alltfler tenderar istället att se BBC som en vänsterinriktad propagandamegafon.

Enligt den brittiske författaren, journalisten och universitetslektorn David Sedgwick är det illa ställt på British Broadcasting Corporation, ibland av kritiker skämtsamt benämnt bland annat British Bullshitting Corporation, Bolshevik Broadcasting Corporation eller Brussels Broadcasting Corporation.

I boken BBC: Brainwashing Britain? (Sandgrounder Publishing 2018, 387 sidor) levererar Sedgwick en veritabel och samtidigt av fakta och exempel väl underbyggd bredsida mot den statliga brittiska företagsjätten, stundom kallad Auntie, som en gång i tiden uppfann beteckningen public service avseende medier ägnade att betjäna allmänheten.

David Sedgwick menar att det är illa ställt på BBC.

”The modern BBC”, konstaterar Sedgwick (sidan 5), ”is an entirely different animal than it was back in the 1950s when Auntie seemed to capture its essence so deftly. The modern organisation is in fact barely recognisable to its 1970s or even 1980s incarnations. Something has changed – is changing /…/ With its enthusiasm for all things liberal and ´progressive´, to the ordinary man and woman in the street the ´national´ broadcaster arguably feels ever more remote, ever more detached from their own reality than at any time in the corporation´s near 100-year history. https://sv.wikipedia.org/wiki/BBC

Frankfurtskolan och kulturmarxismen. Enligt David Sedwick ligger alla som tillhör en eller flera av grupperna konservativa, kristna, vita, män, arbetarklassen, patrioter, abortkritiker och Brexit-supportrar illa till hos den närmast patologiskt politiskt korrekta institutionen BBC. En term som ofta nämns i samband med BBC och etablissemangsmedia  över huvud taget är kulturmarxism, som mycket kortfattat kan definieras som en utveckling av marxismen syftande till att påverka kultur- och samhällslivet i marxistisk/socialistisk riktning.

Ursprunget till kulturmarxismen står att finna i den så kallade Frankfurtskolan, som var en neomarxistisk skolbildning med ursprung i Institutet för socialforskning i tyska Frankfurt am Main i början av 1930-talet. En av målsättningarna var att förena Karl Marx politiskt-ekonomiska idéer med Sigmund Freuds psykoanalytiska teorier.  Efter nationalsocialisternas maktövertagande 1933 flydde många av företrädarna, exempelvis Max Horkheimer, Theodor Adorno och Herbert Marcuse, till USA. Särskilt Marcuse fick ett avsevärt inflytande över 68-vänstern i USA och västvärlden i sin helhet. ”Den långa marschen genom institutionerna”, ett uttryck som tillskrivits den italienske marxistiske teoretikern Antonio Gramsci, däribland det mediala flaggskeppet BBC, hade inletts.  https://sv.wikipedia.org/wiki/Frankfurtskolan

David Sedgwick definierar kulturmarxismens agenda på följande sätt (sidan 15): ”The gradual process of destroying all traditions, languages, religions, individuality, government, family, law and order in order to re-assemble society in the future as a communist utopia. This utopia will have no notion of gender, traditions, morality, god or even family or the state.”

Hatet mot Trump. Ett särskilt hatobjekt för BBC är USAs president Donald J. Trump. Etablissemangsmedia och den politiska korrektheten i stort kommer aldrig någonsin att förlåta Trump för att denne i presidentvalet 2016 besegrade den egna favoriten Hillary Clinton, vilken så sent som kvällen före valet av såväl politiska bedömare som spelbolag antogs gå mot en given seger. Istället vann Trump med 304-227 räknat i elektorsröster; att Clinton fick något fler väljarröster än Trump hade ingen betydelse såsom det amerikanska valsystemet är utformat. https://www.oddsonline.se/nyheter/valet-i-usa-clinton-storfavorit-infor-den-sista-debatten/

Sedgwick presenterar i sin bok en rik provkarta på BBCs Trump-fientliga verksamhet. Trump är till att börja med nära nog allt som det brittiska medieföretaget avskyr: man, kristen, heterosexuell, frispråkig anti-socialist och med en bakgrund som extremt framgångsrik företagare i miljardklassen. Sedgwick (sidan 112): ”The maverick businessman represents a real threat to the elites  whose interests the BBC so faithfully and unreservedly represent. His opposition to open borders, mass migration and subsequent disenfranchisement of America´s blue collar workers puts him very much on the wrong side of BBC and its ´progressive´allies.”

Donald Trump är enligt BBCs värdegrund, som David Sedgwick uppfattar den, ”very, very bad”. Alla nyheter om och analyser av Trumps göranden och låtanden presenteras i BBCs programutbud i negativast möjliga dager. Jag skall av utrymmesskäl nöja mig med att återge ett exempel ur Sedgwicks bok.

Det gäller försöken att sammanbinda Trump med den vita rasistgruppen Ku Klux Klan (KKK) och särskilt David Duke, USAs troligen mest beryktade antisemit och förespråkare för vit överhöghet samt med ett förflutet som stormästare (grand wizard) för en falang av KKK. Duke har representerat det Republikanska partiet i delstatsparlamentet Louisiana men har även varit medlem i Demokratiska partiet. Populistiska partiet och Reformpartiet. Han uttalade 2019 sitt stöd för den vänsterextremistiska samt jude- och Israel-hatande demokratiska kongresskvinnan Ilhan Omar. https://tommyhansson.wordpress.com/2019/03/14/vite-arkerasisten-david-duke-backar-upp-ilhan-omar/

Sedgwick beskriver hur BBC, oavsett vad Donald Trump sysslade med under sin framgångsrika valkampanj 2016, sökte koppla detta till David Duke: Trump vill sänka skatterna. Vad tycker David Duke om det? Trump vill bygga en mur mot Mexiko. Vad är David Dukes åsikt om det? Trump gillar glass med mintchoklad. Gillar David Duke glass med mintchocklad? Så där höll det på.

BBC piskade upp hatstämning mot Vita husets pressekreterare Sarah  Huckabee Sanders.

”Anser administrationen att slaveri är fel?” Det kan noteras att Donald Trump enligt tillgänglig statistik som presenteras av Sedgwick (sidan 231) tagit avstånd från David Duke/KKK 55 gånger sedan 1991. Ändå har BBC med en dåres envishet gjort sitt bästa för att antyda, att de båda herrarna är av samma skrot och korn. Så till exempel hävdade det brittiska bolaget under valkampanjen 2016 att ”Trump vägrat ta avstånd från Duke” sedan den senare uttalat halvhjärtat stöd för Trump. Sedgwick visar emellertid att Trump i en intervju med journalisten och nyhetsankaret John Heilemann redan 2015 sade om Duke: ”I don´t need his endorsement. I certainly wouldn´t want his endorsment.”

Hatet och illviljan mot president Trump omfattar även hans nära medarbetare. David Sedgwick tar upp fallet med Sarah Huckabee Sanders, Vita husets pressekreterare 2017-19. Vid en presskonferens ställde en närvarande reporter den egendomliga frågan: ”Anser administrationen att slaveri är fel?” Det väckte rabalder då Huckabee Sanders enligt BBCs framställning inte svarade på frågan. BBCs mailkorg fylldes snabbt med inlägg av typen ”Sarah Sanders är en fruktansvärt monster” och ”Hela administrationen är fullproppad med förespråkare för vit överhöghet!”

Sanningen var att journalisten och Trump-hataren April Ryan, troligen helt medvetet, slängde ur sig frågan – som inte hade någonting alls att göra med vad som diskuterats under pressträffen – då Sarah Huckabee Sanders hade avslutat pressträffen och var på väg från podiet. Detta rapporterades inte av BBC, som på detta sätt kunde skapa en egenhändigt ihopsnickrad skandal med Trump-anknytning. Sarah Huckabee Sanders ställning hos den vänsterliberala presskåren och hos BBC främjas knappast av att hon är dotter till den konservative före detta guvernören i Arkansas och presidentkandidaten Mike Huckabee. https://sv.wikipedia.org/wiki/Sarah_Huckabee_Sanders

McGovern-syndromet och journaliskåren. BBC förefaller vara drabbat av samma åkomma som sedan lång tid tillbaka vidlådit etablerade svenska medier: det jag har kallat McGovern-syndromet. Det är uppkallat efter George McGovern (1922-2012), en vänsterliberal senator från delstaten South Dakota vilken nominerades som Demokratiska partiets kandidat i presidentvalet 1972 men som förlorade till den sittande presidenten Richard M. Nixon med en av de största marginalerna i USAs historia – Nixon vann med elektorsrösterna 520-17.

McGovern-syndromet innebär att det aktuella mediet undantagslöst i sin rapportering och sina analyser med alla medel backar upp den demokratiske kandidaten. I Sverige har vi kunnat notera detta fenomen åtminstone sedan Kennedy-Nixon-valet 1960 och framåt. Svenska etablissemangsmedia, enkannerligen etermedia som SVT och TV4 (där USA-korrespondenten Rolf Porseryd är ett skräckexempel), har med den drucknes envishet favoriserat alla demokratiska presidentkandidater.

Detta gäller vare sig dessa varit vinnare såsom John F. Kennedy, Lyndon B. Johnson, Jimmy Carter, Bill Clinton och Barack Obama eller förlorare såsom Hubert Humphfrey, Walter Mondale, Michael Dukakis, Al Gore, John Kerry och Hillary Clinton. De republikanska kandidaterna och presidenterna av typ Ronald Reagan och George W. Bush har analogt härmed svartmålats och demoniserats och Donald Trumps ondska känner i SVT/TV4s perspektiv som vi alla vet inga gränser. https://tommyhansson.wordpress.com/2016/07/23/mcgovern-syndromet-rolf-porseryd-till-er-tjanst/

Detta är på intet sätt någon tillfällighet. Statistik visar att den svenska journalistkåren står långt till vänster. Enligt en norsk undersökning från 2019 röstar 70,7 av de 150 journalister som svarat på enkätfrågorna om partisympatier på något av partierna Vänsterpartiet (32,0 procent), Socialdemokraterna (24,0 procent) och Miljöpartiet (14,7 procent). Inget av de övriga partierna kommer upp i tvåsiffriga procenttal – Centerpartiet får 9,3, Liberalerna 5,3, Moderaterna 4,0, Kristdemokraterna 3,3 och Sverigedemokraterna 2,7 procent. https://nyheteridag.se/undersokning-70-procent-av-svenska-journalister-har-vanstersympatier/

Nej, George McGovern valdes inte till president 1972. Till den svenska journalistkårens stora sorg.

Tidigare undersökningar som gjorts under ledning av professor Kent Asp vid Institutionen för journalistik och masskommunikation vid Göteborgs universitet har också visat att den svenska journalistkåren står påtagligt till vänster om de vanliga väljarna beträffande partisympatier. I Asps forskning tenderar dock Miljöpartiet att vara det parti som framför andra favoriseras av journalisterna. https://jmg.gu.se/digitalAssets/1284/1284227_nr38.pdf

BBC och Orwells dubbeltänk. Inte bara Donald Trump är i BBCs ögon ”very, very bad”. Detsamma gäller Storbritanniens utträde ur Europeiska unionen (EU), populärt kallat Brexit. Företagets motstånd mot Brexit poppar enligt Sedgwick upp överallt i såväl TV- som radiokanaler. När det visade sig att den brittiska ekonomin på det hela taget tycks ha gynnats av EU-utträdet har termen ”trots Brexit…” varit ymnigt förekommande.

BBC har ett särskilt gott öga till det konservativa partiet Tories´ underhusmedlem Jacob Rees-Mogg, representerande valkretsen North East Somerset, vilken inte bara är aktiv Brexit-förespråkare utan även katolik, abortkritiker och motståndare till samkönade ”äktenskap”. Följaktligen har Rees-Mogg åtskilliga gånger varit utsatt för två av de metoder som David Sedgwick i sin bok tillskriver BBC: smutskastning och felaktiga påståenden, sådant som drabbar alla som inte oförbehållsamt bekänner sig till det brittiska mediaföretagets världssyn. Dessa förklaras omväxlande vara rasister, nazister eller extremister samt lidande av ”fobier” av skilda slag – islamofobi, homofobi och allt vad det kan vara.

Samtidigt berömmer sig ”Auntie” av att vara opartisk och rättvis. Hur går detta ihop? Enligt David Sedgwick i BBC: Brainwashing Britain? ägnar sig BBC åt ett dubbeltänk (doublethink) av samma slag som det Sanningsministeriet ägnar sig åt såsom det skildras av George Orwell (Eric Blair) i dennes klassiska framtidsdystopi 1984 (1949). Sedgwick sammanfattar (sidan 151):

I am an impartial, objective journalist who nevertheless: – Missrepresents the views  which contradict the BBC worldview. – Smears entities that disagree with the BBC worldview. – Selects and edits  material specifiacally to support the BBC worldswiew. – Amplifies whatever supports BBC narratives. – Suppresses whatever contradicts BBC narratives. – Applies different standards depending on whether individuals or organisations share the BBC worldview.

Det dubbeltänkande som beskrivs av Orwell – till exempel ”krig är fred” – möjliggör för BBCs journalister att samtidigt hysa två motstridiga uppfattningar i en fråga och tro att båda är lika sanna. https://study.com/academy/lesson/doublethink-in-1984-definition-examples.html

”Quiet and safe in Malmö”… Sedgwicks bok avrundas med fyra fallstudier av vilka en har stort intresse för oss svenskar då den gäller Malmö. Under rubriken ”Quiet and safe in Malmö” tar författaren upp situationen i vår tredje största stad Malmö utifrån en kommentar som gjordes av Donald Trump i februari 2017: ”We´ve got to keep our country safe. You look at what´s happening in Germany, you look at what´s happening last night in Sweden. Sweden, who would believe this? Sweden. They took in large numbers. They´re having problems like they never thought possible.”

Uttalandet väckte bestörtning runtom i världen bland människor som inte är insatta i de problem vi svenskar upplever på daglig basis i vårt arma fosterland. Mord, dödsskjutningar, våldtäkter, kvinnomisshandel, bilbränder, bilar som kör in i folkmassor. Icke minst BBC uttryckte bestörtning: hur vågar den okunnige Trump ifrågasätta mångkulturens välsignelser? Bland de som citerades av BBC fanns förre stats- och utrikesministern Carl Bildt, som på sitt sedvanligt arroganta och snorkiga sätt frågade sig vad Trump hade ”rökt”.

BBC trodde sig veta att det varit ”tyst och säkert” i Malmö och att det inte inträffat något större terrordåd. Det var dock inte det Trump hade åsyftat – han hade, helt korrekt, hänvisat till de avsevärda problem relaterade till massinvandring och mångkulturalism som är daglig verklighet för den svenska befolkningen. I syfte att understryka att Trump var en usel lögnare sände det brittiska mediebolaget ett reportageteam till Sveriges tredje största stad, Malmö. Teamet kom, vilket måste anses vara föga sensationellt, fram till att: ”Trump´s wrong, it´s quiet and safe in Malmö.”

Donald Trump hade rätt om tillståndet i Sverige.

Påståendet stämmer dåligt eller inte alls med föreliggande statistik publicerad av bland annat Brottsförebyggande rådet (BRÅ), SVT och Sydsvenskan. Enligt denna är Malmö med sina runt 330 000 invånare den farligaste staden i den nordeuropeiska regionen. Malmö toppar listan för 2016 med ett mordindex på 3,4 per 100 000 invånare. Malmö jämförs i statistiken med Paris ((1,8), London (1,3), Köpenhamn (1,1) samt Berlin (1,0). https://www.svt.se/nyheter/lokalt/skane/malmo-har-flest-skjutningar-per-invanare

Det förefaller som om Donald Trump inte hade haft så fel ändå. Och, som så ofta tidigare, hade BBC påkommits med byxorna nere.

BBC har nyligen varslat om betydande nedskärningar. Av företagets totalt 6000 tjänster har det aviserats att 520 skall bort. Därtill kommer ytterligare hundratals nedskärningar regionalt och vad avser Skottland, Wales och Nordirland. Huruvida detta kommer att dämpa BBCs vänstervridning må dock vara osagt.

Slutligen vill jag inte undanhålla för mina läsare att jag i egenskap av gruppledare för SD Södertälje intervjuades av BBC World´s stringer Malcom Brabant, stationerad i Köpenhamn, som ett kort inslag i ett program om den syriska flyktinginvasionen i Södertälje 2014. Om flera av BBCs medarbetare vore lika proffsiga och sakliga som Malcolm skulle företaget ha betydligt färre problem. https://www.bbc.com/news/av/world-europe-25805342/syria-crisis-influx-of-refugees-into-swedish-town

SD knappar in på S hos Sentio – men stämmer siffrorna?

16 juli, 2020

Sentio juli 2020.

Socialdemokraterna är fortsatt landets största parti om vi får tro det norska mätinstitutet Sentios mätning för juli månad 2020. 25,5 procent innebär dock minus 3,3 procentenheter sedan förra mätningen och närmare tre procentenheter sämre än i det urusla riksdagsvalet 2018, då S erhöll sitt sämsta resultat i modern tid. http://redir.opoint.com/?url=https://theworldnews.net/se-news/sd-bryter-lofvens-segertag-nastan-jamnstora-med-s&OpointData=4a4bda6ac6518f584b499b2c4ce0037fJmlkX3NpdGU9MjE3NjAwJmlkX2FydGljbGU9MzA1OTAyMyZpZF91c2VyPTE0MTEmaWRfYXBwbGljYXRpb249MTAwMDAwOCZpZF9wYXJ0bmVyPTImbGFuZz1ubyZtb249MSZtYXRjaGVzPSJTZW50aW9zIjU=

Sossarna skuggas i Nyheter idag/Sentios mätning av Sverigedemokraterna, som rycker upp sig rejält – 3,4 procentenheter – och antecknas för 24,1 procent. Det är det sverigevänliga partiets bästa opinionssiffror på länge. SDs framgång får antagligen tolkas som ett tecken på att immigrationsfrågan är på väg tillbaka som huvudfråga i svensk politik. Moderaterna går framåt till 20,3 procent, vilket är en förbättring med 1,7 procentenheter.

Jag måste bekänna att jag hyser viss klockarkärlek till Sentios mätningar, som ofta brukar ge mitt parti SD goda siffror. Sentio var ävenledes det mätinstitut som bättre än alla andra lyckades pricka in SDs valresultat 2014 då partiet fick 12,9 procent. Tyvärr lyckades institutet ifråga inte tillnärmelsevis lika bra 2018.

Om Sentio har rätt är det nästan idel negativa siffror för Jök-partierna. Förutom sossarnas debacle minskar Centerpartiet med över en halv procentenhet ner till 5,8 procent och det snart helt utplånade Liberalerna med 0,4 ner till 2,5 procent. Vänsterpartiet tappar också. Tyvärr ökar emellertid extremistiska Miljöpartiet rätt rejält enligt Sentio – från 3,9 till 5,1 procent jämfört med förra mätningen.

Glädjesiffror för SD och Jimmie Åkesson: 24,1 och näst största parti i Sentios julimätning.

Sentio är såvitt jag vet det enda mätinstitut som även redovisar småpartiernas siffror. Jag gissar att det hoppats jämfota hos nationalradikala Alternativ för Sverige i anledning av uppnådda 1,1 procent. Skall man döma av en del entusiastiska kommentarer på nätet så är riksdagsplatsen så gott som säkrad för AfS.

Hos feminazisterna hos Feministiskt initiativ lär det deppas rejält: nedgång från 0,8 till 0,1 (procent). Medborgerlig samling får 0,7 procent (+0,4) och Piratpartiet 0,1 (-0,4). Övriga partier (vilka det nu kan vara) noteras hos Nyheter idag/Sentio för 0,4 procent.

Märkligt nog har på Facebook och i en personlig blogg förekommit litet andra siffror vilka presenterats som Sentios julimätning 2020. Jag utgår under alla omständigheter från att ovanstående skall stämma, eftersom jag fått dem från Sentios hemsida.

Frågan är naturligtvis om vi kan lita på Nyheter idag/Sentios siffror. Är den markanta socialdemokratiska  kräftgången en reell trend som kommer att bekräftas i kommande mätningar? Det skall också konstateras att Sentio stundom haft en tendens att publicera glädjesiffror för SD. För tillfället nöjer jag mig dock med att känna mig i alla fall litet upplivad!

Därför påstås bombmännen vara ”svenskar” – en hade anknytning till Vänsterpartiet

10 juli, 2020

Skattebyggnaden i Köpenhamn efter bombdådet. Foto: AP/TT

De båda svenska medborgarna Nurettin Nuray Suleyman, 23 och Zacharias Tamer Hamzi, 24 har av Köpenhamns byrätt dömts till fyra respektive fem års fängelse samt livstids utvisning från Danmark för ett bombdåd i den danska huvudstaden. https://politiken.dk/indland/art7853250/Svenske-barndomsvenner-d%C3%B8mt-for-bombe-ved-Skat?fbclid=IwAR0EdWBz2rzOPVC3cfxORUdGD1kHOAhs62yY9oR86DBEsIxg4vdzAAQY6XU

Den var den 6 augusti 2019 som en bomb detonerade utanför Skattestyrelsen på Österbro i Köpenhamn. Inga människor drabbades, men skadorna på Skattestyrelsens byggnad uppskattas till 6,2 miljoner danska kronor. Den intilliggande Nordhavn-stationen fick skador för 12 000 kronor.

Åklagaren hade yrkat på sju års fängelse för de båda gärningsmännen, men byrätten sänkte straffet något. Hamzi dömdes således till fem år då det var han som placerat ut bomben under det att Suleyman, som endast agerade chaufför, fick fyra år.

Dådet bedömdes inte som terrorbrott, något som åklagaren Andreas Christensen – ej att förväxla med fotbollsspelaren i Chelsea – hade yrkat på. Bombmännen uppges i dansk press ha varit barndomsvänner. Hamzi är hemmahörande i Beddingestrand medan Suleyman är från Arlöv. De fraktade bomben i bil över Öresundsbron.

Vad som är anmärkningsvärt med den svenska rapportering som förekommit är att båda männen uppges vara ”svenskar”. Det stämmer så tillvida som båda innehar svenskt medborgarskap, men namnen skvallrar om att de inte har helsvensk bakgrund. Således har Suleyman turk-bulgariska och Hamzi libanesisk-svenska rötter. Hamzi har varit aktiv i Vänsterpartiet i Skurup. https://skurup.vansterpartiet.se/2014/09/09/skurups-vallista/

Zacharias Tamer Hamzi har en bakgrund som politiker i Vänsterpartiet i Skurup.

Danska media uppger också att männen är ”svenskar” men har inte haft några problem med att ange bombmännens namn. I svensk rapportering lyser dessa med sin frånvaro. Detta helt i enlighet med svensk praxis: så gott som bara svenska namn på brottslingar offentliggörs samtidigt som endast svenska förövares foton publiceras; har brottslingen i fråga utländsk bakgrund pixlas bilden.

De genompolitiserade svenska systemmedierna vill nämligen till varje pris mörka den kraftiga slagsidan mot brottslingar med utländsk bakgrund och på så vis ”försvenska” brottsligheten. Dessutom finns sedan länge en inrotad skräck för att immigrationskritiska krafter skall gynnas av uppgifter om invandrarrelaterad kriminalitet. Problemet med denna censurmentalitet är förstås att sanningen alltid kommer fram.

I TTs bevakning av domen mot ”svenskarna” rubriceras sprängningen talas till och med om ett ”svenskt bombdåd”. Motivet till dådet är ännu något oklart. https://www.aftonbladet.se/nyheter/a/0nParg/fangelse-efter-svenskt-bombdad-i-kopenhamn

 

SVT/Novus juni: Uppåt för SD, neråt för S

26 juni, 2020

SVT/Novus juni 2020.

Nedgång för Socialdemokraterna. Uppgång för Moderaterna. Svag uppgång för Sverigedemokraterna. Katastrofläge för Miljöpartiet och Liberalerna. Så kan man lämpligen sammanfatta SVT/Novus opinionsmätning för juni 2020. https://www.svt.se/nyheter/inrikes/svt-novus-coronaeffekten-pa-valjaropinionen-bruten

Den sittande regeringen brukar som regel gynnas av uppkomna krislägen. Folk tenderar att hålla sig till det invanda och trygga. Covidpandemin i Sverige har inte utgjort något undantag härvidlag. Framförallt har Socialdemokraterna tjänat på den kinesiska smittan om man får tro opinionsmätningarna de senaste månaderna, detta samtidigt som Sverigedemokraterna backat.

SVT/Novus senaste mätning kan tyda på att den trenden nu är bruten i takt med att kritiken mot den S-ledda regeringens krishantering ökat. S-partiet minskar med nästan en procentenhet till 30,6 procent under det att SD ökar med 0,4 procentenheter till 18,4 procent. Mest ökar dock Moderaterna (1,5) och övertar därmed oppositionens ledartröja med 20,7 procent av väljarnas sympatier. Samtliga tre största partier i mätningen noterar därmed bättre resultat än i valet i september 2018.

Neråt för Stefan Löfven S) och uppåt för Jimmie Åkesson (SD).

”Den stora förändringen är att S uppgång nu är bruten”, citeras Novus VD Torbjörn Sjöström på SVT Nyheter. ”SD planar ut efter tre månaders nedgång och M fortsätter upp för tredje månaden i rad. ”

Vänsterpartiet noterar som fjärde största parti 9,4 procent vilket inte innebär någon förändring jämfört med motsvarande mätning i maj. Därefter följer C 7,8 (-0,3), KD 5,7 (+0,2), MP 3,4 (-0,7) samt L 3,0 (ingen förändring).

Med andra ord ökar alla tre partier som ingår i det så kallade konservativa blocket. Däremot kan konstateras att inga partier i Januari-styret ökar – de minskar eller ligger still. Två av dem skulle dessutom åka ur riksdagen om siffrorna vore valresultat.

Hur hoppfullt detta än kan te sig för oss regeringskritiker tror jag dock inte, att man bör dra några större växlar på resultatet i SVT/Novus juniundersökning. Skiftningarna i opinionen är relativt små och läget i riket är fortfarande i hög grad volatilt. Alla förändringar befinner sig också inom den statistiska felmarginalen.

Coronasuccé i opinionen för S – motigt för SD

17 maj, 2020

Demoskops väljarbarometer maj 2020.

De tre senaste opinionsmätningarna när detta skrivs bekräftar alla, att Socialdemokraterna och Stefan Löfven under coronakrisen skaffat sig ett stadigt grepp om väljarsympatierna. Folk i allmänhet håller sig till det de tycker känns tryggast och bäst. ”Ju längre krisen pågår, desto viktigare blir jobb- och ekonomiska frågor”, menar Demoskops opinionschef Peter Santesson. ”Förtroendemässigt är det hemmaplan för de tradionellt statsbärande partierna, Moderaterna och Socialdemokraterna.”

Väljarbarometern Maj 2020

Socialdemokraternas notering är den högsta Aftonbladet/Demoskop-siffran sedan januari 2019 samt en uppgång med 2,2 procentenheter sedan april 2020. Moderaterna på andra plats får 20,7 procent, halvannan procentenhet bättre än i april. Det är också närmare 1 procentenhet bättre än i riksdagsvalet i september 2018.

Sverigedemokraterna minskar med jämnt 2 procentenheter jämfört med april men står ändå på dryga 1 procentenhet plus jämfört med senaste valresultatet. Härefter följer Centerpartiet på 10,0 (+-0), oförändrat sedan i april men väsentligt bättre än valresultatet. Vänsterpartiet minskar med en halv procentenhet ner till 7,2, 0,8 sämre än i valet, medan Kristdemokraterna som sjätte största parti med 6,5 procent tangerar valresultatet.

Verkligt prekärt ser läget ut för såväl Miljöpartiet med 3,3 och Liberalerna med katastrofala 2,7 procent. Det hade varit adjöss till riksdagen om de nu aktuella opinionsnoteringarna varit valresultat. Övriga partier tvingas nöja sig med 0,7 procent.

SKOP är det mätinstitut som ger S-partiet högst utdelning: 32,6 procent. SKOPs analytiker, docent Örjan Hultåker, kommenterar: ”Så länge statsministern och partiledaren inte gör bort sig så gynnas hans parti av allvaret och den stora medieexponeringen.”

Bekymrade miner hos MPs EU-parlamentariker Alice Bah Kuhnke och Pär Holmgren. Det finns fog för de dystra minerna.

Däremot blir det också hos SKOP en fullskalig katastrof vad avser mätsiffrorna för det mindre regeringspartiet MP med 2,6 procent. Hultåker menar att det inte gynnar det mindre partiet i en regeringskoalition när allt fokus är på statsministern och övriga socialdemokratiska regeringsministrar. Denne konstaterar också att MP misslyckades med att dra fördel av det tidigare fokuset på klimatfrågan och inte har kunnat tillföra något av betydelse när det gäller Kina-smittan.

Moderaterna går starkt även hos SKOP och får 20,4 procent, därmed klart distanserande SD på 16,3 procent. Det Sverige-vänliga partiet har hamnat i skymundan av M, som framstår som ett alternativ till S i ekonomiska frågor. SD har därmed tappat runt 7 procentenheter hos SKOP sedan början av innevarande år. Det har inte gynnat SD opinionsmässigt att partiet bjudits in till coronaöverläggningar jämte övriga riksdagdspartier.

KD antecknas för en vikande trend hos SKOP – ner 1,5 procentenhet till 5,2 procent jämfört med januarimätningen. Liberalerna kan, till skillnad från vad fallet är i de båda övriga här refererade mätningarna, glädja sig åt att med 4,4 procent hamna ovanför riksdagsspärren.

SKOP:s Väljarbarometer, 11 maj 2020

I Göteborgsposten/SIFOs väljarbarometer för maj 2020 parkerar sossarna överst med 31,7 procent. S plockar väljare från samtliga övriga partier med undantag för Kristdemokraterna. Näst störst är SD på 18,9 procent och tredje störst Moderaterna med 18,6 procent. https://www.gp.se/nyheter/sverige/gp-sifo-s-bef%C3%A4ster-v%C3%A4ljarst%C3%B6det-i-sp%C3%A5ren-av-coronaviruset-1.28038030

”S har ganska snabbt fått till en rejäl skjuts uppåt samtidigt som SD haft svårare att upprätthålla sina tidigare siffror”, citeras Johan Hinnfors, professor i statsvetenskap vid Göteborgs universitet, i GP. Det har helt klart missgynnat SD att partiets paradfrågor – lag och ordning samt invandring – hamnat i bakvattnet.

V får hos SIFO sin högsta siffra av de tre mätningar som här presenteras med 9,0 procent. Därnäst kommer C 7,2, KD 6,1, MP 3,9 och L 3,4. ”Övriga” landar på 1,5 procent. För MP är läget minst sagt oroande. En hel del tyder på att väljarna har börjat genomskåda detta parti av bluffmakare och hemvävda domedagsprofeter, särskilt under denna majmånad som varit kallare och snörikare än i mannaminne trots MPs försäkringar om att den globala så kallade upphettningen ständigt firar nya triumfer https://www.gp.se/ledare/v%C3%A4ljarna-har-genomsk%C3%A5dat-milj%C3%B6partiet-1.27642263?fbclid=IwAR1Ibwvu6YS2OaIwe73Kk3ubCdD_KNY-g5nHtqluC3zBq6dCNyR8eytJLOE

Opinionsläget är just nu motigt för SD och Jimmie Åkesson.

För alla de som i mina Facebook– och Twitter-flöden spyr galla över regeringens och Folkhälsomyndighetens sätt att hantera smittokrisen ligger det sannolikt nära till hands att ropa ”fake news” beträffande Socialdemokraternas anmärkningsvärda framgångar i opinionen. Detta är en flagrant feltolkning av det verkliga förhållandet.

Det ligger inget konstigt i att många i ett krisläge klamrar sig fast vid det beprövade och välkända. Så har det alltid varit och så kommer det att förbli. Vad som är mer oklart är hur länge de förhållandevis goda socialdemokratiska siffrorna kommer att äga bestånd. Som sverigedemokrat och S-kritiker är jag pessimistisk – det vill säga jag misstänker att sosseriets strupgrepp över opinionen kommer att hålla i sig fram till valet 2022.

Ingen vore dock gladare än jag om jag skulle ha fel.

Förbered er på en lång socialdemokratisk dominans i svensk politik!

5 maj, 2020

 

 

Kantar SIFOs sammanställning maj 2020.

Aftonbladets ofta insiktsfulla krönikör Lena Mellin konstaterar den 4 maj att statsminister Stefan Löfven ”är inte ordens man”. Mellin: ”Det är i hans jobb ett handikapp av ganska stora mått.” 

Detta har enligt Lena Mellin lett till att hans närmaste medarbetare utvecklat en speciell taktik:

Drastiskt uttryckt har de stängt in Löfven i en garderob och släpper ut honom med jämna mellanrum. https://www.aftonbladet.se/nyheter/kolumnister/a/GGR076/stefan-lofven-sitter-i-garderoben

Den taktiken har uppenbarligen varit lyckosam. I Kantar SIFOs senaste sammanvägning av de viktigaste opinionsmätningarna för Ekot går nämligen Socialdemokraterna framåt med 4,9 procentenheter jämfört med föregående månads sammanvägning till 30,2 procent. Det är siffror S i stort sett inte haft sedan Mona Sahlins tid som partiledare och närmare 2 procentenheter bättre än i valet 2018.

Kantar SIFOs opinionschef Toivo Sjörén kommenterar: ”Det är ju coronaeffekter. Regeringar går upp i nationella krislägen i allmänhet och man tycker ju också att regeringen har skött coronasmittan bra.”

Det är en sanning med modifikation. Det rätt många väljare tycker är snarare att Socialdemokraterna hanterat den kinesiska smittan på ett tillfredsställande sätt, ty övriga i Januariöverenskommelsen ingående regeringsbärande partier noterar vikande opinionssiffror. För Miljöpartiet och Liberalerna är det så illa att de halkar under riksdagsspärren på 4 procent. https://www.expressen.se/nyheter/nya-succesiffror-for-socialdemokraterna/

Näst största partiet i mätningen, Sverigedemokraterna, kommer upp i 19,9 procent, vilket är 2,2 procentenheter sämre än en månad tidigare; dock dryga 2 procentenheter bättre än i valet. Trean Moderaterna får 18,3 procent, en ökning med 0,4 procentenheter. Vänsterpartiets tidigare uppgång bryts den här gången: 9,4 procent är 1,3 sämre än i föregående månads sammanvägning.

Centerpartiet rosar inte heller marknaden utan tvingas nu nöja sig med 7,3 procent, minus 0,7. Kristdemokraterna ökar däremot och noteras för 6,5 procent, i paritet med partiets senaste valresultat. I botten av sammanställningen återfinner vi undersökningens verkliga förlorare: Miljöpartiet på 3,7 och Liberalerna på 3,3 procent, båda således under riksdagsspärren.

”Övriga partier” får nöja sig med 1,4 procent – sorry, Feministiskt initiativ, Alternativ för Sverige, Medborgerlig samling med flera.

 

Löfvens nya stil: en nationalistisk framtoning som tidigare varit otänkbar.

Frågan är då om man skall betrakta den kraftiga socialdemokratiska uppgången som en tillfällighet i Kina-smittans tecken eller inledningen till en längre period av S-dominans i svensk politik. I mina flöden på Facebook och Twitter finns rätt gott om kommentarer av denna typ: ”Sossarna kanske har höga siffror just nu, men vänta bara tills det här är över och regeringens skuld till att så många på äldreboenden dött framgår klart.” En annan typisk reaktion är att avfärda glädjesiffror för S som ”fake news”. https://svenska.yle.fi/artikel/2020/04/15/1-200-doda-framst-pa-aldreboenden-men-sverige-haller-fast-vid-sin-linje-vi

Osvuret är som alltid bäst, men jag är rädd för att kommentatorer av ovan nämnt slag hugger i sten. För det första kan allt tal om ”fake news” kategoriskt avfärdas. Det är ett gammalt fenomen att allmänheten gärna håller sig till det trygga och invanda i kristider. I just det här fallet är det dessutom säkerligen helt korrekt som Toivo Sjörén säger: många är uppriktigt övertygade om att regeringen – och då främst Socialdemokraterna – samt Folkhälsomyndigheten gör ett bra jobb.

Och jag tror inte alls på att det här är ett övergående fenomen. För det första tyder de flesta tecken på att Kina-smittan i någon form kommer att vara med oss ett bra tag framöver, kanske flera år. Till detta kommer att inte något av oppositionspartierna inklusive SD lyckats presentera några hållbara alternativ till regeringskonceptet. Även om de skulle ha bättre förslag till hantering av viruset än vad Löfven et consortes har så har det visat sig ytterligt svårt för dem att få genomslag för detta i systemmedia.

Henrik Vinge, SDs gruppledare i riksdagen, är emellertid inte helt missnöjd med situationen trots partiets vikande siffror: ”Tidigare är det flera partier som inte har velat tala med oss. Nu har vi diskussioner med i stort sett alla.” Alltid något, förstås. https://www.svt.se/nyheter/inrikes/coronakrisen-kan-bli-vandpunkt-for-sd

SDs Henrik Vinge är inte helt missnöjd med situationen.

Som nämndes inledningsvis har också Stefan Löfven, eller kanske rättare sagt hans nära rådgivare, haft vett att låta den normalt sluddrande och stånkande statsministern slippa ut ur den bildliga garderoben bara när han har något särskilt att säga till menigheten och dessutom har allt nerskrivet på papper eller teleprompter. Löfven har därtill lagt sig till med en nationalistisk framtoning som tidigare varit helt otänkbar. Löfven har kanske inte talets gåva – men dum är han definitivt inte.

Med andra ord: förbered er på socialdemokratisk dominans i svensk partipolitik för ansenlig tid framöver (ingen vore förstås gladare än jag om jag hade fel!)!

 

 

Förtroendeligan: uppåt för Löfven, nedåt för Åkesson

17 april, 2020

 

Löfven ökar med 19 procentenheter på en månad.

Aftonbladet/Demoskops förtroendemätning avseende partiledarna för april ger Stefan Löfven (S) ett superlyft på 19 procentenheter jämfört med marsmätningen. Med 46 procent kan Löfven glädja sig åt sin hittills högsta notering sedan han blev statsminister (han noterades för 53 procent ett par månader före valet 2014). https://www.aftonbladet.se/nyheter/kolumnister/a/Vb8BKJ/superlyft-for-lofven-i-nya-matningen

En vanlig reaktion när det går bra för Löfven och sosseriet i opinionen är en skur av kommentarer på Facebook och andra sociala medier som går ut på att det är ”fejknyheter” som ingen kan tro på, att den aktuella mätningen är riggad av PK-etablissemanget och så vidare. I det här fallet är det dock uppenbart att sådana kommentatorer hugger ordentligt i sten – i kristider tenderar folk att hålla sig till det kända och invanda, kanske särskilt så i Sverige där tilltron till myndigheter av olika slag är dokumenterat stor generellt. https://www.altinget.se/artikel/sifo-hogt-fortroende-for-vaara-svenska-myndigheter

Jonas Sjöstedt (V) ligger kvar på en andraplats i förtroendeligan med 41 procent trots en tillbakagång om fem procentenheter. På en delad tredjeplats återfinner vi Ulf Kristersson (M) och Ebba Busch Thor på 38 procent; skillnaden dem emellan är att M-Ulf går fram med 4 medan KD-Ebba går kräftgången med 3 procentenheter. Något som möjligen kan ha att göra med att Moderaterna i flertalet – om än inte alla – mätningar anses ha bäst ekonomisk politik. https://www.expressen.se/nyheter/val-2018/ekonomi/valjarna-litar-mest-pa-ms-ekonomiska-politik/

Anmärkningsvärt men knappast sensationellt är att mångårige SD-ledaren Jimmie Åkesson, som innan det kinesiska viruset slog igenom åtnjöt ett betydande förtroende, får nöja sig med en sjätteplats med 33 procent som säger sig ha ganska eller mycket stort förtroende för honom. Det är en tillbakagång med 5 procentenheter. En kvalificerad gissning är att detta beror på att Sverigedemokraterna hamnat litet offside i debatten och har svårt att få genomslag för sina kristidsförslag.

På sjätte plats i undersökningen kommer Annie Lööf (C) med en förbättring om 6 procentenheter, vilket måste sägas vara minst sagt förvånande: hon är föräldraledig och har knappt varit synlig sedan hon nedkom med en dotter i slutet på förra året. Fast det kanske är det som vid närmare påseende är förklaringen: hon har helt enkelt inte haft tillfälle att göra bort sig. https://www.aftonbladet.se/nyheter/a/dOQ1xq/annie-loof-har-fatt-sitt-andra-barn-blir-kvar-pa-sjukhus-en-tid

I Sverige är den generella tilltron till myndigheter dokumenterat stor.

Förvånande är väl också att den något träaktige Per Bolund (MP) ökar med 5 procentenheter; hans språkrörskollega Isabella Lövin får nöja sig med en ökning på 1 procentenhet. Deras relativa framgångar i förtroendeligan får väl närmast förklaras med att de tillhör regeringsblocket. Detta har nu inte hjälpt Nyamko Sabuni (L), som är ohotat sist i undersökningen med 11 procent och en minskning med 3 procentenheter.

Stefan Löfvens topplacering innebär emellertid inte att han och sosseriet kan slå sig till ro. Som Aftonbladets luttrade krönikör Lena Mellin skriver: ”Det innebär inte att Löfven kan segla in på en räkmacka in i nästa val. En djup, global lågkonjunktur, eller kanske till och med depression, väntar runt hörnet. Det kommer att drabba ett litet, exportberoende land som Sverige mycket hårt.”

Det skall slutligen tilläggas att 26 procent av de tillfrågade angav att de hade litet förtroende för Löfven.

Aftonbladet/Demoskops förtroendemätning april 2020:

Stefan Löfven (S) 46 (+19)
Jonas Sjöstedt (V) 41 (-5)
Ulf Kristersson (M) 38 (+4)
Ebba Busch Thor (KD) 38 (-3)
Jimmie Åkesson (SD) 33 (-5)
Annie Lööf (C) 26 (+6)
Per Bolund (MP) 16 (+5)
Isabella lövin (MP) 14 (+1)
Nyamko Sabuni (L) 11 (-3)

Rekordstort förtroende för Stefan Löfven i krisens spår

1 april, 2020

 

SIFO/Expressen 1 april 2020.

Kinasmittan har visat sig bli en jättehit för Socialdemokraterna i allmänhet och statsminister Stefan Löfven i synnerhet, om man nu skall uttrycka sig en smula cyniskt.

Löfven går i topp med 47 procent som hyser förtroende för honom i Expressen/SIFOs senaste partiledarundersökning. Det är, hör och häpna, 21 procentenheter bättre jämfört med närmast föregående mätning avseende väljarnas förtroende för partiledarna. Tvåa på förtroendelistan är vänsterledaren Jonas Sjöstedt (40/oförändrat) och trea KDs Ebba Busch-Thor (34/-3).

Förtroendet för Stefan Löfven (S) rusar i ny mätning

SDs Jimmie Åkesson, som tidigare tillerkänts ökat förtroende i flera mätningar, halkar nu ner till sjätte plats med 26 procent (-4) och passeras av såväl M-ledaren Ulf Kristersson (32/+3) som Annie Lööf från regeringsanknutna Centerpartiet med 28 procent (+5). Härnäst kommer Miljöpartiets Isabella Lövin med 12 procent (+2) följd av partikamraten Per Bolund (MP) och Nyamko Sabuni (L), båda på 11 procent.

”Vi ser samma sak för regeringen i andra länder och ser också i andra mätningar att stödet för regeringen och myndigheterna har ökat”, citeras SIFOs Toivo Sjörén. Detta är helt enkelt vad man kan förvänta sig – i kristider har många en tendens att ty sig till det gamla och invanda. Vad andra aktörer sysslar med noteras med mer förstrött intresse.

Man kan tycka vad man vill om detta men så är det, förutsatt att de som makten haver inte gör sig skyldiga till någon praktfull blunder – och så har uppenbarligen inte skett hitintills.

Stefan Löfvens nationalistiska approach har burit frukt.

Expressen/SIFOs siffror liknar i allt väsentligt motsvarande undersökning från Novus, som presenterades för någon dag sedan. Här noterades statsministern för 44 procent (en ökning med icke mindre än 26 procentenheter) under det att Jonas Sjöstedt (V) fick 40 procent och Ebba Busch-Thor 31 procent. Fyra Moderaternas Ulf Kristersson på 30 procent och femma Sverigedemokraternas Jimmie Åkesson med 27 procent. https://www.svt.se/nyheter/inrikes/fortroendet-for-lofven-och-regeringen-okar-under-coronakrisen

”Scenförändringen i svensk politik är i det närmaste total”, konstaterar SVTs inrikespolitiske kommentator Mats Knutson. ”För en månad sedan var Socialdemokraterna i det närmast /sic!/ uträknade med krympande opinionsstöd och usla förtroendetal för Stefan Löfven.” Coronakrisen har eftertryckligt förändrat detta. https://www.svt.se/nyheter/inrikes/utraknad-socialdemokrati-pa-vag-att-resa-sig-igen

Det är alldeles tydligt att flertalet väljare uppskattar Löfvens och den sossedominerade regeringens och myndigheternas sätt att handskas med krisen. Det har skett på ett svenskt ”lagom” sätt utan drakoniska åtgärder och total nedstängning av samhället. De förbudsivrare och amatörepidemiologer som bullrar mest på nätet gör visserligen en hel del väsen av sig men är föga representativa för folk i gemen.

Mats Knutson påpekar emellertid att läget kan förändras igen, exempelvis om ekonomin brakar ihop totalt och/eller om krisen varar längre än till sommaren.  Den som lever får se.

Kina-smittan gör S till största partiet – Löfven ses som landsfader

26 mars, 2020

SVT/Novus mars 2020.

Stödet för Socialdemokraterna har ökat under Kina-smittans härjningar. I SVT/Novus marsmätning ökar S-partiet med 2,4 procentenheter jämfört med närmast föregående mätning till 25,6 procent. Det är dock närmare 3 procentenheter sämre än i det historiskt usla riksdagsvalet 2018. Sverigedemokraterna, som blev största parti i förra mätningen, går tillbaka 1,9 procentenheter till 22,0 procent. https://www.svt.se/nyheter/inrikes/stodet-okar-for-socialdemokraterna-under-coronakrisen

Till skillnad från S är emellertid SDs resultat hos SVT/Novus väsentligt bättre än i riksdagsvalet 2018, då det Sverige-vänliga partiet fick nöja sig med 17,53 procent och blev tredje störst efter Moderaterna med dess 19,84 procent. M är i den aktuella undersökningen en bra bit efter SD och noteras nu för 18,0 procent.

Vänsterpartiet var i förra SVT/Novus-mätningen uppe på 10,9 procent men får nu endast 9,8 procent. Därefter följer i tur och ordning Centerpartiet på 8,1, Kristdemokraterna på 6.5, Miljöpartiet på 4,5, Liberalerna på 3,8 samt övriga partier på 1,7 procent. Det innebär att partierna i regeringsblocket ligger kvar på ungefär samma nivå som i den förra undersökningen.

Oppositionspartierna SD, M och KD når tillsammans 46,6 procent mot 42,0 procent för Januariöverenskommelsens partier. Skillnaden blir ännu större om man räknar bort L, som ju inte kommit in i riksdagen om mätningssiffrorna hade varit valresultat.

Läget måste under alla omständigheter betraktas som volatilt, och sossarnas tätposition är långt ifrån gjuten. Novus VD Torbjörn Sjöströms citeras så av SVT Nyheter: ”Det finns många orosmoln. Dels att smittspridningen ökar och många människor dör, och dels att ekonomin kraschar. Och då vet vi inte hur väljarna reagerar.”

Att väljarna i kristider tyr sig till makthavarna är snarast en politisk naturlag. Ett klassiskt exempel på det är konung Gustaf VI Adolfs död den 15 september 1973, bara några dagar före valet det året. Månaden dessförinnan hade det uppslitande gisslandramat på Norrmalmstorg i Stockholm ägt rum. Valet gav Socialdemokraterna och Vänsterpartiet kommunisterna 175 mandat och de tre borgerliga partierna lika många. https://www.aftonbladet.se/nyheter/a/3jqKQd/odet-styr-valjarna

Socialdemokraterna valde att sitta kvar med den skakiga motiveringen, att det var ”praxis” att regeringen gjorde det i ett liknande läge. Följden blev den så kallade jämnviktsriksdagen eller lotteririksdagen. I syfte att undvika att en sådan situation skulle uppstå igen togs beslutet att minska riksdagsplatserna till 349.

Löfven i TV i den ovana rollen som ansvarskännande nationalist.

En starkt bidragande orsak till att sossarna åter blev största parti hos SVT/Novus var sannolikt att statsminister Stefan Löfven av SVT gavs möjlighet att under fem minuter hålla ett förinspelat tal till svenska folket. Talet gavs en nationalistisk inramning med svenska flaggor i bakgrunden och på Löfvens kavajslag.

Talet – som sågs av tre miljoner – kan inte med bästa vilja i världen sägas ha varit särskilt märkvärdigt, men lika fullt svarade 80 procent av 1035 som tillfrågats av Novus i en opinionsundersökning att de fann statsministerns ”tal till nationen” tilltalande. Bara 6 procent uttryckte sitt ogillande. 54 procent meddelade att de kände sig trygga med Löfvens ledarskap. En landsfader hade skapats. https://omni.se/miljonpublik-for-lofven-80-procent-gillade-talet/a/Op7nWk

Det ligger i sakens natur att i en situation när regeringens företrädare bereds frikostigt med utrymme i media så har oppositionen svårt att hävda sig. Det har icke minst SD fått erfara. Partiet har lagt fram en mycket ambitiös krisplan för bekämpandet av coronaviruset men långt ifrån fått något genomslag för denna. https://www.expressen.se/debatt/sd-regeringen-gor-inte-nog-har-ar-var-krisplan/

Vilket inte är så konstigt. Väljarna vet vilka som bestämmer och orkar inte lyssna så noga på vad andra föreslår. Man kan beklaga detta, men så är nu en gång tingens ordning.