Posted tagged ‘”Vem talar vi till?”’

Sverigedemokraterna mot nya höjder

12 november, 2012

 Jimmie Åkesson invigningstalar vid SD:s kommun- och landstingskonferens i Västerås 27-28 oktober. Jimmie själv betyder mycket för SD.s senaste framgångar. Foto: Robert Stenkvist

Det är inte lätt att hänga med i svängarna när mitt kära parti ständigt går mot nya höjder i opinionsmätningarna. Nu senast noterades Sverigedemokraterna för all time high med 11,2 procent i Aftonbladet/United Minds novembermätning 2012. SD cementerar därmed rangen som landets tredje största parti.

I övrigt behåller den rödgröna oppositionen sitt övertag gentemot alliansregeringen och får totalt 44,8 procent, att jämföra med regeringens 43,1. I den sistnämnda siffran har också KD, som än en gång hamnar utanför riksdagen med 3,9 procent, medräknats. Närmast efter SD kommer MP med 8,0 procent.

Läs mer här:

http://www.aftonbladet.se/nyheter/article15758991.ab

Jimmie Åkesson konstaterar lågmält:

Vi har gått framåt i alla opinionsmätningar hos alla institut de senaste två månaderna. Det är en trevlig utveckling för oss. Det hänger ihop med samhällsutvecklingen där invandrarfrågan tar mer och mer plats.

Det visar sig att SD nu även ökar bland kvinnliga väljare och i storstäderna, vilket är synnerligen välkomna besked för partiets valstrateger. Dessa har tidigare lagt pannorna i djupa veck inför den dåliga feminina tillslutningen samt det bristande stödet i framförallt Stockholm, där SD i valet 2010 varken kom in i landstings- eller stadsfullmäktige.

Media har den senaste tiden närmast överflödat av mer eller mindre desperata analyser av de sverigedemokratiska framgångarna. Ett genomgående tema har varit att övriga partier ”överlåtit invandringsdebatten till SD” och att det måste bli en ändring på det. Ett ganska typiskt exempel på hur det kan låta var Expressens ledarartikel den 10 november.

”Fortfarande extremister”, utropar Expressens ledarrubrik därför att ”kärnidén” för SD  av tidningen alltjämt uppges vara ”att bevara Sverige svenskt”. I övrigt tänker jag förbigå Excessens bedrövliga aktstycke med barmhärtig tystnad men vill ändå säga följande. Längre än så har alltså inte en av de största och därtill mest sensationalistiska drakarna kommit när det gäller att analysera SD. Centrala delar av ledaren kunde lika gärna ha varit skrivna 1988, då SD bildades.

Så länge etablissemanget fortsätter att hävda att Sverigedemokraterna är ett extremparti kommer man ofrånkomligen att tappa mark. Denna analys är nämligen hårresande felaktig vilket så kallat vanligt folk inte har några problem att inse. Jag, som anslöt mig till SD 2008 i vredesmod över alliansregeringens nedrustningspolitik på försvarsområdet, kan gå med på att SD före utbrytningen 2001 av de element som senare blev Nationaldemokraterna – i dag ett diminutivt crackpot-parti som hänger på den så kallade gärsgårn – hade vissa extrema drag.

Men att år 2012 kalla Sverigedemokraterna för ”extremister” demonstrerar med önskvärd tydlighet att man inte längre deltar i en seriös debatt utan ägnar sig åt mer eller mindre vildsint pajkastning.

Utan att göra alltför mycket av de senaste mätningssiffrorna – valet äger som bekant rum om nästan två år och lägre siffror kommer ofelbart att dyka upp framdeles – vill jag ge följande förklaringar till våra framgångar:

 En överdimensionerad invandring upplevs av allt fler väljare som ett stort problem.

1. Samhällsutvecklingen talar för SD. Partiets hjärtefrågor – framförallt problemen med massinvandringen och den tilltagande brottsligheten men även den bristfälliga äldrevården – upplevs av allt fler svenskar som synnerligen angelägna.

2. SD har genom en stark och uttalad vilja att bli av med de enstaka extremister som trots allt funnits, och i sällsynta fall alltjämt gömmer sig i partileden, demonstrerat att man vill vara ett seriöst parti som är berett att ta sitt ansvar och tala med en gemensam röst. Till den ändan har partiledare Jimmie Åkesson sänt ut ett uppmärksammat medlemsbrev med uppmaningar till knäppskallarna att lämna partiet. En ny kommunikationsplan betitlad Vem talar vi till? har även framtagits.

3. Genom bland annat de ansträngningar som redovisas under punkt 2, och genom ett uppoffrande ideellt arbete i riksdag, kommuner, regioner och landsting, har SD cementerat sin ställning som ett seriöst och ansvarstagande parti med reell förmåga att påverka det som sker i samhället och människors vardag.

Det gör att allmänheten inte längre köper de djävulsbilder som företrädare för etablissemanget och den politiska korrektheten med flink hand målar upp. Folk skiter uppriktigt sagt i att Bengt ”Vet Bästerberg” Westerberg kallar SD för ”rasistiskt” därför att de numera vet att han har fel.

4. SD har i Jimmie Åkesson en skicklig och professionell partiledare som kan  mäta sig med vem som helst i partiledardebatter och andra sammanhang. Jimmies personliga betydelse för de för tillfället positiva mätningsresultaten – och bilden av SD som ett seriöst/ansvarstagande parti – kan inte nog uppskattas. Han har därtill till sitt förfogande ett antal duktiga och beprövade nära medarbetare.

Jag vill trots allt understryka att mätningssiffror skall tas för vad de är. De är just mätningssiffror vilka kan variera kraftigt från institut till institut beroende på mätmetoder och annat. Det som till syvende og sidst gäller är valresultatet i september 2014.

Ändå måste jag tillägga att de senaste SD-framgångarna i mina ögon ter sig helt logiska. Partiet har i princip fördubblats i varje riksdagsval sedan starten, och just nu finns det ingenting som tyder på att detta skulle förändras!

SD och media: sanningen bakom de avhoppade kaldéerna (S)

1 november, 2012

 Robert Stenkvist orienterade SD-medlemmar i mediehantering.

Den 30 oktober höll SD Stockholms län en synnerligen välbesökt mediaträff. Distriktsordförande Robert Stenkvist gav en orientering om hur vi som representanter för Sverigedemokraterna bör handskas med media. Det är ett ämne som börjar uppmärksammas alltmer inom partiet, och nyligen offentliggjorde SD riks en kommunikationsplan med titeln Vem talar vi till?

Det kan inte råda någon tvekan om att ämnet är högst aktuellt. Partiet växer så det knakar och alltfler nya medlemmar strömmar till i praktiskt taget alla kommuner och landsdelar. Detta sker samtidigt som opinionssiffrorna under senare tid har tett sig allt förmånligare. De senaste mätningarna visar att SD i praktiken är större än Centerpartiet och Kristdemokraterna tillsammans. Som partiordförande Jimmie Åkesson framhåller i förordet till ovannämnda kommunikationsplan:

Hur vi kommunicerar kommer att avgöra hur väl vi lyckas, om vi får uppleva stagnation eller tillsammans nå nya framgångar. Vi måste se över vår självbild, börja arbeta ännu mer professionellt och vinnlägga oss om att vi är överens om vart vi är på väg och hur vi ska ta oss dit.

 Jimmie Åkesson, ´papperspolisen Tryggve och en lokal SD-medlem i Partille.

Det var samme Åkesson som för en tid sedan i ett brev till samtliga SD-företrädare i kommuner och landsting framhöll vikten av att partiet håller element såsom rättshaverister, extremister och individer vilka endast är intresserade av att köra sin egen agenda inom partiets ram på betryggande avstånd. Sådana personer uppmanades dessutom självmant lämna partiet på det att de icke må bli uteslutna. Ord i precis rättan tid, enligt min enkla mening!

Ty självklart kan partiet inom sina led icke hysa individer vilka  förnekar den oerhört väldokumenterade Förintelsen av judar under Andra världskriget, uttrycker sig hatiskt mot homosexuella eller förnekar kvinnors rättigheter. Detta för att ta några få exempel. Därmed inte sagt att exempelvis samkönade äktenskap, homosexlobbyns oproportionerligt stora makt över media eller radikalfeminismen inte kan problematiseras. Så kan och bör enligt min mening göras när så kan anses påkallat. Det bör dock göras på ett sakligt och anständigt sätt.

Det passar i det här sammanhanget perfekt att komma in på ämnet kaldéiska medlemmar i SD, noga taget dem inom Södertälje-avdelningen. Som bekant innehöll Södertäljes kandidatlista till kommunfullmäktige i valet 2010 flera kaldéiska namn – kaldéer är katoliker med irakisk bakgrund – och ytterligare ett antal nominerades av partiet till kommunala nämnder och styrelser. Det bör här understrykas att dessa personer med ursprung i Mellanöstern själva sökte sig till partiet. I ett läge då det gick trögt att få folk att kandidera till kommunala uppdrag välkomnades kaldéerna med nära nog öppna armar.

 Entrén till Södertälje stadshus.

Södertäljeavdelningens inställning var – och är alltjämt – att så länge en person delar Sverigedemokraternas grundläggande värden och värderingar så spelar det ingen roll vilken etnicitet, religionstillhörighet eller för den delen sexuell läggning vederbörande har. Vi menade jämväl att det faktum att de personer vilka sökte sig till oss var kristna och, liksom SD, djupt kritiska till islamismen/jihadismen borde borga för att experimentet – om man kan kalla det så – skulle få en positiv effekt.

Utvecklingen under SDs första år i fullmäktige och nämnder/styrelser i Södertälje syntes också tala för en sådan utveckling. Inga problem av vikt tillstötte under denna tid, möjligen med undantag för att kunskaperna i det svenska språket överlag inte var de allra bästa inom den här gruppen. I stort sett flöt det dock på bra. Problemen började med att kaldéergruppens ”starke man”, bussföraren Nader Helawi, började ställa helt orimliga krav på anställningar och tjänster samt dessutom ertappades med att förfalska reseräkningar.

Han drev därtill olustiga förtalskampanjer mot SD-representanter han ogillade och gjorde stora ansträngningar i syfte att få bort dessa. När det sedan blev klart att hans kristna övertygelse inte spelade någon roll när det gällde äktenskaplig trohet och behandling av egna familjemedlemmar stod det klart att han var just en sådan person som Jimmie Åkesson hänvisade till i sitt medlemsutskick.

 Nader Helawi – med egen agenda.

Han hörde helt enkelt inte hemma i SD. När han i massmejl i hätska ordalag började kräva att partiet skulle kasta ut alla homosexuella och därtill gav partiledning, riksombudsmän och andra SDare otryckbara epitet  var måttet rågat och ett personärende med uteslutning ur partiet som ofrånkomlig följd var på väg att öppnas. I det läget insåg Helawi vartåt det barkade och utträdde därför själv ur partiet. Därefter har han följts av ett antal kaldéer/irakier vilka nu gått över till Socialdemokraterna.

Bloggaren ”Dissidenten Stenkvist” – som har mycket god insikt i problematiken – har följande att säga om kaldéerna i Södertälje i en nyskriven text:

http://stenkvist.wordpress.com/2012/10/31/historien-om-kaldeerna-och-sd-i-sodertalje/

I Länstidningen den 30 oktober berättade en kort artikel om att ”SD-vildar blir socialdemokrater” och att den så kallade Arbetarekommunens ordförande, riksdagsman Yilmaz Kerimo, välkomnade de forna sverigedemokraterna i partiet. Helawi passade även på att i artikeln hävda att SD är ”rasister” och ”inte står för alla människors lika värde”.

Detta alltså sagt av en person som i mejl till partiledning, riksombudsmän, parlamentariker och distriktsordförande – snart sagt till halva partiet – krävt uteslutning av homosexuella samt i vittnens närvaro upppgivit att han slagit sin hustru! Så mycket för alla människors lika värde. Som alla manipulerande personligheter har Helawi dock en driven förmåga att för en tid – innan bockfoten sticker fram – dupera människor med ett övertygande tonfall och ett tandrikt leende och tycks således ha slagit i sosseledningen i Södertälje att han är den sanne demokraten som blivit ack så illa behandlad av de hemska SDarna.

 Sosseledaren Yilmaz Kerimo i Södertälje önskas lycka till…

Nu är i alla fall avhoppen och faktum och så gott som alla kaldéer har lämnat både SD och de kommunala nämnder de ingick i. De kommer att ersättas av intresserade SD-medlemmar. Dock fortsätter de som så kallade vildar i fullmäktige trots att ingen av dessa personer tidigare sagt så mycket som ett knäpp i nämnda församling.

Länstidningen och en del andra media har tagit upp ämnet missnöjda kaldéer i SD Södertälje, och det har ankommit på mig i egenskap av gruppledare att svara på frågor och bemöta de absurt lögnaktiga påståenden/anklagelser Helawi och ett par av hans nickedockor framfört. Den 31 oktober intervjuades jag av TV4s reporter och kommentator Ulf Kristofferson om situationen. Vi samtalade i kanske  sju-åtta minuter varav ungefär tio sekunder visades i TV4-nyheterna.

Det som kom med var mitt konstaterande att irakierna, mycket långt ifrån att ha blivit diskriminerade, faktiskt behandlats med rena silkesvantarna och säkerligen bättre än etniskt svenska medlemmar. Detta med tanke på de svårigheter att sätta sig in i svenska politiska och andra traditioner de utan tvivel skulle ställas inför. Vi hyste stor förståelse för dessa svårigheter och ansträngde oss verkligen för att hjälpa dem till rätta.

Den som vill kan ta del av TV4- inslaget via denna länk:

http://www.friatider.se/avhoppade-sd-araber-till-s

Jag kan bara säga att vi i SD Södertälje är glada och lätttade över att slippa det här bråkiga gänget med den bisarre Nader Helawi i spetsen. Och jag önskar sossarna ”lycka till” – det torde de behöva.