Posted tagged ‘vikingarna’

När pseudovetenskapen triumferar: lysenkoismen i nya tappningar

14 mars, 2019

Stalins gunstling Trofim Lysenko gav pseudovetenskapen ett namn och ett ansikte.

Termen ”lysenkoism” är ett annat ord för pseudovetenskap. Den hämtar sitt namn från den sovjetiske biologen och agronomen Trofim Denisovitj Lysenko (1898-1976), vars teorier slog igenom stort i Stalins Sovjetunionen på 1930-talet och inte utmönstrades helt förrän på 1960-talet. https://sv.wikipedia.org/wiki/Lysenkoism

Trofim Lysenko, som var från Ukraina, kom fram till att förvärvade egenskaper kunde gå i arv från individer till dessas avkommor. Man kunde alltså ge en individ vissa egenskaper och dessa fördes sedan vidare automatiskt till kommande generationer. Orsaken till att Lysenkos teorier anammades i Sovjetunionen var, att de passade som hand i handske med den marxistiska tesen om den materialistisk-dialektiska historiska utvecklingen.

Med hjälp av lysenkoismen, trodde sovjetledningen med Josef Stalin i spetsen, skulle en ny sorts människa kunna skapas – homo sovieticus, den sovjetiska människan. Dessvärre bestod charlatanen Lysenkos ”vetenskap” bara av ideologiskt motiverat mumbo-jumbo som inte fungerade vid en konfrontation med den besvärliga verkligheten.

Detta ledde till att lysenkoismen, omsatt i jordbruket, ledde till svåra hungerkatastrofer i både Sovjet och Kina, där lysenkoismen också hade stort inflytande. Och någon ”sovjetmänniska” såg aldrig dagens ljus, utan människors inneboende strävan efter frihet ledde till att kommunismen kapsejsade på bred front efter  74 års sovjetstyre i Ryssland och Östeuropa. https://sv.wikipedia.org/wiki/Trofim_Lysenko

Det är nu länge sedan Trofim Lysenko betraktades som en vederhäftig vetenskapsman, men att lysenkoismen i betydelsen pseudovetenskap lever vidare kan lätt konstateras om vi ser till några av de teorier som hyllas som höjden av vetenskapliga framsteg i dagens Sverige. Nedanstående axplock ger en uppfattning om vad jag menar.

”De första svenskarna var svarta”. Låt oss börja med påståendet att Sveriges första inbyggare sannolikt var svarta eller åtminstone mörkhyade och emanerade från Afrika. Tesen förs fram i en nu pågående programserie i SVT men bör i mina ögon ses som ett tämligen desperat försök att anpassa verkligheten efter rådande multikulturalistiska paradigm. https://www.metro.se/artikel/forskare-sveriges-f%C3%B6rsta-inv%C3%A5nare-var-antagligen-svarta

Såg de svenska urinvånarna ut så här?

I programserien hävdas att Skandinavien efter den senaste istidens slut för omkring 11 000 år sedan fick ”Europas mest blandade befolkning” genom inflöde från olika håll. Denna slutsats baserar sig på DNA-studier på förhistoriska skelett utförda av brittiska forskare, som tror att skelettanalyserna påvisar mörk hudfärg. Mig veterligt har britterna dock inte återfunnit några hudfragment. https://www.svt.se/special/mot-de-forsta-svenskarna/

Jag utesluter inte att några av de första ”svenskarna” – begreppet ”Sverige” var ungefär 10 000 år avlägset när de första invandrarna anlände till den skandinaviska halvön – kan ha haft mörk hy. Det finns dock anledning vara skeptisk när teorier som hävdar detta så intimt stämmer överens med den rådande tidsandan.

”Vikingar kan ha åkallat Allah”. Det förtjänar påpekas att arkeologi och antropologi inte är några exakta egenskaper. Detta blir än mer uppenbart när textilarkeologen Annika Larsson vid Uppsala universitet vill göra gällande att ”vikingarna var influerade av arabisk kultur”. https://www.svt.se/nyheter/lokalt/uppsala/vikingar-bar-arabiska-tecken

Som ”bevis” för att så var fallet företer Larsson några tecken hon hittat på tygrester från vikingagravar, vilka tolkas som namnet på den muslimska guden Allah. En amerikansk professor har dock avvisat Larssons tes och menat att tecknen i fråga inte alls skall tolkas som ”Allah” utan att de saknar mening.

Av Annika Larssons uttalanden framgår att hon är litet väl angelägen om att slå fast att den nationalromantiska bilden av vikingen som svensk nationalist inte stämmer: ”Vikingar kan ha åkallat Allah.” Återigen triumferar lysenkoismen/pseudovetenskapen  genom att vetenskapliga fynd skall pressas in i vissa politiska ramar. Ungefär som när lekande barn vill få in fyrkantiga klotsar i runda hål.

”Invandringen en ekonomisk vinst för Sverige”. Det hävdades länge att den massiva invandringen till Sverige var en ekonomisk vinst av stora mått för vårt land. Invällarna förklarades ej endast berika vår kultur med spännande maträtter och exotiska danser, de var också livsnödvändiga som pensionsräddare och utförare av så kallade skitjobb som vi bortskämda svenskar inte ville utföra. https://www.expressen.se/nyheter/ny-rapport-invandrare-ar-bra-for-ekonomin/

Massinvandring – en ekonomisk vinst?

2013 påstods om en rapport från Organisationen för ekonomiskt samarbete och utveckling (OECD) att den visar att ”Invandrare bidrar mer till stat och kommun än vad de får tillbaka”. Rapporten omskrevs i så gott som alla etablissemangsmedia och användes som politiskt slagträ mot Sverigedemokraternas kritik av massinvandringen som ekonomiskt kostsam för samhället. Sedan rapporten offentliggjordes har flera andra liknande rapporter publicerats.

Det är dock svårt för invandringsentusiasterna att förklara, varför staten känner sig tvingad att ge mångmiljardbelopp i bidrag till kommuner med hög invandring om nu tillströmningen av människor till Sverige är så lönsam. Och varför pensionssystem, försvar, skola, vård och omsorg går på knäna som en följd av svårartad brist på ekonomiska medel vilka leder till ständiga skattehöjningar och höjd pensionsålder –  det borde ju ha varit alldeles tvärtom.

”Vi blir rikare av öppenhet”. Ibland vet media inte till sig i trasorna av entusiasm för den alltigenom godartade invandringen. Som då Sandvikens kommun efter att ha beställt en rapport från revisionsbolaget PwC kom fram till slutsatsen, att kommunen hade tjänat 511 miljoner kronor på ett år på invandringen. Media med Dagens Nyheter i täten hakade på för fulla muggar. Invandringsministern Erik Ullenhag (FP) skrev: ”Ett öppet Sverige handlar om solidaritet men Sandviken påminner om att vi också blir rikare av öppenhet.” https://sv.wikipedia.org/wiki/Sandvikenrapporten

Sveriges kommuner och landsting (SKL) kunde dock påvisa, att PwCs rapport var gjord utifrån felaktiga beräkningar och att Sandvikens kommun inte alls hade gått med vinst utan gått jämnt upp det undersökta året 2012. Medan lokalmedia uppmärksammade kritiken och skrev om den struntade DN och Expressen i detta med motiveringen, att deras artiklar i ämnet inte hade varit så stort uppslagna.

”Jorden går under om tio år om vi inte gör något”. Det kanske mest eklatanta exemplet på hur den moderna lysenkoismen genomsyrar vår vetenskap – och vår vardag –  är tesen om att jorden och mänskligheten hotas av en människoframkallad, global uppvärmning. Och det brinner i knutarna – gör vi ingenting kommer jorden och mänskligheten att tvingas skatta åt förgängelsen. Det är kontentan av det budskap som klimatalarmisterna trumpetar ut.

Av någon anledning är det alltid tio år vi har på oss att avvärja den hotande katastrofen. Detta påstod Maurice Strong, en kanadensisk affärsman som var biträdande generalsekreterare i FN, redan 1972. Tio år senare var det 1982 och både vi och jorden fanns kvar sist jag kollade. Vi bör enligt Strongs tankemodell alltså ha gjort något riktigt bra eftersom jorden inte gick under. Trots detta fortsätter domedagsprofeterna att mala på – den ständigt skolkande 16-åriga grundskoleleven Greta Thunberg tycks nu ha övertagit Al Gores gamla roll härvidlag.

Maurice Strong: ”Vi har tio år på oss att hejda katastrofen.”

Det finns ett iögonenfallande skäl till att förutsägelserna om planetens undergång inte slagit in. Det är att domedagsprofeterna har fel. Tesen om den människoframkallade uppvärmningen är ingenting annat än en, låt vara omhuldad, myt. Jordens klimat har skiftat oupphörligen genom alla tider och detta även långt innan det fanns några människor att skylla på.

Enligt solforskare beror klimatsvängningarna på solens aktiviteter. Hög solaktivitet medför varmare och låg solaktivitet kallare klimat. Eftersom det nu konstaterats att solens aktiviteter har gått in i en mindre aktiv period tyder mycket på att vi går mot en ny så kallad liten istid liknande den som rådde på 1600-talet, då konung Carl X Gustaf tågade över Bälten med sin här och intog Köpenhamn. https://tommyhansson.wordpress.com/2016/10/27/solforskare-ny-liten-istid-kan-vara-pa-vag/

Jag är förvisso ingen klimatforskare men inbillar mig ibland att jag har en viss förmåga till logiskt tänkande. Och för mig ter det sig betydligt rimligare att det är solen som bestämmer klimatet än det sätt på vilket jag sorterar mina sopor eller vart jag flyger.

Det görs stundom gällande, att runt 97 procent av världens klimatforskare ansluter sig till teorin om den människoframkallade uppvärmningen. Det är inte heller det korrekt. Verkligheten är som vanligt betydligt mer mångfacetterad än vad de trosvissa fanatikerna ibland oss gärna vill tuta i oss. https://www.nationalreview.com/2015/10/climate-change-no-its-not-97-percent-consensus-ian-tuttle/

Trofim Denisovitj Lysenko är död och hans teser avfärdade sedan länge. Den moderna lysenkoismen lever som framgått ovan emellertid vidare och så lär det fortsätta så länge politiker och forskare av olika slag använder (pseodo)vetenskapen för att genomdriva sina favoritidéer. Vad vi andra kan göra är att förhålla oss skeptiska gentemot misstänkt tvärsäkra och alltför välanpassade påståenden.

Häxornas Harz: kejsartraditioner, världsarv och naziminnen

21 september, 2017

Utanför mitt logi i våningen ovanför klosterkrogen i Wöltingerode. Foto: Tommy Hansson

Det är hög tid att jag för mina läsare redovisar mina intryck i ord och bild från min resa i början av maj till det sagoomspunna bergsområdet  Harz i delstaterna Niedersachsen, Sachsen-Anhalt och Thüringen i norra Tyskland. https://sv.wikipedia.org/wiki/Harz

Boendet på min fem dagar långa resa – jag tycker det kan vara en lämpligt lång tid att vara bortrest – i regi av det Malmö-baserade reseföretaget Scandorama ägde rum på det till hotell omvandlade benediktinerklostret Wöltingerode med anor från 1100-talet. Här fanns både hotellutrymmen, krog, klosterkyrka och bränneri för likördrycker – mycket trevligt alltsammans!

Stadskärnan i Goslar med dess särpräglade trähusbebyggelse. Foto: Tommy Hansson

Goslar. Från Wöltingerode är det lagom avstånd till de övriga stopp som stod på utflyktsprogrammet. Huvudort i Harz är den anrika kejsarstaden Goslar, som i dag har drygt 40 000 invånare. Den pittoreska och av äldre trähusbyggnation präglade stadskärnan är, liksom silvergruvan Rammelsberg, ett av FN-organet UNESCOs världsarv. Goslar anlades år 922 av kejsaren Henrik (Heinrich) I av Sachsen (876-936), kallad ”Fågelfängaren”.http://web.comhem.se/birgerbergenholtz/htmljohan/000/0258/459.htm

På 1300-talet förärades Goslar titulaturen ”fri riksstad” parallellt med anslutning till handelsförbundet Hansan, en ärebevisning orten dock gick förlustig 1802. Under nationalsocialisternas tid vid makten utsågs Goslar till Reichsbauernstadt (riksbondestad) och besöktes ofta av de nazityska koryféerna.

Kaiserpfalz i Goslar vaktas av ryttarstayerna av kejsarna Fredrik Barbarossa (till vänster) och Wilhelm I. Foto: Tommy Hansson

Goslars mest anslående sevärdhet är tvivelsutan den pampiga Kaiserpfalz, kejsarborgen, som markeras av ryttarstatyer föreställande kejsarna Fredrik (Friedrich) I Barbarossa av Hohenstaufen (cirka 1122-1140) och Wilhelm I (1797-1888), även kallad ”den store” i syfte att särskilja honom från sin katastrofale sonson Wilhelm II. Jag tyckte mig riktigt känna historiens vingslag när jag besåg borgens stora sal med dess många historiska målningar.

En husfasad i centrala Goslar med utsökta skulpturer. Foto: Tommy Hansson

Som den historiskt bevandrade vet så uppkallades Tysklands olycksaliga krigståg (Operation Barbarossa) mot Sovjetunionen 1941 efter kejsar Friedrich I, vars italienska tillnamn alltså betyder ”rödskägg”. Han drunknade vid en flodövergång i Anatolien i nuvarande Turkiet på väg mot Jerusalem 1190 under det tredje korståget. https://sv.wikipedia.org/wiki/Fredrik_I_Barbarossa

Det här ångdrivna tåget tog oss till Wernigerode. Foto: Tommy Hansson

Wernigerode. Till Wernigerode, som fick stadsprivilegier 1229 men har äldre anor än så – platsen omnämns i skriftligt material första gången 1121 – tar vi oss med ett ångloksdrivet tåg tillhörigt Harzburger Schmalspurbahn som sträcker sig genom området. Resan går i maklig takt genom till synes ganska vilda och kuperade skogstrakter.

En vy från Wernigerodes stadskärna. Foto: Tommy Hansson

I Wernigerode, en av Tysklands mest välbevarade medeltidsstäder som i dag har runt 35 000 invånare, tog jag mig en promenad innan jag slog mig ned vid en enkel uteservering och inmundigade currykorv med bröd nedsköljt med lokalt öl och en snaps. Majluften var visserligen relativt kylig, men det var ändå trevligt och avkopplande att sitta och titta på folklivet en stund.

Det här smakade inte alls dumt! Foto: Tommy Hansson

På väg tillbaka till bussen bar det sig nu inte bättre än att jag med mitt skrala lokalsinne råkade gå vilse. Så småningom lyckades jag dock nå kontakt med gruppens reseledare och kunde lätt skamsen äntra bussen för resan tillbaka till klosterhotellet.

Rådhuset (Rathaus) i Quedlinburg. Foto: Tommy Hansson

Quedlinburg. Denna stad med knappt 30 000 invånare kan med visst fog kallas Tysklands första huvudstad. Det var nämligen här som Henrik I Fågelfängaren 919 kröntes till den förste konungen över ett enat tyskt område.

Henriks gemål Mathilde anlade här ett nunnekloster vars abbedissa därefter i 800 år styrde staden. Dess sista kvinnliga regent var faktiskt den svenska prinsessan Sofia Albertina (1753-1829), syster till Gustaf III; 1803 upplöstes de tyska så kallade klosterstaterna. Halvtannat sekel senare kom staden att ingå i det så kallade DDR (Östtyskland).

Heinrich Himmler besöker Quedlinburg 1936 tillsammans med underlydande nazikoryféer.

Quedlingburg hade en central ställning under nazitiden. 1936 anlände till staden Reichsführer Heinrich Himmler hit tillsammans med partihöjdarna Martin Bormann och Robert Ley för att i stiftskyrkan St. Servatius utföra ritualer till minne av den av nationalsocialisterna mycket uppskattade Henrik Fågelfängaren.

Kyrkan kom 1938 fram till det tyska sammanbrottet 1945 att tjäna som ett centrum för den mysticism som florerade inom det av Himmler ledda SS (Schutzstaffeln). http://www.huffingtonpost.com/2013/06/12/himmler-rituals_n_3428856.html

Världsarvshus i Quedlinburgs stadskärna. Foto: Tommy Hansson

Det är inte utan att man ryser en smula när man vid ett modernt besök i Quedlinburg drar sig till minnes detta mörka förflutna. Hela staden är i dag ett av UNESCOs världsarv med sina 1300 korsvirkeshus, slott och stiftskyrka. Den ingår i Landkreis Harz i förbundsstaten Sachsen-Anhalt.

Den nordiskt präglade stavkyrkan i Hahnenklee, invigd 1908. Foto: Tommy Hansson

Hahnenklee. Den lilla orten Hahnenklee med 1200 bofasta invånare har ett förflutet inom bergshanteringen men är numera främst en uppskattad vintersportort. 1908 invigdes den i sitt slag enastående stavkyrkan Gustav Adolf Stabkirche, som är uppförd helt i trä. Dess byggnadsstil anses påminna om det sätt varpå vikingarna en gång byggde sina berömda skepp.


Den anslående interiören i kyrkan i Clausthal, Europas näst största träkyrka. Foto: Tommy Hansson

Clausthal-Zellerfeld. Inte långt från Hahnenklee ligger den större staden Clausthal-Zellerfeld, en universitets- och tjänstemannastad som också är en betydande vintersportort. En sevärdhet i Clausthal är den imponerande träkyrkan – Tysklands största i sitt slag och den näst största träkyrkan i Europa med ett anslående yttre såväl som inre.

Der Brocken. Ingen resa till Harz-området vore komplett utan ett besök på berget Der Brocken 1141 meter över havet, vilket gör det till den högsta punkten i Harz. Der Brocken är en av de höjder som i tysk folktradition benämndes Blocksberg, där häxorna skall ha samlats varje valborgsmässoafton (Walpurgisnacht) i syfte att ”bola med Djävulen”, det vill säga idka sexuellt umgänge med hin håle.


Det ganska hiskeliga häxhuset på Hexentanzplatz. Foto: Tommy Hansson

Det som givit Brocken en viss särställning i detta lugubra sammanhang är dess förekomst i den tyske nationalskalden Johann Wolfgang von Goethes verk Fausthttps://sv.wikipedia.org/wiki/Johann_Wolfgang_von_Goethe I anslutning till höjden finns den så kallade Hexentanzplatz (Häxdansplatsen), en turistfälla med allsköns, häxrelaterat tingel-tangel. Jag passade här på att inhandla en praktisk shoppingväska försedd med blixtlås.

Något burlesk häxfigur blir förevigad… Foto: Tommy Hansson

1935 uppfördes på Der Brocken under nazitiden världens första TV-torn, och under den kommunistiska ”DDR”-tiden ett par årtionden senare fanns här ett centrum för signalspaning från vilket östtyskarna hade koll på större delen av Västtysklands teletrafik. Vid Brocken rinner floderna Bode, Ecker, Ilse och Oder upp.

Jag är tämligen anglosaxiskt/gaeliskt inriktad och räknar knappast Tyskland till mina favoritländer. Ändå har jag tidigare besökt Västtyskland, Östtyskland och nu det enade Tyskland kanske tiotalet gånger genom åren. Alldeles oavsett vad man må tycka om Tyskland och tyskarna kommer man inte ifrån att landet och folket bär på en rasande intressant och för Europa och världen central historia. Harz är, som torde ha framgått ovan, en alldeles speciell del av Tyskland, ett land som också delar av min hustrus släkt härstammar ifrån.

Klosterhotellet i Wöltigerode: huvudbyggnaden. Foto: Tommy Hansson

 

 

 

 

Anteckningar från Irland (IV): Glendalough, Wicklow Mountains

9 oktober, 2016

img_1369
Del av kyrkogård och lämningarna av en kyrka i Glendalough. Foto: Tommy Hansson

Dags att runda av mina anteckningar från Irlands-resan i månadsskiftet maj-juni. Denna gång skall jag berätta litet i ord och bild om mitt besök i Glendalough, beläget i mycket natursköna omgivningar i anslutning till Wicklow Mountains några mil från den irländska huvudstaden Dublin. I tidigare texter har jag behandlat mina besök i Dublin, Belfast och Hillsborough.

Glendalough (på iriska Gleann Dá Locha) är en liten by på den irländska landsbygden vid ruinerna av ett klosterområde, som en gång instiftades av det irländska helgonet Sankt Kevin på 500-talet. Namnet betyder ”de två sjöarnas dal”. Glendalough ligger intill sjöarna Upper Lake och Lower Lake omgärdat av Wicklow Mountains. Glendalough var under medeltiden Irlands viktigaste teologiska lärosäte och anses ha varit dess första universitet. Området ödelades av brittiska styrkor 1398.

img_1372
Saint Kevin´s Church med överdelen av utsiktstornet i bakgrunden. Foto: Tommy Hansson

Kevin bodde initialt i en grotta från bronsåldern, dit han tagit sin tillflykt för att leva som eremit. Enligt legenden leddes han till grottan av en ängel. Grottan kom sedan att kallas Kevin´s Bed. https://en.wikipedia.org/wiki/Kevin_of_Glendalough

129Saint Kevin of Glendalough.

Kevin (Cóemgen) föddes enligt traditionen i Fort of the White Fountain i den irländska provinsen Leinster år 498 och var av adlig eller rentav kunglig börd. Han skall ha avlidit först 618 och alltså ha blivit runt 120 år gammal. Teologiska/andliga lärare var Sankt Cronan och Sankt Petroc av Cornwall. Prästvigd blev han av biskop Lugidus.

Efter att ha levt som eremit i sju år, då han gick omkring barfota klädd i djurhudar och åt mycket sparsamt, övertalades Kevin att ta emot personer som sökte andlig vägledning. Med tiden uppstod här ett samhälle omfattande kyrkor (sammanlagt sju till antalet), kapell och bostäder. Kevin blev dess förste abbott. https://sv.wikipedia.org/wiki/Abbot

img_1367
Det imposanta tornet. Foto: Tommy Hansson

Områdets mest anslående byggnad är ett 33 meter högt torn som uppfördes i försvarssyfte gentemot vikingarna, som drog härjande fram över de brittiska öarna. Här kunde man dels hålla utkik, dels gömma heliga klenoder.

Om Kevins personliga förhållanden är inte så mycket känt, men det sägs att han under sina första år i Glendalough som enda sällskap hade djur och särskilt då fåglar. Enligt en av legendberättelserna skall en koltrast ha lagt ägg i hans händer medan han höll en predikan.http://www.stkevins.vic.edu.au/about-skc/faith-mission/st-kevin.htm

img_1368
En av Glendaloughs kyrkoruiner.  Sju kyrkor har funnits här. Foto: Tommy Hansson

Den helige mannen i Glendalough helgonförklarades först 1903 och hans dag firas i den romersk-katolska kyrkan och i de österländska ortodoxa kyrkorna den 3 juni, hans förmodade dödsdag. Sankt Kevin är skyddshelgon för Irland, djur och yrkesgruppen veterinärer.

Om Sankt Kevin har skrivits av bland andra nobelpristagaren i litteratur Seamus Heaney (1939-2013). Han är även huvudperson i en ganska vanvördig folklig sång med titeln ”The Glendalough Saint”, som gjorts populär av den irländska folkmusikgruppen The Dubliners. Sångens första vers lyder så:

In Glendalough lived an old saint
Renowed for his learning and piety
His manners were curious and quaint
And he looked upon girls with disparity

img_1365
”Hör, hur bäcken ystert brusar, inga bojor hålla mer.” Foto: Tommy Hansson

Enligt sångtexten trivdes Kevin (som inte nämns vid namn) bäst bland sina böcker och uppskattade inte kvinnligt sällskap. En oförvägen dam som hette Kathleen uppsökte dock Kevin i syfte att hjälpa honom litet med hushållet, men det bar sig inte bättre än att Kevin blev så förtörnad över vad han uppfattade som angrepp på sin dygd att han slängde henne i sjön där hon hastigt och mindre lustigt slutade sina dagar.

Allt enligt visan. Om det finns någon verklighetsbakgrund till sångtexten undandrar sig mitt bedömande. Sången kan avnjutas här: https://www.youtube.com/watch?v=dHPAI4iuEQo Glendalough är i dag ett populärt irländskt turistmål omfattande hotell med restaurang, vandrarhem, souvenirhandel samt ett besökscenter med möjligheter att få guidade visningar av området.

img_1499

På plats i Glendalough fanns säckpipespelaren och sångerskan Pat Connery (till vänster).

Har man tur finns det även någon irländsk musikant på plats bland ruiner och gravar. När jag var där  satt Pat Connery och sjöng irländska folksånger till eget ackompanjemang av irländsk säckpipa. Jag köpte en av hennes CD-skivor och fick ett trevligt minne med mig hem från platsen!

Wicklow Mountains är en bergskedja i sydöstra Irland med en yta om 3000 kvadratkilometer vilken sträcker sig i nord-sydlig riktning från södra delen av grevskapet Dublin genom Wicklow till Wexford. Högsta topp är Lugnaquilla 925 meter över havet. Bergskedjan består huvudsakligen av granit. Under senare år har en hel del skog planterats i omårdet; i övrigt finns här områden med torv, myrar och hedar. 1991 utnämndes en del av Wicklow Mountains till nationalpark.

img_1378
En del av Wicklow Mountains storslagna scenerier. Foto: Tommy Hansson

 

 

 

Hanssons lilla brännvinsguide (XI)

3 oktober, 2011

PORSBRÄNNVIN

Pors är en anrik krydda när det gäller alkoholhaltiga drycker. Redan de gamla vikingarna lär ha kryddat sitt mjöd med denna ört. Ett annat namn för pors är skogshumle.

Pors växer över hela landet, i första hand i kärr, vid stränder och eljest där det är fuktigt. Det är bladen, som doftar harts, som ger brännvinet en fyllig och blommig smak. Denna innehåller, paradoxalt nog, såväl bitterhet som sötma.

På Systembolaget kan man inhandla en halvliters flaska Reimersholms porsbrännvin för strax under 200 kronor. Varumärket finns även med i förpackningen Svenska nubbar, vilken omfattar tio 5-centilitersflaskor kryddade brännvinssorter. Den pors som kommer till användning vid kryddningen handplockas i Dalarna om somrarna.

Man kan dock på ett synnerligen enkelt sätt göra sitt eget porsbrännvin. Man tar då en flaska okryddat brännvin/vodka och stoppar i en kvist pors. Därefter vänder man flaskan upp och ner några gånger. Efter ett dygn är det sålunda förfärdigade porsbrännvinet drickklart – observera att porsen först skall silas bort! Vill man ha en litet sötare smak kan man tillsätta en aning honung.

Mors, pors!

Den som ger sig ut för att plocka pors bör vara noga med att inte ta fel och i stället ta skvattram, som är en giftig växt. TV-profilen Ernst Kirchsteiger råkade i ett TV-inslag ha med just skvattram i stället för pors vilket fick en professor att tända till:

http://www.aftonbladet.se/nyheter/article11964580.ab

Dock har skvattram historiskt använts i stället för pors både vid öl- och brännvinsframställning. Då denna ört har en narkotisk effekt är svår huvudvärk en otrevlig efterverkning. Och visst ja, man kan också dö i värsta fall.

Ni vet väl förresten att alkohol dödar långsamt. Men å andra sidan – vem fan har bråttom?

Så till snapsvisan, som vanligt egenproducerad:

Jag är en liten taliban från Skåne
(Melodi: ”Jag är en liten gåsapåg från Skåne”)

Jag är en liten taliban från Skåne,
jag tar det väldigt lugnt med alkohol.
Ty när man efter kalifatet tråne,
då duger det ej alls att säga skål!

Bin Ladin tar ej ens en snaps till mört-sill,
Profeten han var lika nykter med.
Så var även Hitlers sed,
men ni måste hålla med:
Det är bättre ta en whisky såsom Churchill!

Drick ansvarfullt!