Måste allt HBTQ vara vulgärt, glammigt, provocerande och smaklöst?

Förlåt en yngling – men varför måste det slås rekord i smaklöshet vid praktiskt taget alla HBTQ-jippon?

Som nu senast vid XQ Gaygalan på ärevördiga Cirkus i Stockholm. Således viker Expressen den 4 februari ut förra Allsång på Skansen-ledaren Måns Zelmerlöw, nu konferencier vid nämnda gala, dels på förstasidan, dels över mittuppslaget när Zelmerlöw, ivrigt grimaserande, svingar sin nakna lekamen i en kätting som är fastgjord i en stor kula. Att numret i fråga tydligen har utrikisk förebild gör knappast det hela mer aptitligt.

Hade detta nummer förekommit i annat sammanhang än vid en gaymanifestation hade det med stor sannolikhet i alla läger sågats som exempellöst smaklöst och vulgärt, vilket det tvivelsutan också är. Endast därför att det avlevereras vid en gala av detta speciella slag möts det nu dock av alla möjliga sorters ovationer.

Zelmerlöw sägs i Expressens reportage ha inlett ”stenhårt med att kritisera Ryssland för hur de (sic) behandlar homosexuella”. Därefter kom ”nakenkuppen” som förväntas få Putin att darra i knävecken och med ett penndrag avskaffa alla olämpliga lagar. Det är bara det att det inte förekommer några monstruösa antigay-lagar i Ryssland.

Däremot har riksduman godkänt ett lagförslag om att förbjuda propaganda för homosexualitet bland barn och ungdomar, vilket inte alls är någon dum idé enligt denna bloggare. Unga sinnen skall inte behöva utsättas för ensidig propaganda för avantgardistiska livsstilar, som i värsta fall kan ge livslånga stigma. Hur vore det om Zelmerlöv och hans vänner tar reda på relevanta fakta innan de ägnar sig åt lustmord på allt vad god smak heter?

 Homosexuella avrättas rutinmässigt i Rouhanis Iran, men Zelmerlöw verkar inte bry sig.

Kanske borde de också överväga att protestera mot förföljelse av personer med homosexuell och därmed jämförbar läggning i länder där sådan verkligen förekommer. Jag tänker givetvis på den muslimska världen, där dödsstraff för homosexuella handlingar är vanligt förekommande – exempelvis i det Iran som blivit aktuellt i våra media i anledning av utrikesministerns besök. Men en Zelmerlöw iförd turban a là Rouhani (och ingenting annat) hade väl inte framstått som lika glammigt…För övrigt har det i ”liberalen” Rouhanis Iran hittills avkunnats 405 dödsdomar.

Jag är eljest tämligen säker på att homosexuella och andra medlemmar i HBTQ-samfälligheten skulle vinna ännu fler sympatier om deras företrädare slutade med sin konstifika tro att det är någon sorts naturlag, att allt som har med HBTQ måste vara maximalt vulgärt, glammigt och provocerande.

Om det förestående vinter-OS i Sotji och traditionella värderingar i Ryssland har jag tidigare bland annat skrivit detta:

https://tommyhansson.wordpress.com/2013/12/29/infor-sotji-os-ryssland-varnar-traditionella-varden/

Ibland bör ministrar knipa käft

 

 Idrottsministern avklädd på bryggan.

http://www.svt.se/sport/os-i-sotji/idrotttsministern-kritisk-till-ryssland-som-os-vard

Lena ”Utan trosor på bryggan” Adelsohn Liljeroth, alliansregeringens kultur- och idrottsminister med rätt att vika ut sig, gillar inte att den ryska kurorten Sotji tilldelats årets vinterolympiska spel. I en intervju med P1 hävdar hon som sin åsikt, att Sotji inte borde ha fått evenemanget.

Det är en speciell situation i Ryssland där makten nästan uppmuntrar till förtryck av homosexuella och demokratiaktivister.

Det är förvisso mycket som är ”speciellt” med Ryssland. Ännu speciellare var det i sommar-OS i Peking 2008, där ”makten” inte bara ”uppmuntrade” till förföljelsen av allehanda grupper utan därtill själv gick (och går) i bräschen för den. Något som inte hindrade Adelsohn Liljeroth från att förlusta sig både på invigningen och vid andra olympiska tilldragelser.

Jämfört med det kommunistiska Kina skulle jag vilja påstå att Ryssland närmast är ett under av demokrati. Ryssland är i många stycken ett traditionalistiskt samhälle, där kristna värderingar betyder avsevärt mer än i det avkristnade väst. Så kallade alternativa och/eller flamboyanta livsstilar godtas exempelvis inte utan vidare av ryssarna, något som givetvis upprör diverse hållningslösa individer på våra breddgrader.

 Vladimir Putin studerar Sotjis OS-förberedelser.

Jag har inte precis gjort mig känd som någon entusiastisk supporter av Putins nya tsardöme, vilket envar som gör sig besväret att botanisera bland mina blogginlägg lätt kan förvissa sig om. Dock tycker jag inte det finns anledning att ägna sig åt någon djävulsmålning av det slag Adelsohn Liljreroth gör.

Som statsråd i regeringen och försedd med den i sammanhanget icke helt oväsentliga titeln ”idrottsminister” bör hon givetvis avstå från att förvärra våra förbindelser med främmande makt, särskilt i ett i sammanhanget viktigt ämne som detta. I hennes arbetsbeskrivning ingår – eller borde i alla fall göra det – att främja idrottens intressen.

Det gör hon inte genom att orera om att Ryssland är ett olämpligt OS-land och sprida överdrivna nidbilder om landet i fråga. Ibland bör ministrar knipa käft. Kultur- och idrottsministern tycks dock ha tagit för vana att lägga sig i saker hon inte borde, som då hon för en tid sedan hade synpunkter på vilka tidskrifter som enligt hennes förmenande borde komma i åtnjutande av statligt stöd.

Sådant tangerar i mitt tycke ministerstyre, en företeelse som är förbjuden enligt svensk lag.