Posted tagged ‘Vladimir Bukovskij’

EU-diktaturen smyger sig på – Juncker raglar vidare

15 december, 2018

Frans Timmermans lovar att ”krossa” Ungerns och Polens konservativa regeringar om han blir EU-kommissionär.

Söndagen den 16 december planerades via Facebook i Bryssel en demonstration mot FNs ramverk om global migration. Icke mindre än 47 000 personer hade uttryckt sitt intresse att deltaga i denna manifestation i EU-kommunitetens maktcentrum där bland andra studentorganisationen KVHV samt det belgisk-flamländska nationalistpartiet Flams Belang stod som arrangörer..

Protestaktionen kommer dock inte att äga rum – den har förbjudits på initiativ av Bryssels borgmästare Philippe Close och den regionale premiärministern Rudi Vervoort, vilka båda tillhör det socialistiska partiet. Dessa motiverar i ett pressmeddelande förbudet med att ”vi kan inte tillåta en brun marsch i Bryssel”. https://samnytt.se/bryssel-forbjuder-demonstration-mot-hart-kritiserat-fn-avtal-vi-kan-inte-tillata-en-brun-marsch/?fbclid=IwAR2X2wK8d5HJuPKsFmhNH5WMKAIpN57hD_aMzWbWBCaQwo63BaSgc07epK0

Ytterligare ett exempel på att demokrati och yttrandefrihet inte uppskattas särdeles mycket inom EU-eliten gav den nederländske politikern Frans Timmermans, representerande Arbetarpartiet, då han nyligen lovade att krossa alla konservativa regeringar inom den Europeiska unionen (läs: i Ungern och Polen) när han väljs till EU-kommissionär efter den beryktade Jean-Claude Juncker; Timmermans är favorit att efterträda Juncker.

Jean-Claude Juncker har krökat till igen – rufsar om i håret på EUs biträdande protokollschef.

Timmermans ser det också som sin uppgift att göra Europa och Afrika till en gemensam kontinent. Han ser det som ”ödesbestämt” att Europa och Afrika skall förenas med avseende på fri rörlighet och mångfald genom massmigration. Kritiska röster mot den globalistiska agendan skall tystas genom den EU-diktatur som nu smyger sig på. Timmermans är för närvarande ”konjaksjunkerns” högra hand. https://samnytt.se/kan-bli-naste-ordforande-for-eu-kommissionen-lovar-krossa-konservativa-regeringar-och-forena-europa-med-afrika/

Uppgifter som offentliggjorts i den tyska tidningen Frankfurter Allgemeine Zeitung gör vidare gällande att EU-kommissionen planerar att före 2025 påtvinga de EU-länder som i dag står utanför euro-samarbetet – Sverige, Danmark. Polen, Tjeckien, Bulgarien, och Rumänien – euron som valuta. EU-kommissionen har dementerat dessa uppgifter. https://www.nrk.no/urix/tysk-avis_-eu-vil-innfore-euro-i-alle-medlemsland-innen-2025-1.13527617?fbclid=IwAR2jRAbVseULIR8c7LshAG6nXQH8QykdLIX5JaHW3cD7JUuMaWpHVkx0Z98

Sannfinländarnas Ville Tavio fördömer EUs ”globalistiska fascism”.

Under tiden raglar konjaksjunkern vidare. Hans senaste bravad är att han rufsade om i håret på EUs kvinnliga biträdande protokollschef i en bisarr sekvens som fångats på film. Det ser alltså ut som om EU-kommissionen efter den bisarre  fylltratten Jean-Claude Juncker får en mer eller mindre galen globalist och diktaturanhängare som ordförande. https://www.dailymail.co.uk/news/article-6497315/Bizarre-moment-Jean-Claude-Juncker-seen-ruffling-womans-hair.html

Från Finland rapporteras slutligen att Sannfinländarnas riksdagsledamot Ville Tavio fördömt den ”globalistiska fascism” han anser råder inom EU. Han har liknat organisationen vid Sovjetunionen och Nazityskland. https://www.aftonbladet.se/nyheter/a/3j81Rd/sannfinlandare-jamforde-eu-med-nazityskland

Den förre sovjetiske oliktänkanden Vladimir Bukovskij har också liknat EU vid det forna Sovjetunionen. Han har menat att EU är ett ”monster” som måste förgöras så snart som möjligt. https://tommyhansson.wordpress.com/2016/06/28/bukovskij-jamfor-eu-med-sovjetunionen/

Franska och spanska påverkansoperationer mot svenska valet

6 september, 2018

Emmanuel Macron och Stefan Löfven ser ut att komma väl överens.

När det talas om utländsk påverkan på det svenska valet är det nästan uteslutande. Ryssland som avses. Jag instämmer helt visst  i att åtgärder i syfte att försvåra ryska så kallade trollfabrikers ljusskygga aktiviteter absolut bör vidtagas. Det gamla Sovjetunionen använde sig frekvent av allehanda skumrask- och desinformationskampanjer och Putins Ryssland tycks gå vidare i samma fotspår. https://www.expressen.se/nyheter/oro-for-rysk-paverkan-av-valet/

I det ryska fallet sker påverkansoperationerna i lönndom, vilket givetvis gör dem svårare att upptäcka än när påverkansförsöken sker helt öppet. Som i två nu aktuella fall: Frankrikes vänsterliberale president Emmanuel Macron och Spaniens socialistiske premiärminister Pedro Sánchez har båda besökt Sverige i valspurten i syfte att få oss svenskar att rösta ”rätt”.

När Macron intervjuades av SVTs ”Agenda” skrädde han inte orden när det gällde att brännmärka Sverigedemokraternas ledare Jimmie Åkesson: ”Om man inte kan välja mellan den franske eller ryske presidenten så visar det att personen inte är kompatibel med de svenska värderingarna.” Uttalandet skedde i anledning av Åkessons vägran att favorisera antingen Macron eller Putin i SRs program ”Morgonpasset” i P3. https://www.svt.se/nyheter/inrikes/frankrikes-president-om-akesson-sd-inte-kompatibel-med-svenska-varderingar

Vladimir Bukovskij: ”EU måste förgöras så fort som möjligt.”

Enligt SD-ledaren är Putin en ”aggressiv imperialist” och Macron en ”vänsterliberal EU-federalist”. Det kan nämnas att den på sin tid världskände sovjetiske demokratiaktivisten Vladimir Bukovskij – som satt inspärrad i sovjetiska fängelser, läger och mentalkliniker i tolv år – har jämställt EU med just Sovjetunionen: ”Europeiska unionen är ett monster som måste förgöras så fort som möjligt”, har Bukovskij således citerats. https://tommyhansson.wordpress.com/2016/06/28/bukovskij-jamfor-eu-med-sovjetunionen/

Min slutsats är att Jimmie Åkesson gjorde alldeles rätt i att vägra agera smakdomare mellan Emmanuel Macron och Vladimir Putin!

Frågan är förstås vad en arrogant, snigelätande sydeuropé som Macron vet om ”svenska värderingar”. Eller för den delen danska sådana. Under sitt besök i Danmark under sin europeiska turné syftande till att propagera för EU-federationen svarade Macron följande på en fråga från en dansk student: ”Den etniske dansken existerar inte – han är europeisk. Ditt språk är inte heller danskt.” https://www.breitbart.com/london/2018/08/30/macron-denmark-true-dane-frenchman/

I Macrons perspektiv skall alla europeiska nationaliteter uppgå i en gemensam europeisk identitet, vilken oavsett den franske presidentens retorik givetvis aldrig kan bli annat än konstgjord. Precis som fallet var i de forna statsbildningarna Sovjetunionen och Jugoslavien. Det nuvarande uppsvinget för nationalistiska strömningar inom EU-samfundet är säkerligen bara början på ett uppror som i tidernas fullbordan kommer att leda till EUs undergång, i varje fall i dess egenskap av federalistiskt projekt.

Emmanuel Macrons europeiska propagandaodyssé får också ses i ett inhemskt perspektiv – Macrons smekmånad med de franska väljarna är sedan länge till ända, och nu styr han kosan utomlands för att om möjligt känna litet råg i ryggen och få erkännande som internationell statsman av sina egna landsmän. Således ett slags utrikes inrikespolitik. https://www.expressen.se/nyheter/frankrikes-karleksaffar-med-macron-ar-over/

Ett tecken på att Macron kom väl överens med Stefan Löfven är att han bjöd in den svenske regeringschefen på franskt statsbesök: https://www.aftonbladet.se/nyheter/a/rqeeA/macron-bjuder-in-lofven

Pedro Sánchez tillsammans med makarna Ulla och Stefan Löfven i Enköping.

Även Spaniens premiärminister sedan tre månader, Pedro Sánchez, har hälsat på sin ideologiske frände i Sverige, Stefan Löfven. Inga som helst försök har gjorts att dölja, att besöket var ett oblygt försök att bättra på röstsiffrorna för de hårt ansatt Socialdemokraterna vilka riskerar få sitt sämsta valresultat sedan den allmänna rösträtten infördes.https://www.expressen.se/nyheter/val-2018/spaniens-premiarminister-ska-hjalpa-stefan-lofven/

Enligt besöksplanerna skulle Sánchez och Löfven först ha överläggningar på en konferensanläggning i Enköping och därefter hålla ett gemensamt torgmöte samt knacka dörr tillsammans för att värva röster åt sosseriet. Mig veterligt har Sánchez, vilken leder det spanska socialistpartiet PSOE och precis som Löfven står i spetsen för en skakig koalitionsregering, avstått från att göra utfall mot det Sverige-vänliga partiet.

Socialdemokraterna i Sverige har hårt angripit SD för att vilja sänka gränsen för fri abort från 18 till tolv veckor för att vara ”kvinnofientligt”. Det kan i det perspektivet vara intressant att notera, att såväl Spanien som Frankrike i likhet med många andra europeiska länder har en abortgräns på tolv veckor – jag utgår från att Löfven, i konsekvensens namn, har riktat motsvarande kritik mot sin franske och spanske gäst. https://www.dagen.se/sa-ser-abortlagstiftningen-ut-i-eu-s-medlemslander-1.204767

Rysk oppositionell: ”Vi förtjänar bättre än det vi har nu”

10 september, 2016

600
”Putin hilf uns” – Hjälp oss Putin – står det på den handskrivna skylten till höger som förekom i en Merkel-fientlig demonstration i Tyskland nyligen.

Allt är så eländigt i väst att vi lika gärna kan be Putin rädda oss.

Ungefär så resonerar sannolikt många av de Putin-anhängare som poppar upp i olika sammanhang, inte minst på ”nätet”. Den handlingskraftige före detta KGB-officeren och sovjetnostalgikern Putin skall rädda det dekadenta väst, inte bara från förödande mångkultur och massinvandring utan också från hotet från den så kallade Islamiska staten (IS, ISIS, ISIL, DAESH). Varför prata om ”hotet från Ryssland” när hotet från inhemska islamister är desto större? Så brukar resonemanget gå.

Jag talar här om de vanliga och normalt hyggliga västmedborgare som, oftast med all rätt, ifrågasätter tingens ordning i Sverige, Tyskland, USA och andra västländer vilka än så länge hålls i ett fast grepp av ängslig politiskt korrekthet och feg opportunism. Bland dessa finns också bildade individer som borde veta bättre. Således inte om Kremls professionella propagandister och ”troll” som på bred front infiltrerar våra medier och vårt samhällsliv.

Saker som obefintlig eller på sin höjd rudimentär demokrati och yttrandefrihet i Ryssland, liksom oblyg inblandning i andra länders angelägenheter, viftas undan som ovidkommande. Huvudsaken är att ”den starke mannen” Putin skall rädda oss.

Jag vill uppmana alla som har ett seriöst intresse av vad som verkligen händer i dagens Ryssland att tillgodogöra sig en filmad intervju med den ryske oppositionsmannen Vladimir Kara-Murza via denna länk: https://www.youtube.com/watch?v=nJXBpBPrRBo&feature=youtu.be Intervjun har lagts ut av American Enterprise Institute och omfattar även publikfrågor.

708d86ff-6431-40d2-91d2-89c81d619a14_w640_r1_s
Vladimir Kara-Murza (till vänster) med Boris Nemtsov.

Filmen är över en timme lång men väl värd att se. Den ytterst vältalige Kara-Murza avlivar enligt min uppfattning de allra flesta av de oftast svepande och ytliga argument våra Putin-vänner brukar utkolportera i syfte att främja den ryska regimens sak och framställa den gamle KGB-mannen i Kreml som allas vår frälsare.

Vladimir Kara-Murza är föga känd på våra breddgrader men har under en följd av år, trots sin relativa ungdom, spelat en viktig roll i olika oppositionella sammanhang. Född i Moskva 1981 i en aristokratisk tatarsläkt har han arbetat som journalist och politiker sedan 2002. Han har bland annat varit korrespondent i London åt flera ryska medier samt BBC-korrespondent i Washington, D. C. Hans far var en känd TV-personlighet i Sovjetunionen och kritiker av den kommunistiska Brezjnev-regimen. Bland Kara-Murzas talrika uppdrag märks det som chefsrådgivare åt the Institute of Modern Russia. https://en.wikipedia.org/wiki/Vladimir_Vladimirovich_Kara-Murza

Kara-Murza har deltagit som oppositionell kandidat i flera val och då blivit föremål för allehanda trakasserier och angrepp från regimen. Detta i likhet med alla ryska samhällskritiker som är oppositionella på riktigt och inte har valt att låta sig inrangeras i Putins ”officiella” opposition. 2008 deltog han aktivt i den garvade dissidenten Vladimir Bukovskijs – vilken bland annat talat om EU som ”det nya Sovjetunionen” – presidentvalskampanj. https://tommyhansson.wordpress.com/2016/06/28/bukovskij-jamfor-eu-med-sovjetunionen/

Riktigt illa höll det på att gå 2015, när Kara-Murza vid hemkomsten till Moskva efter en resa ute i landet blev akut sjuk – förmodligen efter att ha förgiftats – efter en måltid. Läkarna vid sjukhuset han fördes till gav honom fem procents chans att överleva. http://www.nytimes.com/2016/08/21/world/europe/moscow-kremlin-silence-critics-poison.html?_r=0 I Ryssland är det vanligt att ”besvärliga” individer förr eller senare möter en ond, bråd död i likhet med journalisten Anna Politkovskaya 2006, KGB-avhopparen Alexander Litvinenko 2006, juristen och korruptionsavslöjaren Sergej Magnitskij (2009) och den karismatiske oppositionspolitikern Boris Nemtsov (2015).

cover-up
Misshandel och tortyr ledde till att Sergej Magnitskij avled i ryskt fängelse.

I början av intervjun erinrar Kara-Murza om mordet på oppositionsledaren Boris Nemtsov (1959-2015), som sköts till döds på en bro bara ett stenkast från Kreml i hjärtat av Moskva den 27 februari 2015. Nemtsov var 1997-98 vice premiärminister i Boris Jeltsins regering och blev senare en av de mest framträdande oppositionspolitikerna i rörelsen Solidaritet och Partiet för folkets frihet (PARNAS), sammanhang i vilka även Vladimir Kara-Murza synts. Jag skrev följande om det laglösa Ryssland efter mordet på Nemtsov: https://tommyhansson.wordpress.com/2015/03/04/mordet-pa-nemtsov-ryssland-laglost-land/

I Vladimir Kara-Murzas ögon bör även den ryska utrikespolitiken ses i ett inhemskt perspektiv, med andra ord ”inrikes utrikespolitik”:

Orsaken till Putins engagemang för Assad-regimen i Syrien är inhemsk. Allt som regimen gör har med inhemska maktsträvanden att göra, även om det sker i Syrien och Ukraina. När problemen hopar sig på hemmaplan beger sig Putin utomlands. Det ligger även i Putins intresse att hålla en diktatorskollega som Assad under armarna.

Vidare uppmanar Kara-Murza andra länder att inta ett långsiktigt perspektiv på Ryssland. I USA, hävdar han, finns i stort endast två synsätt när det gäller Ryssland: antingen sväljer man allt som Putin-regimen säger och gör med hull och hår eller också skyller man allt ont som sker i världen på Ryssland. Något mellanläge tycks inte finnas.

– Ryssland förtjänar bättre än det vi har nu, menar Vladimir Kara-Murza. Vi behöver inte ha det så här i evighet. Påståendet om att ryssarna längtar efter starka ledare är en vandringssägen som gränsar till det rasistiska. Ända sedan det liberala och framstegsvänliga partiet Kadetterna blev största parti i valet till statsduman 1906 har det gått bra för sådana partier när valen varit någorlunda fria.

Enligt Kara-Murza bör USA (och omvärlden i övrigt, får man förmoda) inte blunda för de övergrepp som sker i Vladimir Putins Ryssland. Han berömmer också den så kallade Magnitsky Act, en sanktionslag som 2012 antogs av kongressen i USA i syfte att förhindra ryska befattningshavare, som varit delaktiga i mordet på den ryske juristen Sergej Magnitskij i Butyrka-fängelset 2009, att  utnyttja det amerikanska banksystemet. Mer om Magnitskij: https://sv.wikipedia.org/wiki/Sergej_Magnitskij.

lead_large
Vladimir Putin – desperat att behålla makten.

-Magnitskij-lagen är inte anti-rysk, som det hävdats, utan prorysk, säger Kara-Murza i intervjun. Den riktar sanktioner mot individer som förtrycker folk och stjäl deras pengar. Det är en bra lag, låt vara att den inte tillämpats särskilt kraftfullt.

Enligt Kara-Murza har den väljare som står framför en valurna ingen riktig chans. Hela statsapparaten inriktas på att hjälpa fram Putins parti, Förenade Ryssland, till seger på alla nivåer. Även av regeringen sanktionerade oppositionspartier tillåts få visst antal röster, men för Kara-Murzas Partiet för folkets frihet (PARNAS) – alltså ett verkligt oppositionsparti – är utsikterna hopplösa. De kandidater partiet lyckats få invalda i olika församlingar i hela Ryssland kan räknas på ena handens fingrar. https://en.wikipedia.org/wiki/People%27s_Freedom_Party

Så här ser alltså verkligheten ut i Putins Ryssland. Och några tecken på att machomannen i Kreml och hans hejdukar skulle ha lyckats särskilt väl när det gäller att komma till rätta med radikal islam och jihadism i det egna landet finns knappast heller att uppbåda. Rysslands problem med islam är väl så stora som de vi har i väst, och i dag utgör muslimska trosbekännare omkring 15 procent av Rysslands befolkning – en andel som ständigt är i stigande. Tilläggas kan att Ryssland är en av den islamska skurkstaten Irans mest pålitliga allierade. https://tommyhansson.wordpress.com/2015/08/01/myten-om-ryssland-som-sparr-mot-muslimskt-inflytande/

801dcbaa-9cf1-44a0-9311-2bd5d66ff79a
Levada Centers undersökning visade, att Förenade Ryssland tappat 15 procents sympatier sedan i januari 2016. Strax därefter förbjöds institutet!

Allt är dock inte nattsvart i Ryssland med demokratiska och frihetliga mått mätt. Enligt en nyligen genomförd undersökning, omfattande 1600 personer i 48 regioner, inför de förestående valen till statsduman tappar Förenade Ryssland snabbt i popularitet. Undersökningen i regi av Levada Center ger Putins parti endast 31 procents sympatier vilket indikerar stora förluster i det kommande valet: http://www.rferl.org/contentinfographics/putins-party-losing-popularity/27970155.html

Putins svar på den för honom och hans parti ytterst oroande undersökningen kom blixtsnabbt: Levada, det enda oberoende mätinstitutet i Ryssland, förbjöds på stubben! http://cornucopia.cornubot.se/2016/09/diktaturen-ryssland-forbjuder-det-sista.html?spref=tw

Så reagerar inte en regim som känner att den sitter säkert i sadeln och har kontroll på läget. En sådan desperat reaktion tyder i stället på rädsla för att förlora makt, inflytande och pengar och på en monumental osäkerhet. Av samma skäl har Putins trupper en stående order att skjuta skarpt på demonstrationer som uppfattas som ordningsstörande.

Utomlands ägnar sig Ryssland åt hemlig infiltration av medier med syftet att skapa förvirring och osäkerhet i väst men också att göra den ryska befolkningen mer informationsresistent. En känsla av att ”alla ljuger, det går inte att lita på någon” skall skapas. Givna måltavlor är NATO, USA och EU. http://www.helahalsingland.se/opinion/ledare/prag-ryssland-agnar-sig-at-hemlig-infiltration-av-medier

imr-screening-tmb-th-spot
Vladimir Kara-Murza (längst till vänster) med sovjet- och rysslandsexperten Anne Applebaum och Vladimir Bukovskij.

Sammanfattningsvis kan vi fråga oss hur många av oss som, trots alla de de skavanker vårt eget demokratiska system förvisso har, egentligen vill ha hit de förhållanden som råder i Ryssland. Alltså statsdiktatur, trakasserier av och ibland godtyckliga fängslanden och rentav mord på oppositionella, hejdlös korruption överallt, statsstyrd mediekontroll, omfattande militär inblandning utomlands och militärstyrkor med en stående order att vid behov öppna eld mot civila.

Ni som gillar Putin – tror ni fortfarande att han kan ”rädda” oss?

 

 

Bukovskij jämför EU med Sovjetunionen

28 juni, 2016

Europeiska unionen är ett monster som måste förgöras så fort som möjligt.

Så uttryckte sig den berömde före detta sovjetiske oliktänkanden Vladimir Bukosvkij i en intervju i The Brussels Journal redan 2006 innan Brexit ens var påtänkt. Hela intervjun här: http://www.brusselsjournal.com/node/865

BSP49c2cf_11zah_bukovskij

Veterandissidenten Vladimir Bukovskij har varnat för en EU-diktatur.

”Det är ett mysterium att man nu, sedan man begravt ett monster – Sovjetunionen – skapar ett nytt monster – den Europeiska unionen”, menade Bukovskij som sammanfattar sina argument mot EU i ett inlägg på Youtube som återges nedan. Bukosvkij räknar här upp likheterna mellan den forna kommuniststyrda kolossen Sovjet och den nya byråkratiska superstaten EU.

”Samma ideologi fast i olika tappningar”, menade Vladimir Bukovskij, en av de klassiska sovjetiska dissidenterna under det Kalla krigets epok tillsammans med namn som Alexander Solzjenitsyn, Andrej Sacharov, Andrej Amalrik, Petro Grigorenko och Anatolij Sjtjaranskij (Nathan Scharansky). https://en.wikipedia.org/wiki/Vladimir_Bukovsky

Vladimir Bukovskij (efternamnet brukar på engelska transkriberas ”Bukovsky”) föddes dagen före nyårsafton 1942. Han studerade bland annat neurofysiologi och drogs redan i unga år in i den sovjetiska dissidentrörelsen, vilket ledde till att han kom att tillbringa sammanlagt tolv år i det sovjetiska Gulag-systemet av mentalkliniker, fängelser och slavarbetsläger vilka användes av makthavarna för att näpsa varje tillstymmelse till opposition.

1976 hade de sovjetiska myndigheterna definitivt fått nog av Bukovskij, och eftersom han vid det laget hunnit bli en internationell berömdhet vågade man sig inte på att låta honom gå under i Gulagarkipelagen vilket hade skett med bland andra historikern och poeten Jurij Galanskov (1939-72). Han sändes i stället i exil och är sedan slutet på 1976 bosatt i Storbritannien.

BrusselJourn

”EU är ett monster som måste förstöras.”

Bukosvkij har publicerat ett antal böcker, varav Moskva och fredsrörelsen (1984) publicerats på Contra förlag. Jag hade nöjet att höra Bukosvkij tala då han på inbjudan av organisationen Resistance International  besökte Stockholm våren 1984 tillsammans med den avhoppade polske USA-ambassadören Zdzislaw Rurasz. En av värdarna för besöket var den kände antikommunistiske skriftställaren, debattören och politikern (FP) Andres Küng (1945-2002).

I sin jämförelse mellan Sovjetunionen och Europeiska unionen tar Bukovskij fasta på, att båda unionerna styrdes/styrs av ett fåtal personer som inte svarar inför folket – medlemmarna i politbyrån respektive europeiska kommissionen. För att de respektive Sovjet- och EU-maskinerierna skall fungera krävs vidare 100 000-tals anställda byråkrater med höga löner och frikostiga förmåner. Parlamenten i de båda unionerna var/är, menar Bukosvkij, ungefär lika maktlösa. Korruptionen är inbyggd i båda systemen.

Invånarna i de skilda sovjetrepublikerna och medlemsländerna i EU har det gemensamt, understryker Bukovskij, att de förutsätts uppgå i en högre gemenskap – en sovjetisk respektive europeisk – som idealt suddar ut deras nationaliteter och utplånar nationalstaten.

7348888-eu-demoEn tänkbar EU-utveckling?

EU har visserligen ingen Gulagarkipelag dit oliktänkande förpassas, erkänner Bukovskij, men jämförbar är den allenarådande politiska korrektheten som stadfäster vad som i praktiken får respektive inte får sägas eller skrivas. De som hyser ”fel” åsikter löper en överhängande risk att marginaliseras och stämplas för livet. En antal olika initiativ för att göra ”rasismen” straffbar har tagits med detta syfte. Mer om politisk korrekthet och vad den innebär här: https://tommyhansson.wordpress.com/2013/05/29/hotet-fran-den-politiska-korrektheten/

Vladimir Bukovskij menar att Sovjetunionen och Europeiska unionen båda bar/bär inom sig fröet till sin egen undergång. I stället för en överstatlig europeisk union eller statsbildning förordar Bukovskij självständiga nationalstater.

Tycker ni Bukovskij överdriver? Läs då denna artikel i en brittisk tidning som avslöjar planerna på att utveckla EU till just en sådan monsterstat som Bukovskij varnar för: http://www.express.co.uk/news/politics/683739/EU-referendum-German-French-European-superstate-Brexit

Och lyssna själva till det Bukovskij har att säga och bilda er en egen uppfattning!

Efter katastrofen Ahmadinejad: Finns det hopp för Iran?

8 juli, 2013

imagesCALM70J6Ahmadinejads galenskap isolerade Iran från omvärlden.

Irans avgående president, Mahmoud Ahmadinejad, har sammanfattat sitt åtta år långa presidentskap. Det han kommit fram till är att hans återkommande förnekande av den nationalsocialistiska judeutrotningen – Förintelsen – var hans största bedrift alla kategorier. Enligt den tyska nyhetsbyrån Deutsche Presse-Agentur (DPA) har han uttryckt detta så:

Detta var ett tabubelagt ämne som ingen i Väst ville lyssna på. Detta bröt ryggraden på den västliga kapitalistregimen.

Förutom att förneka Förintelsen – som han refererade till som en ”saga” – hotade Ahmadinejad gång efter annan att förgöra den judiska staten Israel. Bortsett från spridda applåder i den antisemitiska samfälligheten ledde Ahmadinejads anti-judiska/israeliska utfall till att Iran fördömdes och isolerades.

Så skedde icke endast visavi västerlandet utan även i stora delar av den muslimska och/eller arabiska delen av världen. Iran sågs med allt fog som ett hot mot världsfreden med en galning vids rodret. Mahmoud Ahmadinejad tycks dock själv vara helt omedveten om detta. Enligt honom själv satte han Iran på kartan och gjorde det till ett aktat globalt namn:

Jag hade två uppgifter: att bygga upp Iran och att förbättra världen.

Den avgående iranske presidenten är tydligtvis helt övertygad om att han lyckades med dessa uppgifter. Hans uppfattning delas emellertid inte av den presidentvalde Hassan Rowhani, som menar att den beryktade företrädaren ägnade sig åt ”hatretorik” vilken isolerade Iran och förde landet till randen  av ett krig. Detta är en åsikt som för övrigt delades av alla sex iranska presidentkandidater.

Hassan-RohaniHassan Rowhani tar avstånd från Ahmadinejads hatretorik.

Frågan är då hur Iran med Rowhani som president kommer att te sig. Det brukar hävdas att Irans president i stort är en staffagefigur, medan den verkliga makten ligger hos det styrande Väktarrådet och dess högste ledare vilken i dag är Ali Khamenei. Denne väljs inte av folket och har vetorätt över alla beslut som fattas av det folkvalda parlamentet och den likaledes folkvalde presidenten, som i Iran är regeringschef och inte statschef.

Så oavsett Rowhanis möjligen goda intentioner är det den konservative shiaprästen Khamenei som innehar den yttersta makten. Min uppfattning är dock att man inte bör underskatta betydelsen av vad en ledande person i ett land kan åstadkomma. När Michail Gorbatjov tillträdde som sovjetisk ledare 1985 var det en vanlig uppfattning att, oavsett hur reformsinnad han än var, så var det ändå den styrande kommunistiska nomenklaturan som bestämde allt.

Jag var närvarande vid ett tal som hölls av den kände dissidenten Vladimir Bukovkij i Stockholm samma år som Gorbatjov tillträdde. Bukovskijs uppfattning var att man i stort sett kunde ha ett lik som ledare – politiken skulle ändå förbli densamma. Som vi vet blev det inte riktigt så. Gorbatjovs reformistiska  inställning, och hans vilja att förhandla med USAs president Ronald Reagan, ledde till slut till Sovjetunionens upplösning och Västs seger i det Kalla kriget.

gorbatjov_88488165Michail Gorbatjov i sin krafts dagar.

Jag är inte säker på att Hassan Rowhani är Irans Gorbatjov. Likafullt känns hans kritik av företrädaren Ahmadinejad och dennes vanföreställningar som ett positivt tecken och bidrar till försiktiga förhoppningar om ett annat och mindre extremistiskt framtida Iran.