Ebba har rätt: drastiska förhållanden kräver drastiska åtgärder!

Varför sköts det inte skarpt när polisers liv var i fara? Fler än Ebba Busch (KD) ställer sig säkerligen den frågan.

”Varför sköts det inte skarpt”? Det frågade sig Kristdemokraternas partiledare Ebba Busch efter påskhelgens upplopp riktade mot polis och annan blåljuspersonal. https://www.expressen.se/tv/nyheter/ebba-busch-om-upploppen-varfor-har-vi-inte-100-skadade-islamister/?fbclid=IwAR1XjvZMzYPgAIAboKkSWtsypCyz30O77w9Defo
  
Det är en berättigad fråga. När en fientlig mobb på hundratals personer försöker skada och i somliga fall rentav döda ordningspersonal som utför sitt arbete måste det vid behov få skjutas verkanseld. Om detta ifrågasätts kan man fråga sig varför polisen över huvud taget är utrustad med skjutvapen.
  
Enligt uppgift skall minst 104 poliser ha skadats i tjänsten vid de aktuella händelserna. Polismannen Jonas Packalén berättar i Länstidningen i Södertälje den 22 april om hur han i Örebro utsattes för oavbruten stenkastning och hur polisbilar stacks i brand. Enligt egen uppgift var han ”väldigt nära” att skjuta rakt in i folkmassan för att skydda sitt liv. https://www.svt.se/nyheter/inrikes/over-100-poliser-skadades-i-samband-med-upploppen.
  
Jag är definitivt ingen anhängare av offentlig bokbränning, men formellt skyddades den dansk-svenske aktivisten Rasmus Paludan, som iscensatte denna, av den grundlagsfästa yttrandefriheten. Ledsamt nog, men knappast oväntat, valde islamistiska extremister av båda könen och i olika åldrar att ta brännandet av Koranen som ursäkt för att starta våldsamma upplopp.
  
Kravallerna på olika platser under påskhelgen gör polisens resurser till en brännande fråga. Det räcker inte med att polismakten tillförs ökade ekonomiska resurser och ökad personalstyrka, även om sådant också är viktigt. Polisen bör även, som jag ser det, tilldelas möjligheter att i utsatta lägen använda sig av verktyg som vattenkanoner och gummikulor samt att vid behov upprätthålla undantagsliknande tillstånd i utsatta områden.
  
Sverigedemokraternas partiledare Jimmie Åkesson har även föreslagit att asociala element skall kunna få sina samhälleliga rättigheter indragna. Partisekreterare Richard Jomshof menar i en debattartikel i Göteborgs-Posten den 23 april för sin del: ”Det är därför hög tid att vi lyfter och på allvar utreder frågan om att kunna upphäva medborgarskap för farliga och kriminella individer likt dessa, även om det skulle innebära att personen i fråga blir statslös.” https://www.gp.se/debatt/vi-m%C3%A5ste-b%C3%B6rja-prata-om-att-riva-upp-medborgarskap-f%C3%B6r-v%C3%A5ldsverkare-1.71034086
  
Buschs, Åkessons och Jomshofs förslag till åtgärder må av somliga ifrågasättas som väl drastiska. Jag kan bara hänvisa till att drastiska förhållanden kräver drastiska åtgärder!

Därför är klimatstrejk en riktigt dålig idé

Elever i kampanjen Fridays for future i tyska Köln vill bränna kapitalismen.

Greta Thunberg med flera medlemmar i Fridays for future uppmanar i ett flertal tidningar den 2 augusti ”alla fackföreningar och förbund att utlysa strejk den 27 september” för klimatets skull. Detta är av flera skäl en riktigt dålig idé.

Det är inte särskilt många som vågar kritisera klimatikonen Greta Thunberg i dag, sannolikt för att inte riskera bli avfärdade som sura gubbar och gummor alternativt ”klimatförnekare”. Det är fullt möjligt att jag är en sur gammal gubbe men däremot inte ”klimatförnekare” – absolut ingen förnekar ju att det finns ett klimat. Däremot går det alldeles utmärkt att kalla mig klimathotsskeptiker.

Eftersom vår grundlagsfästa yttrandefrihet även omfattar såväl sura gamla gubbar som klimathotsskeptiker tar jag mig därför friheten att ha kritiska synpunkter på Greta Thunbergs med fleras uppmaning till klimatstrejk.

Expressens Sanna Rayman har under rubriken ”Gretas klimatstrejk är en stor, dyr pose” den 9 augusti på ett utmärkt sätt uttryckt varför klimatstrejker inte är något som bör genomföras: ”Tanken må vara vällovlig, men facklig klimatstrejk är likväl en dålig idé, helt enkelt för att den saknar konkret motpart och därför blir en oseriös urvattning av strejkvapnet.” https://www.expressen.se/ledare/sanna-rayman/gretas-klimatstrejk-ar-en-stor-dyr-pose/

Normalt används strejker av fackliga organisationer i syfte att sätta press på arbetsgivare för att dessa skall erbjuda sina anställda bättre villkor av något slag. Arbetsgivarna kan i sin tur utlösa lockout och utestänga arbetstagarna från deras arbetsplatser. Av någon anledning tror jag dock inte på någon ”lockout för klimatet” i samband med en eventuell klimatstrejk.

Klimataktivismen i dag utmärks av tunnelseende och flockmentalitet. Detta hindrar Greta Thunberg och alla andra aktivister att tillägna sig en helhetssyn på klimat och miljö. Förvisso är klimatet viktigt – frågan är dock vad vi kan göra åt det. Klimatet har skiftat kraftigt ända sedan jordens skapelse och det har mestadels skett helt utan mänsklig påverkan.

I höjd med vikingatiden var det exempelvis så varmt på våra nordiska breddgrader att Grönland var – just det ja, grönt. Det behöver inte påpekas att på den tiden fanns varken bilism eller industrier. Sedan blev det kallare, så kallt att Carl X Gustaf kunde gå med sina trupper på isen över de danska Bälten 1658 och inta Köpenhamn. Därefter blev det på nytt varmare, därefter kallare igen och så vidare.

Det finns i dag välrenommerade solforskare som menar att en ny ”liten istid” av samma slag som tidigare uppträtt i historien kan vara på väg och vara här om cirka 15 år. https://tommyhansson.wordpress.com/2016/10/27/solforskare-ny-liten-istid-kan-vara-pa-vag/

Jag vågar vidare påstå att den förhärskande klimatalarmismens simplistiska budskap verkar hämmande när det gäller att komma tillrätta med påtagliga miljöproblem såsom nedskräpning i skog och mark, vårt urusla vägunderhåll – en realitet icke minst här i Södertälje – och föroreningar i Östersjön.

FN-kampanjen Trillion Trees vill rädda klimatet genom trädplantering.

Greta Thunberg med flera klagar över att de skolrelaterade fredagsstrejkerna för klimatet inte lett till några konkret resultat. Det kanske stämmer. Faktum är att det enda Thunbergs domedagsbudskap verkar ha lett till är en ökad känsla av ångest och skam över att inte göra tillräckligt för klimatet, särskilt bland barnen.

Detta är knappast några positiva eller eftersträvansvärda resultat.

Matthias Sundin och Magnus Aschan pekade i en debattartikel i Aftonbladet den 1 augusti på att medias domedagsrelaterade rapportering om klimatfrågor leder till en skev bild av verkligheten. Det behövs, menar debattörerna, ”en ny klimatrörelse som uteslutande fokuserar på möjligheter och lösningar, inte skam och rädsla”. https://www.aftonbladet.se/debatt/a/GGeX5B/media-maste-sluta-med-domedagsretoriken

Sundin och Aschan exemplifierar med en våldsamt alarmistisk FN-rapport som gjorde gällande att en miljon arter på jorden riskerade att utrotas och ställer den mot det likaledes FN-relaterade projektet Trillion Tree Campaign.  Budskapet i denna kampanj är att två tredjedelar av alla människoskapade koldioxidutsläpp kan sugas upp av omfattande trädplanteringar och därmed begränsa klimatförändringar och bidra till ökad biologisk mångfald.

Man behöver inte vara något snille för att inse vilket av de båda budskapen som rönte störst uppmärksamhet i media – det om arternas utrotning fick enligt Sundins och Aschans statistik tio gånger så mycket utrymme.

Fotnot: Ovanstående text är en något utökad version av ett debattinlägg i Länstidningen, Södertälje den 16 augusti 2019.

Nyheter idag/Sentio: KD och V gasar på – SD näst störst

KD större än C i Sentio 2 februari 2019.

Centerpartiet ökar ytterst marginellt i Nyheter idag/Sentios mätning publicerad den 2 februari – från 6,9 i föregående mätning till 7,1 procent. Kristdemokraterna ökar dock med hela 1,2 procentenheter och passerar därmed C och blir landets femte största parti. http://redir.opoint.com/?url=http://www.blogarama.com/politics-blogs/1308103-sverige-europa-varlden-blog/28870390-senaste-sentio-undersokningen&OpointData=bcd482a2207b154df4a7e39e8a10aa98JmlkX3NpdGU9MTk2OTMwJmlkX2FydGljbGU9MzIwNDUxJmlkX3VzZXI9MTQxMSZpZF9hcHBsaWNhdGlvbj0xMDAwMDA4JmlkX3BhcnRuZXI9MiZsYW5nPW5vJm1vbj0xJm1hdGNoZXM9InNlbnRpbyI0

Samtliga landets tre största partier noteras för minskningar hos det norska mätinstitutet. Socialdemokraterna 27,8 procent (28,4). Sverigedemokraterna 20,4 (22,3) och Moderaterna 17,7 (18,5). Endast SD får dock ett bättre resultat jämfört med valresultatet på 17,5 procent. Fjärde största parti hos Sentio blir Vänsterpartiet, vars måttfulla kritik mot Januariöverenskommelsen (Jök) tydligen har lönat sig – V gasar i likhet med KD på och får nu 9,5 procent.

För Miljöpartiet fortsätter läget att se prekärt ut. MP får trösta sig med att med 4,0 procent landa precis på riksdagsspärren, medan L hamnar strax under densamma med 3,9 procent.

Centerledaren Annie Lööf är märkbart berörd över den kritik som drabbat Centern som parti och henne som partiledare. Hon har således talat om ”hat” och efterlyst mer hyfs i debatten. Lööf vill sätta ”gränser” för vad det skall vara tillåtet att säga, vilket tyder på en ambivalent inställning till den grundlagsfästa yttrandefriheten.

Tecknaren Jeanders syn på Januariöverenskommelsen som ett parti klädpoker.

Annie Lööf fortsätter med den drucknes envishet att skönmåla Centerns och Liberalernas beslut att mäla sig ur gemenskapen inom den borgerliga alliansen och i stället satsa på det rödgröna vänsterblocket: ”Då stod vi upp för medmänsklighet och framtidstro, då höll vi gränsen mot Sverigedemokraterna.” http://www.gp.se/nyheter/sverige/l%C3%B6%C3%B6f-vill-se-mer-hyfs-och-mindre-hat-1.12884295

För att Lööfs (och Björklunds) taktik skall fungera krävs att det Sverige-vänliga partiet demoniseras och att det allra viktigaste i svensk politik är att isolera detta, men av opinionssiffrorna att döma är det långt ifrån alla som köper denna alternativa verklighetsbeskrivning. I stället gynnas KDs mer realistiska verklighetsförankring.

Sentio är ensamt bland mätinstituten med att ha separata staplar för de större partierna utanför riksdagen. ”Störst” av dessa blir nu Alternativ för Sverige med nästan 1 procent av väljarsympatierna – en ökning med 0,6 procentenheter. Feministiskt initiativ får nöja sig med 0,5 procent. medan Piratpartiet och Medborgerlig samling får ännu lägre resultat.

Nyheter idag/Sentio 2 februari 2019

Socialdemokraterna 27,8 (28,4)
Sverigedemokraterna 20,4 (22,3)
Moderaterna 17,7 (18,0)
Vänsterpartiet 9,5 (8,0)
Kristdemokraterna, 7,3 (6,1)
Centerpartiet 7,1 (6,9)
Miljöpartiet 4,0 (3,9)
Liberalerna 3,9 (4,2)
Alternativ för Sverige 0,9 (0,3)
Feministiskt initiativ 0,5 (0,8)
Piratpartiet 0,4 (0,3)
Medborgerlig samling 0,3 (0,3)
Övriga partier 0,2 (0,6)

SD näst största parti i två av tre mätningar – S tappar rejält

Metro/YouGov 16-19 februari 2018: SD ökar till 22,1 procent och är andra största parti medan S tappar stort.

2,6. 2,2. 2,7.

Så ser sympatierna för Kristdemokraterna (KD) ut i februarimätningarna för Metro/YouGov, Nyheter idag/Sentio samt SVT/Novus. Frågan är om ens sympatiröster från konservativa väljare från andra partier kan rädda kvar partiet i riksdagen. Att ärkepajasen och nyblivne KDaren Bert Karlsson, en av de klantskallar som förstörde Ny demokrati, skulle kunna göra det torde vara uteslutet.

Bekymmersamt ser det ut också för en del andra partier. Således tappar Socialdemokraterna (S) stort hos Metro/YouGov med hela 3,8 procentenheter jämfört med januarimätningen och landar på 22,4 procent vilket år rena Juholt-siffrorna. Största tappet sker till Vänsterpartiet och Sverigedemokraterna. Illa ser det ut även för rödgröna koalitionspartnern Miljöpartiet (MP), som noteras för 3,8 procent. Liberalerna (L) klarar med knapp nöd riksdagsspärren med 4,7 procent. Feministiskt initiativ (F!) får nöja sig med 2,5 procent.  https://www.metro.se/artikel/yougov-socialdemokraternas-tappar-stort-i-stöd

Största vinnaren i ovanstående mätning är Vänsterpartiet (V), som får smått osannolika 10,0 procent och därmed närmar sig Schyman-siffrorna då det forna kommunistpartiet hade som mest sympatier. Sverigedemokraterna landar på goda 22,1 procent och blir näst största parti. Det är närmare dubbelt upp jämfört med valet 2014 (12,9 procent). Professor Sören Holmberg citeras på följande sätt om det stora socialdemokratiska tappet: ”Det är ett tufft besked för regeringen och framförallt för socialdemokratin. Socialdemokraterna brukar vara dåliga i valspurter så de behöver nog ha lite fallhöjd.”

KDs Ebba Busch Thor är nu så desperat att hon tar hjälp av ärkepajasen Bert Karlsson.

Moderaternas (M) måttliga 20,5 procent tyder på att Kristersson-effekten är på väg att ebba ut. M blir nu bara tredje största parti. Centerpartiet får 9,5 procent. Blockvis leder allianspartierna före de rödgröna med 37,3 mot 35,8 procent – då är också KD respektive MP under riksdagsspärren på 4 procent medräknade.

Också Nyheter idag/Sentios februariundersökning ser en märkbar tillbakagång för Löfvens S-parti, som går ner från 27,0 procent i januari till 24,6 i februari. Moderaterna avancerar däremot från 19,9 upp till 21,0 procent, vilket detta oaktat föranleder statsvetaren Stig-Björn Ljunggrens (S) att kommentera följande: ”Moderaternas ökning har bromsats upp.” https://nyheteridag.se/statsvetare-moderaternas-okning-har-bromsats-upp-sentio-februari-ar-har/

Moderaterna blir även i Sentio-mätningen tredje största parti efter S och SD. I övrigt kan det noteras att även hos Nyheter idag/Sentio går det bra för V med en uppgång om 1,9 procentenheter till 9,0 procent under det att MP också i denna mätning hamnar under riksdagsspärren. C är största borgerliga parti efter M med 10,8 procent (en ökning med hela 2  procentenheter) medan L ägnar sig åt svettigt lindanseri (4,4 procent) och KD får katastrofmässiga 2,2 procent.

Nyheter idag/Sentio är det enda institut som redovisar separata siffror för de tre småpartierna Feministiskt initiativ (F!), Medborgerlig samling (MS) och Piratpartiet (PP). F! noteras för ett kraftigt ras och får blott 1,8 procent (2,7), medan MS får 0,5 (0,7) och PP bara 0,2 (0,9) procent. Siffrorna inom parentes avser januarimätningen.

SD är andra största parti både hos YouGov och Sentio. På bilden slår Jimmie Åkesson ett slag för yttrandefriheten inför EP-valet 2014.

Också här leder alliansen med 38,4 jämfört med de rödgrönas 36,9 procent.

I mitt tycke är Metro/YouGovs respektive Nyheter idag/Sentios väljarundersökningar av särskilt intresse, emedan de som jag ser det mestadels har de mest realistiska siffrorna för Sverigedemokraterna. Sistnämnda (norska) institut var som bekant också det som bäst lyckades pricka in SDs resultat i valet 2014. http://www.dagensopinion.se/s%C3%A5-tr%C3%A4ffs%C3%A4kert-sentio

I SVT/Novus februarimätning ser det betydligt bättre ut för Socialdemokraterna än vad som redovisats här ovan. Med 28,4 procent är S det överlägset största partiet före M på 23,7. Tredje största parti blir SD med 17,1 procent – därmed är det Sverige-vänliga alternativet i svensk partipolitik det som ökar mest i den här mätningen (plus 0,6 procent jämfört med januarisiffran). https://www.svt.se/nyheter/inrikes/svt-novus-kd-parkerar-pa-bottensiffor

Också hos SVT/Novus håller den bekymmersamma trenden för KD (2,7 procent) och L (4,6 procent) i sig på allianssidan. M får acceptabla 23,7 och C 8,8 procent. V noteras för 8,1 och MP för 4,3 procent. Räknar vi blockvis är det knapp övervikt för regeringsunderlaget med 40,8 procent mot alliansens 39,8 procent. Det behöver knappast tilläggas att SD intar en eftertrycklig vågmästarställning.

Kommer Stefan Löfvens och Annie Lööfs partier att slå sina påsar ihop?

Frågan är emellertid hur pass cementerad blockpolitiken faktiskt är. Centerledaren Annie Lööf öppnar i sitt senaste utspel för förhandlingar med Socialdemokraterna och det extremistiska Miljöpartiet med motiveringen, att väljarna vill se en ”ansvarsfull” politik. Det är alltså samma Lööf som tidigare utnämnt S respektive SD till huvudmotståndare i valet den 9 september och yttermera lovat äta upp sin högra sko hellre än att hjälpa S-partiet. Hur detta utspel kommer att påverka C opinionsmässigt återstår att se. https://www.expressen.se/nyheter/annie-loof-oppnar-for-forhandlingar-med-s-och-mp/

Brunråttor, nazism och Nya Tider: yttrandefriheten kan inte tas för given

Nya Tider – på högerkanten, dock inte nazistisk.

Flera exempel under senare tid visar att yttrandefriheten i Sverige inte kan tas för given, detta trots att den finns inskriven i grundlagen.

Ett våldsamt kackalorum utbröt då tidningen Nya Tider (NT) tilläts vara med vid den årliga Bokmässan i Göteborg i slutet av september. Till och med Simon Wiesenthal Center i Los Angeles blandade sig i debatten och vände sig till statsminister Stefan Löfven med en begäran om att den svenska regeringen skulle stoppa NTs medverkan med motiveringen, att NT vore ”nynazistisk”.http://www.dn.se/kultur-noje/simon-wiesenthal-centret-stall-in-nya-tiders-medverkan-pa-bokmassan-lofven/

Det skulle just se snyggt ut om Sveriges regering lade sig i vilka som får och inte får medverka i privata kulturevenemang. Lyckligtvis hade Löfven sinnesnärvaro nog att meddela Wiesenthal-centrets talesperson att så går det inte till i demokratin Sverige.

Därefter har frågan stötts och blötts i olika sammanhang. Exempelvis väckte NTs chefredaktör Vávra Suks medverkan i ett nyhetsprogram i SVT ett rabalder av den digniteten att SVT kände sig föranlåtet att understryka, att företaget inte delar Suks och NTs åsikter.

Vi har alltså kommit så långt – eller kanske rättare sagt inte kommit längre än – att det inte anses självklart att personer och företeelser som diskuteras och/eller angrips anses ha rätt att tala för sin sak utan att mediet som lät så ske känner sig tvunget att be om ursäkt efteråt.

Janne Josefsson: ”Jag anser att det är antidemokratiska, totalitära stämningar inom journalistiken som är ett hot mot yttrandefriheten.”

Måndagen den 10 oktober höll Publicistklubben, som jag är mångårig medlem av, en debatt på temat ”Om debatten om debatten om debatten om nazisterna på bokmässan”. Återigen alltså en rutinmässig naziststämpel på en tidning som med viss rätt kanske kan anses stå långt ut på högerkanten, men enligt min mening mycket långt ifrån varje form av nationalsocialism. Något som var och en som gör sig besväret att ens flyktigt bläddra i tidningen lätt kan förvissa sig om. Debatten visas på video här: https://www.youtube.com/watch?v=GeKezLRHL8M

I debatten deltog bland andra den tidigare programchefen Mikael Olsson Al Safandi. Denne ansåg att företrädare för NT, Sverigedemokraterna (SD) och andra som han menade inte bekände sig till ”alla människors lika värde” inte borde få delta i direktsändning i public service-TV. Ja, ni läser rätt: yttrandefriheten omfattar enligt vissa aktörer inte alla utan upphör vid Sverigedemokraterna och Nya Tider. Olsson Al Safandi fick år 2000 sparken från SVT på grund av ekonomiska oegentligheter .http://www.aftonbladet.se/nyheter/article10189275.ab

Janne Josefsson, som gjort reportage om såväl höger- som vänsterextremt våld, blev inte svaret skyldigt. ”Jag anser att det är antidemokratiska, totalitära stämningar inom journalistiken som är ett hot mot yttrandefriheten”, ansåg Josefsson.

Josefsson har enligt mitt förmenande helt rätt. Det kan på goda grunder anses att yttrandefriheten i första hand faktiskt är till för att tillförsäkra dem med obekväma och kontroversiella åsikter en röst i samhällsdebatten, inte bara sådana vilkas åsikter ligger i den komfortabla mittfåran.

Ett annat uttryck för att yttrandefriheten sitter trångt är att personer med  icke politiskt korrekta åsikter – vilka exempelvis i likhet med SD kritiserar svensk immigrationspolitik – kan få veta att de är såväl ”nazister” som ”bruna råttor”, sistnämnda omdöme myntat av Advokatsamfundets generalsekreterare Anne Ramberg och upprepat av Expressens krönikör Cecilia Hagen; den sistnämnda sade sig även vara beredd utrota brunråttorna medelst gift: ”Hur man ska bli kvitt de mänskliga brunråttorna? Med gift?” http://www.expressen.se/kronikorer/cecilia-hagen/hur-ska-man-bli-av-med-manskliga-brunrattorna/

Cecilia Hagen ställer frågan hur man bäst skall kunna utrota ”de mänskliga brunråttorna” och lutar åt att ”gift” kunde vara bra – Zyklon B, kanske, det har ju visat sig ha effekt förr? https://sv.wikipedia.org/wiki/Zyklon_B

Ramberg å sin sida syftade på den för sin frispråkighet kände moderate riksdagsmannen Hanif Bali, som hon menade var en ”talltratt” åt de irriterande gnagarna i fråga. Advokatsamfundet tog efter råttuttalandet avstånd från sin generalsekreterare. http://nyheteridag.se/anne-ramberg-kallar-hanif-bali-for-taltratt-at-bruna-rattor/

Det vore kanske en god tanke att göra utbildning på högskolenivå i demokrati, yttrandefrihet och politiska ideologier till ett obligatorium för såväl höga samhällstjänsteman som medlemmar av skrivarkåren.

Fotnot: Texten ovan publicerades i något avkortat skick i Länstidningen, Södertälje den 14 oktober 2016.