”Blue Moon”

 The Marcels.

Nu säger jag god natt till mina läsare efter en ovanligt lyckad bloggardag – 721 besök, vilket är klart godkänt för min blogg – med örhänget ”Blue Moon”:

Sången framförs i ett bejublat liveframförande via länken överst av den amerikanska sexmannagruppen The Marcels, som fick sin både första och största hit med denna låt 1961 och gick direkt in på första plats på den amerikanska Billboardlistan. The Marcels, som kom från Pittsburgh i Pennsylvania, bestod av såväl svarta som vita sångare vilket var ovanligt vid denna tid.

”Blue Moon” har spelats in otaliga gånger genom åren av framstående artister såsom Frank Sinatra och Billie Holliday, men The Marcels gör den på ett enastående vitalt och medryckande sätt enligt min mening.

Den förekommer även  i filmen ”En amerikansk varulv i London” (An American Werewolf in London) i regi av John Landis, som jag och min blivande hustru Marika såg på vår förlovningsdag den 6 juni 1982 (vi gifte oss bara två och en halv månad senare).

Låtens upphovsman är den unikt framgångsrike sång- och musikalkompositören Richard Rodgers (1902-79), som komponerade över 900 sånger och 43 Broadway-musikaler.

Uttrycket ”blå måne”, som används ganska sällan i Sverige, innebär att det är två fullmånar i samma kalendermånad vilket lär inträffa ungefär vartannat eller vart tredje år. Once in a blue moon är ett uttryck som med engelskt språkbruk betyder ”mycket sällan”.