Litet om Valborg: häxor och ett helgon
Så här förväntas en typisk häxa se ut.
Jag tecknar ner det här den 29 april, det vill säga dagen före Valborgsmässoafton den 30 april 2014.
Tänkte det kunde vara motioverat att kort rekapitulera bakgrunden till denna tradition som vi i Sverige delar med Tyskland, Finland, Estland, Lettland, Tjeckien och Slovenien.
Valborgsmäss är ursprungligen en tysk högtid av hedniskt slag men kom så småningom att förknippas med kulten av helgonet Valborg, född omkring 710 och död 779 efter Kristi födelse och helgonförklarad den 1 maj 870.
Valborg anses enligt traditionen ha varit en engelsk prinsessa och abbedissa från Devonshire, Essex som av Bonifatius, ärkebiskop av Mainz, kallades till Tyskland för att bistå med den kristna missionen därstädes. Hon blev med tiden abbedissa i Heidenheims nunnekloster där hon också avled.
Den heliga Valborg är skyddshelgon för god skörd, sjömän, staden Antwerpen i Belgien, det tyska stiftet Eichstätt, där hennes kvarlevor gravsattes den 1 maj, samt mot rabies.
Helgonet Valborg.
På Walpurgistag blev kampen mot häxor och andra mörksens representanter särskild intensiv. Man tände då eldar och förde diverse larm och oväsen i syfte att hålla djävulen och hans anhang på avstånd.
Enligt folkliga föreställningar färdades häxorna denna dag på exempelvis kvastar och getabockar till traditionella hedniska offerplatser för att bedriva orgier – ”bola” – med själve den onde. I Sverige har vad som kallas Blåkulla blivit en plats där man föreställde sig att häxorna gärna fylkades.
Ön Blå Jungfrun mellan norra Öland och Oskarshamn har ansetts vara den plats där Blåkulla låg. Enligt tysk tro färdades häxorna till Blocksberg, den högsta toppen i Harz-bergen.
Det tänds många eldar på Valborg, vilket borde hålla de ondskefulla damerna på avstånd. Ett tips är ändå att se upp för lågtflygande häxor, i fall dessa mindre trevliga damer lyckas med konststycket att kryssa mellan eldarna på sin väg till Blåkulla alternativt Blocksberg.
Ön Blå Jungfrun.
Den som önskar fördjupa sig i det fascinerande ämnet häxor rekommenderas läsa min lilla häxguide enligt följande:
https://tommyhansson.wordpress.com/2013/06/19/liten-haxguide/
Explore posts in the same categories: ValborgsmässoaftonEtiketter: Antwerpen, Belgien, Blå Jungfrun, Blåkulla, Blocksberg, Bonifatius, Devonshire, djävulen, Eichstätt, Estland, Fi, Finland, Harz, häxor, helgon, Hildesheim, Lettland, Mainz, Simrishamn, Skåne, Slovenien, Sverige, Tjeckien, Tyskland, Valborg, Walpurgis, Walpurgistag, Wessex
You can comment below, or link to this permanent URL from your own site.
Tommy Hanssons Blogg 
29 april, 2014 den 10:03
Intressant och informativt av Tommy Hansson, tack åter igen.
Läste också hänvisningen.
En synnerligen märklig fanatism, eller hysteri, skräckepidemi, eller kollektiv psykotisk paranoia, eller vad man nu skall kalla detta fenomen.
Starkt av Urban Hjärne att våga gå emot vansinnigheterna. Han kanske riskerade att själv anklagas, i värsta fall, så det var modigt gjort av honom, får man nog tro. Hysteriska tillstånd, som drabbar hela samhällen, alltså kollektivt vansinne, det är nog farliga saker, som nog inte alltid är så lätta att rå på.
Men en sak saknar jag i Tommy Hanssons informativa texter kring ämnet, och det är varifrån själva namnet, eller ordet, – häxa – , kommit från?
Vad betyder ordet i sig själv, eller vad kan det tänkas ha för – rot – , tro?…
Och stavningen, har den alltid varit med – ä – , eller kan ordet ha stavats med – e -, som i – hexa -? Kan det ordet i så fall då haft någonting att göra med – hexagon -, eller någonting över huvud taget att göra med några judiska – symboler – ?…
Tänker på när judendom fördrevs från Spanien, och de motsättningar som uppenbarligen i större eller mindre omfattningar som förekommit mellan judendom och kristendom, och om kanske själva ordet – hexa – , eller då häxa, kanske hade någon slags skräckförvriden association, hos några, ( kanske då främst bland präster?), till någon inbillning om, eller kanske någon skräckföreställning om, judendom, och judar? En inbillning, som då eventuellt rusade iväg i ett slags vansinnestillstånd av fruktan, som då kanske, i så fall, eventuellt blev till en slags – hexa- hysteri -…?
Vem vet…
Uppenbarligen måste det ju ha förevarit en hel del ganska grava motsättningar inklusive vanföreställningar, (annars hade väl judendom inte förbjudits, eller fördrivits?), då där i Spanien i slutet på 1400-talet….
Dessa dramatiska och konfrontativa händelser kan väl ändå inte i sin tur ha undgått att till vissa delar ha påverkat, (också prästerskap) i övriga i Europa kan man tro….
Intressanta, men ack så dramatiska och mycket otäcka tider, och just fanatiska tider…
Fanatism av olika slag är som sagt aldrig, aldrig någonting bra….
29 april, 2014 den 11:10
Tack för berömmande ord!
Själva ordet ”häxa” lär komma från fornhögtyska Hagazussa, som betyder ”gärdesgårdsriderska”.
Håller med: fanatism är inte något bra.
1 maj, 2015 den 1:05
Lågt flygande kärring, hehe är det bara jag som känner mig träffand?….Du är kul grabben ❤
1 maj, 2015 den 11:18
Den som främst bör känna sig träffad är väl en viss Gudrun i Simrishamn.