Det judiska Polen (V): Kommunistisk antisemitism
Det femte och sista avsnittet i min serie artiklar på temat ”Det judiska Polen” kommer att handla om den kommunistiska antisemitismen efter Andra världskrigets slut, kulminerande i en kampanj 1967-70 som tvingade merparten av Polens omkring 25 000 judar att lämna landet. Läs i sammanhanget gärna vad Judiska muséet har att anföra:
http://www.judiska-museet.a.se/utstallningar/1968_pl.stm
Åren 1948-53 kom i Sovjetunionen och Östblocket att präglas av stort upplagda antisemitiska och antisionistiska kampanjer, något som givit upphov till beteckningen ”de svarta åren” när det gäller den judiska befolkningen i dessa områden. ”Inom Sovjetunionens gränser förde man efter kriget två kampanjer av ideologisk och politisk natur”, heter det i Judehatets svarta bok av Eriksen, Harket, Lorenz (Albert Bonniers förlag, 2008). Dessa båda kampanjer benämndes den ”antinationalistiska” respektive den ”antikosmopolitiska” kampanjen och riktade sig alltså direkt mot judarna.
Dessa kampanjer hade sitt ursprung i sovjetdiktatorn Josef Stalins grundläggande antisemitism. Det började med våldsamma angrepp på judisk nationalism i slutet av 1947 och fortsatte med mordet på Judiska antifascistiska kommitténs (JAK) ledare Solomon Mikhoels i januari 1948 och den därpå följande arresteringen av nästan hela JAK-ledningen. Sedan rullade det på i allt vildare fart. I Judehatets svarta bok läser vi:
”Från 1950 och framåt vidtogs hårdare åtgärder mot judarna. De åtalades och avrättades för att vilja förvandla Krim till en judisk republik och ett ‘brohuvud för den amerikanska imperialismen’…Den antisemitiska politiken kulminerade då flera hundra läkare arresterades mellan oktober 1952 och februari 1953, samt med den efterföljande processen mot framstående läkare som ägde rum i Moskva 1953.”
Av 37 åtalade läkare var 17 judar. Åtalspunkterna gällde att man redan mördat två ledande sovjetpolitiker, planerade en sammansvärjning mot staten och ville mörda Stalin samt sålt sig till amerikanerna. En pogromstämning mot Sovjetunionens judar byggdes upp inför vad som, av allt att döma, var planerat att bli en kommunistisk förintelse mindre än ett decennium efter den nazistiska. Till all lycka hann dock Stalin avlida innan någonting sådant kunde iscensättas, och efter Stalins död förklarades den judiska ”sammansvärjningen” ha varit ett fabrikat av myndigheterna. De fängslade läkare som fortfarande var i livet frisläpptes.
De antisemitiska excesserna i Stalins rike spred sig som ringar på vattnet i det sovjetdominerade Östeuropa. Judehatets svarta bok igen:
”Den sovjetiska kampanjen mot kosmopoliter, internationalister och spioner tog upp klichéer liknande dem som tidigare använts mot judarna. Kampanjen fortplantade sig Tjeckoslovakien, Ungern, Bulgarien, Polen och Östtyskland (DDR). Processerna hade tydliga antisemitiska, antisionistiska och antiisraeliska drag. Internationellt mest känd blev rättsprocessen mot den judiske tjeckiske kommunistledaren Rudolf Slánský – en process där antisemitismen förklädd till antisionism blev den bärande beståndsdelen. Förhören och processerna genomfördes under sovjetisk ledning.”
Rudolf Slánský avrättades 1952.
Slánský arresterades i november 1951 och dömdes året därpå till döden. Han gavs den övergripande skulden för Tjeckoslovakiens ekonomiska förfall och påstods ha lett en ”titoistisk-sionistisk-kosmopolitisk” sammansvärjning. Bland 14 åtalade var elva judar. Åtta dömdes till döden, de övriga till livstids fängelse. Slánskýprocessen följdes av flera liknande skådespel fram till 1954. 233 dödsdomar, varav 178 verkställdes, utfärdades, och drygt 35 000 personer ådömdes långvariga fängelsestraff; 22 000 spärrades in i arbetsläger utan dom. Alla dessa var inte judar, men alla processer hade en rabiat antisemitisk ton.
I Polen användes landets traditionella antisemitism som redskap av det styrande kommunistpartiet vid två tillfällen: 1956 och 1968. Vid båda tillfällena lämnade många judar landet. Antisemitismen i mitten av 1950-talet hade sitt ursprung i att en fraktion inom kommunistpartiet gav ”de stalinistiska judarna” skulden för övergreppen under den polska stalinistepoken, då Boleslaw Bierut haft makten. Eftersom det inte var alldeles enkelt att efter judeförintelsen under Andra världskriget helt oförblommerat angripa ”judarna”, tvingades man sätta in antisemitismen i ett inte helt orimligt politiskt sammanhang. I en rad polska städer skedde, särskilt år 1957, grova antijudiska övergrepp samt skändning av judiska begravningsplatser. Gamla konspirationsteorier återupplivades.
Mellan 1956 och 1959 beräknas så många som 50 000 judar ha lämnat Polen, och två tredjedelar av de polska judar som valde att återvända till hemlandet från Sovjetunionen under senare delen av 1950-talet emigrerade vidare. Strax före ingången av år 1960 fanns cirka 30 000 judar kvar i Polen.
Så kom Sexdagarskriget 1967, då Israel sopade golvet med de arabiska aggressorerna och erövrade bland annat Sinai, östra Jerusalem, den så kallade Västbanken och Golanhöjderna. Resultatet blev en ”antisionistisk” – det vill säga som alltid i realiteten en antisemitisk – våg i Östblocket. Den polske kommunistledaren Wladyslaw Gomulka gav den antisemitiska kampanjen en symbolisk start genom att i ett tal den 19 juni 1967 tala om polska judar som ”femtekolonnare”, det vill säga anhängare av staten Israel vilken bekämpades av Östblockets arabiska allierade.
Gomulka talade om polska judar som ”femtekolonnare”.
Snart nog beskylldes Polens judiska befolkning för allt möjligt ont, särskilt sedan stora studentdemonstrationer 1968 – liksom på andra håll i Europa – krävt yttrandefrihet och demokrati. Judar angavs vara pådrivande i ”den amerikanska imperialismens, den västtyska revanschismens och världssionismens gemensamma antipolska konspiration.” Judarnas patriotiska lojalitet ifrågasattes, judiska medlemmar sparkades ut ur det regerande kommunistpartiet, judar anklagades för förtal mot staten, judar mobbades på arbeten och i skolor. Till slut uppmanades Polens judar att helt enkelt lämna landet, eftersom de ju var ”främlingar”, ”kosmopoliter” och ”sionister.”
De pogromstämningar som skapats under åren 1967-70 ledde till att större delen av landets omkring 25 000 judar emigrerade. Bland dem som hamnade i Sverige kan nämnas publicisterna Dorotea Bromberg, Jackie Jakubowski och Maciej Zaremba.
Gomulka tvingades slutligen, efter en minst sagt växlingsrik karriär, avgå i december 1970 för att ersättas av Edward Gierek som högsta kommunisthönset i Polen. Några av läsarna har kanske hört följande historia om Gomulka och hur fort den politiska vindkantringen kunde gå i kommunismens Polen, men jag drar den ändå:
En ny fängelseintern leds in i en cell i Polen någon gång under det kommunistiska styret. I cellen sitter redan tre modstulna herrar mot en av gallerväggarna. Vår nykomling presenterar sig och frågar sedan mannen närmast honom: ”Nå, min vän, hur har du hamnat här?” Mannen tittar missmodigt ner i golvet innan han svarar: ”Jag skrek ‘Död åt Gomulka!’ vid en demonstration.” Samma fråga till näste man i ordningen som knappast är gladare han. Svaret blir: ”Jag ropade ‘Leve Gomulka!'” Nykomlingen vänder sig sedan till den dystre gamle mannen med kal hjässa som sitter ihopkurad längst bort från honom. ”Och hur är det med dig?” blir frågan. Gamlingen tittar upp med plågad blick och svarar: ”Jag ÄR Gomulka.”
Explore posts in the same categories: "Judehatets svarta bok", Andra världskriget, Antisemitism, antisionism, Östblocket, Östtyskland, Boleslaw Bierut, Bulgarien, Dorotea Bromberg, Edward Gierek, Förintelsen, Golanhöjderna, Israel, Jackie Jakubowski, Jerusalem, Josef Stalin, Judiska muséet, Maciej Zaremba, Moskva, Polen, Rudolf Slánský, Salomon Mikhoels, Sexdagarskriget, Sinai, sionism, Sovjetunionen, Tjeckoslovakien, Ungern, Västbanken, Wladyslaw Gomulka
25 januari, 2010 den 6:01
Hittade här en bra redogörelse för den fortsatta antisemitismen efter förintelsen.
Länkar hit från en liten debattsida där jag antyder vad bl.a. min far upplevt.
De viktiga ämnena drar få läsare.
25 januari, 2010 den 1:34
Tack för det, Hans.
Icke desto mindre är det viktigt att uppmärksamma dem. Ringar på vattnet…
25 januari, 2010 den 7:15
Många smyg-rasister ansluter sig till SD, de tror och hoppas att SD gömmer en rasistisk agenda.
SD behöver tydligare förklara sin inställning till tidigare invandrare och efterlevande:
http://debattrummet.wordpress.com/politik/
26 januari, 2010 den 12:17
Jag har svarat Hans på ”Debattrummet.”
Här vill jag starkt ifrågasätta om ”smygrasisterna” verligen söker sig till SD. Möjligen före avknoppningen av ND, då, men knappast längre. Om de ändå, mot förmodan, skulle göra det blir de oerhört besvikna.
Jag menar vidare att det näppeligen finns större skäl att avkräva SD en sådan förklaring än något av de övriga partierna. och jag är definitivt inte ensam om min prosisraeliska/projudiska inställning i dagens SD – den delas av hela partiledningen så vitt jag vet.
Det i dag mest antisemitiska och antijudiska/antiisraeliska partiet är säkerligen (V). Läs till exempel Jinges blogg, för övrigt Lars Ohlys favoritblogg.
26 januari, 2010 den 9:25
Vi som har lite utländskt utseende känner av samhällsrasismen, jantelagen osv på ett annat sätt än ni som inte har det, i de hålor där SD vinner MÅNGA anhängare (upp till 45% enl. lokala tester) känner vi också denna människosyn, i praktiken.
Det finns all anledning att vara misstänksam, SD drar till sig en destruktiv kategori av hatiska personer utan bildning. (Men givetvis inte bara sådana)
Detta måste man jobba med. Upplysning…
Under 90-talet var det förstås mycket värre.
26 januari, 2010 den 1:25
Ja, jo, upplysning och bildning är ju aldrig fel. Samtidigt heller ingen garant mot smyg- eller annan rasism.
Det finns ju oerhört gott om bildade akademiker som faktiskt är ännu vämjeligare i sin rasism och intolerans än så kallat vanligt folk. Hela 60- och 70-talsvänstern bars till exempel upp av dessa.
För övrigt finns det faktiskt en hel del sverigedemokrater med utländsk bakgrund som är både svartmuskiga och inte har en perfekt svensk språkbehandling.
Till exempel här i Södertälje, där uppemot hälften av medlemmarna utgörs av kristna med rötterna i Mellanöstern.
Jag har uppfattningen att SD:s demografiska underlag är på väg mot en betydande beddning.
26 januari, 2010 den 6:00
Finns det en grundfilosofi inom SD att inte beblanda olika religioner i ett land?
Anses judendom och kristendom vara närstående nog för sammanblandning?
Ser man olika risker med en invandrande jude från Indien och en dito från Estland?
(T.ex. giftermål)
26 januari, 2010 den 9:37
Tack för tipset, har aldrig varit inne på någon V-blogg och inte andra politikerbloggar heller för den delen.
Har sen länge tyckt att svensk politik kan avfärdas som ett hycklande skådespel, man kan applicera dessa namn på partierna: Hyckleri(M) Hyckleri(S) Hyckleri(V) osv
hemskast är det med det parti som blandar in ordet ”kristen” i sin okristna agenda. Det kan aldrig gå väl för sådana filurer. Miljöpartiet urvattnas i samma takt de hankar sig uppåt. Precis som miljöaktivisterna som blev mijöministrar, ja i båda fallen försvann glöden.
Mest insyn, utan jämförelse har jag i rättsväsendet.
Samma hyckleri pågår där och det är ännu värre.
(Klickar man på ”Hans” får man några exempel att läsa)
Sverige har länge haft goda resurser pga uppfinningsrika och goda företagare / ingenjörer där många har invandrade föräldrar.
Det är dessa resurser som har gett en skev bild av att vi har haft goda politiker.
26 januari, 2010 den 1:27
Håller i stora drag med dig om hur det ser ut inom politiken och rättsväsendet.
26 januari, 2010 den 5:56
Ok, vad kan man göra åt girigheten och myglet på alla nivåer? Jag har sett tillräckligt i vitögat och sådant avslöjas ju hela tiden, varje enskild sak glöms snabbt bort, osv.
Finns det ett enda hållbart politiskt system?
Demokrati rakt av utan särskilda villkor är uppenbarligen ingen lösning.
Alla kontroll-instanser myglar, slarvar och ignorerar, ofta orkar de inte sätta sig in i komplicerade ärenden. Advokaterna kontrollerar varandra vilket oftast betyder sig själva.
Sak samma betr. poliser och flera andra mygelinrättningar.
J.O. är rena skämtet, J.k. ignorerar ofta tills staten stäms, då får de ändan ur vagnen och använder falska motmedel i många fall, t.ex. falska uppgifter från Kammarkollegiet som är experter på att leverera sådana.
J.K. ingår gladeligen alldeles oskäliga avtal med drabbade.
Jag har för dålig grepp på politiska system för att kunna välja ut det minst dåliga.
Än så länge.
26 januari, 2010 den 10:10
Jag känner inte till någon grundfilosofi i SD om att inte ”beblanda olika religioner i ett land”. Utesluter dock inte att det kan finnas enskilda partimedlemmar som tycker så.
Grundfilosofin är väl snarare att Sverige i grunden är ett kristet land och att kristna värden bör prioriteras. Men det finns naturligtvis även sekulära och ateistiska SD:are, partiet är ju ingen konfessionell sammanslutning. Plus en och annan som gillar det här stuket med fornnordisk religion, men de är säkert i klar minoritet.
Det här med invandrande judar från Indien respektive Estland: att vederbörande råkar vara jude eller icke spelar ingen som helst roll för SD. Partiet har ett helt avspänt förhållande till judar.
Vad som är viktigt för SD är att en invandrare anstränger sig för att ”ta seden dit han/hon kommer”, alltså anpassa sig till svenska förhållanden.
Det var väl Churchill som sa något i stil med att demokrati är ett uruselt system, men att alla andra system är sju gånger värre! Det speglar nog verkligheten rätt väl.
Girighet och mygel får man inte bort genom ett visst politiskt system, det är egenskaper som är inbäddade i den fallna naturen. Och det är ingen politisk utan en andlig uppgift.
26 januari, 2010 den 11:28
Men Svensson är kristen enbart av slentrian.
Fler och fler kryper bort från detta även formellt.
Sverige som kristet är en dålig grund att bygga på, detta saknar relevans. De flesta är ateister eller agnostiker när de lägger handen på hjärtat.
Om man har ett avspänt förhållande till judar så varför inte till den vanlige Indiske hindun eller buddhisten?
Inom religionerna i öst så förekommer sällan konflikter med religiös grund. Konflikter skapas däremot mellan de tre väst-religionerna. Inte mellan t.ex. kristna och hinduer även om de håller på sina ritualer, de som verkligen tror på något gott agerar därefter – fredligt.
Det stämmer sannolikt exakt som du antyder om den fallna mänskliga naturen. Men kyrkan och ingen annan int. har under årtusenden kunnat förändra den.
Alltså måste problemen regleras med ett relativt strängt system för att bibehålla säkerhet och balans i ett samhälle och mellan samhällen.
Systemen måste vara så lika som möjligt varför E.U. är en nödvändighet för ökad stabilitet.
På många punkter failerar SD:s ideologi.
Bristande kunskap inom de flesta fält gör inte saken bättre.
27 januari, 2010 den 11:40
Hans:
Icke desto mindre.
Även om man inte är aktivt troende spelar religionen en roll som uppbärare av normer, traditioner och kultur.
SD har ett precis lika avspänt förhållande till hindher och buddhister som kommer till Sverige, förutsatt att dessa gör en ansträngning att smälta in i sitt nya hemland. Precis som vi svenska lutheraner måste göra när vi flyttar utomlands.
EU kan vara stabilitets – och relationsfrämjande ja, men varför göra det till en superstat? Bättre att det inskränker sig till ett handels- och samarbetsorgan snarare än att förbjuda oss att snusa eller äta surströmming.
På vilka punkter fallerar SD:s ideologi, Hans?
Nej, bristande kunskap är sällan någonting bra. Jag vågar dock påstå att det inte gäller SD mer än etablerade partier – snarare tvärtom.
27 januari, 2010 den 9:54
SD har inte ett avspänt förhållande till t.ex. hinduer och buddhister som kommer till Sverige eftersom de anser att det kommer alldeles för många, att man måste börja reglera invandringen kraftfullt igen.
Att förhållandet är ”lika avspänt som till judarna” (om man ska tolka dig bokstavligt) är säkert sant men säger dessvärre ingenting om inställningen till de invandrare som tar sig in i landet.
Att hävda att EU görs till en superstat tror jag saknar grund. Håller med om att EU har inflytande i för små frågor.
När jag läser SD:s program och ide-dokument hittar jag många uppenbara fel, man påstår att man visar saker fastän man absolut inget visar.
Många av resonemangen är rena noll-resonemang med vackra ord, kanske avsett att imponera på de som inte kan analysera argument?
Jag ska ta upp detta i mitt lilla debattrum med tiden, det är rätt mycket att gå igenom.
I botten på de otaliga ideologi-skavankerna ligger det kraftfulla national-tänkandet som är mer besläktat med Hitlers national-ideer än modern etisk människosyn.
För mig och många andra med filosofisk skolning är det en självklarhet att man alltid ska inrikta sig på det gemensamma inom hela människosläktet, globalt sett och inte laborera med skarpare taggar på stängslet runt Sverige, sådant för bakåt i den mänskliga human-inriktade utvecklingen.
De flesta känner det här intuitivt, SD:s national-agenda är ganska otäck, den smakar illa.
Sådant har inget att göra med kreativ utveckling i något enda hänseende. Det främjar inte forskning och det motverkar förståelsen länder emellan.
Människan är en, inte svensk kinesisk och fillipinsk.
Det är så oerhört mycket som förenar alla människor och det är DET man ska ta tillvara och utveckla.
Idealet är att inte ha några olika länder alls.
Svensken av idag är mycket ringa påverkad av kristna dogmer, sådant finns inte ens omedvetet.
Det finns ingenting i svenskens kulturliv som syftar till att ta tillvara Bibelns ideer annat än rena självklarheter som att inte stjäla, döda sin nästa osv, sådant som är självklart nästan överallt bland gemene man, i alla länder.
Det viktiga är alltså inte diskutabelt utom just inom Islam och därför ska man vara försiktig med import av sådana.
Där är jag helt ense och utökar detta till att man redan vid gränserna är på sin vakt mot gravt psykskadade, potentiella brottslingar bland invandrande flyktingar. Sånt ser en duktig psykolog direkt. Vad man ska göra med dessa personer har jag inte funderat så mycket på, men allt ska vara humant.
Så i viss motto har just jag strängare ideer mot invandring än självaste SD.
27 januari, 2010 den 10:35
Du väljer att missförstå mig och SD i de flesta frågor.
Hur mycket vi eventuellt skulle önska att vi kunde det, kan vi inte ta in all världens buddhister med flera i landet.
Dessa borde väl för övrigt ha det bättre i buddhistiska länder?
Du borde vidare tveklöst skämmas för att ta upp H-namnet i sammanhanget och är inte ett dugg moraliskt bättre än SD trots alla vackra ord.
Jag kämnner mig faktiskt upprörd, eftersom jag under hela mitt vuxna liv varit en övertygad antinazist.
Jo, de kristna dogmerna finns där, om än omedvetet – du kan icke bevisa motsatsen och har inte tolkningsföreträde med all ”filosofisk skolning” i världen.
Vi skiljer oss uppenbarligen också genom att jag betraktar muslimer som människor och inte individer som bör stoppas vid gränserna. Muslimer är alltså sämre än alla andra människor – varför?
Du bygger slutligen ditt resonemang på en massa otydligheter som faktiskt inte har det minsta med filosofisk stringens att göra:
”de flesta känner det här intiutivt”, ”idealet är att inte ha några olika länder alls”…etcetera
– Come on, man! You fool noone but yourself.
27 januari, 2010 den 10:00
Vill lägga till att när det gäller det ”Kristna arvet” så kommer hela tiden nya exempel på hur Svenskarna bryter och VILL bryta mot en del av Bibelns dogmer.
Ibland är inte ens KD emot detta.
Den svenska kristendomen är ett rent skämt, de enda som anstränger sig att följa Bibeln är Jehovas vittnen, en verklig minoritet.
(Trots detta gör de fatala missar som sprider åtlöje)
Skulle vara roligt att höra SD utveckla tankarna om den svenska kristenheten.
27 januari, 2010 den 10:43
Du pratar en massa skit om saker du inte begriper ett skvatt av, Hans!
Och vilka menar du med ”SD”?
Jag har sagt mitt, och jag har en relativt ledande ställning inom SD.
Om du tror att till exempel Jimmie Åkesson eller Björn Söder har tid eller intresse av att ägna tid åt någon som inte har en seriös inställning av att ta reda på sanningen, utan mest är intresserad av ordbajserier, tror du sannolikt fel.
Men försök för allan del…
Problemet med er besserwissrar är, som jag ser det, att ni redan bestämt er för vad ni skall tycka.
27 januari, 2010 den 11:26
Du ger prov på antidebatt utanför sak, okontrollerat huliganbeteende.
Så ser det ut i många av era ”debatter”.
Såg just en annan låg debattstil i Axens blogg utförd av en SD-anhängare. Ännu lägre.
Har sparat det här för att visa upp där det gör nytta ifall du raderar bevisen.
Om jag har en åsikt att något påminner om Hitlers agenda så kan jag skriva det. Jag är verkligen inte ensam om att tycka detta.
Det är brukande av ren logik att skriva att detta påminner MER om Hitlers agenda än en etisk människosyn.
Att du inte orkar läsa namnet Hitler?
Det namnet står väl inte bara för negativt. Han bidrog till viss positiv utveckling som alla bildade vet. Exempelvis bidrog han till framtagandet av Volkswagens folkbil.
Det finns naturligtvis en lång skala mellan Hitlers människosyn och en rent etisk dito.
Varför kan man inte få nämna båda ändpunkterna?
Varför tar du åt dig? Tydligen oerhört känsligt.
Jag har inte skrivit var på skalan SD ligger.
Alla partier kan placeras på den skalan.
Snopet eller hur.
Precis som jag kan avfärda dvs VISA att SD:s ideprogram består mest av svammel så ligger din debattstil på lika ointelligent noll-nivå.
Inte märkligt att så få debatterar med så fula fiskar.
Sätt dig på skolbänken, lär dig lite grundläggande filosofiskt tänkande och lär dig debattera utan att få hjärnblödning i stället för att förstöra för ditt redan fula parti med detta fula betende.
27 januari, 2010 den 11:35
”Hur mycket vi eventuellt skulle önska att vi kunde det, kan vi inte ta in all världens buddhister med flera i landet”
Sällan man läser så genomkorkad antidebatt.
1. Vem har talat om att ta in all världens buddhister?
2. Hur mycket ”ni” önskar detta behöver inte ens yttras
det är totalt oegentligt.
Det är lätt att känna igen ett exploderande hjärnspöke.
27 januari, 2010 den 11:43
Är du inte nykter eftersom du plötsligt inte vet vad SD betyder?
Eller avser du KD?
Inte hört talas om kristdemokrater?
Så du tror du kan mer om kristendomen än jag? Gå in i sak i stället för att skrika om att jag snackar ”skit”.
Faran med Islam känner alla bildade människor till och verkningarna är världen full av. Varför hycklar du om det? Därför är det inget fel i att vara försiktig som jag skrev.
Din debattstil är den sjukaste och spretigaste jag någonsin stött på, är du anti SD ibland och ibland inte ens vet vad SD betyder?
Använder du droger?
Jag gör mig inget mer besvär med den här antidebatten, jag tror du behöver söka hjälp.
27 januari, 2010 den 11:57
Fick visst inte med förklaringen att om en individ övergår till att kasta smuts mot en annan individ i stället för att hålla sig till sak så är det grava fel på förståndet.
Jag brukar förklara det även om det innebär lite smuts tillbaka. Jag startar aldrig en ful smutskastning, du å din sida begriper inte ens när du gör det.
Dåligt förstånd går hand i hand med rasism.
Då var det klart!
28 januari, 2010 den 1:31
Ojdå, de kulorna visste visst var de tog…
Du har naturligtvis full frihet att häva ur dig vilka dumheter du vill, Hans. Om Hitler och allt möjligt annat.
Det innebär dock inte att man måste stå med mössan i hand och bocka inför någon som tydligen har för sig att han är en framstående filosof men mest liknar en gnällig skolpojke som tror sig sitta inne med hela sanningen därför att han just lärt sig multipliationstabellen.
Nog är det anmärkningsvärt att en person som menar sig vara filosfiskt skolad – och du är den andra personen på relativt kort tid som jag ”debatterat” med som tydligen tror att detta är ett carte blanche för att vara mångordig utan att bry sig ett dyft om vad motparten säger utan tvärtom upprepa påståenden som redan besvarats – frekvent i sin ”debatteknik” använder sig av påståenden och antydningar om att debattmotståndaren skulle vara drogad, berusad, drabbad av hjärnblödning, vara en ful fisk, ointelligent samt i behov av vård.
Är detta prov på en högstående debatteknik, tycker du?
Och vem är det som lider av rasism egentligen?
Du finner ju försonande drag hos Hitler och du tycker att muslimer skall särbehandlas vid gränserna, för att ta ett par exempel. Är det sådant man får lära sig på den så kallade skolbänken?
6 februari, 2018 den 1:41
[…] Antisemitismen behöll sitt grepp också i det kommunistiskt styrda, efterkrigstida Polen liksom var fallet i andra öststater såsom Tjeckien och Ungern. Den kulminerade i en kampanj 1967-70 som tvingade merparten av de omkring 25 000 judar som då fanns i landet att emigrera. https://tommyhansson.wordpress.com/2009/11/09/det-judiska-polen-v-kommunistisk-antisemitism/ […]