Vargas Llosa: Snowden och Assange snyltar på friheten

 

 Mario Vargas Llosa är skeptisk till Edward Snowdens hjäteroll.

http://www.svd.se/kultur/snowden-ar-ingen-frihetshjalte_8355790.svd

”Edward Snowden har blivit den senaste mediehjälten för den frivola proggvänstern…”

Så skrev den världsberömde författaren Mario Vargas Llosa, född i Peru 1936, i en debattartikel i Svenska Dagbladet den 18 juli 2013.

Vargas Lllosa, som erhöll Nobelpriset i litteratur 2010 för sin ”kartläggning av maktens strukturer och knivskarpa bilder av individens motstånd, revolt och nederlag”, ifrågasätter med andra ord starkt storheten hos den så kallade visselblåsaren Snowden, född i North Carolina i USA 1983.

Edward Snowden är en före detta CIA-anställd och konsult åt det amerikanska säkerhetsorganet National Security Agency (NSA) som rönte världsvid uppmärksamhet då han sommaren 2013 till tidningarna The Guardian och The Washington Post överlämnade hemliga dokument som avslöjade amerikanska övervakningsprojekt. Senare samma år beviljades han asyl i Ryssland.

Snowden belönades nyligen med den svenska utmärkelsen Right Livelihood Award, som ibland kallas ett alternativt Nobelpris, och höll ett tacktal som sändes via länk från Ryssland till riksdagen, där prisutdelningsceremonin hölls. Mer om detta här:

http://www.thelocal.se/20141201/swedish-mp-give-snowden-asylum-in-sweden

 Edward Snowden – gäst hos Kreml.

Föga överraskande förklarade Snowden i tacktalet att han, lika litet som andra historiska förrädare, inte ångrar någonting av de förbrytelser han gjort sig skyldig till genom att lämna ut sekretessbelagda dokument för allmän publicering.

Att han står högt i kurs på sina håll i Sverige visas inte bara av det pris han nu emottagit in absentia, utan också genom att Miljöpartiets utrikespolitiska talesperson – en man som heter Valter Mutt –  föreslagit att han skulle hämtas upp i Ryssland av ett svenskt regeringsplan och ges asyl i vårt land. Därtill nominerades Snowden i fjol till Nobels fredspris av sociologiprofessorn Stefan Svallfors i Umeå.

Mario Vargas Llosa är som nämnts ovan emellertid inte lika begeistrad. ”Vari består Snowdens storhet?”, frågar sig Vargas Llosa retoriskt och övergår till att räkna upp Snowdens meritlista av avslöjanden av Förenta staternas avlyssningsprojekt, vilka anses ha räddat livet på den Muhammed-karikerande konstnären Lars Vilks; genom NSAs avlyssning uppdagades en islamistisk terroristkomplott riktad mot Vilks.

Om NSA och fallet Vilks har jag tidigare skrivit:

NSAs övervakning kan ha räddat livet på Vilks

Vargas Llosa är således inte imponerad av Snowdens landsförrädiska verksamhet. Han frågar sig varför Snowden inte använde sig av de lagliga möjligheter som finns i den västerländska demokratin USA att ifrågasätta de kränkningar av personers och familjers privatliv som den utbredda övervakningen medfört.

 Julian Assange – gömmer sig på Ecuadors ambassad i London.

Sanningen, menar Vargas Llosa, är att Snowden ”inte har avslöjat någonting som inte redan var känt av alla normalbegåvades människor, även om få av oss hade kunnat föreställa sig omfattningen av de här inspelningarna.”

Det är inte sant att rätten skulle ha blivit så till den grad förfallen i samhällen som Förenta staterna eller Sverige, att man inte kan vara fri utan att bryta mot den. Varken Edward Snowden eller Julian Assange är frihetens riddare, de snyltar på den frihet de påstår sig försvara.

 

 

Kors i taket – två värdiga pristagare!

Det sker inte särskilt ofta, men nu har det hänt – Svenska akademien respektive Nobelkommittén i Oslo har lyckats utse två värdiga nobelpristagare samma år!

Först meddelade Svenska akademiens ständige sekreterare Peter Englund att den latinamerikanske författaren Mario Vargas Llosa utsetts till 2010 års nobelpristagare i litteratur ”för hans kartläggning av maktens strukturer och knivskarpa bilder av individens motstånd, revolt och nederlag.” Därpå tillkännagav den norska kommittén att årets fredspris tilldelats den kinesiske dissidenten Liu Xiabo för dennes fredliga kamp för demokrati och mänskliga rättigheter i kommunismens Kina.

Mario Vargas Llosa: frihetlig författare.

Mario Vargas Llosa, född i Peru den 28 mars 1936, tilldelas Nobels litteraturpris året efter det att den rumänska flyktingen/författarinnan Herta Müller fått samma utmärkelse. Därmed har Svenska akademien överträffat sig själv – två värdiga pristagare åren efter varandra. Romanförfattaren, novellisten och politikern Vargas Llosa tillhör de namn som automatiskt kommit upp till diskussion när det börjat bli dags att utse litteraturpristagare och är internationellt välkänd – något satiriskt ”äntligen” är därför inte på sin plats denna gång.

Vargas Llosa började skriva på 1950-talet och hyste länge en sorts oreflekterade vänstersympatier. Exempelvis tog han Castros revolution på Kuba 1959 till sitt hjärta. Det var dock i egentlig mening först på 1980-talet som han aktiverade sig politiskt , och det chockade naturligtvis mången salongsbolsjevik att han då som nyliberal/konservativ placerade sig till höger på det politiska spektrat. 1987 protesterade han mot den dåvarande peruanska regimens planer på att förstatliga bankerna och ställde 1990 upp som kandidat i presidentvalet. Mario Vargas Llosa såg länge ut att gå mot seger men besegrades i andra valomgången av den japanskättade Alberto Fujimori.

Efter valet lämnade Vargas Llosa Peru för att slå sig ned i Spaniens huvudstad Madrid, där han fortfarande är bosatt. Han har dubbelt peruanskt-spanskt medborgsrskap, men hans författarskap får sannolikt ses som en allmänt latinamerikansk angelägenhet. Att många vänsterhabituéer nu ondgör sig över Svenska akdemiens val får tveklöst ses som ett tecken på att Englund och hans kolleger gjort ett gott arbete den här gången.

Detsamma måste sägas om våra norska Nobel-vänner, som i år revanscherade sig rejält för bottennappet med Barack Obama 2009. Litteraturvetaren Liu Xiabo föddes den 28 december 1955 och är en veteran som demokratiaktivist i det röda Kina. Han har varit gästforskare bland annat vid Oslo universitet, University of Hawaii och Columbia University. Liu deltog aktivt vid demokratidemonstrationerna på Himmelska fridens torg i Peking 1989, vilket ledde till att han förlorade sin tjänst vid Pekings lärarhögskola och att han fängslades i två år.

Liu Xiabo: frihetlig demokratiaktivist.

I december 2008 undertecknade professor Liu jämte ett hundratal andra intellektuella dokumentet Charta 08, vilket krävde ökad demokrati och ökade mänskliga rättigheter i Kina. En tid därefter dömdes han till elva års fängelse för ”uppvigling”, det hårdaste straffet som drabbat en kinesisk dissident sedan mitten på 1990-talet. Lius nobelpris retar förstås gallfeber på de kommunistiska makthavarna i Peking, som kallat till sig Norges ambassadör för att protestera mot nobelpriskommtténs val. Hur professor Liu och hans hustru Liu Xia kommer att behandlas framgent är öppet för spekulationer.

En sak är klar: två på samma gång värdiga och frihetliga pristagare har utsetts.