Esther Horgan nytt offer för terrormorden i Israel

Esther Horgan blev 52 år.

Söndagen den 20 december beslutade sig den 52-åriga sexbarnsmamman Esther Horgan i Tel Manashe i den sydliga delen av Samarien att ta en stärkande promenad. När hon inte återvänt inom rimlig tid larmade maken Benjamin Horgan säkerhetsrelaterad personal. Dagen därpå påträffades Esthers kropp i ett skogsparti nära hemmet. https://worldisraelnews.com/arab-suspect-in-killing-of-mother-of-6-reenacts-murder/

Den 24 december meddelades att personal från säkerhetsorganisationen Shin Bet gripit en 40-årig palestinaarab hemmahörig i Jenin-området som misstänkt för mordet på Esther Horgan. Den gripne har för polisen demonstrerat hur han slog ihjäl Horgan genom att krossa hennes huvud med en sten.

De israeliska säkerhetsstyrkorna fortsätter undersökningen av det brutala mordet i hopp om att kunna gripa misstänkta medarbetare till den arresterade 40-åringen. Enligt regionrådet i Samarien, som jämte Judéen ingår i den så kallade Västbanken, är illdådet tveklöst att betrakta som ”en terrorhandling”. https://en.wikipedia.org/wiki/Tal_Menashe

Det tragiska mordet på Esther Horgan var det tredje terrorrelaterade mordet i Israel under 2020. Jag skrev för kort tid sedan en bloggtext där jag konstaterade, att Israel är på god väg att vinna kriget mot terrorismen. Det omdömet kvarstår – tre fall av terrormord är trots allt ett väsentligt mindre antal än vad som varit fallet under senare år. https://tommyhansson.wordpress.com/2020/12/18/israel-vinner-kriget-mot-terrorismen/

En bild från Esther Horgans begravning.

Esther Horgan har beskrivits som en varmhjärtad person som intresserade sig för bland annar judendom, sionism, historia, filosofi, psykologi, yoga och motion.

Israels regering har tillkännagivit att samfälligheterna i Judéen och Samarien skall stödjas genom bidrag motsvarande 12,5 miljoner US-dollar enligt förslag av premiärminister Benjamin Netanyahu. Därtill kommer närvaron av Israeli Defence Forces (IDF) att förstärkas ytterligare.

En grupp israeliska kvinnor har uppmanat kvinnor i Israel och hela världen att visa sin solidaritet med framlidna Esther Horgan genom att ge sig ut och springa och promenera i syfte att demonstrera att de inte är rädda. https://www.israelhayom.com/2020/12/27/we-do-not-live-in-fear-israeli-women-run-in-memory-of-esther-horgan/

Religionsfriheten sitter trångt i Putins Ryssland

Vladimir Putin i hjärtligt möte med den Rysk-orodoxa kyrkans överhuvud, patriarken Kirill.

Klimatet för religionsfriheten hårdnar i Putins Ryssland. De lagar som reglerar religiösa aktiviteter stramas upp vilket innebär att utåtriktat arbete av typ missionerande och offentliga gudstjänster försvåras. Det hårdnande klimatet beror enligt experter till betydande del på att regimen fruktar att religiösa minoriteters inflytande kommer att öka på bekostnad av den rysk-ortodoxa tron.

Om myndigheterna vill ställa en person inför rätta kan de alltid hitta ett sätt att göra det.

Så sammanfattar Anatoly Pchelintsev, som är professor i juridik och en av Rysslands främsta förespråkare för religionsfrihet, i en intervju med Ljus i Öster läget för troende i Ryssland som inte omfattar det ortodoxa troskonceptet.

Pchelintsev besökte nyligen Sverige och deltog i ett seminarium ägnat åt religionsfrihet i Ryssland som hölls av Ljus i Öster i Dagen-huset i Stockholm. Han är ledare för The Slavic Centre for Law and Justice i Moskva och sedan 25 år tillbaka medlem i statsdumans expertkommitté för religionsfrågor. http://www.ljusioster.se/bad-for-ryssland/

Systematisk diskriminering Anatoly Pchelintsev var med och skrev Rysslands nuvarande grundlag 1993 och menar att det är en bra lag som erbjuder ett gott och tjänligt stöd för religionsfriheten. Den 6 juni 2016 tillkom emellertid en ny ”antiterrorlag” som förbjuder mission och evangelisation utan tillstånd av myndigheterna.

Anatoly Pchelintsev är skarpt kritisk mot de nya ryska religionslagarna.

”Det är en fånig lag – för den är helt ologisk”, menar Anatoly Pchelintsev. ”Den innehåller många motsägelser, vilket gör den svår att använda. Eftersom lagen är så brett formulerad kan myndigheterna, om de vill, alltid hitta ett sätt att anklaga en person utifrån den här lagen.”

Enligt Pchelintsev pågår i dagens Ryssland en systematisk diskriminering inom religionens område. Grupperingar såsom Jehovas vittnen och Scientologerna har gång efter annan blivit förnekade sina rättigheter och trakasserade av myndigheterna. Särskilt kristet protestantiska och muslimska organisationer har ställts inför rätta, uppger Anatoly Pchelintsev: ”Diskrimineringen är medveten och sker mot religiösa grupper som är otraditionella.”

Det kan exempelvis vara fråga om avslag på ansökan om registrering, polisingripanden mot gudstjänster, kyrkomöten samt icke sanktionerad missionsverksamhet, förbud mot religiösa organisationer att äga mark eller kyrkor samt att troende mot sin samvetsfrihet kallats till militärtjänst och tvingas bära vapen.

Jag skrev på min blogg förra året om hur ryska myndigheter året klämde åt grupper som utövade yoga, en aktivitet som Putin-regimen ser på med misstänksamhet. Liksom Falun-gong-rörelsen i Kina syftar yoga till att främja människors andliga disciplin och självständighet, något som alltid varit en nagel i ögat på totalitära härskare vilka dessutom principiellt skyr konkurrerande ideologiska synsätt. https://tommyhansson.wordpress.com/2015/07/05/ryska-myndigheter-forbjuder-yoga/

Myndigheterna saknar kunskaper Anatoly Pchelintsev är upprörd över att statsdumans expertkommitté, som han tillhör, inte fick information om den nya lagen innan den sattes i verket sistlidna sommar. Särskild oroande är det, uppger han för Ljus i Öster, att det hos myndigheterna till stor del saknas kunskaper om religionsfrihet:

Tjänstemän i polisväsendet och i domstolar har missbrukat den nya lagens svagheter, utan att ta hänsyn till den starka grundlagen som garanterar både religionsfrihet och mötesfrihet.

Ikon föreställande den sista ryska tsarfamiljen Romanov, som mördades på Lenins order 1918, numera helgonförklarad. Foto: Tommy Hansson

Enligt Anatoly Pchelintsev och andra religionsexperter finns i botten av de nya lagarna och myndighetsingripandena en grundläggande fruktan för att de alternativa religiösa rörelsernas inflytande skall komma öka och den officiella Rysk-ortodoxa kyrkans makt därmed minska.

Vladimir Putin är själv ortodoxt troende och ser den rysk-ortodoxa traditionen som ett värn för den ryska staten. I dag finns omkring 27 000 registrerade religiösa organisationer i Ryssland. Av dessa är cirka 15 000 knutna till den Rysk-ortodoxa kyrkan. 6000 tillhör den protestantiska kristendomen varav flertalet från Pingströrelsen; därefter i storleksordning kommer Baptistsamfundet och Adventisterna.

Därtill skall läggas cirka 6000 muslimska organisationer samt 400 katolska eller judiska grupperingar. Förutom de registrerade organisationerna och samfunden tillkommer tusentals som är oregistrerade.

Anatoly Pchelintsev understryker att den ryska statens målsättning är att skydda det egna samhället från oönskat inflytande, något som givetvis inte behöver vara fel. Exempelvis finns all anledning att se upp för den växande islamismen på olika håll i det stora ryska riket. Denna skyddsverksamhet sker dock ofta på ett mycket oprofessionellt och okunnigt sätt, framhåller Pchelintsev, som ändå anser ändå att det finns hopp för religionsfriheten i Ryssland.

Här en bloggtext av artikelförfattaren som belyser islams betydelse i det ryska samhället och om myten om Ryssland som spärr mot muslimskt inflytande: https://tommyhansson.wordpress.com/2015/08/01/myten-om-ryssland-som-sparr-mot-muslimskt-inflytande/

Europas nordligast belägna moské, den i ryska Norilsk. Ungefär 15 procent av den ryska befolkningen är muslimer.

Påminner om sovjettiden Nils-Erik Engström och Magnus Lindeman, båda verksamma vid Ljus i Öster, bekräftar i en debattartikel det svåra läget för fri religionsutövning i Ryssland och undrar till och med om situationen kan bli lika allvarlig som den var på den kommunistiska sovjettiden. Engström borde veta vad han talar om, eftersom han tillsammans med kollegan Bengt Sareld satt fem månader i sovjetiskt fängelse i Minsk i nuvarande Vitryssland för att ha försökt smuggla in biblar till kristna trossyskon. (Se Andres Küng: Fallet Engström/Sareld, Proklama 1978, 208 sidor).

Under åren från början av 1990-talet till 2002 fanns, skriver Engström och Lindeman, en väl fungerande religionsfrihet i Ryssland. Sedan Putin blivit varm i kläderna som rysk president har det emellertid blivit alltfler restriktioner i religionsutövandet för andra grupperingar än rysk-ortodoxa sådana. Stora skillnader finns dessutom beträffande hur lagarna följs i olika regioner. Det har alltid varit någon grupp, framhåller debattörerna, som haft särskilda svårigheter med myndigheterna.

I våras presenterades så förslag om nya bestämmelser i syfte att ”införa ytterligare åtgärder för att motverka terrorism och garantera den allmänna säkerheten”. Den 6 juni i år skrev Putin under den nya lag som trädde i kraft den 20 juli och som Anatoly Pchelintsev sågar här ovan.
Engström och Lindeman framhåller: ”Det är den hårdaste religionslagen sedan Chrusjtjovs tid vid makten på 1950-talet. Den drabbar främst de ryska evangeliska kyrkorna och alla deras internationella samarbetspartners.”

Enligt de nya lagarna kan pastorer tillåtas att missionera om vederbörande har skriftligt tillstånd och håller sig inom de egna lokalerna, men om andra medlemmar i en församling eller ett samfund bedriver utåtriktat religiöst arbete kan det bli problem. Religiösa möten i privata lägenheter är förbjudna.

Det kan enligt de nya lagbestämmelserna anses röra sig om otillåten missionsverksamhet om en person är på uppdrag för en religiös förening och håller en predikan, bjuder in till gudstjänst, ger bort litteratur eller annat tryckt material alternativt sprider ljudinspelningar eller videos. Det krävs ingen större fantasi för att inse, att de nu aktuella lagarna och förordningarna påminner rätt mycket om hur det var på sovjettiden, även om man inte längre spärrar in religiöst troende på mentalkliniker eller ägnar sig åt tortyr.

Nils-Erik Engström (till vänster på bokens omslagsbild) satt fängslad i dåvarande Sovjetunionen för bibelsmuggling. Foto: Tommy Hansson

Det är vidare tillåtet för en samfundsmedlem att prata med andra om sin tro men ej bjuda in till andakt eller annan religiös sammankomst. Böter för dem som döms skyldiga kan omfatta summor upp till motsvarande 140 000 kronor för samfund och 7000 kronor för privatpersoner.

Varför kläms kristna åt? I en av de första domarna enligt den nya religionslagen ålades pastorn Ebenezer Tuah, som kommer från Ghana men är bosatt i Ryssland, att betala 50 000 rubel (7000 kronor) i böter. Pastor Tuah hade ordnat religiösa möten samt lagt ut information om sin tro på Internet i propagandistiskt syfte. Sådan går icke för sig i Putins Ryssland anno 2016.

Nils-Erik Engström och Magnus Lindeman konstaterar i sitt debattinlägg i Ljus i Öster att de nya ryska lagarna står i direkt strid mot vad som stadgas i FNs deklaration om de mänskliga rättigheterna om att ”var och en har rätt till tankefrihet, samvetsfrihet och religiös frihet” samt att ”var och en har rätt till åsiktsfrihet och yttrandefrihet” (artikel 18 respektive 19).

Om nu syftet med de nya religionslagarna är att förhindra terrorism, vilket naturligtvis är en fullt legitim målsättning, kan man slutligen fråga sig varför kristna trosbekännare kläms åt på ovan beskrivet sätt – det är ju inte kristna som ägnar sig åt självmordsbombningar och andra typer av terrordåd.

 

 

 

 

 

 

 

 

 

Ryska myndigheter förbjuder yoga

 Min yogabok från 1960-talet. Foto: Tommy Hansson

Ryska myndigheter börjar nu betrakta yoga som en påstådd del i en oönskad religiös kultverksamhet.

Den brittiska tidningen The Independent rapporterar att minst två studior – Aura och Ingara i den centralt belägna staden Nizjnevartovsk – fått brev från kommunala makthavare med uppmaningen, att upphöra med all yogaundervisning i kommunala byggnader. http://www.independent.co.uk/news/world/europe/russia-bans-yoga-as-part-of-crackdown-on-religious-cults-10355676.html

Närmare bestämt gäller det hathayoga, den yogaform som är mest känd i Europa och som erbjuder stressade västerlänningar en möjlighet att genom övningar och meditation få bättre personlig balans och koncentration. Hathayoga (hatha betyder kraftfull) kan sägas vara en ”lagom” yogaform för västerlänningar, där övningar och ställningar inte anses vara alltför svåra att genomföra. 1949 öppnades ett nordiskt institut i Stockholm med syftet att lära ut hathayoga.http://nordiskyoga.se/virya-

 Patriarken Kirill, överhuvud för Rysk-ortodoxa kyrkan, och president Putin. Oberoende andlighet ses med misstänksamhet i Ryssland.

Den engelskspråkiga tidningen Moscow Times http://www.themoscowtimes.com/news/article/central-russian-officials-crack-down-on-yoga-in-bid-to-stifle-spread-of-occultism/524552.html refererar till två brev i vilka kommunala befattningshavare i Nizjnevartovsk, en stad med cirka 265 000 invånare vid floden Ob, diskuterar möjligheterna att sätta stopp för den anstötliga yogaverksamheten.

Det ena är avfattat av en Sergej Levkin, förste biträdande chef i kommunledningen, och ställt till chefen för social- och ungdomspolitiken. Brevet uppmanar den senare att vidta åtgärder för att stoppa lektionerna i hathayoga: ”Åtgärderna är nödvändiga för att förhindra spridningen av nya religiösa kultur och rörelser.”

I det andra brev som omnämns av Moscow Times hävdas det att hathayoga är ”oupplösligt förenat med religiösa handlingar” samt är av ”ockult karaktär”.

Nyligen avhölls den första International Yoga Day runt om i världen. I yogans hemland, Indien, menade en muslimsk politiker att detta var ett försök att tvinga på folk hinduiska seder och bruk, vilka anses strida mot den muslimska religionen. En hinduisk nationalistpolitiker svarade med att alla yogakritiska muslimer borde ”dränka sig i havet”.

 De kinesiska myndigheterna uppskattar inte ideologisk konkurrens.

Det är inte svårt att urskilja den verkliga anledningen till den negativa attityden gentemot andliga och/eller religiösa företeelser. Putins Ryssland tycks vara på väg att utvecklas i en alltmer totalitär riktning, sovjetiseras om man så vill. Samtidigt ökar aggressiviteten mot utlandet. För diktatorer har det alltid varit oroande med ideologiska eller andliga strömningar som uppmuntrar personlig utveckling och självständighet, något som gör folk mindre benägna att gå i överhetens ledband.

Därför går det kommunistiska Kina hårt fram med meditationsrörelser såsom Falun gong, men även kristna drabbas hårt av den kinesiska religionsförföljelsen. Ryssland ser nu ut att närma sig Kina också på detta område. Tidigare har det båda länderna intensifierat det militära samarbetet sins emellan, som framgår av min analys i Dispatch International här: http://www.d-intl.com/2015/05/15/ryssland-och-kina-i-nara-samarbete-for-att-bryta-amerikansk-militardominans/

I Am Happy!

WATCH: Israelis Dance to Pharrell’s ‘Happy’

Det är nog ingen överdrift att påstå, att Israel är ett av jordens mest utsatta länder. Det ligger som en ö av civilisation i ett ogästvänligt hav av fientligt inställda stater vilka inget hellre vill än att se den judiska staten och dess folk utplånas från jordens yta.

Ändå förmår Israels invånare bevara livsgnistan och glädja sig åt sin sammanhållning och vad man åstadkommit inom en rad områden. Som några av invånarna i staden Beit Shemesh ett stycke väster om Jerusalem (som betyder Solens hus eller Solens tempel) med 80 600 personer (2010).

Ett par av Beit Shemeshs ultraortodoxa judar utför  yogaövningar.

På den korta video, publicerad av sajten United With Israel,  man kan se via länken överst visar Beit Shemesh-borna prov på ren lycka och livsglädje genom att dansa till sången och tonerna av Pharrell Williams sång ”Happy”.

Jag blir på så gott humör när jag ser och hör detta att jag vidarebefordrar filmen till er på detta sätt, kära läsare. Själv lider jag för tillfället av ett svårartat ryggskott – kan inte röra mig utan smärta – men tänker inte det låta hindra mig att känna mig glad och lycklig.

Jag vet ju också av erfarenhet att det går över om någon dag!