Om en meteor, ett mordminne och en melodifestival

 En meteor på väg mot jorden.

I fredags utanför Södertälje stadshus stötte jag ihop med en bekant som frågade hur jag mådde. ”Bra”, svarade jag, varpå bekanten kommenterade: ”Du ser pigg ut, Tommy”.

Det var en sådan där helt alldaglig händelse som jag har för vana att hämta inspiration ur. Det behövs inte så mycket för att jag skall bli på gott humör. Och, jo, jag känner mig faktiskt ganska pigg och i god form för tillfället. Jag tänker att det eventuellt kan ha att göra med att jag just nu gör ett uppehåll med alkoholhaltiga drycker.

Det vore mig fjärran att bli nykterist, men ibland kan det nog vara bra att låta vitala kroppsorgan vila sig litet. Faktum är att jag gör det i solidaritet med en närstående person som av medicinska skäl inte bör inmundiga alkohol. Har heller inga som helst abstinenssymptom, vilket jag inte heller hade väntat mig.

Den gångna veckan började annars på ett lika ovanligt som intressant sätt. När jag på måndagkvällen gick ut på balkongen för att ta mig ett bloss strax efter sjutiden på kvällen kunde jag iaktta ett anmärkningsvärt himlafenomen: jag såg ett eldklot som flammade upp på natthimlen, likt en stjärna som plötsligt ökar drastiskt i storlek. Det var en ganska omtumlande upplevelse.

Jag berättade om den celesta tilldragelsen på Facebook och fick några möjliga förklaringar från några FB-vänner. Det handlade om att det kunde vara fråga om inbillning (jag ville ju ”så gärna tro” att jag sett något ovanligt), något som hade att göra med en satellit eller annat människotillverkat föremål på irrfärd i rymden, ett järtecken (kanske för att Putin var i antågande eller att Löfven är på fallrepet), att jag hade rökt något olämpligt (jag röker bara Prince), en supernova eller kanske en meteor.

 Supernova.

Av dessa mer eller mindre fantasirika förklaringar har jag fastnat för det sistnämnda (tack, Helena Sterner!): en meteor. Det är ett faktum att en meteor dök upp i atmosfären ungefär samtidigt som jag siktade eldklotet och sedan störtade i Atlanten: http://www.msn.com/sv-se/nyheter/utrikes/en-meteor-har-tr%C3%A4ffat-jorden-%E2%80%93-och-du-har-inte-m%C3%A4rkt-n%C3%A5gonting/ar-BBq06I5?li=AAb2bl2&ocid=mailsignoutmd#image=BBpZQpF

En meteor brukar förvisso ha en ”svans” efter sig, men ovan nämnda Helena föreslog att dess avsaknad kan ha berott på att meteoren var på väg i riktning mot mig varför svansen förblev osynlig för mitt öga, och det dessutom föreföll som om meteoren stod stilla.

Ett tag funderade jag på om det jag obestridligen sett kunde ha varit en så kallad supernova, det vill säga en stjärna som hastigt flammar upp för att därefter explodera och sedan bildar en neutronstjärna eller ett ”svart hål”. Efter att ha läst på om supernovor inser jag att det sannolikt inte kan ha varit vad jag såg. Dock skall en supernova vara på gång under första delen på innevarande år: http://www.iflscience.com/space/astronomers-know-star-will-go-supernova-2016

Vad det än var jag såg, så var det en minnesvärd upplevelse vår Himmelske förälder ville bjuda mig på denna afton. Personligen ser jag bevis för Guds existens i den majestätiska stjärnhimlen men också i myrstacken eller spindelväven; ja, i all den strikta lagbundenhet som råder överallt i skapelsen där ingenting sker slumpvis. Om att se Gud i universum och naturen har jag tidigare skrivit följande: https://tommyhansson.wordpress.com/2013/12/08/bevisat-gud-finns/

 Olof Palme hyllades efter mordet för 30 år sedan med ett sovjetiskt frimärke.

Eljest kretsar mycket i ögonblicket kring mordet på Olof Palme – detta skrivs på dagen för 30-årsminnet av illdådet – samt Melodifestivalen (”Mellon”), vars senaste upplaga i en till synes ändlös rad av alltmer degenererade spektakel hölls i går. Jag måste tillstå att jag i stort förlorat intresset för båda. Det vettigaste som skrivits om Palmemordfallet på sistone är detta DN-inlägg av förre statssekreteraren Ulf Dahlsten (S):http://www.dn.se/debatt/den-obekvama-sanningen-om-mordet-pa-olof-palme/

Den ”obekväma sanning” Dahlsten ger uttryck för är det enligt min mening uppenbara, att det var Christer Pettersson som mördade Palme. Det är en uppfattning som delas av Palmes familj med hustrun Lisbet, som såg mördaren på en meters håll, i spetsen liksom av alla polisutredare med någon insyn i fallet. Pettersson fälldes sedan i tingsrätten och erkände efteråt mordet vid flera tillfällen. Sedan friades han otroligt nog i hovrätten, men det innebär naturligtvis inte att han med nödvändighet är oskyldig.

Senaste gången jag hade något som helst utbyte av Melodifestivalen var 2012, då det trots allt fanns färgstarka deltagare som Björn Ranelid, Thorsten Flinck och Doreen som ju också vann Eurovisionsschlagern till slut.

I övrigt flyter väl det mesta på som vanligt med kommunala möten av olika slag, artikel- och bloggskrivande, en och annan intervju, musiklyssnande och litet funderande över när jag skall hålla min årliga Irlands-middag (om jag nu skall ha den i år, men det lutar nog åt det). Det är om någon månad hundraårsjubileum för det episka Påskuppproret , och någon månad därefter reser jag till Dublin och Belfast för att i någon mån uppleva historiens ordspråksmässiga vingslag.

 Asylkrisen.

På tal om intervjuer. SD Södertälje har uppmärksammats en hel del internationellt, och nu senast publicerades på en amerikansk sajt en analys av asylläget i Sverige och allmänhet och Södertälje i synnerhet där denna bloggare samt riksdagsmännen David Lång och Kent Ekeroth kommer till tals:https://philosproject.org/asylum-crisis-sparks-soul-searching-in-stockholm/

I morgon skall vår gruppledare Beata Kuniewicz och jag sammanträffa med en reporter från den SD närstående nätsajten Samtiden här i Kringelstan för ett förhoppningsvis givande samtal i samtiden (!). Därefter är det dags för kommunfullmäktige att sammanträda, bland annat för att ta ställning till min motion om att uppmärksamma Internationella mansdagen i kommunen.

Bland de av mina blogginlägg vilka, som det brukar heta, ”trendat” den gångna veckan märks slutligen denna dikt som jag kallat ”Vårvinter” som fått många fler besök än mina anspråkslösa dikter vanligen får: https://tommyhansson.wordpress.com/2014/02/23/varvinter/

 

Ord och uttryck som borde vara bannlysta

Inspiration till det här inlägget fick jag när jag för hundrafemtielfte gången fick syn på ordet ”klimatsmart” i något sammanhang. Här följer således en lista på några ord och uttryck jag helst vill se utmönstrade från svenska språket – eller i förekommande fall åtminstone använda på rätt sätt. Detta oavsett om de har en politisk innebörd eller ej.

Klimatsmart
Nyckelord i reklam och opinionsbildning som bygger på (van)föreställningen, att vi kan förändra klimatet till det bättre om vi vidtar vissa mått och steg i vardagslivet.

Snicksnack. Ingen kan inbilla mig att den så kallade globala uppvärmningen kommer att hejdas om jag skulle komma på tanken att slänga matrester och mjölkförpackningar i skilda avfallspåsar eller stänga av min ljudanläggnings stand-by-läge. Eller för den delen sluta andas för att stävja koldioxidutsläppen. Klimatet har skiftat i alla tider alldeles oberoende av mänsklig påverkan och kommer fortsätta göra så.

Hållbar
Ännu ett ord från det miljörelaterade fikonspråket översatt från engelska sustainable. Ett nonsensord i detta sammanhang som kan betyda allt och ingenting men som låter trovärdigt på ett vagt sätt.

Ett glas kan vara hållbart såsom Duralex-glas i den forna Radio Nord-reklamen (ni som är litet äldre vet vad jag talar om). Inte min hantering av soporna eller mitt val av toapapper. För övrigt brukar jag dryga ut soppåsarna med en eller annan glasflaska jag inte får pant för.

Ekologisk
En etikett eller beteckning som i realiteten nästan uteslutande är ett smart sätt för födoproducenter att ta ut ett högre pris för produkten i fråga. Engelskspråkig motsvarighet är organic.

Undersökningar har i flera fall visat att det inte är någon som helst skillnad närings- eller hälsomässigt mellan ”ekologiska” och ordinära produkter.

Alternativa energikällor
Sådant som miljönissarna försäkrar oss kommer att ersätta kärnkraft och olja inom något decennium på sin höjd. Det har man sagt ända sedan kärnkraftsomröstningen ägde rum för 30 år sedan utan att ha kommit ett steg på vägen sedan dess.

Alternativ till kärnkraft?

Sanningen är att exempelvis vindkraft och solkraft aldrig kommer att försörja större enheter än små byar och experimentsamhällen reserverade för de värsta gröna kufarna. I verkliga livet blir alternativet i stället kolkraft.

Median
Alltså användandet av det latinska ordet media, som är pluralis, i singularis. Exempel: den svenska median har rapporterat…Ett medium, flera media (eventuellt medier) skall det vara. Absolut aldrig en eller ett media.

Främlingsfientlig
Ett ord som används flitigt i syfte att misstänkliggöra Sverigedemokraterna. Ingenting annat än ett politiskt kodord för att mäla ur partiet i fråga ur den anständiga politiska gemenskapen. Ingen kan rimligen vara fientlig gentemot alla främlingar, som professor Helene Lööw konstaterat.

Sverigedemokrater är förvisso kritiska till svensk invandringspolitik och en hel del annat, men plockar knappast fram blydaggen eller hagelgeväret om de ser en gäst de inte känner igen i stampuben.

Ultimata
Direktimporterat ord från engelskan som används i stället för svenska ”slutgiltiga.” Vanligt i reklamen för att beteckna en enastående – se där en annan tänkbar ersättning – bra produkt.

Ren avrättning
Uttrycket används av nyhetsmedia och ibland till och med av poliser, som sannerligen borde veta bättre, för att beteckna ett särskilt brutalt mord. En avrättning är dock ett straff som efter vederbörlig  rättsprocess  kan utmätas för extremt grova brott i länder såsom Kommunistkina, Iran eller USA. I de båda förstnämnda länderna behöver brottet inte ens vara särskilt grovt eller ens ett brott.

Om en medlem ur Bandidos skjuter ihjäl en snubbe från Hell´s Angels så är det banne mig ingen avrättning utan ett mord eller kanske rentav ett lönnmord. Om man till varje pris måste nämna ordet ”avrättning” i sådana sammanhang kan man lämpligen ta efter amerikanerna, som säger execution style. Alltså ”avrättningsliknande.”

Kollegor
Det korrekta uttrycket för personer i samma ställning som en själv eller andra personer som tillhör någon viss kategori är kolleger, ingenting annat.

Hustru och hustru?

Äktenskap, gift med
Det skall väl egentligen inte behöva sägas att personer av samma kön inte kan gifta sig med, det vill säga ingå äktenskap, med varandra. Ett äktenskap kan definitionsmässigt aldrig vara någonting annat än en förening mellan en man och en kvinna. Alltså inte mellan personer av samma kön eller fler individer än två. Eller mellan människor och representanter för djurriket.

Sedan får svenska lagstiftare, pastorer eller andra auktoriteter i ämnet säga vad de vill. Eva och Efva eller Mark och Jonas kan inte vara gifta med varandra, möjligen leva i ett partnerskap eller på sin höjd under äktenskapsliknande former.

Lönekuvertet
Hur länge sedan var det någon som fick sin lön för utfört arbete i ett kuvert och inte insatt på konto? Just det – det har troligen inte hänt under det senaste halvseklet.

Ändå envisas politiker och journalister med att använda detta osedvanligt obsoleta uttryck när de talar/skriver om löner i någon form.

Sexualfientlig
Politiskt korrekt kodord som används om allt och alla som till äventyrs anser att sexuell avhållsamhet kan vara bra i vissa sammanhang. Till exempel när det gäller ungdomar som inte är torra bakom öronen eller för att förebygga oönskade graviditeter och aborter. Genast frammanas bilder av nunnor med snörpta munnar samt hallelujaropande fanatiker.

Sekt
Ordet sekt användes ursprungligen för att beteckna en valfri religiös rörelse. Katolska kyrkan är till exempel en sekt, den protestantiska delen av kristenheten en annan.

En betydelseförskjutning har dock skett under årens lopp, så att ”sekt” numera används enbart i negativ betydelse och främst för att brännmärka riktningar man inte förstår sig på eller för all del också rena galenpanneföreteelser. Vilketdera spelar mindre roll,bara en negativ bild frammanas.

Håna
Ett ord som kommit att användas alltmer under senare år. Ofta är det någon TV-personlighet som förklaras håna en annan individ/individer. Exempel: ”Ranelids hån mot Let´s dance-juryn”. Det kan också vara en politiker som påstås håna en antagonist: ”Reinfeldts hån mot Mona.”

Om man hånar någon betyder det egentligen att man är synnerligen elak och/eller ojust mot den personen. Numera kan det emellertid betyda att någon bara är litet smårolig mot en annan varför den ursprungliga betydelsen märkbart devalverats.

Selma: vår största författarinna.

Författare
Av någon anledning skall numera alla kvinnor som skriver böcker kallas författare. På samma sätt sägs alla personer av feminint kön som skulpterar vara skulptörer. Anledningen torde vara att ”författarinna” eller ”skulptris” skulle vara nedvärderande och förringa de kvinnliga insatserna.

Kvalificerat nonsens, givetvis. Det går nämligen fortfarande utmärkt att skriva sångerska eller skådespelerska trots att dessa feminina yrkesbeteckningar logiskt sett borde vara minst lika nedvärderande som författarinna eller skulptris anses vara. Bland genusideologerna är dock logik en klar bristvara. För mig kommer Selma Lagerlöf alltid att vara en författarinna och därtill en av de stora inom litteraturen.

Sjuksköterska
Givetvis anses det helt okay att nedvärdera eller förringa mäns yrkesinsatser. Därför spelar det ingen roll hur mycket män som arbetar inom sjukvården protesterar mot att bli kallade ”sjuksköterskor.” Om det nu finns de som gör det.

Nattduksbord
De som slentrianmässigt använder detta ord borde kanske någon gång fundera över vad i helvete en ”nattduk” är för något. En duk som bara används på natten? Sådant slag finns inte. Det korrekta ordet för det lilla bordet bredvid sängen är nattygsbord. Tyg betyder redskap, hjälpmedel – i fallet med nattygsbordet ting som väckarklocka, vattenglas med eller utan löständer i, böcker eller vad det nu kan vara.

 

Mankell misshandlar svenska språket.

Innan
I dessa yttersta av tider finns knappt längre någon människa som kan skilja mellan innan och före. Skriver man ”innan” i en mening måste det ske ett eller annat därefter. Till exempel ”innan vi åt oss mätta.” Det heter naturligtvis inte ”före vi åt oss mätta.” Det vet dock uppenbarligen inte herr Mankell som skrivit en bok – som givetvis också blivit film – som han kallar ”Innan frosten”. Det korrekta hade varit ”Före frosten”. Eller ”Innan frosten kom”.

Dramatikern Lars Norén, som härom året skrev en bok på flera tusen sidor där han brännmärkte allt och alla i Sverige han trodde sig kunna hitta några fel på, visste inte bättre än att han gav en teaterpjäs titeln ”Ett sorts Hades.” Ett sorts…skicka hit luktsaltet, någon!