Posted tagged ‘SVT’

Om medias Messias-komplex: Expressen anser sig stå över lagen

15 augusti, 2019

Att journalister i allmänhet och särskild dem som är verksamma i mainstreammedia har en mycket hög uppfattning om sig själva visste vi redan. Förhållandet bekräftas på ett närmast övertydligt sätt i ett inlägg den 11 augusti av Expressens kulturchef och ställföreträdande ansvarige utgivare Karin Olsson, där denna ifrågasätter att medierna måste följa gällande lagar. https://www.expressen.se/kultur/vi-maste-prata-om-den-nya-jarnrorsskandalen-/

Olsson är upprörd över att Patent- och marknadsöverdomstolen ålagt SVT att betala ett skadestånd omfattande 190 000 kronor för att ha kränkt förre riksdagsmannen Kent Ekeroths (SD) upphovsrätt till en film denne gjorde i samband med den omskrivna så kallade järnrörsskandalen sommaren 2010. SVT skall enligt domen också stå för Ekeroths rättegångskostnader.

Karin Olsson: ”…medierna förväntas vara laglydiga”.

De blivande riksdagsledamöterna Ekeroth och Erik Almqvist samt Christian Westling råkade i överförfriskat tillstånd fram på småtimmarna  i delo med några personer i centrala Stockholm. I försvarssyfte plockade ett par av SDarna upp långa lättmetallrör som låg på gatan. Det var alltså närmare bestämt inte frågan om järnrör, men järnrör är naturligtvis mer rubrikskapande än lättmetallrör.

Nu tänker jag på intet sätt försvara de trenne SDarnas uppträdande denna olycksaliga natt – det var förvisso under all kritik och föga hedrande för det parti som valdes in i riksdagen några månader efter händelserna. När dessa blev allmänt kända något år senare tvingades Erik Almqvist, som då var partiets ekonomisk-politiske talesman, avgå och slog då upp sina bopålar i Ungern. Ekeroth tvingades tacka för sig efter ett krogtumult flera år senare.

Jag har följaktligen inte mycket att erinra mot Karin Olssons beskrivning av det faktiska händelseförloppet mer än själva termen ”järnrörsskandal”, eftersom det rent faktiskt inte gällde några ”järnrör”. Det verkligt intressanta med Olssons inlägg är dock inställningen, att media inte behöver följa gällande lagstiftning. Den inställningen är så typisk för många journalisters Messias-komplex. De anser sig stå över lagen bara genom att vifta med yttrandefrihetskortet.

Karin Olsson uttrycker det på följande sätt:

Nästa ”järnrörsskandal” kommer kanske aldrig att publiceras nu eftersom medierna förväntas vara laglydiga.

Sista ordet är inte sagt i detta rättsfall, eftersom SVT överklagat domen till Högsta domstolen (HD). Det skall sägas att medier såsom Göteborgs-Posten och Svenska Dagbladet tidigare tvingats betala skadestånd till Ekeroth, som därvid ”tjänat sig en hacka” enligt Karin Olssons magsura kommentar. Förhoppningsvis har HD tillräcklig stake för att stå emot trycket från systemmedia.

Kent Ekeroth fick rätt mot SVT.

Patent- och marknadsöverdomstolen har tidigare avvisat KD-politikern Sara Skyttedals upphovsrättsliga anspråk gentemot Dagens Nyheter, då tidningen publicerat hennes privata bilder från Israel där den nuvarande EU-parlamentarikern står bredvid en israelisk stridsvagn. Olsson gör den förmodligen korrekta iakttagelsen, att DN friades därför att Skyttedal – till skillnad från Ekeroth – själv publicerat sina bilder på nätet. Om detta var en rätt bedömning eller ej undandrar sig mitt bedömande.

Låt mig slutligen säga att yttrandefrihet och allmänintresse är viktiga värden i en demokrati. Det är emellertid laglydighet också. Den lärdom Expressen och alla andra bör dra av domen mot SVT är att media och dess medarbetare måste följa lagarna som alla andra medborgare. Gör man inte det får man räkna med rättsliga påföljder.

Fallet Eskil Erlandsson: hur kan någon längre hysa förtroende för svenskt rättsväsende?

8 augusti, 2019

Eskil Erlandsson står åtalad för att ha tafsat på kvinnliga riksdagskolleger.

I våras redovisade SVTs Uppdrag granskning alarmerande statistik avseende våldtäktsbrott. Antalet våldtäktsanmälningar ökar samtidigt som andelen uppklarade våldtäktsbrott sjunker.

Endast en av tio anmälda våldtäkter mot kvinnor över 15 år leder enligt granskningen i själva verket till åtal. En tungt vägande orsak till denna skrämmande statistik förklaras vara, att våldtäkter är ett brott med låg status inom polisen. https://www.svt.se/nyheter/granskning/ug/darfor-laggs-valdtaktsutredningar-fortfarande-pa-hog-de-ar-inte-sarskilt-coola-att-utreda

Denna inställning kan lämpligen jämföras med hanterandet av ett nu aktuellt rättsfall: före detta jordbruksministern och riksdagsledamoten Eskil Erlandsson, född 1957, anklagades i samband med #metoo-uppståndelsen för att ha tafsat på riksdagskvinnor från det egna partiet samt Moderaterna. Erlandsson är nu stämd inför rätta för att ha lagt handen på tre kvinnors lår.

Erlandssons egen förklaring till sitt handlande är åtminstone rätt underhållande. Han har i polisförhör enligt Expressen förklarat att han lider av en ”fysisk åkomma”: ”Detta (åkomman) gör att jag väldigt, väldigt ofta…ja masserar mina lår, mina knutar i händerna, mina leder, och det gör att jag kan   peta på en människa som sitter jämte.” Av en händelse har samtliga dem Erlandsson petat på råkat vara kvinnor. https://www.expressen.se/nyheter/eskil-erlandssons-forklaring-till-misstankarna-fysisk-akomma/

Antalet anmälda våldtäktsbrott i Sverige har ökat mycket kraftigt under perioden 1975-2017. Källa: BRÅ.

Jag överlåter åt rätten att avgöra huruvida Erlandssons förklaring är trovärdig eller inte. Eskil Erlandsson nämndes som en tänkbar efterträdare till Maud Olofsson, när denna avgick som Centerpartiets ledare 2011. Som alla vet gick budet istället till Annie Lööf, liksom Erlandsson född i Småland.

Eskil Erlandsson må vara en snuskgubbe som förtjänar att hängas ut, men det bör påpekas att han inte misshandlat, våldtagit eller veterligen försökt våldta någon. Han har däremot ägnat sig åt ovälkommen kroppsberöring, vilket givetvis är oacceptabelt för såväl politiker som alla andra.

Om man emellertid jämför Erlandssons förseelser med den rådande våldtäktsepidemin kan jag inte annat än misströsta över det svenska rättsväsendets prioriteringar. Bara en liten del av våldtäktsanmälningarna leder som vi sett ovan till åtal och naturligtvis ännu färre till fällande dom. Jag har  mot den bakgrunden mycket svårt att förstå hur någon längre kan hysa förtroende för svenskt rättsväsende.

Erlandssons tafsande skall ha ägt rum 2016, 2017 och 2018.

Ve och fasa – för många svenskar och män i orientering och golf…

1 augusti, 2019

Orientering är en av Sveriges mest framgångsrikaste idrotter med mängder av VM-medaljer och andra internationella utmärkelser på meritlistan. I dagarna hålls världens största orienteringstävling, O-ringen, i Östergötland vilken varje år lockar omkring 20 000 deltagare i åldrarna 5-95 år. Med över 85 000 aktiva rankas orienteringssporten som landets 17e största sport.

En orienterare med misstänkt svenskt utseende.

Orientering är, kort sagt, en sport med vind i seglen. Detta är dock inte tillräckligt bra för somliga. Nu klagas det på att orienteringen har alldeles för många svenskar och akademiker som utövare. ”Det är väldigt mycket medel-Svensson och akademiker”, citeras Motala AIFs ungdomsledare Lotta Haraldsson. ”Det är lite konstigt, för det är en ganska billigt sport.” https://www.svt.se/nyheter/lokalt/ost/brist-pa-mangfald-i-landets-orienteringsforeningar

Det är en beskrivning som Maria Krafft Helgesson, tillförordnad ordförande i Svenska orienteringsförbundet, instämmer i: ”Jag håller absolut med om att det är en homogen grupp. Det är en utmaning vi har framöver.”

Verkligen? Jag undrar för min del om det kanske rentav kan vara så, att det är just denna homogenitet som är nyckeln till orienteringens framgångar. Alla som någon gång sysslat med idrott – eller andra samhällsaktiviteter med för den delen – vet att det förhöjer tillfredsställelsen hos de aktiva att göra saker tillsammans med likasinnade och med likartade referensramar.

Räkna dock inte med att det är något som förbundshöjdare och andra som är mer eller  mindre paniskt förskräckta att få kritik av den mångkulturalistiska eliten kommer att ta hänsyn till. Det skulle i det perspektivet inte förvåna denna bloggare ett ögonblick, om vi härnäst kanske får se en drive från orienteringsförbundet inriktad på att, med taktfasta applåder från media och etablissemang, få ensamkommande afghaner eller nordafrikaner att börja orientera.

Ett likartat syndrom som nu orienteringen utsatts för tycks även ha drabbat golfen. Golf har på några decennier avancerat till att bli en verklig folksport med närmare en halv miljon aktiva och ett oräkneligt antal golfbanor utspridda över hela vårt avlånga land. Även golfen har noterat stora sportsliga framgångar både på herr- och damsidan.

Riktigt så idylliskt kan vi ju inte ha det, menar nu Riksidrottsförbundets (RF).jämställdhetsansvarige Jenny Svender i ett SVT-inslag med rubriceringen ”Så ska golfen överleva – satsar på jämlikhet”. Ty som det är nu kan det ju omöjligt få fortsätta – med äldre män som till råga på allt uppges äta ”gubbig” mat i klubbhusens restauranger.

Riksidrottsförbundet i attack mot Golfsverige: ”Många med svensk härkomst”

Jenny Svender citeras: ”Det är inte vilka män som helst utan det är ganska hög ålder, medelålders män och också av svensk härkomst.” Svender har även räknat på könsfördelningen bland aktiva idrottsutövare och kommit fram till, att 6o procent av dessa är män men att andelen manliga golfspelare är icke mindre än 73 procent.

Svensk golfs mest framgångsrika utövare någonsin är upplysningsvis en kvinna – Annika Sörenstam.

Tänk så det kan gå. Nu kan golfsporten räkna med att utsättas för räfst och rättarting. Kvinnor och utlänningar kommer sannolikt framöver att bussas ut till golfbanorna i syfte att bättre på statistiken tillika med ett antal pizzabagare och kebabkockar. Visst, jag raljerar kanske en aning. Men vem vet vad de politiserade idrottsbyråkraterna kan hitta på om inte haspen är på…

Nu väntar vi närmast på att jämlikhetsivrarna inom svensk idrott skall vidtaga nödvändiga åtgärder i syfte att häva den kraftiga kvinnodominansen inom ridsporten.

Drag under galoscherna för KD – SD näst störst, M minskar mest i SCB

5 juni, 2019

SCB maj 2019.

Statistiska centralbyrån  (SCB) har samlat ihop sig till ännu en partisympatiundersökning. Sedan 1972 mäter SCB två gånger om året partisympatierna hos svenskarna. 9000, av vilka cirka hälften brukar svara, har kontaktats detta år. Verkligt ”drag under galoscherna”, för att låna en politisk slogan från det begynnande 1990-talet, har Kristdemokraterna som nu noteras för 13,0 procent vilket är ett av partiets allra bästa mätresultat någonsin. https://www.svt.se/nyheter/inrikes/scb-resultatet-for-juni-2019

Endast tre partier ökar i föreliggande SCB-undersökning jämfört med den närmast föregående mätningen i november 2018: Kristdemokraterna (+7,6 procentenheter), Vänsterpartiet (+ 0,3) och Miljöpartiet (+ 1,6). Största minskningen svarar Moderaterna för – 16,0 procent är 3,2 procentenheter sämre än i november. Näst största minskningen noterar Socialdemokraterna, som dock fortfarande är klart största parti men med en minskning omfattande 2,9 procentenheter.

Sverigedemokraterna får 17,1 procent och minskar därmed med 1,2 procentenheter men är likväl mätningens näst största parti. Oförutsägbara Centerpartiet minskar med 1,7 procentenheter ner till 6,9 procent, medan Liberalerna hamnar under riksdagsspärren med sina 3,7 procent (- 0,6). Övriga partier antecknas för 1,3 procent (+ 0,1).

I början på 1990-talet var det ett annat parti än KD som hade drag under galoscherna.

SVTs politiska kommentator Elisabeth Marmorstein citeras på följande sätt om den kristdemokratiska metamorfosen:

Det är en anmärkningsvärd uppgång av partiet som visar hur snabbt opinionen rör sig bland de som väger mellan Moderaterna, Kristdemokraterna och Sverigedemokraterna. Det är den gamla borgerliga kannibalismen, när den ena tappar vinner den andra.

KDs SCB-succé går  stick i stäv mot den nedåtgående trenden i valet till Europaparlamentet samt i senare mätningar, vilken har förklarats med dels abortdiskussionerna kring Lars Adaktusson, dels partiets stöd för regeringens riktlinjer för en generösare anhöriginvandring. Förklara det, den som kan – jag kan det inte.

Nej, Skyttedal – det är inte ”lagom” att låta EU bestämma migrationspolitiken

17 maj, 2019

Hur ”lagom” är egentligen KDs EU-politik?

Tillhör ni dem som är litet imponerade av Kristdemokraternas utveckling till att bli ett vad som ibland påståtts vara ett ”SD light”? I så fall tror jag det är dags att tänka om. KDs toppkandidat Sara Skyttedal, född 1986, har nämligen slagit fast att partiet vill ha en gemensam flykting- och migrationspolitik för EU och att de länder som inte rättar in sig i ledet skall bestraffas hårt.

Det var i en utfrågning i SVT inför valet till Europaparlamentet den 26 maj som Skyttedal tydligt angav den kristdemokrtiska inställningen: ”I grund och botten kommer migrationspolitiken att behöva avgöras på EU-nivå…Om man skyfflar över ansvaret ska EU ha kraftfulla sanktionsmöjlighet

Skyttedal (KD) vill straffa länder som inte tar emot migranter

Skyttedals uttalanden i SVT rimmar illa eller inte alls med partiets slogan inför EP valet: ”Make EU Lagom Again”. En svengelsk parafras på Sverigedemokraternas ”Gör Sverige lagom igen”. KD har påstått att partiet inte vill att EU skall lägga sig i frågor som medlemsstaterna klarar bättre själva, men flykting- och migrationspolitiken hör uppenbarligen inte till dessa.

Sara Skyttedal – och i någon mån partiledaren Ebba Busch Thor – har kommit att personifiera den högervridning av KD som en del bedömare tycker sig skönja. Hon lär ha firat med champagne när Decemberöverenskommelsen föll och menade, att ”KD måste komma ut som äkta höger”. Hennes krav på gemensam migrationspolitik inom EU och hårda straff mot avvikare ter sig dock varken särskilt ”höger” eller särskilt ”lagom”.

Keps med SD-slogan.

Kristdemokraterna brukar anses ha dels en socialliberal, dels en konservativ falang. Sara Skyttedal, till vardags kommunalråd i Linköping, har hittills ansetts tillhöra den senare falangen. Uttalandet om EUs flykting- och migrationspolitik står dock i motsats till detta förmodande. En sak torde stå alldeles klar: går vi med på att överantvarda det nationella självbestämmandet till Bryssel kommer vi inte att få det tillbaka.

Som Trump-anhängare är jag vidare inte överförtjust i Saras tweet från den 20 februari 2017: ”Jag stödjer INTE Trump.” Inte heller det särdeles höger.

 

Sara Skyttedal: KD måste komma ut som äkta höger

Det slinker ibland ur mig, att om inte SD fanns skulle jag rösta KD. Något som jag också gjort i ett eller annat val innan det blev SD för första gången 2002. Nu känner jag mig mera tveksam.

 

Demoskop april 2019: Sossarna backar tredje månaden i rad – kraftigt uppåt för KD efter SD-närmandet

12 april, 2019

Stefan Löfven kan i alla fall trösta sig med att han blev väl mottagen av Vladimir Putin.

Socialdemokraterna backar tredje månaden i rad – på tre månader har partiet krympt med 4,8 procentenheter. Det visar Expressen/Demoskops väljarbarometer för april 2019. https://www.expressen.se/nyheter/efter-sd-oppnandet-kd-stora-vinnaren-i-opinionen/

Demoskops opinionschef Peter Santesson gör följande analys av den socialdemokratiska kräftgången: ”Socialdemokraterna fortsätter att betala ett opinionsmässigt pris för att ha kompromissat högerut i regeringsförhandlingarna.” Följden har bland annat blivit, att Vänsterpartiet stärkt sina positioner och nu når upp till närmare 10 procent.

Stor vinnare är däremot Kristdemokraterna, som nu noteras för 11,7 procent vilket är i paritet med partiets hittills bästa valresultat från 1998. Det är en uppgång med 1,1 procentenhet sedan Demoskops marsmätning och det bästa resultatet på 18 år i samma instituts väljarbarometrar. Uppenbarligen har KDs relativa öppenhet gentemot SD lönat sig.

Inom tokvänstern är upprördheten över KD-framgångarna stor. Således släpper Aftonbladet Kultur fram en skribent som heter Caroline Ringskog Ferrada-Noli, vilken menar att den kristdemokratiska metamorfosen beror på att partiledaren Ebba Busch Thor är så ”satans snygg”. https://nyheteridag.se/kritikstorm-nar-aftonbladet-forklarar-kd-framgangar-med-att-partiledaren-ar-sa-satans-snygg/

Miljöpartiet kan andas ut för tillfället. 4,5 procent är 0,4 procentenheter bättre än marsresultatet och 0,1 bättre än i valet den 9 september 2018. Det är ändå en tämligen ynklig utkomst med tanke på att frågor som rör miljö och klimat anses vara bland de viktigaste för många väljare. Även splittrade och krisande Liberalerna ökar något men når ändå inte upp till riksdagsspärren på 4 procent.

Ebba Busch Thors närmande till Jimmie Åkesson tycks ha lönat sig.

Sverigedemokraterna är alltjämt andra största parti med 18,0 procent men tappar 1,4 procentenheter jämfört med förra mätningen. SD ligger dock fortfarande bättre till än valresultatet på 17,5 procent. Frågan är vad partiets relativa stagnation kan tänkas bero på. SVTs Mats Knutson tror att den kan ha att göra med SDs ändrade EU-hållning från krav på utträde och folkomröstning till en vilja att påverka unionen inifrån. https://www.svt.se/nyheter/inrikes/sd-s-helomvandning-kan-bli-dyrkopt-1

Moderaterna, som med 19,8 procent i valet var klart före SD, sackar i Demoskops aprilmätning efter ytterligare och tvingas nu hålla till godo med 16,6 procent, en minskning med nästan 2 procentenheter från marsmätningen. Förra allianspartiet Centern tycks mer eller mindre opåverkat av de politiska trenderna och antecknas nu för 8,2 procent, en uppgång på 0.7 procentenheter sedan mars men något sämre än i valet.

Expressen/Demoskops väljarbarometer april 2019 (siffrorna från marsundersökningen inom parentes)

Socialdemokraterna 25,4  (25,8)
Sverigedemokraterna 18,0 (19,4)
Moderaterna 16,6 (18,4)
Kristdemokraterna 11,7 (10,6)
Vänsterpartiet 9,6 (9,3)
Centerpartiet 8,2 (7,5)
Miljöpartiet 4,5 (4,1)
Liberalerna 3,9 (3,5)

När pseudovetenskapen triumferar: lysenkoismen i nya tappningar

14 mars, 2019

Stalins gunstling Trofim Lysenko gav pseudovetenskapen ett namn och ett ansikte.

Termen ”lysenkoism” är ett annat ord för pseudovetenskap. Den hämtar sitt namn från den sovjetiske biologen och agronomen Trofim Denisovitj Lysenko (1898-1976), vars teorier slog igenom stort i Stalins Sovjetunionen på 1930-talet och inte utmönstrades helt förrän på 1960-talet. https://sv.wikipedia.org/wiki/Lysenkoism

Trofim Lysenko, som var från Ukraina, kom fram till att förvärvade egenskaper kunde gå i arv från individer till dessas avkommor. Man kunde alltså ge en individ vissa egenskaper och dessa fördes sedan vidare automatiskt till kommande generationer. Orsaken till att Lysenkos teorier anammades i Sovjetunionen var, att de passade som hand i handske med den marxistiska tesen om den materialistisk-dialektiska historiska utvecklingen.

Med hjälp av lysenkoismen, trodde sovjetledningen med Josef Stalin i spetsen, skulle en ny sorts människa kunna skapas – homo sovieticus, den sovjetiska människan. Dessvärre bestod charlatanen Lysenkos ”vetenskap” bara av ideologiskt motiverat mumbo-jumbo som inte fungerade vid en konfrontation med den besvärliga verkligheten.

Detta ledde till att lysenkoismen, omsatt i jordbruket, ledde till svåra hungerkatastrofer i både Sovjet och Kina, där lysenkoismen också hade stort inflytande. Och någon ”sovjetmänniska” såg aldrig dagens ljus, utan människors inneboende strävan efter frihet ledde till att kommunismen kapsejsade på bred front efter  74 års sovjetstyre i Ryssland och Östeuropa. https://sv.wikipedia.org/wiki/Trofim_Lysenko

Det är nu länge sedan Trofim Lysenko betraktades som en vederhäftig vetenskapsman, men att lysenkoismen i betydelsen pseudovetenskap lever vidare kan lätt konstateras om vi ser till några av de teorier som hyllas som höjden av vetenskapliga framsteg i dagens Sverige. Nedanstående axplock ger en uppfattning om vad jag menar.

”De första svenskarna var svarta”. Låt oss börja med påståendet att Sveriges första inbyggare sannolikt var svarta eller åtminstone mörkhyade och emanerade från Afrika. Tesen förs fram i en nu pågående programserie i SVT men bör i mina ögon ses som ett tämligen desperat försök att anpassa verkligheten efter rådande multikulturalistiska paradigm. https://www.metro.se/artikel/forskare-sveriges-f%C3%B6rsta-inv%C3%A5nare-var-antagligen-svarta

Såg de svenska urinvånarna ut så här?

I programserien hävdas att Skandinavien efter den senaste istidens slut för omkring 11 000 år sedan fick ”Europas mest blandade befolkning” genom inflöde från olika håll. Denna slutsats baserar sig på DNA-studier på förhistoriska skelett utförda av brittiska forskare, som tror att skelettanalyserna påvisar mörk hudfärg. Mig veterligt har britterna dock inte återfunnit några hudfragment. https://www.svt.se/special/mot-de-forsta-svenskarna/

Jag utesluter inte att några av de första ”svenskarna” – begreppet ”Sverige” var ungefär 10 000 år avlägset när de första invandrarna anlände till den skandinaviska halvön – kan ha haft mörk hy. Det finns dock anledning vara skeptisk när teorier som hävdar detta så intimt stämmer överens med den rådande tidsandan.

”Vikingar kan ha åkallat Allah”. Det förtjänar påpekas att arkeologi och antropologi inte är några exakta egenskaper. Detta blir än mer uppenbart när textilarkeologen Annika Larsson vid Uppsala universitet vill göra gällande att ”vikingarna var influerade av arabisk kultur”. https://www.svt.se/nyheter/lokalt/uppsala/vikingar-bar-arabiska-tecken

Som ”bevis” för att så var fallet företer Larsson några tecken hon hittat på tygrester från vikingagravar, vilka tolkas som namnet på den muslimska guden Allah. En amerikansk professor har dock avvisat Larssons tes och menat att tecknen i fråga inte alls skall tolkas som ”Allah” utan att de saknar mening.

Av Annika Larssons uttalanden framgår att hon är litet väl angelägen om att slå fast att den nationalromantiska bilden av vikingen som svensk nationalist inte stämmer: ”Vikingar kan ha åkallat Allah.” Återigen triumferar lysenkoismen/pseudovetenskapen  genom att vetenskapliga fynd skall pressas in i vissa politiska ramar. Ungefär som när lekande barn vill få in fyrkantiga klotsar i runda hål.

”Invandringen en ekonomisk vinst för Sverige”. Det hävdades länge att den massiva invandringen till Sverige var en ekonomisk vinst av stora mått för vårt land. Invällarna förklarades ej endast berika vår kultur med spännande maträtter och exotiska danser, de var också livsnödvändiga som pensionsräddare och utförare av så kallade skitjobb som vi bortskämda svenskar inte ville utföra. https://www.expressen.se/nyheter/ny-rapport-invandrare-ar-bra-for-ekonomin/

Massinvandring – en ekonomisk vinst?

2013 påstods om en rapport från Organisationen för ekonomiskt samarbete och utveckling (OECD) att den visar att ”Invandrare bidrar mer till stat och kommun än vad de får tillbaka”. Rapporten omskrevs i så gott som alla etablissemangsmedia och användes som politiskt slagträ mot Sverigedemokraternas kritik av massinvandringen som ekonomiskt kostsam för samhället. Sedan rapporten offentliggjordes har flera andra liknande rapporter publicerats.

Det är dock svårt för invandringsentusiasterna att förklara, varför staten känner sig tvingad att ge mångmiljardbelopp i bidrag till kommuner med hög invandring om nu tillströmningen av människor till Sverige är så lönsam. Och varför pensionssystem, försvar, skola, vård och omsorg går på knäna som en följd av svårartad brist på ekonomiska medel vilka leder till ständiga skattehöjningar och höjd pensionsålder –  det borde ju ha varit alldeles tvärtom.

”Vi blir rikare av öppenhet”. Ibland vet media inte till sig i trasorna av entusiasm för den alltigenom godartade invandringen. Som då Sandvikens kommun efter att ha beställt en rapport från revisionsbolaget PwC kom fram till slutsatsen, att kommunen hade tjänat 511 miljoner kronor på ett år på invandringen. Media med Dagens Nyheter i täten hakade på för fulla muggar. Invandringsministern Erik Ullenhag (FP) skrev: ”Ett öppet Sverige handlar om solidaritet men Sandviken påminner om att vi också blir rikare av öppenhet.” https://sv.wikipedia.org/wiki/Sandvikenrapporten

Sveriges kommuner och landsting (SKL) kunde dock påvisa, att PwCs rapport var gjord utifrån felaktiga beräkningar och att Sandvikens kommun inte alls hade gått med vinst utan gått jämnt upp det undersökta året 2012. Medan lokalmedia uppmärksammade kritiken och skrev om den struntade DN och Expressen i detta med motiveringen, att deras artiklar i ämnet inte hade varit så stort uppslagna.

”Jorden går under om tio år om vi inte gör något”. Det kanske mest eklatanta exemplet på hur den moderna lysenkoismen genomsyrar vår vetenskap – och vår vardag –  är tesen om att jorden och mänskligheten hotas av en människoframkallad, global uppvärmning. Och det brinner i knutarna – gör vi ingenting kommer jorden och mänskligheten att tvingas skatta åt förgängelsen. Det är kontentan av det budskap som klimatalarmisterna trumpetar ut.

Av någon anledning är det alltid tio år vi har på oss att avvärja den hotande katastrofen. Detta påstod Maurice Strong, en kanadensisk affärsman som var biträdande generalsekreterare i FN, redan 1972. Tio år senare var det 1982 och både vi och jorden fanns kvar sist jag kollade. Vi bör enligt Strongs tankemodell alltså ha gjort något riktigt bra eftersom jorden inte gick under. Trots detta fortsätter domedagsprofeterna att mala på – den ständigt skolkande 16-åriga grundskoleleven Greta Thunberg tycks nu ha övertagit Al Gores gamla roll härvidlag.

Maurice Strong: ”Vi har tio år på oss att hejda katastrofen.”

Det finns ett iögonenfallande skäl till att förutsägelserna om planetens undergång inte slagit in. Det är att domedagsprofeterna har fel. Tesen om den människoframkallade uppvärmningen är ingenting annat än en, låt vara omhuldad, myt. Jordens klimat har skiftat oupphörligen genom alla tider och detta även långt innan det fanns några människor att skylla på.

Enligt solforskare beror klimatsvängningarna på solens aktiviteter. Hög solaktivitet medför varmare och låg solaktivitet kallare klimat. Eftersom det nu konstaterats att solens aktiviteter har gått in i en mindre aktiv period tyder mycket på att vi går mot en ny så kallad liten istid liknande den som rådde på 1600-talet, då konung Carl X Gustaf tågade över Bälten med sin här och intog Köpenhamn. https://tommyhansson.wordpress.com/2016/10/27/solforskare-ny-liten-istid-kan-vara-pa-vag/

Jag är förvisso ingen klimatforskare men inbillar mig ibland att jag har en viss förmåga till logiskt tänkande. Och för mig ter det sig betydligt rimligare att det är solen som bestämmer klimatet än det sätt på vilket jag sorterar mina sopor eller vart jag flyger.

Det görs stundom gällande, att runt 97 procent av världens klimatforskare ansluter sig till teorin om den människoframkallade uppvärmningen. Det är inte heller det korrekt. Verkligheten är som vanligt betydligt mer mångfacetterad än vad de trosvissa fanatikerna ibland oss gärna vill tuta i oss. https://www.nationalreview.com/2015/10/climate-change-no-its-not-97-percent-consensus-ian-tuttle/

Trofim Denisovitj Lysenko är död och hans teser avfärdade sedan länge. Den moderna lysenkoismen lever som framgått ovan emellertid vidare och så lär det fortsätta så länge politiker och forskare av olika slag använder (pseodo)vetenskapen för att genomdriva sina favoritidéer. Vad vi andra kan göra är att förhålla oss skeptiska gentemot misstänkt tvärsäkra och alltför välanpassade påståenden.