Jag ser gärna tillbaka på 1960-talet, då jag var ung och vacker (numera är jag bara vacker). Här följer en lista utan inbördes ranking på några av de svenskar som satte sin prägel på detta årtionde.
Målle Lindberg född 1929. Hette egentligen Birger Tord Uno. Eldfängd predikant. Ursprungligen pingstvän som anslöt sig till utbrytarna i karismatiska Maranata, vilka leddes av pastor Arne Imsen. Kallades ibland ”zigenarpredikanten”.
Olle Björklund (1916-81). Skådespelare som gjorde succé som så kallad hallåman i dåtidens svart-vita TV-ruta. Tvingades av TV-chefen Nils-Erik Baehrendtz sluta på TV efter en turné i folkparkerna som inte föll den torre Baehrendtz på läppen.
Sven- Gösta Jonsson(1939-2013). ”Rockande samen” slog igenom stort med låten ”Vid foten av fjället” (cover på amerikanska countrylåten ”Red River Valley”) 1959. Turnerade i samedräkt. Drog sig tillbaka 1967.
Anita Lindman (1932-2018) och Televinken. TV-hallåa som blev ett med marionettdockan Televinken. Dockan hanterades av Ola Lundberg som också lånade ut rösten till densamma.
Kid Severin (1909-2000). Galareporter som förutom att flitigt medverka i televisionen jobbade på Expressen 1949-2000. Lär vara den som gjorde orden ”kändis” respektive ”doldis” allmänt kända.
Jeanette von Heidenstam (1923-2003). Föddes i kinesiska Shanghai. En av de första så kallade hallåorna i TV. Kom till TV från radion 1957.
Gösta Carlsson(1918-2003). Kallades ”Pollenkullen” och grundade hälsokostföretagen Cernelle samt Allergon. Bekostade en ishall och sponsrade ishockeylaget Rögle BK i Ängelholm. Carlsson menade att han blev bortförd av utomjordingar, av vilka han emottog recept på pollenpiller, 1946.
Lasse Lönndahl (född 1928). Årtiondets store plattcharmör med 37 låtar på Svensktoppen. Hans ”Midnattstango” gick upp på första plats 1962. En annan minnesvärd Lönndahl-hit var ”Picolissima serenata”. Medverkade i några filmer, bland andra ”Åsa-Nisse flyger i luften”.
Elis Sandberg (1910-89). Till yrket veterinär tog Sandberg fram naturmedlet THX, en lösning bestående av kalvbräss och vatten. Medlet var tänkt att stärka immunförsvaret och skydda mot cancer. Sandberg åtalades 1965 för brott mot läkemedelsförordningen. Flera processer följde innan THX godkändes som naturläkemedel 1987. Drev en THX-klinik i Torstorp i Småland.
Sven (Johansson) Tumba (1931-2011). Vår troligen mest legendariske hockeyspelare. Sysslade även, icke utan framgång, med fotboll, golf och vattenskidåkning. Tumba, eller ”Johan” som han ibland kallades, avverkade 245 landskamper inklusive fyra OS-turneringar. Tidernas bäste målskytt i Tre Kronor med 186 fullträffar. Tre VM-guld 1953, 1957 och 1962. Nio SM-guld i hockey och ett i fotboll med Djurgårdens IF. Spelade ett kort tag i slutet av karriären för Malmö FF.
Swe-Danes. Artisttrio bestående av Alice Babs (sång), Svend Asmussen (violin) och Ulrik Neuman (gitarr). Talrika TV-framträdanden.
Anita Lindblom (1937-2020). En av Sveriges populäraste schlagerartister som är mest känd för sången ”Sånt är livet”, en cover på ”You Can Have Her”. Låten låg etta på Tio i topp i fyra veckor. Lindblom var även populär i Tyskland. Gjorde med ”I basker blå” en svensk version av den amerikanska Vietnam-låten ”The Ballad of the Green Berets”.
General (senare president) Dwight D. Eisenhower (till vänster) och president Harry S Truman var två av USAs främsta profiler under det Kalla kriget.
Man kan ofta höra varnande röster i samband med det förhandenvarande ryska angreppskriget mot Ukraina att konflikten skulle kunna leda till vad som kallas ”det tredje världskriget”. Detta är enligt min mening en felaktig terminologi.
Jag instämmer i att Vladimir Putins/Rysslands krig i Ukraina i värsta fall riskerar leda till en världsomspännande konflikt. En sådan borde emellertid som jag ser det kallas Femte världskriget. Jag skall här förklara varför.
Första världskriget (1914-18) inleddes med den serbiske terroristen Gavrilo Princips mord på Österrike-Ungerns storhertig Franz Ferdinand och dennes hustru Sophie von Chotek i Sarajevo den 28 juni 1914. Det slutade med att Tyskland kapitulerade den 11 november 1918.
Med krigets utgång krossades den gamla auktoritära och till stor del militaristiska världsordningen och lades grunden till den moderna världen med dess demokratiska och frihetliga värden. Den största världskonflikten sedan Trettioåriga kriget (1618-48) beräknas ha skördat mellan 8,5 och 16 miljoner människoliv. Gavrilo Princip är för övrigt än i dag nationalhjälte i Serbien.
Andra världskriget (1939-45) inleddes med det nationalsocialistiska Tysklands anfall på Polen den 1 september 1939, vilket möjliggjorts av non-aggressionspakten mellan Sovjetunionen och Tyskland en dryg vecka tidigare. 14 dagar efter Tysklands invasion lade Sovjet beslag på den andra delen av Polen.
Efter betydande inledande framgångar för Nazityskland vände krigslyckan vid Stalingrad 1943. Tyskarna kapitulerade den 7 maj 1945 under det att japanerna skrev under kapitulationsavtalet avseende striderna i Stilla havet den 2 september 1945. Tysklands nederlag möjliggjorde Sovjets överhöghet över Östeuropa minus Finland. Krigets förluster uppgick till omkring 50 miljoner människor.
Kalla kriget (1945-91). Det jag vill kalla Tredje världskriget är synonymt med det Kalla kriget, som utbröt när det Andra världskriget slutade med Josef Stalins Sovjet som ledande makt. 1949 fick det onda sidan förstärkning genom kommunistledaren Mao Tse-tungs seger över nationalisterna i det kinesiska inbördeskriget. Det var också den blodigaste av här beskrivna världskonflikter.
I västvärlden fanns en tendens att överskatta den sovjetiska styrkan, men när det kom till kritan säckade sovjetväldet ihop som en punkterad luftmadrass den 31 december 1991. Om vi räknar ihop dödsoffren för den globala kommunismen i länder som Sovjet, Kina, Kuba, Angola, Nordkorea, Kambodja, Vietnam, Albanien och Östblocket inklusive Rumänien kommer vi upp i kanske 100 miljoner.
Kriget mot islamistisk terrorism (2001-21), Fjärde världskriget enligt mitt sätt att se inleddes med att två passagerarplan, framförda av medlemmar i terrorrörelsen al-Qaida, rammade tvillingtornen i World Trade Center i New York och att ett plöjde in i det amerikanska försvarshögkvarteret Pentagon den 11 september 2001. Ett fjärde plan, troligen ämnat för Vita huset, störtade sedan hjältemodiga passagerare övermannat kaparna.
USAs president George W. Bush svarade med att först invadera Afghanistan och därefter Irak i syfte att slå ut de terroristiska krafterna och oskadliggöra al-Qaida-ledaren Usama bin-Laden. Detta lyckades inte, men bin-Laden kunde spåras upp och elimineras av en amerikansk elitstyrka nära Abbottabad i Pakistan den 2 maj 2011.
Dessförinnan hade Iraks blodige diktator Saddam Hussein infångats och avrättats i Irak den 31 december 2006. Kriget kan sägas ha avslutats med att de sista amerikanska trupperna lämnade Afghanistan den 31 augusti 2021. Dödssiffrorna är osäkra, men de kan sannolikt uppskattas till cirka en miljon. Förutom al-Qaida har Islamiska staten (IS) spelat en betydande roll i denna konflikt – dess ledare al-Qurayshi dödades av amerikanska elitsoldater i Syrien den 3 februari 2022.
Samtliga ovan beskrivna världskonflikter slutade med vad som, något förenklat, kan beskrivas som det godas seger över det onda. Dock med förbehållet att såväl kommunism som islamistisk terrorism alltjämt existerar, även om dessa fenomen vingklippts så pass att de inte längre ställer till lika stora problem som tidigare. Det allra viktigaste är att minnas att demokratin aldrig kan tas för given – kampen fortsätter.
Låt oss dock innerligt hoppas att det inte måste till ett femte världskrig för att säkra dess fortbestånd!
Efter Carl Bildts senaste förlöpningar om Israel höjs det röster för att den förre stats- och utrikesministern skall uteslutas ur Moderaterna. En som krävt just detta är Aron Verständig, ordförande i Judiska centralrådet.
Bild gjorde sig inledningsvis skyldig till den häpnadsväckande utsagan att Israels agerande vid Tempelberget i Jerusalem, där de muslimska helgedomarna al-Aqsa-moskén och Omar-moskén är belägna, är att jämställa med att ”skicka in nazister i Vatikanen.” https://www.expressen.se/nyheter/bildts-svar-anklagas-for-ren-antisemitism/
Jämförelser mellan staten Israels politik och nationalsocialismen anses vara ett säkert tecken på antisemitism. Aron Verständig citeras i Expressen: ”Det är ren och skär antisemitism.” Han menar att Moderaterna nu bör ta tag i problemet Bildt och utesluta honom ur partiet. Samma krav har ställts av Vänskapsförbundet Sverige-Israel i Stockholm.
Verständig anser vidare: ”Det är förvånande att en tidigare statsminister och utrikesminister ger uttryck för sådana åsikter.” Tyvärr är det emellertid inte alls förvånande att just Carl Bildt gör det, varom mer nedan.
Det skall i ärlighetens namn sägas att Bildt insåg att han gått för långt och erkände att hans formulering nog inte hade varit den allra bästa. Istället tillkännagav Carl Bildt med en överraskande dålig språklig formulering via sitt Twitter-konto som svar till en kritiker: ”Och jag håller med dig om det hade förmodligen varit bättre att det var som om IS hade stormat in St. Peters-kyrkan – eller i viktiga synagogor.”
Att jämföra Israel med den brutala terrorrörelsen Islamiska staten (IS), även kallas Kalifatet – som halshuggit och bränt folk levande – skulle alltså enligt excellensen Bildt vara att föredra framför att jämföra den judiska staten med de tyska nazisterna. Jag överlåter åt mina läsare att avgöra om så verkligen är fallet.
Jag framhöll bland annat: ”Med excellensen Bildt är det nu en gång så att han aldrig förstått det judiska folkets situation och särart.” Följaktligen har han gång efter annan trampat i klaveret då han kommenterat situationen i Mellanöstern eller haft med israeliska befattningshavare att göra.
Detta har bland annat yttrat sig i att han jämfört den islamistiska terrorrörelsen Hamas med den demokratiska oppositionen i Israel samt tryckt på för att östra Jerusalem skall utropas till huvudstad i en palestinaarabisk statsbildning. I samband med den senaste konflikten har Bildt yttermera stött husockuperande palestinaaraber i östra Jerusalem.
Jag jämförde i mitt blogginlägg enligt ovan Bildts bristande förståelse för den judiska synen på Jerusalem som Israels eviga huvudstad med den tragiskt mördade FN-medlaren Folke Bernadotte, vilken i princip hade samma inställning till Jerusalem som Bildt.
Bildts Israel-kritiska och ”Palestina”-vänliga hållning kan spåras tillbaka till hans tid som studentpolitiker. Vid Fria moderata studentförbundets årsmöte i Linköping i november 1971 gick Carl Bildt, Carl Cederschiöld och några till emot förbundets representantskap och insisterade på att ”Israels bildande stod i strid” med palestinaarabernas rättigheter. Och på den vägen är det. Jag tror inte jag begår någon större överdrift om jag gissar att Bildt helst såg att Israel försvann från kartan.
Bildts inställning i Israel-”Palestina”-frågan rimmar väl med hans öppenhet för vänstern i andra frågor. Som medlem i Stockholms studentkårs internationella utskott möjliggjorde han för kårmedlemmarna (däribland denna bloggare, vilken till skillnad från Bildt tog en examen) att skänka pengar till de kommunistiska gerillarörelserna FNL (Viet Cong) i Vietnam och Frelimo i Mocambique. Bildt tillhörde också de studentpolitiker som förordade goda förbindelser med östblocksländer såsom Östtyskland, Polen, Tjeckoslovakien och Ungern.
Det förtjänar slutligen att påpekas att det parti som gått mest i bräschen för stöd till Israel i den pågående konflikten är Sverigedemokraterna; även Kristdemokraterna intar en proisraelisk hållning.
Fotnot: Lars Lundberg (1945-2004) ger i boken Bilder av Bildt (Legus förlag 2004, 187 sidor) en exposé över Carl Bildts liv från tidigt ungdom och framåt.
Som alla etablerade svenska USA-observatörer står Marcus Oscarsson stadigt i det demokratiska lägret: det så kallade McGovern-syndromet.
Marcus Oscarsson heter en uppmärksammad politisk kommentator i TV4 som gjort sig känd för två saker: han har ambitionen att förklara knepiga politiska sammanhang för tittarna och han verkar låta sminköserna få fria händer med mascaran och ögonbrynen inför varje framträdande i rutan.
Marcus Oscarsson är född den 21 mars 1976 och enligt uppgift i mycket unga år adopterad från Iran av svenska föräldrar tillsammans med sin tvillingbror. Han är uppväxt i Tveta församling i den lilla byn Odensås i Hultfreds kommun i Kalmar län.
Han genomgick i gymnasium i Hultsfred och tog därefter ekonomie magister-examen i statsvetenskap och civilekonom-examen vid Linnéuniversitetet i Växjö. 2006 inledde han studier vid regeringens aspirant- och diplomatprogram. Oscarsson har dessutom genomgått Svensk-amerikanska handelskammarens trainee-program i Denver, Colorado i USA. https://sv.wikipedia.org/wiki/Marcus_Oscarsson
Marcus (ursprunglig stavning ”Markus”) uppges dessutom ha hunnit med att vara lokalredaktör på Vimmerby Tidning i fem år och på Barometern i hela tolv år – frågan är när han skulle ha hunnit med det? Utöver detta har han kommenterat politik i TT, Aftonbladet och SVTs Aktuellt och varit korrespondent för brittiska tidningar som The Times och Daily Mail.
Det var 2012 som den nu snart 45-årige Oscarsson fick anställning som politisk expertkommentator vid TV4. Han kom då närmast från olika befattningar vid finansdepartementet, statsrådsberedningen och Miljöpartiets riksdagskansli. Oscarsson har ett speciellt intresse för USA i allmänhet och amerikanska presidentval i synnerhet.
Marcus Oscarsson hyllades för sin förmåga att göra komplicerade sammanhang begripliga för tittarna och har varit nominerad till flera prestigefyllda utmärkelser avseende TV-mediet. 2015 vann han det så kallade Begriplighetspriset. Han lyckades också med konststycket att gå hem i de flesta läger, också bland dem som brukar kritisera de etablerade medierna för överdriven politisk korrekthet.
Marcus Oscarsson använde Idrottsgalan som slagträ mot Trump i debatten om det amerikanska presidentvalet.
Några som inte instämde i hyllningskören var patenterade vänstertyckare såsom Expressens kolumnist Alex Schulman och stollige anti-vite rasisten Tobias Hübinette, vilka anklagat Oscarsson för ”högerpopulism” och SD-sympatier. En av Oscarssons försyndelser bestod i berömmande ord till Mattias Karlsson efter TV-dokumentär om denne 2019. Oscarsson menade att Karlsson skulle bli en bra efterträdare till Jimmie Åkesson som partiledare (en roll som Mattias själv inte vill ha). https://www.expressen.se/kronikorer/alex-schulman/oscarsson-lanserar-sds-vallat-bli-politiker-i-stallet/
Marcus Oscarsson har ofta haft förmågan att, som det heter, tänka utanför boxen och inte varit rädd för att stöta sig med den trendsättande vänstern vare sig på sin välbesökta Facebook-sida eller när han studsar runt som en gummiboll i TV4-studien och fäktar med armarna som om de vore väderkvarnsvingar. Det finns emellertid en fråga där han i högsta grad anpassat sig till rådande debattklimat: USAs 45e president Donald J. Trump.
I Sverige förefaller det råda en oskriven regel vad beträffar bevakningen av amerikanska presidentval: den demokratiske kandidaten måste favoriseras och den republikanske kandidaten överösas med kritik. Så har varit fallet åtminstone från och med Nixon-Kennedy-valet 1960 och framåt.
Det är ledsamt och, med tanke på hans fördomsfrihet i de flesta andra frågor, litet förvånande att Marcus Oscarsson inte lyckats resa sig ur mängden av demokratiska partigängare utan istället tar varje chans att racka ned på Trump. ”Som en elefantunges vilda upptåg på Mall of Scandinavia” har Oscarsson exempelvis valt att karaktärisera Trumps på många sätt banbrytande utrikespolitik.
Oscarsson är märkbart upprörd över att Trump inte kört vidare i samma gamla utrikespolitiska hjulspår som företrädarna. Att Trump faktiskt varit den ende president i modern tid som inte inlett krigshandlingar utomlands är något som TV4-personligheten inte tycks ha uppmärksammat.
Oscarsson gick i spinn när Trump friats i senaten.
När vidare Donald Trump friats i Demokraternas desperata riksrättsåtal tappade Marcus Oscarsson det fullständigt. ”Skandal när Trump frias trots uppvigling mot sitt eget land”, påstod således Oscarsson. ”Trump och republikanerna är ändå stora förlorare.” Enligt Oscarsson var bevisen för Trumps skuld ”överväldigande”.
Det måste svida i skinnet på Marcus Oscarsson och andra svenska utrikesbedömare att de inte hade vetorätt över klåparna i senaten i Washington, D. C. som hade mage att fria Trump. Att just Oscarsson, som i flera andra sammanhang gjort ett förtjänstfullt jobb, skulle tappa varje uns av besinning var dock något oväntat, låt vara att han genomgående hållit en kritisk ton gentemot Trump.
Jag har i ovanstående rader försökt vara rättvis mot Marcus Oscarsson och framhävt hans förtjänster. Desto större blir besvikelsen över att han är precis lika orättvis och propagandistisk gentemot Donald Trump som exempelvis TV4-kollegan Rolf Porseryd och SVTs Stefan Åsberg och tidigare Carina Bergfeldt.
Största förändringen i SvD/SIFOs januarimätning, jämfört med den senaste mätningen i november 2020, är att Moderaterna går fram med 0,7 procentenheter och når 22,4 procent. Därmed cementerar M andraplatsen på listan över Sveriges största partier: Sverigedemokraterna på tredjeplats är klart distanserade med sina 18,6 procent (-0,3). https://www.expressen.se/nyheter/kd-nara-riksdagssparren-i-ny-svdsifo-matning/
Överlägset störst förblir Socialdemokraterna på 27,6 procent, en marginell tillbakagång sedan i november. I orostider – läs Kina-smittan – tenderar människor att hålla sig till det stora och säkra, låt vara att S-partiet i så gott som alla undersökningar av partisympatier får sämre resultat än i det urusla valet 2018 då partiet nådde 28,3 procent.
Eljest är det Kristdemokraternas kräftgång som tilldragit sig störst uppmärksamhet i senaste SIFO. 4,9 procent är mycket långt från de 12 procent KD erhöll våren 2019 och även klart sämre än valresultatet på 6.3 procent.
Som en bidragande faktor till tappet nämner Toivo Sjörén, chef för SIFOs opinionsmätningar, pandemin: ”Väljarna söker sig gärna till de stora partierna som ses som statsbärande och för KD innebär det man tappar till Moderaterna.” Andra faktorer som lyfts fram är partiledaren Ebba Buschs festande i höstas och pågående som tvivelaktiga uppfattade husaffärer.
Det är andra gången på kort tid som KD närmar sig riksdagsspärren på 4 procent – i SVT/Novus mätning nyligen fick man 4,6 procent.
Synnerligen anmärkningsvärt är vidare att Centerpartiet ökar med 0,4 procentenheter och går fram till 8,1 procent. Uppenbarligen är C-väljarna helt okänsliga inför alla de pedofil- och övergreppsskandaler som involverat partiet med den homosexuelle EU-parlamentarikern och transpersonen Fredrick Federley i spetsen.
Nooshi Dadgostar och Jonas Sjöstedt (V).
Vänsterpartiet landar nu än en gång på ett mätresultat runt 10 procent med 10 blankt, visserligen en marginell minskning men ändå. Väljarna anser tydligtvis att den nya partibossen Nooshi Dadgostar duger precis lika bra som hennes till Vietnam flyktade föregångare Jonas Sjöstedt. I senaste valet fick det forna kommunistpartiet nöja sig med 8,0 procent.
Diminutiva men tyvärr ack så inflytelserika crackpot-partiet Miljöpartiet hamnar för andra mätningen i rad nu under riksdagsspärren med 3,7 procent, samma resultat som i november. Det är 0,7 procentenheter sämre än i valet 2018. Bara Liberalerna är sämre med 3,2 procent, dock en liten ökning.
L-ledaren Nyamko Sabuni har talat om att lämna januarikonstellationen och tvinga fram ett extraval och därmed satsa allt på ett kort för att, om möjligt, rädda partiet kvar i riksdagen. Om ett nyval kommer att leda till detta måste dock anses som högst osäkert. Utspelet är också dåligt eller inte alls förankrat i partiet. https://www.aftonbladet.se/nyheter/a/869P4Q/sabuni-hotar-med-extraval–far-intern-kritik
Övriga partier noteras hos SIFO för 1,6 procent, samma resultat som i novembermätningen.
Mätningen utfördes av SIFO på uppdrag av Svenska Dagbladet och Göteborgs-Posten 11-21 januari 2021 och omfattade intervjuer med 6947 slumpvis utvalda personer; 1000 av dessa intervjuades per telefon, övriga via webbpanel.
Så utlät sig den vietnamesiske journalisten Pham Chi Dung 2015 enligt tidskriften The Diplomat om det kommunistiska Vietnams hårdhänta behandling av systemkritiska journalister. Vid denna tid var det vanligt med domar på två-tre års fängelse för vad som i en lagparagraf betecknas som stats- och partifientlig propaganda.
Den 5 januari 2021 dömdes Dung, grundare av och ordförande för Vietnams Independent Journalists Association (IJA), till 15 års fängelse för samma brott. Jämte honom dömdes Le Huu Minh Tuan och Nguyen Tuong Thuy till elva års fängelse. Omkring 15 journalister uppges i nuläget försmäkta i vietnamesiska fängelser.
För några år sedan tog regimen i Hanoi stundom vissa hänsyn till internationella påtryckningar avseende dess fientliga inställning till mänskliga rättigheter och utdömde då förhållandevis korta fängelsestraff. Under senare år har dylika hänsynstaganden lämpats över bord.
Enligt människorättsorganisationen Human Rights Watch (HRW) har Hanoi ”continued to systematically violate basic civil and political rights in 2020”. Kommunistregimen har således skärpt straffen och restriktionerna rörande yttrandefrihet, föreningsfrihet, mötesfrihet och religionsfrihet. https://www.hrw.org/world-report/2021/country-chapters/vietnam#
Långa fängelsestraff väntar regimkritiker i Vietnam.
HRW framhåller: ”Those who criticized the government or party faced police intimidation, harassment, restricted movement, physical assault, arbitrary arrest and detention, and imprisonment.”
I en video 2019 vädjade Dung till EU att skjuta upp ratificeringen av ett frihandelsavtal och ett avtal för skydd av investeringar som hade skrivits på i Vietnam tills situationen för de mänskliga rättigheterna i landet blivit bättre. Kort därefter greps Pham Chi Dung. EU valde dock att strunta i Dungs vädjan och ratificerade avtalen den 20 februari 2020. Från EU hördes endast lama, till intet förpliktande uttalanden. https://www.europarl.europa.eu/news/en/press-room/20200206IPR72012/parliament-approves-eu-vietnam-free-trade-and-investment-protection-deals
På liknande sätt har det amerikanska UD, State Department, agerat: ”deep concern” över vietnamesernas obefintliga respekt för mänskliga rättigheter har avhörts men inte mycket mer. Det är uppenbart att USA inte vill stöta sig med en asiatisk handelspartner vilken Washington använder sig av i syfte att balansera det röda Kinas inflytande i regionen.
2019 dömdes den amerikanske medborgaren Michael Phuong Minh Nguyen av en domstol för det påstådda brottet att han strävat efter att störta den vietnamesiska staten. Den 55-årige Phuong, som är född i Vietnam men uppvuxen i USA, erkände att han velat uppmuntra till protester mot den kommunistiska regimen men nekade till att ha velat störta regimen och staten. https://www.bbc.com/news/world-asia-48742412
Ett annat känt fall gäller den 38-åriga kända katolska aktivisten och bloggaren Nguyen Ngoc Nhu Quynh, som dömdes till tio års fängelse för ”propaganda mot staten” för att ha fäst uppmärksamheten på en miljökatastrof i Vietnams centrala provinser orsakad av den i Taiwan baserade Formosa Plastic Group. En av hennes advokater fick sin licens indragen. http://www.asianews.it/news-en/Catholic-activist-who-reported-Formosa-disaster-has-sentence-upheld-42472.html
Nguyen Ngoc Nhu Quynh dömdes till tio års fängelse för miljöaktivism.
Minst 238 samvetsfångar har rapporterats fängslade av den vietnamesiska regimen under svåra omständigheter. De utsätts för dålig behandling inklusive tortyr samt avsaknad av medicinsk vård, rent vatten och frisk luft. https://www.rfa.org/english/news/vietnam/appeal-01082021154001.html
Judith Bergman, som skrivit artikeln i The Diplomat den 18 januari 2021, framhåller som slutkläm: ”They don´t need declarations. They need action.” Det är svårt att inte hålla med.
”Ett högt förtroende för partiledaren betyder inte per automatik att man är ett stort parti”, kommenterar Novus VD Torbjörn Sjöström. ”Att Sjöstedt är i topp har inte att göra med att sympatierna för hans politik är störst, utan att väljarna känner att de vet var de har honom.”
Löfvens förtroendekapital i väljarkåren minskar från 40 procent i den förra Novus-mätningen i juni till 35 procent nu under det att Sjöstedts ökar från 34 till 36. Därefter hittar vi i tur och ordning Moderaternas Ulf Kristersson på 32 (-2), Kristdemokraternas Ebba Busch med 29 (-2) och Sverigedemokraternas Jimmie Åkesson på 27 (+1).
Förtroendet för regeringen som helhet har också det minskat – från 40 procent i juni till 35 procent i september. Dessa siffror tyder också på att väljarna betraktar det kinesiska viruset som ett mindre problem nu än för tre månader sedan och därför inte är lika benägna att hänga upp inställningen till regeringen på pandemin.
V-ledaren Jonas Sjöstedt släppte en gång fram Stefan Löfven som statsminister och lär inte fälla honom nu trots hot om motsatsen. Foto: TT
Comebackande Center-ledaren Annie Lööf noteras på sjätte plats i förtroendeligan för 24 procent, att jämföra med 21 procent i juni. I botten återfinns det vanliga gänget: Miljöpartiets båda språkrör Isabella Lövin på 11 (+-0) samt Per Bolund med 10 procent (-1). Allra sämst förtroende genererar, vilket knappast är sensationellt, Liberalernas ledare Nyamko Sabuni med 8 procent (+1).
Jonas Sjöstedt har således ett vida större förtroende bland väljarna än vad som finns för hans parti. Det måste, som jag ser det, anses vara rätt anmärkningsvärt att en ledare för ett parti med sina rötter djupt rotade i tidernas värsta massmördarideologi, kommunismen, av Sveriges väljare anses vara en så pass hyvens kille. Är det månne ett tecken på att historiekunskaperna inte längre är vad de borde vara? Någonting är det som inte stämmer.
Eljest har Sjöstedt, som snart försvinner till Vietnam, och hans parti inte direkt utmärkt sig för sin självständighet under tiden som stödparti för S-MP-regeringen. Visserligen hotar Sjöstedt nu med att fälla regeringen Löfven om denna inte ändrar sin LAS-politik, men alla vet vid det här laget att dylika hot är spel för gallerierna och inget annat. https://www.expressen.se/nyheter/jonas-sjostedt-hotar-att-falla-regeringen-igen/
Också övriga partiledare åtnjuter ett större förtroende än vad siffrorna för respektive parti visar, men diskrepansen i Sjöstedt-V-fallet är onekligen anmärkningsvärd.
Av partiledarna är det bara Nyamko Sabuni (L) som ökar i förtroende hos Expressen/SIFO i augusti 2020 (även om endast 8 procent säger sig ha förtroende för henne).
Ordningen återställd. Eller näst intill i alla fall. Så skulle man lämpligen kunna sammanfatta Expressen/SIFOs mätning av väljarkårens förtroende för våra partiledare i augusti 2020. S-ledaren och statsministern Stefan Löfven noteras således för ett rätt anmärkningsvärt tapp om 8 procentenheter – från 47 procent i juni till 39 som tycker att han inger ganska stort eller stort förtroende i augusti. https://www.expressen.se/nyheter/fortroendet-rasar-for-lofven-och-regeringen/
39 procent tycker dock denna bloggare är på tok för högt för att gälla Sveriges troligen mest inkompetente regeringschef någonsin. Även om socialdemokraten Rickard Sandler (1925-26) samt liberalerna C. G. Ekman (1926-26, 1930-32) och Ola Ullsten (1979-82) inte heller precis var några höjdare. Löfvens tapp är det enda resultatet i den aktuella mätningen som är statistiskt säkerställt.
Toivo Sjörén, opinionschef på SIFO, förklarar Löfvens minskande förtroende på följande sätt: ”Den positiva coronaeffekten är avtagande.” Det är säkert så att regeringen, i mångas ögon, ridit ut coronastormen på ett någorlunda positivt sätt utan att tillgripa drakoniska nedstängningar eller tvång av skilda slag. Jag måste erkänna att även jag uppskattar detta, även om jag naturligtvis är medveten om att den kinesiska smittan långt ifrån är utrotad.
Ännu märkligare än att närmare 40 procent gillar Löfven är i mitt tycke att Vänsterpartiets Jonas Sjöstedt sägs åtnjuta 38 procents förtroende. Detta för en partiledare vars parti – som hämtar sina rötter i den gamla sovjetkommunismen – i senaste opinionsmätningen (Aftonbladet/Demoskop) endast lyckades skrapa ihop 6,8 procent. Man kan sannerligen undra på vad sätt Sjöstedts avisera avflyttning till Vietnam i slutet på oktober kommer att påverka Vs väljarstöd.
Förutom Löfvens störtdykning i förtroendeligan är det inte särskilt mycket som har hänt sedan den närmast föregående mätningen i juni. Värt att notera i marginalen är emellertid, att den enda partiledare som de facto noteras för en förtroendeökning är Liberalernas Nyamko Sabuni, låt vara att hon fortsätter att dväljas i förtroendeligans absoluta bottenskikt; 8 procent är en ökning med 1 procentenhet.
Stefan Löfven tappar stort i förtroendeligan. Bilden illustrerar en av de troliga anledningarna härtill. Teckning: Micke Carlsson
Moderaternas Ulf Kristersson tappar 1 procentenhet och får nu 34 procent, Kristdemokraternas Ebba Busch tappar 2 procentenheter ner till 31 procent under det att Sverigedemokraternas Jimmie Åkesson – som i år kan fira 15 år som partiledare – tappar 1 procentenhet till 26 procent. Centerpartiets Annie Lööf skuggar med 25 procent. Inte så illa av en partiledare som varit borta sedan december 2019 på grund av en komplicerad förlossning, då hennes och makens andra barn föddes. Anders W. Jonsson har vikarierat för Lööf. https://www.aftonbladet.se/nyheter/a/dOQ1xq/annie-loof-har-fatt-sitt-andra-barn-blir-kvar-pa-sjukhus-en-tid
I undersökningens bottenskikt återfinns, förutom Sabuni, Miljöpartiets båda så kallade språkrör tillika statsråd Isabella Lövin och Per Bolund. Något som rimmar utmärkt väl med att MP numera oftare återfinns nedanför än ovanför riksdagens fyraprocentsspärr. Att detta obalanserade extremistparti tillåts diktera Jök-regeringens politik i vissa avseenden och därmed hålla det arma svenska folket som gisslan är givetvis en skandal utan dess like!
Expressen/SIFOs förtroendemätning för augusti 2020:
Författaren Per Olov (P. O.) Enquist har som bekant avlidit 85 år gammal. Han drabbades av en stroke för fyra år sedan vilket satte stopp för hans författarskap. Vid sitt frånfälle fick han översvallande omdömen av honoratiores som kungen och statsministern ner till de värsta pretentiösa dyngspridarna på systemmedias kultursidor.
Jag ifrågasätter inte att P. O. Enquist var en framstående författare, regissör och dramatiker. Därom vittnar en lång rad priser och utmärkelser såväl inhemskt som internationellt. Vad jag ifrågasätter är den ensidiga skönmålning som Enquist vederfarits i anledning av sin bortgång. Nog borde åtminstone en liten del av det han gjort sig skyldig till ha nämnts i sammanhanget?
Per Olov Enquist föddes i västerbottniska Sjön i byn Hjoggböle i Bureå församling 1934. Han sällar sig därmed till andra bemärkta författare i Västerbotten såsom akademiledamoten Torgny Lindgren, Sara Lidman, Stieg Larsson och Stig Larsson. Enquist var enda barnet och växte upp tillsammans med sin mamma Maja, som var aktiv i Evangeliska fosterlandsstiftelsen (EFS); fadern dog tidigt. https://sv.wikipedia.org/wiki/P.O._Enquist
Per Olov var i sin ungdom medlem i nykterhetsrörelsen och även en lovande höjdhoppare med 1,97 som bästa resultat (han var själv lika lång). 1961 publicerades hans debutroman Kristallögat och 1964 Magnetisörens femte vinter, som blev något av ett genombrott. Riktigt känd blev han dock först med Legionärerna 1968, som handlar om en av de största svenska regeringsskandalerna i modern tid, den så kallade baltulämningen. Boken blev 1970 film med titeln Baltutlämningen med Enquist själv som manusförfattare och Johan Bergenstråhle som regissör. https://sv.wikipedia.org/wiki/Legion%C3%A4rerna
Det kommuniststyrda Sovjetunionen hade den 2 juni 1945 av den svenska samlingsregeringen ledd av Per Albin Hansson begärt, att Sverige skulle utlämna krigsflyktingar som stridit i tysk uniform mot de sovjetiska styrkorna. Den efterföljande socialdemokratiska regeringen, nu ledd av Tage Erlander och med Östen Undén som en mycket prosovjetisk utrikesminister, beslutade sig för att efterkomma denna begäran trots att Sverige officiellt förde en neutralitetspolitik. https://sv.wikipedia.org/wiki/Baltutl%C3%A4mningen
Trots att händelsen mestadels rubriceras som baltutlämningen var endast 147 av de i läger placerade flyktingarna av baltisk börd, varav merparten letter – det överväldigande flertalet var tyskar. Den sista överskeppningen av baltiska och tyska krigsflyktingar skedde från Trelleborgs hamn den 25 januari 1946. Sammanlagt överlämnade Sverige till Stalins Sovjet 2518 personer. Minst sju av de internerade begick självmord efter beskedet om överlämnande. Under den riksdagsdebatt som föregick utlämnandet krävde det Stalin-trogna förrädarpartiet Sveriges kommunistiska parti (SKP), att även de 30 000 civila baltiska flyktingar som fanns i Sverige skulle utvisas.
Letten Valentins Silamikelis släpas av utkommenderad polis ombord på det fartyg som skulle ta honom till Sovjetunionen. Ett halvt sekel senare skrev han en självbiografisk bok om de tragiska händelserna.
Per Olov Enquists bok blev mycket uppmärksammad och belönades 1969 med Nordiska rådets litteraturpris. Samtidigt väcktes kritik som gick ut på att författaren sprungit den sovjetiska spionorganisationen KGBs ärenden. Författaren Bertil Häggman sammanfattade 1991 kritiken i sin bok Medlöparna (1991):
Författaren P O Enquist, som nu lever i Köpenhamn, uppträdde 1968 medvetet eller omedvetet som ombud för KGB. Han gav då ut en bok, Legionärerna, om baltutlämningen…Syftet med den var inte att ge någon historiebeskrivning av vad som hände utan rättfärdiga utlämningen med hjälp av sovjetiskt källmaterial och intervjuer i Sovjetlettland…Författaren har stora svårigheter då det gäller att förstå människor som lämnat en kommunistisk regim. Det är naturligt för honom att misstänka att de gjorde sig skyldiga till något brott för att undkomma den socialistiska rättvisan.(Sidan 92) https://www.contra.nu/produkter/bertil-haggman-medloparna/
Anders Jallai lyfter å sin sida på sin blogg den 15 september 2012 fram Enquists nära kontakter med KGB-agenten Nikolaj Nejland, vilken hade goda relationer till den socialdemokratiska partitoppen. Bland annat var han tennispartner till Olof Palme. Enligt Jallai blev Enquist redan i början av 1960-talet en måltavla för KGB. Han citerar härvidlag den förre lettiske KGB-medarbetaren Imants Lesinskis, som 1978 hoppade av till USA: ”Tyvärr är mottagaren av Nordiska rådets litteraturpris Per-Olof /sic!/ Enquist en beklagansvärd desinformatör.”
Enligt Lesinskis var Nikolaj Nejland en av de KGB-agenter som tilldelats uppdraget att hjärntvätta Enquist och säkerställa, att denne spred en version av baltutlämningen som nära överensstämde med den sovjetiska versionen.
De som vill ha en rättvisande bild av vad som egentligen tilldrog sig i samband med balt- och tyskutlämningen har tyvärr inte mycket att hämta hos P. O. Enquist. De bör istället läsa Curt Ekholm: Balt- och tyskutlämningen 1945-46 (doktorsavhandling, 1995) eller Valentins Silamikelis: Baltutlämningen (Contra förlag, 1997).
Jallai påtalar ävenledes att P. O. Enquist emfatiskt försvarar regeringen Erlanders mörkande av turerna kring den svenske diplomaten Sverker Åström, vilken av spionmakarna Jevdokia Kartseva-Petrova och Vladimir Petrov – som på 1940-talet var stationerade vid Sovjetunionens Stockholms-ambassad men senare hoppade av till väst i Australien – i samtal med SÄPO-kommissarien Otto Danielsson avslöjas vara identisk med KGB-medarbetaren ”Getingen”. https://tommyhansson.wordpress.com/2015/12/08/en-tappad-sko-makarna-petrov-och-svenska-ryssagenter/
Anders Jaillai framhåller: ”Han /Enquist/ inte bara mörkar och tonar ned anklagelserna – nej, han förvanskar dem helt enkelt.”
P. O. Enquists version av Pol Pots massmord på den egna befolkningen 1975-79: ”Horhuset utrymt, städning pågår.”
Det finns ett citat som förföljt P. O. Enquist under alla år sedan han satte det på pränt i en kulturartikel i Expressen den 15 maj 1975. Han valde då att kommentera de Röda Khmerernas brutala utrymning av Kambodjas huvudstad Phnom Penh med följande ord:
I åratal våldtog västerländsk imperialism ett asiatiskt land, dödade nästan en miljon människor, förvandlade en vacker kambodjansk stad till ett ghetto, till ett horhus. Men folket reste sig, gjorde sig fritt, kastade ut inkräktarna, fann att denna fina stad måste återställas. Då utrymde man huset och började städa upp. Man började skura golv och väggar, eftersom inte människor skulle leva i förnedring här, utan i fred och med värdighet. I väst flödar då krokodiltårar. Horhuset utrymt, städning pågår. Över detta kan bara hallickar känna sorg. Dock lär oss detta att kampen inte är ett historiskt monument, ett livlöst minnesmärke, den pågår. https://sv.wikiquote.org/wiki/P.O._Enquist
I sin memoarbok Ett annat liv (2008) många år senare uttrycker P. O. Enquist någon form av ånger över sina ord den gången men vidhåller, att han hade ”fullständigt rätt” i det han skrev när han skrev det. Och i en intervju med David Suhonen i Aftonbladet den 23 september 2014 i anledning av sin 80-årsdag citeras författaren så: ”Jag hade rätt om Phnom Penh utifrån vad jag visste.” Så uttrycker sig väl endast den borne rättshaveristen. Att avstå från uppseendeväckande kommentarer i ett läge då han inte hade säker information om händelserna – vilket borde ha varit den normala reaktionen – tycks inte ha föresvävat Enquist. http://blog.svd.se/ledarbloggen/2009/02/19/kambodja-po-enquists-bittra-tarar/
Det beräknas att Pol Pots regim i det så kallade Kampuchea mördade omkring en femtedel av sitt eget lands befolkning mellan 1975 och 1979, då Vietnam invaderade landet och tog över regeringsmakten. Det räckte med att en person bar glasögon för att han skulle stämplas som västerländsk agent och mördas – ofta genom att hackas ihjäl eller kvävas med en plastpåse. Men då hade P. O. Enquist tappat intresset för vad som hände i det avlägsna landet.
Slutligen kan nämnas att Enquist då och då utgjöt sig om Palme-mordet, bland annat i sin essäsamling Kartritarna (1992). Det enquistska huvudbudskapet synes vara att det förelåg något slags konspiration som gick ut på att till varje pris skylla mordet på det stackars utslagna socialfallet Christer Pettersson. Kort sagt: P. O. Enquist har absolut ingenting att tillföra diskussionen om vem som mördade Palme, vilket med önskvärd tydlighet torde framgå av denna video där Enquist svamlar på av hjärtans lust.
Med Per Olov Enquist har Sverige förlorat en av sina mest framstående författare under efterkrigstiden. Politiskt stod han, liksom så många andra kulturpersonligheter, till vänster och bekände sig enligt egen utsago till socialdemokratin. Som så många andra naiva sossar lät sig Enquist, som framgått här ovan, i skilda frågor påverkas av den kommunistiska propagandan. Till skillnad från den obotfärdige Pol Pot-anhängaren Jan Myrdal kan han alltså inte urskulda sig med att han var kommunist.
168 värnpliktiga som insjuknat i asiaten i en gymnastiksal på F21 i Luleå.
Ibland undrar jag om inte hysterin kring coronaviruset är värre än sjukdomen i sig. Under min livstid har världen upplevt två tidigare pandemier – asiaten och hongkong-influensan – men jag kan inte påminna mig ens tillstymmelsen till en hysteri som kan jämföras med den nu rådande.
Asiaten, hongkong-influensan och corona hade alla sin begynnelse i Kina. Så var även fallet med medeltidens digerdöden, den allt förhärjande böldpesten. Asiaten började i Kina i början av 1956 och spred sig sedan till 1958. https://sv.wikipedia.org/wiki/Asiaten
Asiaten orsakades av ett influensa A-virus av undertypen H2N2, som först identifierades i Guizhou i Kina 1956. Influensan spreds därefter som en pandemi i hela världen. Till Sverige kom den redan i februari 1957, till Hongkong i april samma år och till USA i juni. Kulmen i vårt land inföll i oktober 1957 med 312 00 smittade.
Uppskattningarna av antalet dödsoffer varierar starkt från 1 miljon till 4 miljoner människor. Världshälsoorganisationen WHO anger omkring 2 miljoner medan Folkhälsomyndigheten drar till med 5 miljoner döda. Antalet döda i USA skall ha uppgått till 69 800.
Hongkong-influensan utbröt i Kina sommaren 1968 för att därefter sprida sig till Hongkong med cirka en halv miljon insjuknade som följd. Orsaken var ett nytt virus med beteckningen H3N2, en undertyp av influensavirus A. Sjukdomen spred sig över Asien i augusti för att nå den amerikanska kontinenten, bland annat med hemvändande Vietnam-soldater, i september 1968. https://sv.wikipedia.org/wiki/Hongkonginfluensan
Uppskattat antal dödsoffer under fyra stora pandemier.
Vid ungefär samma tid nådde hongkong-influensan Europa under det att den drabbade Japan först i januari 1969. I Sverige förekom sporadiska fall i november-december 1968. Sedan kom en första våg insjuknade i början av 1969 och därefter en kraftigare våg kring årsskiftet 1969-70. Globalt avled runt 1 miljon människor.
De samhälleliga konsekvenserna av denna typ av influensa beräknas ändå ha blivit förhållandevis lindriga.
Ingen av de ovan nämnda influensatyperna kan emellertid mäta sig med den så kallade spanska sjukan, eller spanskan, som grasserade över hela världen med början i slutet av Första världskriget och de första efterkrigsåren.
Flerfaldige guldolympiern Eric Lemming blev ett av offren för spanska sjukan.
Det innebär att cirka 2-5 procent av jordens befolkning dukade under i denna fruktansvärda pandemi. Det gör den till den värsta farsoten sedan digerdöden. Det enda större område som klarade sig undan var Australien. Ett av dödsoffren i Sverige var den flerfaldige olympiske mästaren i spjutkastning, Eric Lemming (1880-1930), som drabbats av sjukdomen redan 1918 och avled i sviter av denna 1930. https://sv.wikipedia.org/wiki/Eric_Lemming
Digerdöden – böldpest – kom till Europa 1347 och härjade i omgångar fram till början av 1700-talet. Sverige drabbades av sammanlagt 20-talet utbrott från 1350 varav det sista kom 1713. Även digerdöden hämtade sitt ursprung i Kina, närmare bestämt 1331-34. Den hemska sjukdomen nådde sedan via handelsvägar från Krim Genua och Venedig i Italien. Till Norge kom pestilensen 1347.
Människor blev smittade av böldpesten via loppor från smittade råttor. Därpå spreds sjukdomen mellan människor vid direktkontakt eller genom luften. Det har beräknats att under den första pestvågen dog i Sverige cirka 30-40 procent av befolkningen eller möjligen så många som omkring två tredjedelar.
Det kan vara bra att ha denna historik aktuell för sig när vi idag ställs inför det nya så kallade coronaviruset SARS-CoV-2, som när detta skrivs drabbat över 200 personer i Sverige men ännu ej förorsakat något dödsfall. Jag har inga särskilda medicinska kunskaper, men en sak vet jag med bestämdhet: hysteri och panik är absolut ingen betjänt av! https://www.svd.se/32-nya-fall-av-coronaviruset-i-stockholm
Tommy Hansson
Tommy Hanssons Blogg 