Posted tagged ‘Donald Trump’

Domedagshysteri i Davos – och det är alltid tio år vi har på oss

25 januari, 2019

Två klimatalarmister på en bild  – Antonio Guterres och Greta Thunberg.

Det rådde, inte helt otippat, domedagshysteri när World Economic Forum drog igång i schweiziska Davos. FNs generalsekreterare Antonio Guterres hävdade inledningsvis att ”we are losing the race”. Han fortsatte: ”Climate change is the defining issue of our time”. https://voiceofeurope.com/2019/01/doomsday-hysteria-in-davos-un-chief-says-we-are-losing-the-race-on-climate-change/#.XEr1gshHxRg.twitter

Föga sensationellt menade Guterres att Parisavtalet från 2015 inte är tillräckligt och att det måste till ett batteri av åtgärder för att rädda klimatet och därmed jorden. Han fick medhåll av personer som USAs förre utrikesminister John Kerry – som skrev under Parisavtalet för USAs räkning – och filmaren David Attenborough. Bland annat diskuterades en internationell skatt på koldioxid – ett ämne som är absolut nödvändigt för att det över huvud taget skall finnas liv på jorden..

Den klimatologiska medvetenheten verkar emellertid inte ha slagit igenom riktigt bland världens ledare. Det har beräknats att omkring 1500 av dem som anländer till Davos gör så i privata jetplan. Så icke  den 16-åriga klimatprofetissan Greta Thunberg, som valde att ta tåget till Davos. Eljest har mycket av uppmärksamheten kring Davos-mötet kretsat kring USA-presidenten Donald Trumps frånvaro. https://www.theguardian.com/global-development/2019/jan/22/record-private-jet-flights-davos-leaders-climate-talk

Maurice Strong varnade 1972 för att vi bara hade tio år på oss för att ”hejda katastrofen”.

Sagda domedagshysteri är som vi alla vet tämligen utbredd i dessa yttersta av dagar. 87 så kallade influencers gick i Expressen den 24 januari ut i ett upprop riktat mot statsminister Stefan Löfven. ”Släpp taget om väljarstödet, Löfven, ,uppmanade de klämkäckt statsministern. ”Våga vara obekväm och kör över oss och våra klimatkatastrofala vanor med en statlig hockeytackling.” http://www.ttela.se/nyheter/sverige/87-influencers-i-klimatupprop-1.12703400

Sedan återstår givetvis att se hur Löfven hanterar dessa ”visdomsord” från ett gäng hjärntvättade B-kändisar och nobodys vilka i klimatalarmismens tidevarv ser en chans att göra sig ett namn. Den enda undertecknare jag kände igen var den hyfsat kända skådespelerskan Eva Röse.

Domedagsretorik är definitivt ingen nyhet i de här sammanhangen. Redan 1972 hävdade Maurice Strong, en kanadensisk affärsman och diplomat som var biträdande generalsekreterare i FN, att ”vi har tio år på oss att hejda katastrofen”. Eftersom ingen märkbar miljökatastrof inträffade de påföljande tio åren kan man kanske anta, att vi faktiskt lyckades rätt bra. https://samtiden.nu/2018/10/vi-har-tio-ar-pa-oss-idag-liksom-1972/

Detta hindrade inte Noel Brown, en före detta amerikansk director för FNs miljöprogram, att 1989 påstå att vi hade ”ett tioårigt fönster av möjligheter” på oss i syfte att hejda den kataklysmiska utvecklingen. Någon fullskalig katastrof hade dock inte skett 1999, så nu måste väl ändå domedagsprofetiorna vara uttömda? Nejdå. 2006 menade NASA-forskaren James Hansen att det närmaste decenniet skulle Manhattan sjunka i havet och jordens arter utplånas till hälften.

Al Gore gör reklam för sin nya film enligt en amerikansk karikatyrteckning.

Men inget som ens var i närheten av dessa dystopiska spådomar materialiserades. Skam den som ger sig, dock. 2018 var det dags för Johan Rockström, professor i miljövetenskap vid Stockholms universitet, att deklarera att ”hela världen måste drastiskt öka tempot och de kommande åren blir helt avgörande”. Rockström utnämndes av tidskriften Miljöaktuellt 2012 och 2016 till ”miljömäktigast” i Sverige. Den som lever får se.

Visst ja, jag höll på att glömma charlatanernas charlatan, den förre amerikanske vicepresidenten och senatorn Al Gore – som lyckligtvis aldrig lyckades bli USAs president – vilken i samband med att han mottog Nobels fredpris i Oslo i december 2007 varnade för att Nordpolens is kunde vara borta inom sju år. Isen är dock kvar ännu drygt elva år senare och tycks dessutom, i likhet med de isbjörnar som påstods vara utrotningshotade till följd av det milda klimatet, leva och ha hälsan. https://www.aftonbladet.se/nyheter/a/Kv8ELE/nordpolens-is-borta-om-sju-ar

En klimatförkunnare av det något blygsammare formatet är förre meteorologen Pär Holmgren, numera Miljöpartiets (surprise) toppkandidat inför valet till Europaparlamentet. Denne siade 2006 om att snön var på väg att försvinna för alltid och att vi inom den närmaste 20-årsperioden inte längre skulle komma ihåg hur man åker skidor – Vasaloppet skulle därmed tillhöra historien. https://www.expressen.se/nyheter/snon-pa-vag-att-forsvinna-for-alltid/

Snön utanför min balkong trotsar Pär Holmgrens förutsägelser om att den skulle vara försvunnen vid det här laget. Foto: Tommy Hansson

Ja, så där håller det på. Läs gärna den alltid läsvärde och initierade Ronie Berggrens blogganalys Klimatapokalyps kontra Antikrist – vilken hotbild bör vi ta på allvar? http://www.ronie.se/kristendom/2018/12/07/klimatapokalyps-kontra-antikrist-vilken-hotbild-bor-vi-ta-pa-allvar/?fbclid=IwAR1k_v5vfKtueYI43gH2IEqkN8diMt7ox6wAwqI0Feyd-WGAD5kMJ9MwELM

Ni kan också med fördel ta del av mitt blogginlägg Är klimatalarmismen på väg utför? från 2013, där jag bland annat konstaterar inte bara att polarisarna växt i likhet med beståndet av isbjörnar utan också att vi här uppe i Norden hade ett avsevärt varmare klimat på vikingatiden för mer än 1000 år sedan; detta berodde garanterat inte på några utsläpp av växthusgaser från bilar eller industri. https://tommyhansson.wordpress.com/2013/06/24/ar-klimatalarmismen-pa-vag-utfor/

 

 

Annonser

Kinesiskt vapenskrammel – men Taiwan är ingen munsbit för kommunisterna i Peking

3 januari, 2019

Xi Jinpings nyårsbudskap: ”Det är oundvikligt att införliva Taiwan.”

Folkrepubliken Kinas president Xi Jinping deklarerade i ett budskap i början på det nya året att det var ”oundvikligt att införliva Taiwan” med det kinesiska fastlandet. Det är sedan länge rutin för kinesiska ledare att på detta sätt skramla med vapnen mot den lilla östaten i Taiwansundet, med allt fog kallad det fria Kina. https://www.svt.se/nyheter/utrikes/xi-jinping-oundvikligt-att-inforliva-taiwan

Enligt Xi vill det röda Kina i första hand se en fredlig återförening men hotade också: ”Vi ger inga löften om att ge upp användandet av militär kraft.” Kommunistkineserna tänker sig en återförening enligt principen ”ett land, två system”, vilken råder i Macao och Hongkong.

Detta avvisas emfatiskt av regeringen på Taiwan, eller Republiken Kina som det officiella namnet lyder. President Tsai Ing-wen, som är Taiwans första kvinnliga statschef, svarade Xi Jinping på följande sätt: ”Vi uppmanar Kina att ta klivet ut på vägen mot demokrati. Bara då kan de verkligen komma att förstå det taiwanesiska folkets framhärdande och ideal.” https://sv.wikipedia.org/wiki/Tsai_Ing-wen

Även om viss islossning skett mellan det röda Kinas diktatur och den antikommunistiska demokratin Taiwan under senare år gäller fortfarande delvis det Kalla krigets frontlinjer länderna emellan. Detta bekräftas med all tydlighet av Xi Jinpings hot om att sätta in militärt våld mot taiwaneserna om dessa inte frivilligt går med på att inkorporeras med det kinesiska fastlandet.

Taiwans president Tsai Ing-wen uppmanar det röda Kina att slå in på den demokratiska vägen.

Relationen mellan Kina och Taiwan är komplicerad. Samtidigt som Republiken Kina på Taiwan sedan länge fungerar som en självständig statsbildning har man aldrig formellt förklarat sig självständigt från det väldiga Kommunistkina. Hit flydde Nationalistkinas ledare, generalissimo Chiang Kai-shek, med en miljon anhängare efter nederlaget mot Mao Tse-tungs kommunister 1949 och omlokaliserade till Taiwan Republiken Kina som det ”riktiga” Kina.

Chiangs version av Kina representerade hela Kina i FN fram till den 25 oktober 1971, då världsorganisationen erkände kommunistregimen i Peking som Kinas representant. Taiwan har sedan 1991 sökt medlemskap i FN men hittills utan att lyckas. USA väntade med att erkänna Peking till 1979, då Jimmy Carter var president. https://sv.wikipedia.org/wiki/Taiwans_politiska_status

Det kan förefalla självklart att det röda Kina, med en befolkning på 1,386 miljarder människor (2017) och en potent militärmakt, enkelt skulle besegra Taiwan, som har 23,58 miljoner invånare (2018), vid en militär konfrontation. Historien visar emellertid att så knappast är fallet. Kinmenöarna är härvidlag ett illustrativt exempel.

Ögruppen Kinmen (även kallad Quemoy alternativt Jinmen) är jämte Penghu och Matsu belägen mitt i Taiwansundet mellan fastlandet och Taiwan och har en befolkning om cirka 125 000. Jag besökte det kraftigt militariserade Kinmen under ett besök på Taiwan som svensk delegat vid dåvarande World Anti Communist Leagues (WACL) årliga kongress i januari 1990.

Vid två tillfällen har det kommunistiska Kina gjort allvarliga försök att erövra Kinmen från nationalistkineserna. Det första försöket gjorde endast några veckor efter utropandet av Folkrepubliken Kina på Himmelska fridens torg i Peking den 1 oktober 1949. Invasionsförsöket tillgick så att ett stort antal fiskebåtar fyllda med soldater ur den kommunistiska så kallade folkarmén den 25 oktober anlände till Kinmen. De hade av allt att döma inte räknat med någon allvarligare form av motstånd, men däri bedrog de sig.

Far och son Chiang Kai-shek (sittande) och Chiang Ching-kuo var Taiwans två första presidenter.

Redan den 27 oktober hade nationalisternas stridskrafter i grunden besegrat de kommunistiska invasionsstyrkorna, då Republiken Kinas 118e division med understöd av flyg och pansar gick till motattack vid Lintsu. Härefter återstod endast upprensningsaktioner. Fler än 6000 av totalt omkring 20 000 Mao-trogna soldater överlämnade sig i fiendens händer. Generalissimo Chiang Kai-shek anlände själv till Kinmen för att inspektera platsen för det blodiga slaget.

Mao Tse-tungs kommunister hade dock långt ifrån givit upp hoppet om att erövra Kinmen, som ju kan betraktas som en språngbräda till det egentliga Taiwan. I mitten på 1950-talet började således kommunistiskt artilleri beskjuta Kinmenöarna, och kulmen nåddes 1958-59, då omkring 500 000 granater under 55 dagar regnade ned över öarna från andra sidan Taiwansundet. Därefter förekom regelbunden beskjutning till 1978, då USA upptog diplomatiska förbindelser med Peking.

Sedan det röda Kinas militära aggression upphört vidtog ett propagandakrig. Länge hade båda sidor högtalare, vilka överöste motsidan med dånande propagandabudskap, påkopplade. Sedan detta upphört började Taiwan-sidan från Kinmen skicka ballonger med informationsmaterial över till fastlandet. Även metoder som plastbägare med propaganda på vattnet, ljudvågor och radiosändningar användes. Målsättningen med all denna propaganda var att berätta för fastlandskineserna om det mått av välfärd och demokrati som nåtts på Taiwan.

1992 lät president Chiang Ching-kuo, en son till Chiang Kai-shek, häva undantagstillståndet på Kinmen, fem år efter att det upphört på det egentliga Taiwan. Kinmen fungerar i dag som en knutpunkt för handeln mellan de båda kinesiska staterna. https://sv.wikipedia.org/wiki/Kinmen

För diktaturens kreatur i det kommunistiskt styrda Kina är det under tiden business as usual. Det vill säga regimen i Peking spärrar in och torterar religiöst och politiskt oliktänkande, bygger upp sin krigsmakt och låter obekväma individer försvinna utan ett spår.https://tommyhansson.wordpress.com/2018/10/09/roda-kina-diktaturens-kreatur/

Kartbilden visar Kinmens läge i förhållande till Kinas fastland.

Möjligen är president Xi Jinpings hotfulla ton mot Taiwan betingad av att han tror att USA, efter president Donald Trumps deklarerade föresats att överge USAs kurdiska allierade i Syrien, inte kommer att reagera nämnvärt för den händelse röda Kina skulle invadera Taiwan. Detta torde i så fall vara en missbedömning – USA kommer med all sannolikhet inte anse sig kunna sitta med armarna i kors om kineserna skulle ge sig på Taiwan.

Alldeles bortsett från detta kommer den kinesiska krigsmakten inte att kunna köra över det militärt mycket väl rustade Taiwan efter gottfinnande, vilket ovannämnda historiska exempel visar. Taiwan är ingen munsbit för kommunisterna i Peking.

Jack Werner – maktens och etablissemangets man

1 januari, 2019

Självutnämnde folkuppfostraren Jack Werner, 29.

Journalisten Jack Werner, född 1989, är i hög grad etablissemangets man. Hans försök att ärerädda mainstream medias (MSM) knapphändiga rapportering om två halshuggna skandinaviska kvinnor i Atlasbergen i Marocko faller dock platt till marken. https://sv.wikipedia.org/wiki/Jack_Werner

Jack Werner hade 2013-15 hand om tidningen Metros ”Viralgranskaren” med målsättningen att avslöja falska nyheter som fått stor spridning. Det gick sådär – ibland lyckades det, ibland inte. 2014 fick Werner kvitto på att han ligger bra till hos de medier som makten haver genom att tillsammans med Linnéa Jonjons och Åsa Larsson erhålla Stora journalistpriset.

I en drapa på DN Kultur den 28 december riktar Werner kraftig kritik mot sådana som kritiserat etablissemangsmedia för att rapportera knapphändigt om de bestialiska morden, utförda av islamister, på norska Maren Ueland, 28 och danska Louisa Vesterager Jespersen, 24. De båda skandinaviska kvinnornas kroppar hittades den 17 december en mil utanför byn Imlil i Atlasbergen i Marocko. https://www.varldenidag.se/nyheter/skandinaviska-kvinnor-misstankt-halshuggna-av-islamister/reprlB!BaAs4AWeGL0CY5oT2087g/

Jack Werner menar i sitt inlägg att det varit helt rätt av SVT och andra etablissemangsmedier att rapportera sparsmakat om de brutala islamistmorden med motiveringen att det är ju så man brukar göra i Sverige: ”Händelsen har hanterats helt enligt traditionell svensk nyhetshantering.” https://unv.is/dn.se/kultur-noje/jack-werner-darfor-haller-svenska-medier-igen-om-morden-i-marocko

Maren Ueland och Louisa Vesterager Jespersen – offer för islamister.

Werner fortsätter med att tala om ”närhetsprincipen”, som han menar vägleder svensk nyhetsrapportering: ”Ju närmare tidningens redaktion, geografiskt eller kulturellt, en händelse inträffar, desto större är sannolikheten att redaktionen tar upp saken.” Detta är något som faller Jack Werner helt i smaken. Han antyder vidare att kritiken mot handhavandet av morden i Marocko är rasistiskt och islamofobiskt betingad, då kritikerna är ute efter att skuldbelägga ”mörkhyade islamister”.

Nu tycks det ju faktiskt ha varit just mörkhyade islamister som mördade Ueland och Vesterager Jespersen liksom att de unga kvinnorna halshuggits i värsta IS-stil. Förövarna – ett  20-tal personer uppges ha gripits misstänkta för inblandning morden – skall enligt vittnen ha skrikit muslimska slagord om att de utförde ”Allahs vilja”. Sanningen är emellertid i Werners och hans politiskt korrekta meningsfränders ögon inte något som bör prioriteras, emedan den kan gynna ”rasister”.

Bättre då att som SVT tala om ”knivskador på halsen” i stället för att berätta att kvinnorna fick sina huvuden avskurna. Om SVT hade haft hand om rapporteringen om Stockholms blodbad 1520 eller Franska revolutionen 1789 hade det med all sannolikhet också varit ”knivskador på halsen” som hade gällt; hade man berättat hur det faktiskt förhöll sig kunde ju den svenska eliten respektive den franska adeln ha gynnats.

Jack Werners tes om att svenska medier har som princip och tradition att i första hand rapportera om geografiskt eller kulturellt närliggande händelser kan vid ett första påseende förefalla logisk. När vi vet att etermedier och press i Sverige under valåret 2018 rapporterade mer om USAs president Donald Trump än om statsminister Stefan Löfven och oppositionsföreträdaren Ulf Kristersson tillsammans inser vi dock lätt, att Werners tes inte håller. https://www.svt.se/kultur/medier/trump-dominerade-svenska-medier-2018-mer-omtalad-an-lofven

Donald Trump – omnämnd 165 015 gånger i press och etermedia 2018.

President Trump omnämndes enligt medieanalysföretaget Retriever under det gångna året 165 015 gånger. Detta skall jämföras med 90 157 nyhetsinslag och artiklar om Stefan Löfven, 48 708 om Ulf Kristersson, 39 953 om Annie Lööf, 34 501 om Jimmie Åkesson samt 32 744 om Vladimir Putin.

Den för Jack Werner et consortes obekväma sanningen är, att vad svenska etablissemangsmedier till stor del är intresserade av är att ge en politiskt tillrättalagd bild av vad som händer i omvärlden. Det innebär konkret att så kallade alternativa media och vad som påstås vara uttryck för främlingsfientlighet och rasism – och i fallet Trump amerikanska presidenter som ogillas av MSM – i förment folkuppfostrande syfte genomgående omskrivs och omtalas i negativa termer.

Och det är precis så jag misstänker att Jack Werner ser på sig själv. Som en ädel folkuppfostrare med den självpåtagna uppgiften att tala om för den obildade pöbeln hur saker och ting egentligen förhåller sig.

Mobbning av judiska läkare placerar Karolinska universitetssjukhuset på antisemitlista

27 december, 2018

Karolinska universitetssjukhuset är på nionde plats på Wiesenthal-centrets lista över antisemitiska händelser i världen.

Så har det hänt igen. Sverige representeras för tredje gången från och med 2014 på den amerikanska människorättsorganisationen Simon Wiesenthal Centers årliga lista över de tio mest remarkabla antisemitiska incidenterna. Den här gången är det Karolinska universitetssjukhuset som tvingas schavottera på detta föga smickrande sätt.

Listan toppas av Robert Bowers, som i slutet av oktober dödade elva judiska gudstjänstbesökare i synagogan Tree of Life i Pittsburgh i USA. Bowers, som var känd som kritiker av USAs president Donald Trump, uppges ha skrikit ”alla judar måste dö” innan han startade skjutandet. https://www.jpost.com/Diaspora/Wiesenthals-top-ten-list-of-antisemites-includes-Pittsburgh-shooter-575343

Tvåa på listan är den muslimske amerikanske predikanten Louis Farrakhan, ledare för organisationen Nation of Islam, på grund av ett bisarrt antisemitiskt tal Farrakhan höll i Detroit. Tredjeplatsen upptas av amerikanska universitet, vilka fylldes av judefientligt klotter, svastikor och antisemitiska anslag efter Robert Bowers massaker i Pittsburgh.

Wiesenthal-listans fjärde plats upptas av det brittiska Labour-partiets ledare Jeremy Corbyn, som anklagas för att äventyra judiskt liv i Storbritannien med sin antisemitiska retorik. Nummer fem är FN-organisationen United Nations Relief and Works Agency (UNRWA), som anges möjliggöra terrorrörelsen Hamas antisemitiska hjärntvätt av barn i Gaza.

Nummer sex på den aktuella listan är det amerikanska företaget Airbnb, som förser flygresenärer med logiförslag; företaget har dragit bort 200 platser i de israeliskkontrollerade områdena Judéen och Samarien (det så kallade Västbanken) från sina listor. Sjunde platsen intas av German Bank for Social Economy, som anses underlätta den ekonomiska verksamheten för Israel-fientliga så kallade BDS-rörelser (BDS står för Boycott, Divestment, Sanctions).

Åtta på listan är den amerikanska biskopen Gayle Harris i Massachusetts, som spridit lögnaktiga påståenden om att israeliska soldater arresterat ett treårigt arabiskt barn på Tempelberget i Jerusalem och skjutit en arabisk 15-åring i ryggen. När biskopen konfronterades med sina falska påståenden sade hon att hon fått dem från tredje part. Nionde platsen beläggs av Karolinska universitetssjukhuset i Stockholm och tionde av före detta Pink Floyd-medlemmen Roger Waters, en beryktad bojkottivrare med ambitionen att tala om för Israels judar vad antisemitism är.

Labour-ledaren Jeremy Corbyn är på fjärde plats på antisemitlistan.

Karolinska universitetssjukhuset, med nära kopplingar till Karolinska institutet som varje år utser nobelpristagare i medicin, ”premieras” av Simon Wiesenthal Center för att ha kraftigt fördröjt utredningen kring en överläkares antisemitiska mobbning av tre judiska läkare vid sjukhuset. Överläkaren, som numera tagit så kallad time out, har trakasserat och verbalt angripit de judiska läkarna och försvårat deras yrkesutövning. Han skall dessutom ha kompletterat dessa aktiviteter genom att publicera antisemitiska inlägg och bilder på Facebook. http://lakartidningen.se/Aktuellt/Nyheter/2018/11/Lakare-pa-Karolinska-anklagas-for-antisemitism/

Två av de drabbade judiska läkarna fann sig föranlåtna att sluta vid den aktuella sjukhusavdelningen på grund av mobbningen. Den tredje stannade dock och kontaktade Wiesenthal-centret i Los Angeles, som skickade sin medarbetare, rabbinen Abraham Cooper, till sjukhuset för samtal med sjukhusledningen. Enligt sjukhusets tillförordnade VD Annika Tibell råder vid sjukhuset ”nolltolerans” mot mobbning och diskriminering, men icke desto mindre har sjukhusets utredning av incidenterna med den anklagade överläkaren dragit ut på tiden.

Diskrimineringsombudsmannen (DO) har öppnat ett utredningsärende om Karolinska universitetssjukhuset utgående från anklagelserna rörande antisemitism. https://www.dagensmedicin.se/artiklar/2018/12/05/do-granskar-karolinska/

Det väckte såväl inhemsk som internationell uppmärksamhet då Sveriges utrikesminister Margot Wallström (S) av Simon Wiesenthal Center placerades på åttonde plats på den årliga antisemitlistan 2016. Detta skedde till följd av Wallströms påstående vid en riksdagsdebatt om att Israel ägnade sig åt ”utomrättsliga avrättningar” när israeliska säkerhetsstyrkor oskadliggjorde palestinaarabiska mördare och terrorister. Allt sedan dess är Wallström, som enda utrikesminister inom EU, ansedd som icke önskvärd i Israel. https://www.varldenidag.se/nyheter/margot-wallstrom-atta-pa-antisemitlista/BbbplB!u1Goin63fqa@VwzYtCaaBQ/

Margot Wallström med Palestinska myndighetens ”president” Mahmoud Abbas.

SDs riksdagsman Björn Söder, som då var riksdagens andre vice talman, placerades på sjunde plats på 2014 års Wiesenthal-lista efter något snåriga uttalanden i en intervju med Niklas Orrenius i Dagens Nyheter om judar och andra nationella minoriteter i Sverige. Det något paradoxala i fallet Söder är ju att han är en av det svenska parlamentets mest Israel-vänliga ledamöter, vilket Wiesenthal-centret möjligen inte haft klart för sig. https://www.aftonbladet.se/nyheter/a/5Vrdje/bjorn-soder-pa-internationell-antisemitlista

De svenska listplaceringarna är en indikation på det allt mer utsatta läge judar befinner sig i i Sverige. Till skillnad från i våra nordiska grannländer får de judiska församlingarna och organisationerna helt och hållet svara för och bekosta sina egna säkerhetsarrangemang utom vid särskilda tillfällen, då polisen kan tänka sig att ställa upp. https://www.expressen.se/ledare/naomi-abramowicz/sveriges-judar-tvingas-ta-ansvar-for-sin-egen-sakerhet-/

Hillary Clinton och FNs migrationsavtal

7 december, 2018

Hillary Clinton uppmanar Europa att begränsa immigrationen i syfte att försvåra för ”högerpopulister” att bli valda.

Ibland kommer relativt kloka omdömen även från osannolika håll. Bitterfittan Hillary Clinton uppmanade således nyligen i en intervju med den brittiska tidningen The Guardian Europa att begränsa invandringen. https://www.telegraph.co.uk/news/2018/11/22/hillary-clinton-says-europe-must-limit-immigration-stop-rise/

Hillary Clinton, som förlorade presidentvalet i USA mot Donald Trump för två år sedan och knappast återhämtat sig från det ännu, citeras så: ”I think Europe needs to get a handle on migration because that is what lit the flame.”

Vad Clinton menar är att massinvandringen till Europa gjort att så kallade högerpopulistiska partier fått vind i seglen. Enligt Hillary är det nödvändigt att begränsa invandringen i syfte att förhindra ”right-wing populists such as Donald Trump from being elected ever again”.

Clinton berömmer europeiska ledare såsom snart avgående Angela Merkel i Tyskland för deras ”generösa och barmhärtiga” inställning till invandring men menar också att det är dags att säga stopp och belägg: ”We are not going to be able to continue provide refuge and support.”

Det väckte visst uppseende när fru Clinton vid ex-presidenten George H. W. Bushs begravning nyligen totalt ignorerade presidentparet Donald och Melania Trump och i stället visade upp sitt rätt skräckinjagande stenansikte. https://www.dailymail.co.uk/news/article-6463819/Hillary-Clinton-ignores-Donald-Trump-Melania-arrive-row-seats-Bushs-funeral.html

Det är tveksamt om Hillary Clinton ännu vid 71 års ålder skrinlagt sina ambitioner att bli USAs första kvinnliga president. Hon befinner sig nu på en talarturné med maken Bill som omfattar 13 amerikanska städer.

Att hon motiverar sin uppmaning att inskränka invandringen till Europa med att det skulle försvåra för ”högerpopulisterna” är naturligtvis ett högst diskutabelt argument, men det är ändå bra att det kommer från henne. Betydligt mer relevant är att samma invandring hotar Europas demokratiska och kristna kulturarv och demografiska sammansättning.

Frågan är vad EU-eliten tycker om Hillary Clintons uppmaning att begränsa invandringen. Den 10 december träffas representanter för världens länder i Marrakech i Marocko för att diskutera ett ramverk i syfte att underlätta frågor kring migration. Den 19 december är det meningen att detta ramverk skall skrivas under i New York.

Folkliga protester mot FN-avtalet på Mynttorget i Stockholm den 2 december.

Stefan Löfven (S) har förutskickat att Sverige kommer att underteckna ramverket/avtalet trots att det är tveksamt om han som statsminister i en expeditionsministär har befogenheter att göra detta (möjligheten finns naturligtvis att det hinner bildas en riktig regering under de knappa två veckor som återstår till undertecknandet).

Stark kritik har riktats mot den globala migrationsöverenskommelsen, och en lång rad länder såsom USA, Israel, Australien, Tjeckien, Kroatien, Österrike, Bulgarien, Ungern och Polen har deklarerat att de inte kommer att skriva under. Frågan blir då vad ett avtal av detta slag egentligen är värt. https://www.varldenidag.se/nyheter/vaxande-kritik-mot-svenskt-ja-till-globalt-migrationsavtal/reprld!nDibh5evhNQTum0V40pJA/

I Sverige är det bland riksdagspartierna endast Sverigedemokraterna som kritiserat avtalet och menat att Sverige inte bör skriva under. Riksdagsledamoten Paula Bieler (SD) har påpekat att överenskommelsen, som innehåller 23 mål vilka syftar till att förbättra det europeiska samarbetet kring frågor som rör migration, är luddigt formulerad och behäftad med ”enorma brister”.

Andra kritiker av migrationsöverenskommelsen är ledarskribenterna Jenny Sonesson (GP) och Per Gudmundson (SvD) samt Svenska journalistförbundet, som framhållit att europeiska medieaktörer som uppfattas ”diskriminera” invandrare kan komma att strypas. I Stockholm har vidare hållits en demonstration mot avtalet på Mynttorget i Stockholm och en ny planeras kommande helg när detta skrives. https://sverigesradio.se/sida/artikel.aspx?programid=2795&artikel=7102882

En tecknares syn på FNs migrationsupplägg.

Det har bland annat diskuterats om överenskommelsen är bindande eller ej. Vad som kan konstateras är att den inte är bindande i juridisk mening men att den ändå kan betraktas som politiskt bindande, en åsikt som framförts av bland andra Carl Bildt (M). https://www.svt.se/nyheter/utrikes/fn-s-omtalade-migrationsavtal-forklarat-i-fem-punkter

Frigivne spionen Jonathan Pollard nekas bosätta sig i Israel

23 november, 2018

Jonathan Pollard frigavs 2015 efter närmare 30 år i amerikanskt fängelse. Nu nekas han bosätta sig i Israel.

USAs justitiedepartementet har avslagit en formell begäran från Israel om att låta den spioneridömde amerikanske juden Jonathan Pollard, 64, att bosätta sig i Israel. https://www.timesofisrael.com/us-rejects-israeli-request-to-let-jonathan-pollard-move-to-israel-report/

Jonathan Jay Pollard föddes i en judisk familj i Galveston, Texas den 7 augusti 1954. Under sin tjänstgöring som civilanställd underrättelseanalytiker vid den amerikanska flottan överlämnade han en stor mängd hemliga dokument till den israeliska säkerhetstjänsten Mossad, eftersom han upplevde att israelernas nationella säkerhet hotades av att de inte fick tillgång till det underrättelsematerial de enligt Pollard borde ha fått. https://www.britannica.com/biography/Jonathan-Pollard

Spionageverksamheten uppdagades emellertid och Pollard och hans dåvarande hustru, Anne Henderson, greps av den federala amerikanska polisen FBI efter en dramatisk biljakt som ledde till Israels ambassad där Pollard och Henderson emellertid inte blev insläppta. I de efterföljande rättsprocesserna dömdes Jonathan Pollard 1987 till livstids fängelse medan Anne Henderson klarade sig undan med fem år.

Jonathan Pollard är den ende brottslingen i USAs historia som dömts till livstids fängelse för spioneri för ett allierat land och utan att vara anklagad för högförräderi. Kritiker av domen har påpekat att ett mera rimligt straff hade varit fem-sex eller kanske maximalt tio år i fängsligt förvar. Den kände liberale juristen Alan Dershowitz har i alla år engagerat sig för Pollard och hade glädjen att 2015 få bevittna Pollards frigivning efter närmare 30 år i fängelse. https://tommyhansson.wordpress.com/2015/11/22/israel-spionen-jonathan-pollard-frigiven-i-usa/

Israels regering förnekade länge att Jonathan Pollard spionerade för den judiska statens räkning men erkände till slut att så var fallet. Pollard mottog ansenliga penningsummor för sin olagliga verksamhet. Premiärminister Benjamin Netanyahu har vid ett flertal tillfällen tagit upp fallet Pollard med amerikanska presidenter, senast med Donald Trump, i syfte att finna en mekanism som kan göra det möjligt för Pollard att flytta till Israel. Pollard är israelisk medborgare sedan 1995.

En israelisk manifestation för Jonathan Pollards frigivning.

Jonathan Pollard lever i dag i New York under restriktioner som bland annat förbjuder honom att uttala sig för media om sitt fall och att resa utomlands under fem år efter sin frigivning. Israelerna har försäkrat amerikanerna att Pollards restriktioner skulle gälla även i Israel. 2017 träffade Pollard USAs vicepresident Mike Pence för att diskutera en eventuell flyttning till Israel, men en amerikansk appellationsdomstol avslog efter mötet en sådan begäran.

Spioner, vare sig dessa överlämnar hemliga handlingar till vänskapliga eller fientliga främmande makter, bör naturligtvis inte komma undan rättvisan. Jonathan pollard är härvidlag inget undantag. Många bedömare anser dock att Pollard behandlats orimligt hårt och menar att han efter 30 år i fängelse borde tillåtas slå sig ned var han vill, särskilt som han i dag på intet sätt utgör någon säkerhetsrisk för USA.

Amerikanska myndigheter och amerikanskt rättsväsende har emellertid valt att tillämpa en hård linje gentemot Pollard oavsett den senares relativt framskridna ålder och vacklande hälsa. I Israel betraktas Jonathan Pollard, som fått flera gator och platser uppkallade efter sig, på många håll som en hjälte. http://time.com/45048/pollard-hero-hostage-in-israel/

 

100 år sedan stilleståndsavtalet i Första världskriget: Macron flipp-floppar om Pétain, kallar nationalism ”förräderi”

11 november, 2018

Frankrikes president Emmanuel Macron försöker lägga ena handen på en måttligt road Donald Trumps knä då den senare besökte Paris inför högtidlighållandet av stilleståndsavtalet efter Första världskriget.

I samband med högtidlighållandet av 100-årsminnet av vapenstilleståndet i Första världskriget i Paris denna dag den 11 november hade Frankrikes president Emmanuel Macron ursprungligen planerat hedra marskalk Philippe Pétain (1856-1951). Denne spelade som segrande befälhavare i slaget vid Verdun 1916, då omkring 300 000 soldater stupade, en stor roll för att Frankrike slutligen stod på den segrande sidan i konflikten. https://edition.cnn.com/2018/11/08/europe/france-macron-petain-intl/index.html

Problemet för Macron var naturligtvis att Pétains hjälteroll 1916 kom att överskuggas av hans senare bravader som Frankrikes mest namnkunnige quisling. Pétain fungerade, efter att närmast dessförinnan ha varit fransk ambassadör i Spanien, i en ålder av över 80 år 1940-44 som president i den så kallade Vichy-regeringen vilken samarbetade med den nazityska ockupationsmakten.

Efter kriget dömdes han till döden som landsförrädare men fick straffet omvandlat till livstids fängelse på grund av hög ålder – han var mogen för pension redan vid utbrottet av Första världskriget – och hjälteinsatserna i det första kriget. Pétain dog slutligen 95 år gammal i fängelset. Vichy-regeringens verklige ledare var dess premiärminister Pierre Laval (1883-1945) som också han dödsdömdes och avrättades genom arkebusering den 15 oktober 1945.  https://sv.wikipedia.org/wiki/Philippe_P%C3%A9tain

Philippe Pétain och Adolf Hitler under Andra världskriget.

Det hade inte varit sakligt fel av Macron att hedra Philippe Pétain, eftersom denne faktiskt spelat en betydande roll som framgångsrik fransk befälhavare under den första stora världskonflikten alldeles oavsett det senare förräderiet. Efter beskedet om att också Pétain, jämte andra framstående franska militärer, skulle hyllas vid en ceremoni i Paris på 100-årsdagen av stilleståndsjubiléet fick emellertid Macron kalla fötter till följd av all kritik och flipp-floppade.

Hur var det nu någon sade – att vara liberal är att vara kluven…

Det var den 11 november 1918 som stilleståndsavtalet i Compiègneskogen i regionen Picardie i norra Frankrike slöts vilket ändade kriget på västfronten. Den järnvägsvagn som hade använts som lokal för undertecknandet av avtalet användes den 22 juni 1940 av Adolf Hitler som plats för undertecknandet av kapitulationsavtalet mellan Frankrike och Tyskland i Andra världskriget. Vagnen hade dessförinnan hämtats från ett museum. https://sv.wikipedia.org/wiki/Vapenstillest%C3%A5ndet_i_Compi%C3%A8gneskogen_(1940)

Den slutgiltiga freden ingicks omsider genom Versaillesavtalet den 28 juni 1919, vilket genom att ålägga det förlorande Tyskland orimligt hårda krav lade grunden för Andra världskriget 1939-45. Tyskland förständigades utbetala astronomiska krigsskadestånd samt så gott som helt avveckla sin krigsmakt. Tyskland tvingades vidare överlämna alla sina kolonier i Afrika – Togoland, Kamerun, Tyska Sydvästafrika, Tyska Östafrika (Tanganyika, Burundi, Rwanda) och Tyska Nya Guinea – till segrarmakterna. https://sv.wikipedia.org/wiki/Versaillesfreden

Georges Clemenceaus omedgörlighet vid fredsförhandlingarna i Versailles födde revanschlust i Tyskland.

Vidare tvingades tyskarna till segrarmakterna eller Nationernas förbund (NF) avstå från en rad områden i Europa såsom Elsass-Lothringen (Alsace-Lorraine), Nordslesvig, Västpreussen, Saarland, Posen (Poznan) och Danzig (Gdansk). Tyskland tvingades dessutom ta på sig hela skulden för kriget, vilket anses ha skördat omkring 10 miljoner offer.

En stor del av ansvaret för att freden i Versailles blev så hård och i Tyskland uppväckte en aggressiv revanschlusta tillfaller den tyskhatande franske politikern Georges Clemenceau (1841-1929), kallad ”den franske tigern”, vilken tillträdde som fransk konseljpresident den 17 november 1917 och innehade denna post till krigets slut och spelade en avgörande roll vid fredsförhandlingarna i Versailles som Tyskland inte var inbjudet till. https://sv.wikipedia.org/wiki/Georges_Clemenceau

Det är förståeligt att president Emmanuel Macron avstår från att hylla marskalk Philippe Pétain en dag som denna. Han skulle givetvis ha sluppit all uppståndelse om han inte initialt fört fram Pétains namn bland de krigshjältar som skulle hyllas – de negativa reaktionerna var minst av allt svåra att förutse. Macron har använt krigsjubiléet som en förevändning att angripa den ”nationalistiska spetälska”, som han menar riskerar bryta upp dagens Europa och har dessutom – hör och häpna – kallat nationalism ”förräderi”. https://www.aftonbladet.se/nyheter/a/G1RvJl/macron-varnar-for-nationalistisk-spetalska

Jämförelsen mellan den vapenskramlande nationalismen för 100 år sedan och dagens systemkritiska nationalism har emellertid, och med all rätt, fått kritik. Nationalistiskt betonade regeringar i länder som Ungern, Polen och Italien hotar inte några andra länder. Det är heller knappast ”Europa” utan snarare den antinationella  Europeiska unionen (EU) som hotas – i själva verket är det ju faktiskt EU och dess överstatliga anspråk som är den direkta orsaken till dagens nationalistiska trend.

Fredskorset i Bladensburg i Maryland.

Uppståndelse av ett helt annat slag har väckts i USA kring det så kallade fredskorset i Bladensburg i Maryland, ett tolv meter högt kors i cement som 1919-25 utformades av John Joseph Earley i syfte att hedra 49 av de fallna hjältarna från Första världskriget. Militanta ateister har sedan några år tillbaka bedrivit en hätsk kampanj för att få korset avlägsnat, och i oktober 2017 kom en amerikansk appellationsdomstol fram till att korset skulle vara ”okonstitutionellt”. Det har dock skapats en opinion som syftar till att bevara korset i dess nuvarande utformning. https://en.wikipedia.org/wiki/Peace_Cross

Första världskriget beskrivs ibland som ett helt meningslöst krig. Det är en inställning som jag inte delar. Under den tid det rasade kallades det stundom på grund av sin grymhet ”kriget som skulle avsluta alla krig”, men så blev det som bekant inte. Däremot innebar konflikten slutet för den militaristiska ideologi som jag kallat wilhelmismen och som vägledde främst kejsarrikena Tyskland och Österrike-Ungern vid denna tid.

Fotnot: Mer om Första, Andra och Tredje världskriget (det kalla kriget) och deras respektive betydelse kan läsas i Tommy Hansson: Ondskans imperier (Contra förlag 2002, 404 sidor).