Posted tagged ‘Amerika’

Assange kan få 100 års fängelse för spionage

27 maj, 2019

Brittisk polis avhyser Julian Assange från Ecuadors ambassad i London i april 2019. Foto: Ruptly

Efter sju år på Ecuadors ambassad i London greps WikiLeaks grundare Julian Assange av brittisk polis den 11 april 2019 efter beslut av den ecuadorianska regeringen. Det var inte en dag för tidigt. Den kriminelle narcissisten och fullblodsegoisten Julian Assange fick precis vad han förtjänade. https://www.aftonbladet.se/nyheter/a/xPrao8/julian-assange-har-gripits-i-london

Det var den 17 december 2012 som Assange sökte och fick tillåtelse av Ecuador att ta sin tillflykt till landets ambassad i London. Han var då häktad i sin frånvaro av Stockholms tingsrätt anklagad för sexualbrott under ett besök i Sverige 2010. Han greps i London två år senare men frigavs mot borgen den 16 december 2012. Han bröt mot borgensbestämmelserna och begav sig dagen därpå till Ecuadors London-ambassad i syfte att undgå utlämning till USA.

När Assange beviljades uppehållstillstånd styrdes Ecuador av en USA-kritisk vänsterregering ledd av Rafael Cordea, som hade makten 2003-17. Därefter har ledningen innehafts av Lenin Moreno, vilken tillhör samma vänsterkonstellation som Correa men med betydligt svalare känslor för Julian Assange. Moreno är för övrigt den ende tjänstgörande statschef i världen som är rullstolsburen. https://sv.wikipedia.org/wiki/Len%C3%ADn_Moreno

Intressant att notera är att när Assange hämtades av brittisk polis för att ställas inför den brittiska rättvisan så var det Berlin-baserade nyhetsföretaget Ruptly, som ägs av den ryska regeringens engelskspråkiga nyhetskanal RT (Russia Today), det enda massmedium som fanns på plats. Företaget var distributör av Julian Assanges kortlivade pratshow. https://www.theatlantic.com/ideas/archive/2019/04/julian-assange-got-what-he-deserved/587008/?fbclid=IwAR0vUJjz5WERw9U6hNjxD8E1OABv-OTHFhD-yoEpK7vIbFjSNuksqIqI0iQ

Förbindelser med ryska hackare. President Lenin Moreno har motiverat beslutet att avvisa Julian Assange från Ecuadors London-ambassad med den senares ”ohövliga och aggressiva beteende”. Assange sägs bland annat ha smetat avföring på väggarna samt misskött den katt han fått tillstånd att hysa på ambassaden. Han har också krävt att få utse sin egen säkerhetspersonal och föreslagit att den skall innehålla ryska inslag. Han skall vidare ha skyllt det eländiga tillståndet i världen omväxlande på feminismen och glasögonprydda judiska skribenter.

Ecuadors president Lenin Moreno.

Måhända ännu viktigare för avvisningsbeslutet är den ecuadorianska inrikesministern Maria Paula Romos deklaration om att Assange lagt sig i ”Ecuadors interna politiska förhållanden” samt att han upprätthållit förbindelser med två ryska datahackare i Ecuador; dessa skall ha samarbetat med den tidigare regeringsministern Ricardo Patino i syfte att försvaga Lenin Morenos regering.

Det är i detta sammanhang man får se häktningen av en av Assanges svenska kontakter i Ecuadors huvudstad Quito. Denne anklagas för dataintrång i samråd med ryska hackare i Ecuador. https://www.svt.se/nyheter/inrikes/haktade-svenskens-kan-flyttas-fran-el-inca-fangelset

Grundade WikiLeaks 2006. Julian Paul Assange föddes den 2 juli 1971 i Townsville i Queensland på Australiens östkust som son till Christine Ann Hawkins och John Shipton. Modern bröt snart upp från förhållandet med Julians biologiska pappa till förmån för Richard Brett Assange, som alltså blev unge Julians styvfar och den han betraktar som sin riktige fader. Familjen, som inkluderade Julians halvbror, flyttade inte färre än 37 gånger. Paret Assange sysslade bland annat med dockteater, https://sv.wikipedia.org/wiki/Julian_Assange

Julian Assange började ägna sig åt datahackning 1987 under pseudonymen Mendax. Han bildade tillsammans med två medarbetare hackergruppen International Subversives, som bland annat bröt sig in i det amerikanska försvarsdepartementets samt NASAs datasystem. 1994 återfinner vi Assange i Melbourne som programmerare och utvecklare av fri programvara. Han var 1989-99 gift med Teresa Assange och fick med henne sonen Daniel, som nu är verksam i databranschen.

2006 blev så Julian Assange en av grundarna av gruppen WikiLeaks, dit den som ville kunde läcka hemligstämplade dokument. Gruppen fick stort genomslag när den började offentliggöra uppgifter om amerikanska övergrepp i krigen i Irak och Afghanistan. Assange blev WikiLeaks ansikte utåt och hade inom några få år fått statusen av rockstjärna. 2009 tilldelades Assange Amnestys Internationals Media Award för att ha uppmärksammat förekomsten av så kallade utomrättsliga avrättningar i Kenya.

Edward Snowden sökte och fick asyl i Ryssland.

Konspirationsteorier. När Julian Assange avhystes från Ecuadors ambassad deklarerade Edward Snowden, en amerikansk så kallad visselblåsare och tidigare CIA-anställd som läckt hemliga dokument från USAs signalspaningstjänst National Security Agency (NSA), från sin uppehållsort i Ryssland att det var ”en mörk stund för pressfriheten”. Efter att ha avslöjats tog Snowden sin tillflykt till Ryssland, där han ännu befinner sig. https://tommyhansson.wordpress.com/2013/06/12/edward-snowden-hjalte-eller-forradare/

Snowden brukar i likhet med Assange av såväl vänsterliberaler som Rysslands-vänner långt ut på den nationalistiska högerkanten betraktas som en modig sanningssägare vilken fallit offer för dolska konspirationer mellan CIA (givetvis) och diverse internationella operatörer. Konspirationsteoretiker har gått så långt att de beskyllt de båda svenska kvinnor som anklagat Julian Assange för våldtäkt att vara förklädda amerikanska agenter med det enda syftet att ”sätta dit” hjälten Julian Assange.

Enligt detta narrativ, och troligen enligt Assange själv, skulle konspirationen mellan de svenska kvinnorna, Storbritannien och USA syfta till att förpassa Assange till det amerikanska terroristfängelset i Guantanamo på Kuba.

Edward Snowden och Julian Assange är emellertid inte några modiga sanningssägare eller frihetens förkämpar. Genom att med sin verksamhet undergräva världens viktigaste demokrati, USA, bidrar de tvärtom till att försvaga den globala friheten och demokratin och därmed stärka totalitära/auktoritära diktaturstater som Kina och Ryssland.

Mannings roll. Bilden av Julian Assanges USA-fientliga verksamhet blir inte fullständig om vi inte berör Bradley (Chelsea) Mannings roll i det hela. Michael Weiss skriver följande om Manning i den anrika amerikanska tidskriften The Atlantic den 12 april 2019: ”Med start i januari 2010 började Bradley (Chelsea) Manning till WikiLeaks (och Assange personligen) lämna hemligstämplade dokument som han fått från amerikanska regeringsservrar. Dessa inkluderar akter om krigen i Afghanistan och Irak och amerikanska dokumentgömmor.”

Bradley Manning innan han omvandlades till Chelsea.

Bradley Manning, född 1987, är en tidigare amerikansk arméanställd analytiker som senare kom att identifiera sig som kvinna och därför bytte förnamn till Chelsea. Manning dömdes 2013 till 35 års fängelse för spionage och andra brott efter att ha utlämnat sekretessbelagda handlingar till allmänheten via WikiLeaks. En av Barack Obamas sista handlingar som amerikansk president var att förkorta Mannings straff. Den senare frigavs den 17 maj 2017. https://sv.wikipedia.org/wiki/Chelsea_Manning

Chelsea Manning arresterades på nytt den 8 mars 2019 efter att ha vägrat vittna mot Julian Assange inför en så kallad grand jury. Hon frigavs två månader senare men kan komma att fängslas på nytt om hon vidhåller sitt nekande att vittna mot Assange.

Den bisarre Israel Shamir. USA anklagar Julian Assange för att ha försökt hjälpa Manning att hacka det amerikanska försvarshögkvarteret Pentagon, något som inte kan anses vara ett normalt journalistiskt förfarande utan tvärtom ett lagbrott som kan resultera i förlust av arbete, renommé och frihet.

Assange har struntat i att han genom att publicera namn på amerikaner och andra som varit verksamma i krigszoner och/eller diktaturstater äventyrat dessas liv och välbefinnande. En journalist verksam på den brittiska vänstertidningen The Guardian sökte förgäves övertyga Julian Assange om att det var moraliskt förkastligt att offentliggöra namn på afghaner som samarbetade med USA.

Assange svarade: ”Tja, de är informatörer. Så om de blir dödade så är det något de får räkna med. De förtjänar det.” Namnen publicerades aldrig i The Guardian men väl i WikiLeaks upplaga av de aktuella filerna.

En av Julian Assanges mer bisarra kontakter har, enligt WikiLeaks-medarbetaren och Guardian-journalisten James Ball, varit Förintelse-förnekaren och Israel-hataren Israel Shamir – i Sverige folkbokförd som Adam Ermash – vilken 2010 blev WikiLeaks kontaktperson i Ryssland. Shamir hade tillgång till tusentals hemliga amerikanska telegram månader innan de publicerades av WikiLeaks. https://sv.wikipedia.org/wiki/Israel_Shamir

Shamir, som är av judisk börd, föddes i Novosibirsk i Ryssland 1947 och är far till den svenske journalisten Johannes Wahlström. Han dök upp i Moskva och erbjöd sig enligt tidningen Kommersant skriva artiklar för 10 000 US dollar styck baserade på telegrammen. Därefter reste Shamir till Minsk i Belarus och skall enligt uppgift ha överlämnat omfattande volymer med oredigerade telegram till Aleksandr Lukasjenkas vitryska diktaturregim.

Julian Assange och Daniel Domscheit-Berg 2009.

Fick nog. WikiLeaks-grundaren Julian Assange har genom sin verksamhet utsatt många oskyldiga människor för livsfara och tycks yttermera ha samarbetat med främmande regimer, inte bara i syfte att ”avslöja” amerikanska krigsbrott utan för att hjälpa dessa utföra egna brott. Han har genom denna verksamhet släpat ord som transparens och öppenhet i smutsen.

Michael Weiss i The Atlantic: ”Om han är oskyldig till att ha hackat amerikanska regeringssystem – eller kan prestera ett godtagbart försvar för hackningen – låt honom då få sin dag i rätten, först i Storbritannien och därefter i Amerika. Men fortsätt inte att förväxla hans falska pläderingar för sympati, hans storhetsvansinne och hans promiskuitet med fakta. Julian Assange fick vad han förtjänade.”

Ett antal av Julian Assanges tidigare vänner och medarbetare fick till slut nog av hans narcissistiska divalater och diktaturfasoner. En av dessa är Daniel Domscheit-Berg, född i Tyskland 1978 och tidigare känd under pseudonymen Daniel Schmitt, som 2011 publicerade boken Inside WikiLeaks. Meine Zeit bei der gefährlichsten Website der Welt (303 sidor)

I boken, som också finns i en engelsk upplaga, beskriver Domscheit-Berg WikiLeaks som en farlig sekt och Julian Assange som en nyckfull diktator. Boken kritiserar dels Julian Assanges ledarstil, dels hanterandet av de Afghanska dagböckerna, en läcka amerikanska dokument avseende Afghanistan. Domscheit-Berg startade en egen verksamhet kallad OpenLeaks, vilken emellertid inte tycks ha blivit någon större succé. https://www.corren.se/kultur-noje/bocker/domscheit-berg-avslojar-wikileaks-egna-hemligheter-5540520.aspx

Julian Assange dömdes av den brittiska rättvisan efter sin hämtning från ambassaden till 50 veckors fängelse för borgensbrott. USAs justitiedepartement har sedan dess meddelat, att man avser åtala Assange för spionage på sammanlagt 18 punkter. Det innebär att han, i alla fall teoretiskt, kan dömas till över 100 års fängelse. Vilket innebär att han sannolikt kan ta Sveriges återupptagande av sexualbrottsutredningen med visst jämnmod. https://feber.se/samhalle/art/397583/usa_talar_julian_assange_fr_ny/

 

 

 

Historien om kampen mot islam och islamistisk terror

6 december, 2018

Attackerna den 11 september 2001 gav upphov till Kriget mot terrorn.

Det var efter attackerna mot World Trade Center i New York och försvarshögkvarteret Pentagon i USA den 11 september 2001 som USAs president George W. Bush proklamerade vad som kallats Kriget mot terrorn. Kampen mot den så kallade islamistiska terrorismen kan dock noga taget sägas ha inletts redan med islams grundare Muhammeds födelse år 570.

Muhammed bin Abdullah sägs ha blivit född i Mekka i det nuvarande Saudiarabien år 570. Han var först verksam som kameldrivare och handelsman men utvecklades till att bli en religiös, militär och politisk ledargestalt som enade stammarna på den Arabiska halvön. https://sv.wikipedia.org/wiki/Muhammed

När Muhammed var runt 40 år gammal fick han enligt traditionen av ärkeängeln Gabriel sina första av de andliga uppenbarelser som av hävd ligger till grund för Koranen. Inom islam anses Muhammed vara den siste profeten efter Jesus, som islam betraktar som en viktig profetgestalt. Muhammed avled i Medina år 632 efter att, med avstamp i slaget vid Badr den 17 mars 624 då Muhammeds monoteistiska styrkor besegrade Mekkas polyteistiska trupper, ha inlett fler än blodiga 27 fälttåg och räder mot bland andra judar och kristna. https://sv.wikipedia.org/wiki/Slaget_vid_Badr

Karl Martell stoppade saracenerna. Emedan Muhammed trots sammanlagt elva hustrur inte hade förmått producera någon manlig avkomma tog andra personer i hans omgivning över hans ledarskap. Under ledning av dessa lyckades muslimska arméer på mindre än 100 år erövra Syrien, Irak, Jerusalem, Persien, Sudan och Nordafrika. Inbrytningar gjordes även i Asien, delar av Indien, Afghanistan, Kina, Indonesien och Filippinerna.

Under 711-13 invaderar muslimska trupper av moriskt ursprung Spanien från Nordafrika och lägger därmed grunden till det muslimska riket Al-Andalus som ägde bestånd ända till 1492, det år då Christofer Columbus anlände till Amerika. https://sv.wikipedia.org/wiki/Al-Andalus

Muslimerna, eller saracenerna som de ofta benämndes, var emellertid inte nöjda med sina besittningar på den Iberiska halvön utan planerade även expandera in i västra Europa. Genom att gå segrande ur slaget vid Poitiers i den centrala delen av Frankrike kunde dock merovingerhövdingen Karl Martell (Charles Martel), ”Hammaren”, sätta stopp för den tilltänkta expansionen. Martell titulerades rikshovmästare (major domus) i dåtidens Frankiska rike och var farfar till Karl den store. https://tommyhansson.wordpress.com/2015/01/16/je-suis-charlie-martel-nagot-om-muslimernas-betvingare/

Det historiskt mest uppmärksammade avsnittet i kampen mot islam och islamism handlar om korstågen. Totalt anordnades nio av kyrkan auktoriserade större och en hel radda mindre korståg – det första inleddes 1096 och det sista 1271.

Förföljelsen mot de kristna i Det heliga landet gav upphov till korstågen.

De nio korstågen. Om upprinnelsen till korstågen skriver Joseph Francois Michaud (1767-1839), ledamot av den franska akademien, följande i sin klassiska bok Korstågen med 100 helsidesillustrationer av Gustave Doré (sidan 24): ”Andra olyckor drabbade emellertid kristendomens bekännare i Palestina. De förbjöds att fira gudstjänst, de flesta kyrkorna byggdes om till stall, och Den heliga gravens kyrka blev fullständigt raserad. Många kristna jagades ut ur Jerusalem och utbredde sig i alla länder i Orienten.” https://sv.wikipedia.org/wiki/Korst%C3%A5g

Saracenernas angrepp på kristna i Det heliga landet och kristna pilgrimer på väg dit ledde till att en kraftfull opinion uppkom inom kristenheten: någonting måste göras åt detta. Det utmynnade i att påven Urban II vid kyrkomötet i franska Clermont den 27 november 1095 proklamerade ett kombinerat pilgrims- och fälttåg.

Korstågen, som huvudsakligen gick till Levanten och Egypten, var avsedda att bekämpa vad som uppfattades som kyrkans fiender och med det specifika målet att befria Jerusalem och Det heliga landet från islamsk överhöghet. De var en kombination av pilgrimsfärder och av Gud genom påven sanktionerade heliga krig. Deltagande i korstågen ansågs vara en form av botgöring och den som stupade räknades som martyr.

Saladin och Rikard Lejonhjärta. År 638 hade det islamiska kalifatet utökat sin makt till att omfatta Jerusalem. Staden erövrades 1099 av korsriddarna, vilka anställde blodiga massakrer på stora delar av den judiska och muslimska befolkningen. Invånarantalet sjönk nu från 70 000 till 30 000.

Ett resultat av de kristnas erövring av Jerusalem blev inrättandet av konungariket Jerusalem med Gottfrid av Bouillon, som själv föredrog titeln Den heliga gravens beskyddare, som förste konung. Riket sträckte sig från Beirut i norr till Gaza i söder. Knappt 100 år senare, 1187, återtogs Jerusalem av Saladin (Salah ad-Din Yusuf ibn Ayyub), som var av kurdisk härkomst och sultan av Egypten. Han gav upphov till dynastin ayyubiderna. https://sv.wikipedia.org/wiki/Saladin  

Saladins främste motståndare var konung Rikard I Lejonhjärta av ätten Plantagenet från Normandie, som spelar en betydande roll i sir Walter Scotts berömda roman om korsriddaren Ivanhoe (1820) och i filmen Ivanhoe från 1982, där konungen i en minnesvärd rolltolkning spelas av Julian Glover. https://www.so-rummet.se/kategorier/rikard-lejonhjarta

RIkard Lejonhjärta spelad av Julian Glover i filmen Ivanhoe från 1982.

Det nionde och sista korståget startade 1271 och leddes av konung Edward I av England. Korsfararhären försvarade konungariket Jerusalems huvudstad Acre (Akko), beläget i vad som är dagens norra Israel. Akko, som anses ha minst 5000 år gamla anor, har historiskt kallats ”nyckeln till Palestina” på grund av sitt strategiska läge på en udde som sticker ut I Medelhavet. https://sv.wikipedia.org/wiki/Akko

Acre hade 1104 erövrats av korsfararhären men hade 1187 återtagits av Saladin. 1191 återerövrades staden och fästningen av en korsfararhär under ledning av Rikard Lejonhjärta men återtogs 1290 av en muslimsk armé anförd av sultanen av Egypten, som brände ner den till grunden. De korsriddare i Johanniterorden som fanns på platsen tvingades fly till Cypern. Därmed var såväl konungariket Jerusalems som korstågens saga all.

Även svenska arméer har under 1100- och 1200-talen bedrivit något som med litet god vilja kan kallas korståg i österled med målsättningen att med vapenmakt tvinga de hedniska stammarna i Finland och Baltikum att omvända sig till kristendomen. https://sv.wikipedia.org/wiki/De_svenska_korst%C3%A5gen

Ingen ”fredens religion”. Islam kallas ibland av dess anhängare och aningslösa västerlänningar för ”fredens religion”, vilket är så långt från sanningen man rimligen kan komma eftersom så gott som alla islams landvinningar gjorts med svärdet i hand.

Inte mycket återstår av den forna korsriddarborgen i Akko (Acre) i norra Israel. Foto: Tommy Hansson

Paul Moorcraft skriver på följande sätt om Muhammed på sidan 26 i sin insiktsfulla bok Kampen mot islamistisk terorism (SMB förlag 2018, originalet 2015, 206 sidor):

Muhammed var inte någon fredsmäklare. Han inspirerade den mest dramatiska militära expansionen i världshistorien. De mongoliska horderna var inledningsvis kanske mer blodtörstiga och framgångsrika, men den islamiska erövringen av Arabien och imperiets häpnadsväckande expansion från Pyrenéerna till Kina måste ha utgjort ett obestridligt bevis för Guds välsignelser åt de muslimska krigarna och erövrarna.

Moorcraft påpekar att mongolernas välde sedan länge befinner sig på historiens soptipp, medan islam i de flesta av de erövrade områdena fortfarande utgör den styrande religionen och kulturen, och det språk som dominerar är arabiska. Det måste också understrykas att ingenstans där islam är den ledande religionen har något demokratiskt och frihetligt samhällsystem kunnat upprättas. Andra religioner och deras bekännare, i första hand kristna och judar, förföljs ofta obarmhärtigt.

Svidande muslimska nederlag¨. Från slutet av korstågen i form av Acres fall 1290 fram till våra dagar har det muslimska erövringståget fortsatt på olika sätt. 1308 upprättades det Ottomanska (Osmanska) riket av sultanen Othman (Osman) I. 1389 besegrade ottomanska styrkor i slaget på Trastfältet i Kosovo serber och ungrare vilket resulterade i att delar av Balkan och östra Europa ockuperades.

1453 erövras det kristna östromerska rikets huvudstad Konstantinopel av ottomanerna och får namnet Istanbul. Därmed faller det bysantinska riket (Bysans) till islam. 1463 erövras Bosnien. De islamiska stridskrafterna tvingas dock också inregistrera svidande nederlag. 1571 besegrar en kombinerad påvlig, spansk, maltesisk och veneziansk flottstyrka i grunden en mycket större men tekniskt underlägsen ottomansk flotta vid den grekiska staden Lepanto (Naupaktos). 10 000 kristna galärslavas befrias. Osmanerna flotta återuppbyggss dock snart och kan fortsätta sina slavräder under hela 1600-talet. Gatan Via Lepanto i Rom minner om slaget. https://sv.wikipedia.org/wiki/Slaget_vid_Lepanto

Det mest förödande nederlaget råkade emellertid de osmanska styrkorna ut för i slaget vid Wien i september 1683. En jättehär på 200 000 man med soldater från Turkiet och dess vasallstater Bosnien, Ungern, Serbien, Albanien, Grekland och Krim belägrade den österrikiska huvudstaden Wien mellan maj och september nämnda år. https://sv.wikipedia.org/wiki/Slaget_vid_Wien

Wien kunde räddas sedan Polens konung Johan III Sobieski i september kommit till undsättning med en här om 70 000 man. Det som fällde avgörandet var att polackerna genomförde den största kavallerichocken i Europas historia involverande 20 000 ryttare med en spjutspets bestående av 3000 lansiärer. Det medförde att den ottomanska hären skingrades och flydde i vild panik. Vid den efterföljande freden i Karlowitz tvingades Ottomanska riket överlämna Ungern, Transsylvanien och Slavonien till Österrike.

Den judiska staten Israel utropades den 14 maj 1948.

Konflikten Israel -”Palestina”. Det sönderfallande Ottomanska imperiet, som länge hade kallats ”Europas sjuke man”, upplöstes slutligen 1922 som en följd av nederlaget i Första världskriget. Dessförinnan hade i den så kallade Balfour-deklarationen – uppkallad efter den brittiske utrikesministern Arthur James Balfour – 1917 föranstaltats om att ett judiskt nationalhem skulle upprättas i det brittiska mandatet Palestina. https://sv.wikipedia.org/wiki/Balfourdeklarationen_(1917)

Staten Israel utropas av det israeliska Arbetarpartiets ledare David Ben Gurion som självständig stat i enlighet med FNs delningsplan den 14 maj 1948. Dagen efter gick ett antal arabstater, vilka avvisat delningsplanen, till ett förenat angrepp mot den judiska staten. Kriget 1948-49, som skulle följas av ytterligare krig och kriser med arabiska och israeliska intressen på spel, slutade emellertid med ett svidande nederlag för araberna/muslimerna.

I slutfasen av kriget lade Transjordanien (senare Jordanien) egenmäktigt beslag på de traditionella judiska områdena Judéen och Samarien på Jordanflodens västra sida (”Västbanken”), områden vilka annekterades av Israel efter Sexdagarskriget 1967 som slöt med en förkrossande seger för Israel. Palestinaaraberna har därefter i propagandan felaktigt hävdat att de egentligen har rätt att förfoga över Västbanken.

Konflikten mellan Israel och ”Palestina”, som aldrig varit någon självständig statsbildning, fortsätter att spela en viktig roll i den muslimska/arabiska propagandan. Den används mest som en ursäkt för väst- och demokratifientliga muslimska diktaturer – främst Iran – att fortsätta gräva ner sig i skyttegravarna. Dock bör framhållas att Israel bedrivit en förhållandevis framgångsrik diplomati visavi arabvärlden och i dag har fungerande relationer med icke minst en strategisk nyckelmakt som Saudiarabien. https://www.ynetnews.com/articles/0,7340,L-5269451,00.html

Khomeinis revolution i Iran. Startskottet för aggressiv och terrorbenägen islamism kom med den på ayatollah Ruhollah Khomeini inriktade revolutionen i Iran 1979. USAs president Jimmy Carter hade av opportunistiska skäl övergivit USAs mångårige allierade, shah Reza Pahlavi, vilket lämnade fältet fritt för Khomeini och hans shiamuslimska anhang av fanatiska mullor.

Islamiska staten /Kalifatet har genomfört ett stort antal spektakulära massmord.

Iran har därefter utgjort ett internationellt nav för fanatism, jihadism och islamism med omfattande stöd till exempelvis Hezbollah i Libanon och Hamas i Gaza, samtidigt som homosexuella hängs och kvinnor anklagade för äktenskapsbrott stenas i enlighet med sharialagarna. https://tommyhansson.wordpress.com/2014/10/13/khomeini-den-moderna-islamistterrorns-fader-hjalptes-fram-av-carter/

1989 tvingades Sovjetunionen med svansen mellan benen dra sig tillbaka från Afghanistan efter att under en tioårsperiod ha misslyckats med att ta kontroll över landet. Gerillakrigarna i det så kallade mujaheddin, som under konflikten aktivt understötts av de amerikanska Reagan-administrationerna, utgjorde en bas för den kommande islamistiska terrorismen riktad mot väst.

Under perioden fram till den 11 september 2001 skedde under 1980- och 1990-talen en rad mer eller mindre uppmärksammade terrorattacker såsom angreppet mot USAs ambassad i Beirut 1983, då 63 personer omkommer. Senare samma år dör 299 personer när amerikanska och franska militärförläggningar bombas i samma stad. Vidare spelar jihadister från i stort sett världens alla hörn en synnerligen aktiv roll under krigen i det forna Jugoslavien 1991-95. 1999 inleder islamister terrorverksamhet i Tjetjenien.

Krig mot al-Qaida, Afghanistan och Irak. Al-Qaida blev synonymt med islamistisk terrorism då två kapade flygplan rammade World Trade Centers tvillingtorn i New York den 11 september 2001. Närmare 3000 människor dog. Ytterligare ett plan angriper en flygel i försvarshögkvarteret Pentagon varvid 125 människor i byggnaden och de 64 passagerarna dör. Ett fjärde plan kraschar på öppen mark i Pennsylvania, av allt att döma sedan passagerarna lyckats övermanna terroristerna. https://varldenshistoria.se/kriminalitet/terrorism/9-11-terrorattackerna-den-11-e-september-2001

De groteska terrordåden den 11 september 2001 blir startskottet för en kedja av händelser. President George W. Bush förklarar samma år krig mot Afghanistan och amerikanska trupper gör lika frenetiska som fruktlösa försök att spåra upp al-Qaida-ledaren Usama bin Ladin. Usama spåras slutligen upp och skjuts till döds av en enhet amerikanska elitsoldater (Navy Seals) i Abbottabad i Pakistan den 2 maj 2011. Den soldat som avfyrade de dödande skotten heter Rob O´Neill. https://www.aftonbladet.se/nyheter/a/WLJXBj/rob-oneill-38-dodade-bin-ladin

Två år senare angrips Irak, men nu har de amerikanska styrkorna bättre lycka – åtminstone när det gäller att spåra upp Iraks galne diktator Saddam Hussein. Denne ställs inför rätta, döms till döden och avrättas genom hängning den 30 december 2006. Kriget som helhet blir dock klart fiaskobetonat – några massförstörelsevapen hittas inte – och ger snarare en skjuts framåt åt terrororganisationen Islamiska staten (IS), även kallad Kalifatet, ISIS, ISIL och Daesh.

Islamiska staten har jagats bort. IS har sedan det bildades av tidigare al-Qaida-medlemmar 2004 genomfört otaliga ytterst grymma och bestialiska terrordåd; bland annat har västerländska biståndsarbetare halshuggits och tillfångatagna fiender bränts levande.

IS målsättning är att utifrån en fundamentalistisk tolkning av en wahhabistisk doktrin av den sunniislamiska inriktningen upprätta ett världsomspännande kalifat. Rörelsens samlande gestalt har varit shejk Abu Bakr al-Baghdadi, vilken sannolikt dödades vid ett ryskt flyganfall mot utkanterna av IS-fästet Raqqa i Syrien i maj 2017. IS har understötts frikostigt av Saudiarabien och andra rika sunnimuslimska arabstater. https://www.expressen.se/nyheter/is-ledaren-abu-bakr-al-baghdadi-ar-dod/

Den uzbekiske islamisten Rakhmat Akilov körde ihjäl fem oskyldiga människor i centrala Stockholm 2017.

Paul Moorcraft framställer i sin bok Kampen mot islamistisk terrorism Islamiska staten som ett potent hot mot västvärlden, och när boken först publicerades 2015 såg det onekligen ut på det viset. Därefter har dock rörelsen jagats bort från tidigare starka fästen i Syrien och Irak. Kampen för Kalifatet fortsätter dock i exempelvis Libyen, Afghanistan, Filippinerna och västvärlden genom spektakulära terrordåd.

När uzbekiern Rakhmat Akilov dödade fem oskyldiga personer och skadade många fler genom sin lastbilsattack på Drottninggatan i Stockholm den 7 april 2017 hävdade han att han agerat på order av IS, som dock officiellt inte påtagit sig ansvaret för dådet. Akilov dömdes till livstids fängelse och utvisning. Han avtjänar sitt straff på Kumlaanstalten. https://www.expressen.se/nyheter/rakhmat-akilov-om-ordern-fran-is/

IS må ha tappat mark, men det islamistiska och jihadistiska hotet mot demokratin och friheten består och är enligt SÄPO alltjämt det främsta hotet mot vår säkerhet, samtidigt som samhället på olika sätt fortlöpande islamiseras.

Fallet med den blodtörstige journalisten och den mördade missionären

29 november, 2018

Äventyraren, missionären och martyren John Chau vid en tidigare resa.

”Invånarna som dödade missionären gjorde rätt.”

Ja, så skriver faktiskt journalisten Peter Kadhammar  på Aftonbladet och syftar på mordet på den amerikanske äventyraren och kristne missionären John Allen Chau på den isolerade ön North Sentinel Island (Norra Sentinel) den 16 november. https://www.aftonbladet.se/nyheter/kolumnister/a/6nJ7R8/invanarna-som-dodade-missionaren-gjorde-ratt

Kadhammar lägger ut texten om det berättigade i mordet på Chau på följande sätt: ”Tragiskt, men de handlade fullständigt rationellt. Om någon skulle få för sig att säga usch och fy är det bra att kasta en blick bakåt. Sentineleserna på den lilla ön i Indiska oceanen gjorde det som invånarna i Australien, Ameika, Afrika och delar av Asien borde ha  gjort så fort den vite mannen steg i land och ropade: – Jesus älskar er!”

Att den blodtörstige Kadhammar inledningsvis skriver att det var ”tragiskt” kan vi bortse ifrån. För AB-journalisten är John Allen Chau ingen riktig människa som lever, andas och känner – eller rättare sagt gjorde det – utan en staffagefigur som kreerar rollen av den onde västerlänningen. Så jag säger både ”usch” och ”fy”.

I Kadhammars och hans många meningsfränders ögon symboliserar John Allen Chau folkmord på urbefolkningar litet varstans i världen där spanjorer, portugiser, tyskar, holländare, fransmän, belgare och engelsmän ägnat sig åt erövringar och kolonisation. Med hans logik borde de asatroende svearna på ön Birka i Mälaren ha slagit ihjäl den tyske kristne missionären Ansgar när han anlände dit på 800-talet och sådde de första kristna fröna i svensk jord.

Vad Kadhammar et consortes förefaller helt omedvetna om att är att kristna kolononisatörer och missionärer inte bara kom med våld, sjukdomar och annat elände utan också bildning, mediciner och utbildning. Nästan alla afrikanska ledare från och med 1950-talet och framåt har utbildats vid kristna missionsskolor.

Den här ikonbilden av den helige Ansgar hade inte kunnat målas om Peter Kadhammar hade fått sin vilja igenom.

Och om hedningarna på Birka hade slagit ihjäl Nordens apostel Ansgar – vilka några av dem verkligen ville – så hade Peter Kadhammar och alla vi andra inte kunnat njuta av frukterna av den på kristendomen byggda kultur vi kunnat skörda frukterna av de senaste 1000 åren. Då hade vi kanske fortfarande hängt upp människor som offer till Oden och de andra asagudarna i det beryktade offerträdet i anslutning till hednatemplet i Uppsala och bedrivit blodiga släktfejder i många generationer.

Peter Kadhammar menar att för mindre vetande öbor i Indiska oceanen är dödande av främlingar som kommer med andra kulturer och religioner en fullt acceptabel sysselsättning. Han har den rasistiska/koloniala synen att dessa infödingar är så primitiva att de inte vet bättre. Vilket naturligtvis visar att öborna kanske faktiskt hade varit betjänta av att bibringas Jesu kärleksbudskap. Eller är det bättre att ta livet av folk som kommer med främmande seder och bruk? Bör vi göra likadant med hitkommande muslimer, hinduer och buddhister?

Nej, jag tror faktiskt inte Peter Kadhammar anser att vi bör göra detta och det gör inte jag heller. Kadhammar borde emellertid inse att det är i den riktningen hans resonemang för honom.

John Allen Chau var 26 år gammal och bosatt i Vancouver i den amerikanska delstaten Washington. Han har beskrivit sig själv som en missionär och äventyrare och hade gjort flera tidigare resor i den aktuella övärlden. Chau hade även besökt platser som Irak, Kurdistan och Sydafrika för att missionera. Inför en tidigare resa skrev han:

Ni kanske tycker att jag är galen. Men jag tycker att det är värt det – att få berätta om Jesus för de här människorna. Bli inte arg på Gud eller på dem om jag blir dödad.https://www.dagen.se/nyheter/mordad-missionars-dagbok-kan-vara-satans-sista-faste-1.1238638

John Allen Chau var kanske dumdristig och möjligen rentav galen – men han var inte naiv och han var inte omedveten om riskerna med att bedriva mission hos en folkgrupp som i stort varit opåverkad av omvärlden i 55 000 år (sånär som på något enstaka skeppsbrott och andra tillfälliga besök som fört främlingar i land). Framförallt drevs han av kärlek. Hans sista ord skall ha varit: ”My name is John, I love you and Jesus loves you.” Sedan genomborrades både han och hans bibel, till Peter Kadhammars ohöljda förtjusning, av giftpilar.

Några av de infödda stenåldersmänniskorna på Norra Sentinel laddar upp med pilbågar och spjut för att hälsa besökare ”välkomna”.

Det är enligt indisk lag strängeligen förbjudet för utomstående att besöka North Sentinel Island. Chau bröt mot den lagen och det gjorde de fiskare Chau hade betalat för att föra honom till ön; de senare riskerar nu långa fängelsestraff. Ön är sedan 1947 en del av det indiska unionsterritoriet Andamanerna och Nikobarerna och antas ha mellan 50 och 400 invånare. https://sv.wikipedia.org/wiki/Norra_Sentinel

John Allen Chau är död och hans kropp troligen nedgrävd på stranden på North Sentinel Island. Hans försök att missionera på ön var såväl olagligt som dumdristigt gränsande till ren idioti, låt vara motiverat av kärlek och idealism, men han förtjänar inte den storm av hjärtlös och okunnig kritik som kommit honom till del av mediala halvfigurer och vänsterpropagandister  som Peter Kadhammar.

Av somliga kristna och av sitt universitet Oral Roberts i Tulsa, Oklahoma betraktas Chau, och med all rätt, som en martyr som till PK-elitens applådåskor mördades av människor som lever kvar på stenåldersnivå. Indiska myndigheter har hittills av säkerhetsskäl avstått från att försöka avlägsna kroppen från stranden på North Sentinel. https://www.covenantjourney.org/details/john-allen-chau

Anteckningar från Irland (III): Hillsborough

22 augusti, 2016

IMG_1296
Hillsborough Fort med anor från 1650. Foto: Tommy Hansson

På väg mot Nordirlands huvudstad Belfast under min Irlands-resa kring månadsskiftet maj-juni i år var den lilla orten Hillsborough med cirka 3500 invånare en av anhalterna. Så här skrev jag om Belfast: https://tommyhansson.wordpress.com/2016/08/11/anteckningar-fran-irland-ii-belfast/ Passade på att göra ett studiebesök i den gamla artilleribefästningen Hillsborough Fort. http://www.discovernorthernireland.com/Hillsborough-Fort-Hillsborough-P7895

Fortet, som uppfördes på order av överste Arthur Hill, stod klart 1650 och utgjorde en försvarsanläggning för vägsträckan Dublin-Carrickfergus norr om Belfast. I anslutning till Hillsborough Fort finns en välskött skogspark samt en anlagd sjö med möjligheter till fiske och båtfärder. Varje år anordnas här en internationell ostronfestival med kringaktiviteter.

IMG_1295

Några av änderna som hälsade mig välkommen. Foto: Tommy Hansson

Alldeles intill fortet finns den imposanta Saint Malachi-kyrkan, byggd 1750-74 i nygotisk arkitekturstil. Tanken var att den skulle bli stiftskyrka för grevskapet Down, men dessa förhoppningar kom på skam. Det hindrar inte att kyrkan har ett aktivt församlingsliv.

På orten finns även Hillsborough Castle, vilket trots namnet inte är ett regelrätt slott utan ett georgianskt country house. Det byggdes på 1700-talet för familjen Hill, efter vilken orten är uppkallad. Egendomen är officiellt residens för drottning Elizabeth II och den brittiska kungafamiljen när någon/några av dess medlemmar befinner sig i regionen.

Hillsborough Castle var 1921-73 residens för brittiske guvernören för Nordirland, en befattning som avskaffades sistnämnda år. Numera är byggnaden bostad för ministern för Nordirland. Här undertecknades vidare Anglo-Irish Agreement, en viktig milstolpe för den nordirländska freden, 1985. Tony Blair bodde ofta i ”slottet” under sin premiärministertid, och 2003 bodde USAs president George W. Bush här. https://sv.wikipedia.org/wiki/Hillsborough_Castle

IMG_1298
Hillsborough har cirka 3500 invånare. Foto: Tommy Hansson

President Bush den yngre är inte det ende amerikan av betydelse som bott på Hillsborough Castle. Benjamin Franklin (1706-90), en av de amerikanska så kallade grundlagsfäderna, vistades här som gäst till Wills Hill, earl av Hillsborough, under sin Englands-resa 1771. Enligt en uppfattning skar det sig ordentligt i umgänget mellan Franklin och Lord Hillsborough, som vid denna tid var ställföreträdande kolonialminister. Det sägs i sammanhanget att de hatade varandra från första ögonkastet.

Följden skulle ha blivit, att Franklin – som tidigare haft en relativt välvillig inställning till Storbritannien – vid hemkomsten gjorde sig till talesman för uppfattningen att en väpnad revolution var enda lösningen på de nordamerikanska koloniernas problem med den brittiska kronan. Därför har Hillsborough kallats ”Amerikas födelseplats”.

IMG_1300Saint Malachi blev aldrig stiftskyrka men är en aktiv församlingskyrka. Foto: Tommy Hansson

Uppgiften om fiendskapen mellan Franklin och Lord Hillsborough har dock betvivlats av sentida forskning. http://lisburn.com/archives/info/news-2011/birthplace-of-usa.html

Hillsborough är beläget 19 kilometer söder om Belfast och tillhör kommunen Lisburn i grevskapet Down.

ben_franklin
Uppfinnaren och statsmannen Benjamin Franklin besökte Lord Hillsborough 1771.

Platsen skall ej förväxlas med fotbollsarenan Hillsborough i Sheffield, platsen för katastrofen då 96 fotbollssupportrar dog vid semifinalmatchen i FA-cupen mellan Liverpool FC och Nottingham Forest den 15 april 1989 till följd av polisens felaktiga handlande.https://www.theguardian.com/uk-news/video/2016/apr/26/hillsborough-inquiry-anatomy-of-a-disaster-video

Fotnot: I den fjärde och avslutande artikeln om min Irlands-resa kommer jag att behandla Glendalough och Wicklow Mountains.

Socialisten Obama trivdes med kommunisterna på Kuba

23 mars, 2016

644x429(ByWidth_CutTopBottom_Transparent_True_False_Undefined) Raúl Castro och Barack Obama inspekterar en kubansk hedersvakt.

Barack Obamas beramade besök på Kuba, den förste USA-president att besöka sockerön sedan Calvin Coolidges visit 1928, kom att hamna i bakvattnet av det internationella nyhetsflödet på grund av de bestialiska IS-attackerna i Bryssel. Av det som rapporterats framgår ändå med önskvärd tydlighet att Obama levde upp till sin tydliga status som USAs förste socialistiske president.

Obama inledde sitt besök i en av världens få kvarvarande kommunistiska diktaturer stilenligt, då han vid en pressträff uttryckte förhoppningen:

Förhoppningsvis kan vi lära av Kuba att förbättra de mänskliga rättigheterna i Amerika /…/ President Castro har, tror jag, påpekat att det, enligt hans synsätt det också är mänskliga rättigheter att se till att alla får en anständig utbildning eller sjukvård och har en grundläggande trygghet på ålderdomen.”http://dailycaller.com/2016/03/21/obama-hopefully-we-can-learn-from-cuba-about-improving-human-rights-in-america-video/   

Alla Kuba-kramares huvudargument för att tillståndet är ganska bra på den kommunistiska fängelseön är ju att det finns sjukvård och utbildning tillgängliga för alla. I verkligheten råder katastroftillstånd inom båda dessa områden – då hjälper det inte långt att Kuba har högre läkar- och lärartäthet per capita än de flesta länder.

Litet elakt kan man kanske säga att det bästa med Kubas sjukvård är att den väl fyller sin funktion för den som inte är särskilt intresserad av att leva så länge som möjligt. Riktigt bra sjukvård existerar endast för det priviligierade samhällsskiktet med anknytning till regeringsadministrationen. För alla andra är den sjukvård som finns att erbjuda under all kritik.

Kubas sjukhus förfaller, och patienterna gör med tanke på de undermåliga sanitära förhållandena sannolikt bäst i att stanna hemma – var detta hem nu är beläget – om de önskar bevara liv och hälsa. De som av någon anledning ändå tvingas uppsöka sjukvården måste ta med sig egna sängkläder, handdukar och glödlampor, egen tvål och eget toapapper. Basala mediciner, exempelvis aspirin, är bristvaror och antibiotika betingar skyhöga priser på den svarta marknaden.

Läkarnas utrustning är, i den mån den alls existerar, till största delen antik. Stundom måste till och med latexhandskar återanvändas. Medan läkaryrket i västvärlden medför hög status och höga löner, tjänar en läkare på Kuba knappast mer än den vanlige inkomsttagaren, det vill säga omkring 200 kronor i månaden. Tidningen Miami Herald i Florida hade 2003 en artikel om en kubansk läkare som tvingades sälja fläsk från sitt hem för att klara ekonomin. Och chefen för Kubas armésjukvård visste ingen annan råd för att få ekonomin att gå ihop än att hyra ut sin bil som taxi på helgerna.

fidel Fidél Castro: ”De prostituerade är universitetsutbildade.” Eller kanske snarare: de universitetsstuderande tvingas prostituera sig.

Kubas förre mångårige diktator, Fidél Castro, sade en gång: ”Jag hävdar att en av revolutionens landvinningar är att till och med de prostituerade är universitetsutbildade.” Detta kan låta rätt imponerande, men då skall man ha klart för sig att Castros klämmiga konstaterande har en mörk baksida.

Med matransoneringar som öppnar dörren på glänt mot rena undernäringen är det nödvändigt för de kubanska familjer som vill överleva att få tillgång till amerikanska dollar. Detta gör prostitution, även om framlidne vänstertrubaduren Björn Afzelius i en av sina låtar hävdar att ”flickan i Havanna” avskaffats i Castros Kuba, till en lockande och ibland nödvändig inkomstkälla för talrika kvinnor.https://www.youtube.com/watch?v=RMyXnd00Tl4

Det kan alltså vara en smaksak om man vill betrakta prostituerade kvinnor som studenter eller kvinnliga studenter som prostituerade. Klart är att många yrkesverksamma kubaner har tvingats överge såväl studier som sina ordinära yrken för att i stället jobba inom turistnäringen. Vill man inte prostituera sig kan man även arbeta som bartender, uppassare, parkeringsvakt med mera i syfte att få tillgång till dollar.

Det kubanska utbildningssystemet, som imponerat på så många ”progressiva” västerlänningar inklusive Barack Hussein Obama, må vara bra och billigt i teorin men det leder inte till jobb som det går att försörja sig på. Inte ens för den som utbildar sig till läkare. http://www.latinamericanstudies.org/cuba/health-myth.htm

Coolidge%20and%20Machado%20in%20Cuba Presidenterna Calvin Coolidge (till vänster) och Gerardo Machado i Havanna för 88 år sedan.

Förra gången en amerikansk president besökte Kuba var i januari 1928, då republikanen Calvin Coolidge (1872-1933, president 1923-29) med omfattande entourage anlände till Havanna i syfte att lugna president Gerardo Machado om de höga amerikanska sockertariffer som var förödande för den sockerberoende kubanska ekonomin.

Coolidge hade som vicepresident efterträtt Warren G. Harding, som hade avlidit hastigt 1923 efter bara två år som president, men gjorde sig aldrig känd som någon kraftfull president. Han klagade ofta över att presidentämbetet tog hårt på krafterna, men det visade sig att han led av en hjärtsjukdom som ändade hans liv vid 60 års ålder.

Trippen till Kuba hade också som syftemål att bemöta kritik beträffande USAs inblandning i Nicaraguas, Haitis och Dominikanska republikens inre angelägenheter samt att främja Coolidges fredsprojekt, vilket i augusti 1928 sammanfattades i icke-angreppsöverenskommelsen Kellogg-Briand-pakten. https://sv.wikipedia.org/wiki/Briand-Kelloggpakten

Någon succé blev Coolidges Kuba-resa dock inte – sockerskatterna sänktes inte utan höjdes tvärtom något år senare, och någon väsentligt annorlunda amerikanska utrikespolitik kom knappast till stånd. När det gäller fredsansträngningarna sköts dessa definitivt i sank genom det militaristiska Japans, det fascistiska Italiens samt det nationalsocialistiska Tysklands framväxt, och elva år efter Coolidges besök – då var han själv död sedan sex år – bröt Andra världskriget ut.

President Coolidges besök ägde rum under den amerikanska förbudstiden och blev herostratiskt ryktbart sedan det framkommit, att många i presidentens ressällskap festade, horade och söp som svin – dock inte presidenten själv, även om det ett tag misstänktes att så var fallet. http://www.miamiherald.com/news/nation-world/world/americas/cuba/article62559982.html

Vid presidenterna Barack Obamas och Raúl Castros gemensamma presskonferens i Havanna kom, icke oväntat, USAs handelsembargo – både Obama och Castro kallade detta felaktigt för ”handelsblockad” – som inleddes den 7 februari 1962 upp på dagordningen. ”Mycket kan göras om USA:s blockad lyfts”, citerades den 84-årige Castro utan att dock närmare specificera exakt vad som kunde göras. http://edition.cnn.com/2016/03/21/politics/obama-cuban-raul-castro/

cubaprison Människor blir fortfarande fängslade för sina åsikters skull på Kuba.

Obama svarade i sitt anförande, som var nästan lika långt som den notoriskt långpratande kubanske ledarens, att frågan om hur snabbt det kan gå att avbryta handelsembargot är avhängigt av hur de båda länderna kan lösa de skillnader som finns avseende synen på mänskliga rättigheter. ”Det finns ett stigande intresse i kongressen för att blockaden (sic!) skall lyftas”, sade Obama. Som dessutom informerade om att han och Castro planerar mötas igen senare under året för att diskutera frågan om de mänskliga rättigheterna.

En amerikansk reporter frågade den kubanske presidenten varför Kuba fortfarande har politiska fångar. Castro förnekade dock indirekt att så var fallet då han svarade: ”Ge mig en lista på politiska fångar och jag skall frige dem.” Det är känt att Kuba under kommunistregimens höjdpunkt på 1970-talet kan ha hållit så många som 25 000 personer inspärrade av politiska skäl, men under senare år har frisläppanden skett vid flera tillfällen. Hur många som återstår är oklart. http://www.svd.se/kuba-slapper-politiska-fangar/om/varlden

Alldeles upprenbart är emellertid att politiskt fritänkande ännu inte tillåts på Kuba. Detta demonstrerades med all ackuratess bara några timmar innan planet med USAs president landade på kubansk jord: polisen föste då in ett 50-tal personer från rörelsen Damas de blanco (Damer i vitt) i sina fordon och förde dem till fängsligt förvar för att den regimkritiska gruppen inte skulle störa harmonin vid toppmötet.

Majoriteten av den amerikanska kongressen är fortfarande, trots islossningen mellan USA och Kuba, ännu inte redo att avbryta det mer än halvsekelgamla embargot mot Kuba, som bland annat förbjuder amerikanska medborgare att besöka Kuba samt att göra affärer med kubanska affärsintressen. Brott mot embargot kan bestraffas med upp till tio års fängelse och 250 000 US dollar i böter. Här mer fakta om handelsembargot mot Kuba och varför detta inte kan anses utgöra en blockad, trots att Obama och Castro använde just detta ord: https://sv.wikipedia.org/wiki/USA:s_handelsembargo_mot_Kuba

Embargot har emellertid luckrats upp under Obamas presidenttid, och i dag tillåts familjeresor till Kuba. Vanliga turistresor är dock fortfarande förbjudna. Summan som kubanska flyktingar i USA tillåts skicka till släktingar på Kuba har vidare höjts från 500 dollar till 2000 dollar per kvartal. http://www.svt.se/nyheter/utrikes/usa-lattar-pa-kubaembargo

I de pågående amerikanska primärvalen har det ibland påståtts i media att den 74-årige Vermont-senatorn Bernie Sanders, som fortfarande hoppas kunna göra storfavoriten Hillary Clinton rangen stridig som det demokratiska partiets presidentkandidat vid valet i november, kommer att bli den förste socialisten någonsin i Vita huset om han mot all förmodan först skulle besegra Hillary och därefter republikanernas kandidat.

Det är en gåta för mig och säkert många andra iakttagare att någon kunnat missa, att den förste socialisten i den amerikanska presidentboningen i Washington, D. C. är dess nuvarande hyresgäst: Barack Hussein Obama.

william_ayers_speaks_about_his_two_books_to_an_audience_at_the_all_souls_church_unitarian_in_washington_monday_nov_17_2008 William Ayers, grundare av terroristorganisationen Weather Undergroud, är en av Obamas politiska mentorer. Ayers är numera en pensionerad pedagogikprofessor.

Redan när han bodde på Hawaii som ung kom Obama i kontakt med vänsterpolitiska överväganden i form av den radikale svarte skribenten Frank Marshall Davis, bördig från Kansas och medlem i det amerikanska kommunistpartiet. Eftersom den unge Obamas fader inte fanns på plats blev Marshall ett slags fadersgestalt för den förstnämnde.

Sedan Obama som 18-åring 1979 flyttat till Kalifornien och Occidental College kom han att röra sig i marxistiska och även feministiska kretsar. Sedan han flyttat till New York och börjat studera statsvetenskap och internationella förbindelser vid Columbia University i början på 1980-talet, blev han alltmer involverad i vänsterpolitik och deltog i marxistisk-socialistiska konferenser och afrikansk-kulturella tillställningar i Brooklyn.

Vid 24 års ålder blev Barack Obama 1985 i Chicago i Illinois communuty organizer för ett kommunalt utvecklingsprojekt och tillämpade då den så kallade Alinsky-modellen i sin samhällsagitation – betalda vänsterdemagoger skulle enligt denna modell driva upp ett missnöje i bostadsområden med sin aggressiva agitationsstil. Unge Obama visade sig vara som klippt och skuren för uppgiften och lyckades övertyga alltfler afro-amerikaner om hur eländigt de egentligen hade det, och att allt var det vita etablissemangets fel.

Efter juristutbildning vid Harvard Law School blev Barack Obama, liksom så många andra amerikanska politiker, yrkesverksam inom juridiken. Han fick anställning vid en advokatfirma i Chicago och började 1993 undervisa vid University of Chicago i Illinois. Obamas politiska karriär inleddes med att han blev invald i Illinois delstatssenat för demokraterna 1996. Han blev här den fulländade ”progressiva” politkern och tog 2002 ställning mot ett amerikanskt krig i Irak.

2004 valdes Obama så in i USAs senat i Washington, och när tidskriften National Journal 2007 gjorde en studie av amerikanska politikers lifetime voting records visade det sig att Obama var den mest socialistiske av alla senatorer: han hade röstat ”till vänster” i 95,5 procent av frågorna 2007 och fick ett sammanlagt snitt på 88,0 procent. Året därpå valdes Barack Obama till Förenta staternas president.

Obama hade alltså ett mer vänstervridet sätt att ta ställning i de politiska sakfrågorna i den amerikanska senaten än den man som sagts kommer att bli den förste socialistiske presidenten i Vita huset om han väljs i höst – Bernie Sanders, som invaldes i senaten två år efter Obama.

Mer om socialisten Barack Obama, bland annat om hans mångårige vän, den gamle Wheaterman-terroristen William Ayers (bland annat beryktad för uppmaningen ”Döda era föräldrar”) på min blogg här:

https://tommyhansson.wordpress.com/2009/02/28/en-socialist-i-vita-huset/

10600382_10204419867016923_4660893053958140884_n Barack ”Che” Guevara?

Jag är tämligen övertygad om att den övertygade socialisten Barack Obama, när han ser tillbaka på sin tid som president under åtta år, kommer att räkna det historiska besöket på Kuba som en av sina absolut största bedrifter. Obama har motiverat islossningen mellan USA och Kuba med att ”det Kalla kriget är slut”, vilket naturligtvis är sant.

Kallt krig eller inte – Kuba är alltjämt en kommunistisk enpartistat, och det finns inte mycket som talar för att det kommer att bli annorlunda med upptinade förbindelser med USA.

 

 

 

 

Apropå Trumps krav på muslimstopp: israeler stoppas i 16 länder

15 december, 2015

8566717881_58f36f5a37_z Donald Trump vill se ett muslimstopp i USA tills den islamska invandringen hunnit utvärderas.

Den republikanske presidentkandidaten Donald Trump har väckt åtskillig uppståndelse med sitt utspel nyligen om ett stopp för muslimer i USA. http://unitedwithisrael.org/trumps-restriction-policy-not-novel-but-response-is/?utm_source=MadMimi&utm_medium=email&utm_content=British+Officials+Charged+Israeli+Soldier+with+War+Crimes%3B+Israelis+with+%27Religious+Objects%27+Barred+from+Jordan&utm_campaign=20151213_m128847099_British+Officials+Charged+Israeli+Soldier+with+War+Crimes%3B+Israelis+with+%27Religious+Objects%27+Barred+from+Jordan&utm_term=more_btn_dark_jpg

Utspelet har blivit grundligt nedsablat över hela (arab)världen, bland annat i Saudiarabien. Den saudiske miljardären och medlemmen av kungahuset, al-Walid bin Talal, har kallat Trump ”en skam för hela Amerika” med sitt utspel om ett stopp för muslimer att resa in i USA.

prince-talal Prins Talal, som kommer från ett land som inte släpper israeler över sin gräns, rasar mot Trump.

Även Jeb Bush, en av Trumps rivaler om det republikanska partiets nominering som presidentkandidat till valet om ett år, har gått hårt åt Donald Trump vilken inställde en planerad resa till Israel efter sitt antimuslimska utspel: http://uk.businessinsider.com/jeb-bush-donald-trump-israel-politics-2015-12?r=US&IR=T

Man kan se hur man vill på Donald Trumps utspel, men helt ologiskt är det knappast. Det gjordes strax efter det att islamistparet Syed Farook och Nashfeen Malik slaktade 14 amerikaner och sårade ett större antal vid ett center för funktionshindrade i San Bernardino i Kalifornien innan de själva oskadliggjordes.https://tommyhansson.wordpress.com/2015/12/04/det-islamistiska-mordarparet-i-san-bernardino-och-rolexkalifen/

Trumps kampanjstab har skickat ut ett pressmeddelande med följande innehåll:

Donald J. Trump is calling for a total and complete shutdown of Muslims entering the United States until our country´s representatives can figure out what is going on.

En logisk fråga är hur den amerikanska regeringen har kunnat undgå att få upp Farook-Malik på sin terroristradar tidigare, trots att det varit känt att de radikaliserats och trots att de rest i bland annat Saudiarabien. Trump har kommit fram till att endast genom att förbjuda muslimer att komma in i USA kan amerikanerna känna sig på den säkra sidan.

När det gäller de förargade reaktionerna på Donald Trumps utspel blir det onekligen aningen parodiskt, då en medlem i det saudiska kungahuset – tillika delägare i den amerikanska bankjätten Citigroup – tar till de stora brösttonerna. Han kommer alltså från ett land som halshugger människor offentligt nära nog på daglig basis och som dömt en bloggare till 1000 piskrapp. Som stenar kvinnor som begått äktenskapsbrott och våldtäktsoffer till döds. Som hugger händer och fötter på tjuvar. Allt i enlighet med den förmedeltida sharialagen.

mahmud_2065096b Mahmoud Abbas: Palestina skall bli Judenrein.

Företrädare för muslimska regimer bör nog tala väldigt tyst om andras vägran att släppa in oönskade grupper av människor i landet. I skrivande stund finns 16 muslimska stater som inte släpper in personer med israeliskt pass i sina länder: Algeriet, Bangladesh, Brunei, Förenade Arabemiraten, Irak, Iran, Kuwait, Libanon, Libyen, Malaysia, Oman, Pakistan, Saudiarabien, Sudan, Syrien och Jemen. Jordanien har nyligen utfärdat ett förbud för israeler/judar att resa in i landet med judiska symboler av typ kippa och bönesjal.

Palestinska myndighetens ledare, Mahmoud Abbas, har för sin del klargjort för vem som vill höra på att i ett framtida, självständigt Palestina kommer det inte att finnas plats för en enda jude. Inte nu, inte någonsin. Palestina skall helt enkelt vara Judenrein enligt ledaren för de svenska Socialdemokraternas ”kära systerparti” (Fatah). Såvitt jag känner till har det förekommit väldigt liten om ens någon kritik mot Abbas oförblommerade rasism. Som en jämförelse kan nämnas att i Israel bor cirka 1,2 miljoner araber som har representation i det israeliska parlamentet, knesset.

Till alla som ”öppnat sina hjärtan” eller planerar göra det

17 oktober, 2015

_mg_9671x Reinfeldt fick M-väljare att strömhoppa till SD med sin ”öppna era hjärtan”-retorik.

Som bekant uppmanade oss Fredrik Reinfeldt i fjolårets valrörelse att ”öppna era hjärtan” för de stackars flyktingarna. Den dåvarande statsministern klargjorde dessutom att det också var läge att öppna plånböckerna – massinvandringen skulle kräva så gott som alla våra ekonomiska resurser. Plötsligt var inte invandringen den vinstmaskin makthavarna tidigare försäkrat att den var. Sedan dess har 8 procent av moderatväljarna gått över till Sverigedemokraterna.

För närvarande pågår den största folkvandringen i modern tid från, vad det påstås, krigets Syrien. Vem som helst kan av pressbilderna och filmsekvenserna se att en del dessutom kommer från Afrika. Vi uppmanas fortsätta öppna våra hjärtan och plånböcker samt därtill känna ”empati”. Helst skall vi också ta emot flyktingarna i våra hem. Godhetspolitrukerna går på storoffensiv samtidigt som Sverige kollapsar:http://www.gatestoneinstitute.org/6697/sweden-collapse

Skådespelaren Kjell Bergqvist, en av de kändisar som mest högröstat sagt sig ha hjärtat fyllt av empati, har poserat tillsammans med asylsökande samtidigt som han, helt utan sakkunskap, anklagat både Löfven och kommunerna för att inte ”få tummen ur arslet” när det gäller att bistå flyktingar.

Här följer tio punkter som alla vilka ”öppnat sina hjärtan” eller står i begrepp att göra det bör beakta:

* De så kallade flyktingar som kommer hit har först i regel anlänt till länder såsom Turkiet eller Grekland och därefter fortsatt norrut, de flesta med siktet inställt på Sverige eller Tyskland där de fått höra att paradisiska förhållanden väntar. Därmed är den så kallade Dublinförordningen, enligt vilken alla som flyr till Europa måste söka asyl i det första land de flyr till, satt ur spel.

Dessa människor är inte flyktingar i verklig mening utan vad Göran Persson en gång kallade socialturister: de flyr i första hand inte krig och elände utan vill ha bättre ekonomiska och sociala förmåner. http://www.migrationsverket.se/Privatpersoner/Skydd-och-asyl-i-Sverige/For-dig-som-ar-vuxen-och-har-sokt-asyl/Du-kan-inte-valja-vilket-land-som-provar-din-asylansokan-Dublinforordningen.html

untitledIS-terroristernas väg från Kalifatet till Europa.

* Risken för att aktivister och anhängare till terrorrörelsen Islamiska staten (IS) finns med bland de invällande massorna är överhängande, och flera sådana har också avslöjats i Ungern och Tyskland. Till Sverige väntas 80 000 – 100 000 flyende från Kalifatets länder, varav 90 procent saknar ID-handlingar. Envar som inte inser vilka katastrofala följder detta kan medföra bör nog också öppna sin hjärna, ej endast hjärta. Ivar Arpi i Svenska Dagbladet förklarar saken så:http://www.svd.se/europa-ar-is-nasta-stora-slagfalt

En indikation på att IS-anhängare funnit sin väg till Sverige är att ett bostadsområde i Göteborg där det bor många svensk-assyrier, Tynnered i Västra Frölunda, utsatts för IS-symboler och slagord av typ ”konvertera eller dö”. Bortsett från IS-anknytningen kommer givetvis också den redan pågående islamiseringen av det svenska samhället att speedas upp ytterligare. http://www.hujada.com/article.php?ar=2714

* Ett i debatten vanligt förekommande argument är, att kring sekelskiftet 1900 emigrerade över en miljon svenskar till främst USA men även i begränsad omfattning till Kanada, Australien, Sydafrika och Nya Zeeland för att fly undan exempelvis svält, sjukdomar och religiös förföljelse. Därför borde, hävdas det, Sverige ta emot alla flyende människor. Det kan låta som ett bestickande argument, men jämförelsen är ohållbar.

Bara en sådan sak som att de amerikanska myndigheterna noggrant kontrollerade de invandrandes dokument, hälsotillstånd och försörjningsmöjligheter. Ingen svensk sökte sig vägen till Amerika och andra platser i syfte att inhösta bidrag, utan alla var inställda på att själva förtjäna sitt levebröd. Många klarade sig fint i det nya landet, de som inte gjorde det reste hem igen. http://www.popularhistoria.se/artiklar/svenskarna-i-amerika/

1397661420 En svensk utvandrarfamilj på plats i Förenta staterna.

* En av de allvarligaste faktorerna när det gäller den pågående, exempellösa invasionen är det faktum är att de nyanlända kommer från områden där våld, krig och terror tillhör ordningen för dagen. De tar med sig konflikterna i hemområdet hit till oss. Icke minst det patologiska judehat som är en del av islam och enkannerligen palestinaarabernas kultur. Asylinvandringen till Tyskland beräknas för året 2015 uppgå till 1,5 miljoner människor varav 920 000 under sista kvartalet. Med familjeåterföreningar kan det bli så många som 7 miljoner. En uppgift gör gällande att asylsökande begår 100 brott om dagen i Tyskland. Brottsligheten bland inkommande araber är redan mycket hög – i dagsläget styr tolv arabiska klaner Berlins undre värld. 2014 misstänktes 38 000 asylsökande för brott.

Polisens resurser räcker helt enkelt inte till för att bemästra den uppkomna situationen och vågar sig ibland inte ut ur sina fordon, eftersom de vet att de kommer att omringas av kanske 40-50 hotfulla och våldsbenägna arabiska eller afrikanska invandrare. Detta är ett välkänt fenomen även i Sverige med dess no go-zoner, där stenkastning mot polis och räddningstjänst är ett populärt nöje samtidigt som det ofta skriks Allahu-Akbar. http://sv.gatestoneinstitute.org/6686/brott-migranter-tyskland

Att invandrare är överrepresenterade i brottsstatistiken och bland fängelsekunderna sedan åtskilliga år tillbaka vet vi redan. http://www.dn.se/nyheter/sverige/invandrare-overrepresenterade-i-brottsstatistiken/ Något som är ganska självklart: det är förenat med betydande svårigheter att bryta upp från hemlandet och hamna i en helt ny miljö, särskilt om utbildningen och de ekonomiska resurserna är sämre än de infödda svenskarnas.

Detta ligger i sakens själva natur. Situationen lär inte förbättras när vi nu så gott som helt utan hämningar tar emot nära nog alla som vill komma hit.

BeaHedersMord

* En särskild typ av brottslighet som exekveras praktiskt uteslutande av invandrare från Mellanöstern-regionen är så kallat hedersvåld. I Sverige har det förekommit flera uppmärksammade fall av ”hedersmord” – de flesta offer har varit kvinnor, men även manliga offer har förekommit. De i familj och släkt styrande männen anser att hedern skymfas om exempelvis en dotter har en svensk pojkvän eller om sonen visar sig vara homosexuell.

Enligt FN sker omkring 5000 hedersmord i världen varje år, men mörkertalet antas vara stort. Bara i det muslimska Pakistan sker enligt Amnesty International 1000 sådana mord varje år. Hedersbrotten kommer med all sannolikhet att öka med den nuvarande massinvasionen av asylsökande. http://gapf.se/hederskultur-och-hedersvald/

Den svenska polisen har uppgett att ett betydande antal av de människor som kommer hit mer eller mindre går upp i rök. Sedan den 1 september i år har Sverige tagit emot omkring 40 000 personer, men polisen räknar med att lika många inte ansökt om asyl utan ”försvunnit ur systemet”. http://svenska.yle.fi/artikel/2015/10/11/svenska-polisen-manga-flyktingar-forsvinner

En del av dessa har sökt sig till andra länder, men ett okänt antal lever som ”papperslösa” i Sverige. Risken är överhängande att ett okänt antal av dessa kommer att begå alternativt utsättas för brott. Polisen saknar uppenbart resurser att ta itu med detta problem.

ikeamord-aklagare-jpg Åklagare Eva Morén har informerat om att den 36-årige eritreanen begick morden i IKEA som protest mot att han inte fick asyl i Sverige.

IKEA-morden i Västerås den 10 augusti i år, då en 55-årig kvinna och hennes 28-årige son brutalt knivhöggs till döds, är en direkt följd av den frikostiga svenska immigrationspolitiken. Gärningsman var en 36-årig eritrean som, trots att han redan hade uppehållstillstånd i Italien, ansökt om asyl i bidragsparadiset Sverige.

Han har enligt vice chefsåklagare Eva Morén erkänt att den bestialiska mordhandlingen begicks som en protest mot att han nekats asyl i Sverige. Om svenska myndigheter inklusive polismakten arbetat effektivare och utvisat 36-åringen hade kvinnan och hennes son varit i livet í dag. http://nyheter24.se/nyheter/brott-straff/813694-ikea-mordaren-atalad-yrkas-pa-livstid-och-utvisning

* Som en följd av flodvågen av asylsökande inklusive socialturister och rena lycksökare – samt en och annan flykting – går de svenska kommunerna på knäna. Så hade naturligtvis inte varit fallet om vår ”generösa flyktingpolitik” hade varit en sådan veritabel vinstapparat som den empatistinna godhetseliten inom politik och media hävdat att den var och är. De ankommande skall ha bostäder, försörjningsstöd och om möjligt arbeten, ordnad skolgång och vid behov medicinsk vård; kommunerna klarar inte längre att förse alla med det.

Regeringen Löfven har nu till på köpet deklarerat att den skall börja upprätta tältläger i syfte att ge de hitkommande någon form av tak över huvudet. Ansträngningarna som görs går ut över utsatta svenska grupper såsom pensionärer, ungdomar och hemlösa. http://www.svt.se/nyheter/regionalt/dalarna/problem-for-kommunerna-nar-flyktingstrommen-okar

tenzin-gyatso-dalai-lama-2564551_1713Dalai lama: förbättra förhållandena i de flyendes hemländer.

* Sverigedemokraterna har sedan länge förespråkat en kraftig satsning på att hjälpa världens flyktingar på plats i deras hemländer eller närområden via FNs flyktingorgan UNHCR. Detta blir avsevärt billigare än att ta hit så många som möjligt med hjälpbehov till vårt land. Detta påpekades av professor Hans Rosling i den televiserade flyktinggalan ”Hela Sverige skramlar” nyligen, något som gjorde Rosling till persona non grata i somligas ögon. Särskilt sedan han i en intervju uttryckligen givit SDs partiledare Jimmie Åkesson rätt: http://nyheteridag.se/professor-hans-rosling-det-jimmie-akesson-sagt-ar-fullstandigt-ratt/

Även Tibets andlige ledare, Dalai lama, förordar att det bästa sättet för världssamfundet att agera är att förbättra situationen i de länder varifrån människor flyr. Dalai lama är därtill smärtsamt medveten om att massinvandring kan bryta ned ett lands inhemska kultur och traditioner: det är exakt vad som skett genom kinesisk immigration i Tibet. https://tommyhansson.wordpress.com/2014/07/18/dalai-lama-vill-hjapa-flyktingar-i-deras-hemlander/

Det som nu pågår är det utan konkurrens mest vidlyftiga samhällsexperiment som makthavarna utsatt vårt land för. Det rimmar väl med det nyliberala idealet om nattväktarstaten, där staten skall ha hand om polis och militär men där i övrigt var och en får klara sig bäst vederbörande kan. Om nuvarande politikeretablissemang får fortsätta hållas kommer den traditionella svenska välfärden, snabbare än vi må ana, vara ett minne blott. Med de hitkommande får vi slutligen också in företeelser som vi trodde tillhörde det gamla, mindre trevliga Sverige – tuberkulos, kackerlackor, vägglöss och kvinnoförnedring är bara ett fåtal exempel.